En artist, en kreatör och en skogsstiftelse nomineras till Årets miljöhjälte

Collage på de tre nominerade till Årets miljöhjälte: Från vänster syns Isabelle McAllister, kreatör och influencer, Sofia Jannok, artist samt stiftelsen Naturarvet (logga).

–Årets Miljöhjälte vill lyfta fram människor som gör skillnad för miljön och inspirerar andra att agera mer hållbart. Många av pristagarna har blivit viktiga förebilder i arbetet med att bekämpa klimatförändringar och bevara biologisk mångfald. De behövs mer än någonsin som blåslampa på makthavarna, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF.

Tidigare år har flera miljöhjältar fått pris i olika kategorier men i år blir det endast en pristagare.

Tre nominerade till Årets miljöhjälte

”Sofia Jannok (Arvidsjaur) är artisten som driver på för förändring och envist arbetar för samernas urfolksrättigheter. Hon är i grunden sångare men använder sin plattform till att påverka i frågor som rör klimat, miljö och samers rättigheter, inte minst att skydda skog i renbetesområden”, lyder motiveringen.

–Känner mig ärad att få en sådan mäktig nominering, tack! Kampen för naturen är vår viktigaste och har alltid legat närmast mitt hårt bankande urfolkshjärta. Om jag skulle få priset är det för alla de generationer före mig i Sápmi som outtröttligt sett till att min generation har några skogar, fjäll och vatten kvar att kämpa för. Nu är det vår tur, eller snarare plikt, att göra detsamma för våra barn, som om det gällde livet. För det är det det gör, säger Sofia Jannok.

”Isabelle McAllister (Stockholm) är kreatör och en stor design-och secondhandinspiratör för unga kvinnor, familjer och barn när det gäller inredning och återbruk. Hon visar att det på ett enkelt och roligt sätt går att förnya sitt hem utan att tära på planetens resurser”, står det i juryns motivering.

–Jag är så oerhört glad för denna nominering, tusen tack. Det är en morot för oss alla att fortsätta kämpa för miljö- och klimatfrågor i en tid när politiker och företag sviker och inte ställer om i den takt som behövs. Om jag vinner tänker jag skänka pengarna till projekt med volontärer som outtröttligt jobbar och förhoppningsvis kan göra ännu större skillnad. Tillsammans kan vi skapa hopp och utföra stordåd, säger Isabelle McAllister

”Stiftelsen Naturarvet (Sparreholm, Sörmland) har genom insamlingar köpt upp flera gammelskogar som nu är skyddade för all framtid. Arbetet bidrar till att bevara den biologiska mångfalden, skydda områdets rödlistade arter och främja friluftsliv, turism och forskning. Att bevara gammelskog ger också en positiv effekt för klimatet”, lyder motiveringen.

–Vi är ödmjukt tacksamma för att Naturarvet nominerats till Årets Miljöhjälte. Vi jobbar oförtröttligt för att förvärvad gammelskog kan fortsätta att vara planetens bästa landbaserade kolsänka och ett tryggt hem för hotade arter i all framtid. Det är våra givare – tusentals enskilda personer, företag, andra organisationer och myndigheter – som gör vårt arbete möjligt. Den här nomineringen kommer att värma deras redan goda hjärtan – tillsammans bevarar vi det sköra livet på jorden, säger Lo Jarl, verksamhetsledare vid Naturarvet.

FAKTA: Utmärkelsen Årets miljöhjälte delades för första gången ut 2010.

Syftet är att lyfta fram personer som gör skillnad för miljön och inspirerar andra. Under åren har många av pristagarna blivit viktiga förebilder i arbetet för naturen och att minska vår påverkan på planeten. Antalet miljöhjältar har varierat mellan åren – 2022 blir det endast en pristagare.

Några av de tidigare pristagarna är Christer Borg, Älvräddarna (2010), Mats Karström, Steget före (2015), Clara Lidström, Underbara Claras värld (2013), Gunhild Stordalen, EAT Forum (2014), Pella Thiel, ekolog, Magnus Carlsson, artist och Greta Thunberg, aktivist (2019) samt Johan Rockström, miljöprofessor (2021).

Kriterier: Den som nomineras ska under året ha visat mod att gå mot strömmen, gjort något nyskapande som kan göra stor skillnad för miljön samt varit ett föredöme och inspirerat andra. Insatsen ska ha huvudsakligen skett utanför arbetet, på frivillig basis.

WWFs priser och utmärkelser

För frågor, kontakta:

Cecilia Stenström, projektledare WWF, 0706-693 910, cecilia.stenstrom@wwf.se

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

The post En artist, en kreatör och en skogsstiftelse nomineras till Årets miljöhjälte appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Marie.Von.Zeipel

PRESSKONFERENS 13 oktober: Hur mår jorden? WWF presenterar Living Planet Report 2022 

En population som snabbt minskar eller ökar är en varning att ekosystemet är påverkat. Eftersom vår framtid är beroende av såväl fungerande ekosystem som ett stabilt klimat, är det viktigt att vi förstår hur allt hänger ihop. Rapporten visar att om vi inte kan begränsa uppvärmningen till 1,5 grader kommer klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald förvärras. Under presskonferensen analyserar vi årets index och tipsar om uppföljningar som medier kan gå vidare med. Tid: Torsdag 13 oktober kl. 9-10 (inklusive frukost från 8.30-9.00).Plats: Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) Grev Turegatan 16, eller online, via länken nedanAnmälan: Anmäl dig till on line event och fysiskt event här via mejl till press@wwf.seÖppen länk till presskonferensen här. Lösenord: 7474Deltar gör: Moderator Charlotte Permell, chefredaktör WWF Magasin, Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, Torbjörn Ebenhard, doktor i ekologisk zoologi Centrum för biologisk mångfald SLU, Olle Forshed, doktor i tropisk regnskogsekologi WWF samt Åsa Ranung, policyrådgivare biologisk mångfald WWF.Varmt välkommen!

För frågor och bokning av enskilda intervjuer, kontakta: Nina Schmieder pressekreterare WWF, 0735-862622 eller 08-546 575 00, nina.schmieder@wwf.se

The post PRESSKONFERENS 13 oktober: Hur mår jorden? WWF presenterar Living Planet Report 2022  appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

WWF: Kalhyggesbruk hotar tyvärr arter även i Jämtland

Replik publicerad i Östersunds-Posten 22 september 2022

WWF, Världsnaturfonden, gick tidigare i september ute med en rapport från SLU Artdatabanken om att svenskt kalhyggesbruk har en starkt negativ effekt på minst 394 hotade barrskogsarter – varav 227 av dessa finns i Jämtland.

Både allmänheten och delar av skogsbruket har visat ett stort intresse för den nya information som tagits fram och WWF välkomnar fortsatta studier inom området och en saklig debatt om detta. Men WWF menar att debattartikeln ”Jämtländskt skogsbruk hotar inga arter”, undertecknad av Pelle Sallin vid Fria Skog AB och Fredrik Eliasson vid Åsanova AB, leder fel.

De argument som framförs anser vi gynnar varken den jämtländska skogen, skogsbruket eller debatten.

Kalhyggesbruket försvaras genom att hänvisa till vissa naturvärdesindikatorer, såsom en ökning av död ved, som i sig inte har någon direkt koppling till kalhyggens negativa effekter. Men även om så vore så har exempelvis volymen död tallved i den brukade skogen i Jämtland ökat från mitten av 1990-talet från 3,6 till enbart 4 kubikmeter per hektar. Det är en marginell ökning och långt under de tröskelvärden som forskare anser behövas för att bevara flertalet av de skogsarter som är beroende av detta substrat.

Debattörerna lyfter inte heller andra naturvårdsindikatorer såsom att blåbärsriset minskat med 30 procent i södra Norrland sedan 90-talet och att marklaven halverats. Anledningen till detta är till stor del skogsbruket. Dessa förluster påverkar samtidigt andra arter negativt som är beroende av markväxter. Det påverkar även andra intressen såsom rennäringen.

Debattörerna antyder att det svenska kalhyggesbruket efterliknar den naturliga dynamiken som finns i våra nordliga boreala skogar, vilket är någonting som både finska och svenska forskare dock ifrågasätter utifrån kalhyggesbrukets storskaliga påverkan.

Påståendet om att det de senaste 50 åren har tillkommit många nya arter till våra skogar har bland annat bemötts av SLU Artdatabanken i Dala-Demokraten: Felaktigt påstående om arter i skogen.

”Olika skogsbrukare gör på olika sätt” skriver debattörerna som en förklaring till att skogsbruket inte hotar arter. Det vore väl om det stämde, men vi menar att det saknas vederhäftiga bevis att så är fallet. Självklart finns det skogsägare som verkligen försöker bedriva ett ansvarsfullt skogsbruk och vill bevara den biologiska mångfalden, men man måste se helheten.

Skogen är någonting som berör alla, och inte minst i Jämtland ett län där 70 procent av landarealen är täckt av skog. Anledningen att antalet hotade arter i Jämtland är högre än i de flesta andra av de svenska länen beror inte på att skogsbruket i Jämtland är sämre än på andra ställen i Sverige – utan att många av arterna ännu inte har hunnit att försvinna som de redan gjort i andra delar av landet.

Låt oss därför ta fram kunskap och arbeta gemensamt för att dessa arter ska fortsätta att finnas i Jämtland.

Peter Roberntz, senior rådgivare WWF Sverige, jägmästare, skoglig doktor och skogsägare

The post WWF: Kalhyggesbruk hotar tyvärr arter även i Jämtland appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Troy Enekvist

WWF och Bonnier Carlsen i nytt samarbete om barnböcker

Varför måste en del djur jobba hårt för att få mat medan andra bara behöver öppna munnen? Och varför sover vissa djur nästan inte alls medan andra gräver ner sig och sussar gott hela vintern? Det är några av de frågor som besvaras i de här faktaspäckade böckerna om djurens vanor, där royaltyintäkterna går till WWFs arbete för djur och natur i världen. 

 – Många barn är fascinerade av djur och vi vill på ett tidigt stadium möta deras nyfikenhet. Vi hoppas att böckerna på ett lustfyllt och kul sätt kan fånga deras intresse och lära dem mer. Vår förhoppning är också att föräldrar och andra vuxna kan engagera sig och lära sig massor av kul fakta, säger Lisbeth Larsson, kommunikationschef på WWF i Sverige.

Böckerna har skrivits av biologer och naturvårdsexperter på WWF. Djurbilder från WWFs egen bildbank kompletteras med illustrationer av naturspecialisten Oskar Jonsson. Tanken är att barn redan i förskoleåldern ska kunna ta del av djurens värld.

– Jag är så glad och stolt att vi på Bonnier Carlsen är delaktiga i det här roliga bokprojektet. Att få jobba med dessa kunniga upphovspersoner och hjälpa dem att sprida sitt viktiga budskap till unga djur- och faktaälskare därute är en stor ynnest. Jag är säker på att barnen kommer att älska de här träffsäkra böckerna, med saklighet och humor i perfekt balans och underbara bilder på alla sorters djur, säger Maja Lindqvist, förläggare på Bonnier Carlsen

FAKTA

Två böcker lanseras inom ramen för samarbetet mellan WWF och Bonnier Carlsen under serienamnet Världens vilda djur.

I Djuren äter får vi träffa spännande djur från hela världen och se vad de äter. Valhajen, anakondan, kameleonten, schimpansen och fladdermusen har alla helt olika matvanor. Och visste du att flamingon har fått sin rosa färg av maten den äter?

I Djuren sover får vi får smygtitta på djur som sover mest hela tiden, nästan inte sover alls och djur som sover lite konstigt. Till exempel giraffen och elefanten som oftast sover stående för att det är krångligt att lägga sig ner med så långa ben eller resa sig upp för att kroppen är tung. Vissa djur sover utan att stänga ögonen och andra gräver ner sig över vintern.

wwf

Läs mer om WWFs arbete och hur du kan påverk: https://www.wwf.se

För mer information, kontakta:

Lisbeth Larsson, kommunikationschef WWF, 0708 – 217 156, lisbeth.larsson@wwf.se

Therese Wåtz, projektkommunikatör WWF, 08 -515 114 69, therese.watz@wwf.se

Sara Kyhlstedt, Bonnier Carlsen, 076 -526 03 08, sara.kyhlstedt@bonnierforlagen.se

The post WWF och Bonnier Carlsen i nytt samarbete om barnböcker appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

Nu kan Sveriges katter rädda tiger

– När det var som värst, år 2010, fanns endast cirka 3200 vilda tigrar i världen. Idag vet vi att trenden har vänt och att antalet vilda tigrar ökar. Mot slutet av året när vi har resultatet från tigerräkningar från flera länder, kommer den totala siffran sannolikt att öka ännu mer, säger WWFs tigerexpert Louise Carlsson.Att tigrarna nu långsamt ökar är ett kvitto på att naturvård lönar sig. Men tigrarnas utbredningsområde har krympt enormt. Fler länder måste genomföra konkreta åtgärder för att vända den här trenden. Med initiativet Rör inte min tiger! vill WWF öka medvetenheten om tigerns utsatta situation och samtidigt värva fler Tigerfaddrar.Kattägare uppmanas att delta tillsammans med sina katter på världens största digitala kattkonferens, om katten vill. Alla kan ansluta till videokonferensen online och det kostar ingenting att delta. Konferensen leds av Daniel Norberg. Medverkar gör Louise Carlsson från WWF, som berättar om bland annat tigerns utsatthet och veterinären Suzanne Jernberg från FirstVet, specialiserad på katter. Konferensen genomförs i samarbete med den digitala veterinärkliniken FirstVet, som hjälper 50 000 katter varje år. För varje anmäld deltagare skänker FirstVet 50 kronor per anmäld deltagare till WWFs arbete.

– Vi är stolta över att samarbeta med WWF kring deras viktiga arbete för att rädda tigrarna. FirstVet hjälper hundratals katter varje dag och det är en självklarhet att även värna om de vilda kattdjuren. Vi uppmanar alla djurälskare att göra det de kan för att rädda utrotningshotade djur, säger David Prien, VD på FirstVet.

Tigerns främsta hot är tjuvjakt och deras minskade livsutrymme, idag lever de på så lite som fem procent av sitt ursprungliga utbredningsområde. På bara 100 år har de vilda tigrarna minskat från 100 000 till 4 500 tigrar, enligt IUCN (International Union for Conservation of Nature and Natural Resources), en siffra som baseras på uppskattningar från tigerländerna, insamlade under flera år. Läget har ljusnat i bland annat Indien, Ryssland. I Nepal har antalet tigrar mer än dubblerats sedan 2009. Men i Sydostasien är tigern extra utsatt och riskerar att försvinna helt om inte fler länder genomför konkreta åtgärder, som till exempel mer effektivt skydd och att stoppa tjuvjakten. Tigern är klassad starkt hotad på IUCNs rödlista men tack vare allt arbete från organisationer som WWF har antalet tigrar i det vilda ökat sedan 2016, vilket är ett kvitto på att naturvård lönar sig.

– Vi vågar se positivt på tigrarnas framtid, det är tack vare vår omfattande, globala satsning med naturvård som trenden har vänt. WWF Sverige kommer fortsätta att bidra till såväl det globala fält-och påverkansarbetet för att bevara tigern, säger Louise Carlsson, tigerexpert WWF Sverige.

Anmäl din katt till konferensen 29 september kl 12.30 och läs mer här: www.wwf.se/kattkonferens

FAKTA Detta måste göras för tigrarnaFör att kunna öka antalet vilda tigrar krävs även att vi ökar tigrarnas utbredningsområde: Här måste regeringar, vars länder tigrar lever i, vidta åtgärder omgående. Det som krävs är att skapa fler skyddade områden, bättre förvaltade livsmiljöer samt implementering av handlingsplaner för återhämtning av vilda tigrar. Här är även utbildade och utrustade parkvakter en viktig del. Detta går även hand i hand med att stoppa tjuvjakten och den illegala handeln av tigerdelar. En annan viktig aspekt är utbildning för att upplysa allmänheten om tigerns utsatta situation och viktiga roll i ekosystemet.

FAKTA Exempel på hur WWF använder insamlade pengar till tigrarna• Skapar fler skyddade områden där tigrar kan leva ostört samtkorridorer, mellan dessa områden, för att koppla samman dem.• Inventerar och övervakar tigrar och deras bytesdjur• Förflyttar tigrar till tidigare utbredningsområden• Stoppar tjuvjakt och den illegala handeln av tigerdelar• Påverkar beslutsfattare för att öka tigrarnas skydd• Stärker lagstiftningen• Ökar medvetenheten hos allmänheten för att bland annat minska konflikter mellan djur och människor• Utbildar och förse parkvakter med resurser och utrustning• Förhindrar illegal avverkning• Restaurerar gräsmarker för tigerns bytesdjur

FAKTA Du kan bidra genom WWF 85 procent gåvorna går direkt till ändamålet och 15 procent till insamling och administration.Här kan katter bli Tigerfaddrar tillsammans med sina ägare.

FAKTA WWF arbetar för både människor och djurWWF är en helt oberoende och partipolitiskt obunden miljö- och naturvårdsorganisation som bildades 1961 och finansieras till största delen med gåvor från allmänheten. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att stoppa artutrotningen, halvera fotavtrycken samt stoppa förlusten av livsmiljöer.

Har ni frågor, ring:Louise Carlsson, tigerexpert WWF, 070-603 84 64Louisa Ernestam, mediafrågor Petit Banana PR, 076-026 07 21

The post Nu kan Sveriges katter rädda tiger appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

WWF och Happy Socks ger ut kollektion som hyllar naturen

Goda nyheter! I höst ger Happy Socks och WWF ut en färgglad strumpkollektion i ekologisk bomull för barn och vuxna. Specialkollektionen lyfter framgångar i WWFs naturvårdsarbete och positiva berättelser om när naturen återhämtat sig. För varje sålt par strumpor går 10 procent till WWFs naturvårdsarbete.

Den nya kollektionen har två teman: Det första hyllar naturens outtröttliga förmåga att komma igen, bara vi ger den möjligheten. Det handlar om bergsgorillan och jättepandan, vars populationer återhämtar sig från att ha varit på randen till utrotning, och vilda tigrar som också ökar i antal . Det handlar också om korallreven som kämpar mot klimatförändringarnas effekter som ökad vattentemperatur och havsförsurning.

Det andra temat fokuserar på WWFs arbete för att skydda biologisk mångfald och bekämpa klimatförändringarna. Här visas organisationens arbete mot illegal handel med arter, för att rädda Indusdelfinen och för att rena haven på skräp – i Östersjön har exempelvis 268 ton förlorade fiskeredskap halats upp. Den sista designen lyfter naturbaserade lösningar, och ambitionen att dessa lösningar ska stå för minst en tredjedel av de kostnadseffektiva koldioxidutsläppen fram till 2030.

Kollektionen beräknas finnas i Happy Socks fysiska butiker och online, samt hos deras återförsäljare, från och med september. För varje produkt som säljs går tio procent till WWFs naturvårdsarbete.

Strumporna är OCS-, RCS- och OEKO-certifierade och tillverkade av ekologisk bomull och återvunnen polyamid. Förpackningarna är tillverkade av FSC-certifierat papper och har gjorts mindre för att använda så lite material som möjligt.

Läs mer om kollektionen hos Happy Socks.

The post WWF och Happy Socks ger ut kollektion som hyllar naturen appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Anna Nolgren

Kalhuggning hotar skogsarter i Dalarnas län

– Vi ser att delar av skogsnäringen har börjat att ta detta på allvar, men långt ifrån alla. Svenska politiker måste samtidigt ta sitt ansvar om de på allvar vill bevara den biologiska mångfalden, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.

SLU Artdatabanken har på uppdrag av WWF tagit fram information över hur många av landets hotade skogsarter (de Artdatabanken klassar som sårbara, nära hotade eller starkt hotade) som bevisligen påverkas direkt negativt av dagens kalhyggesbruk. De har också sett över vilka skogsarter som kan antas ha försvunnit till följd av skogsbruket.

Av Sveriges i dag 999 hotade skogsarter påverkas 394 direkt negativt av svenskt kalhyggesbruk. Nio av dessa bedöms ha försvunnit till följd av skogsbruket varav sex sedan 1950-talet. I Dalarna handlar det om nio arter som försvunnit sedan 1850-talet, vilket kan kopplas till kalhyggesbruket, och 195 redan hotade arter som påverkas negativt av detsamma.

–Vi tolkar detta som en pågående utdöendeskuld, det vill säga att flera av dessa arter fortfarande finns men att de har dåliga förutsättningar att leva vidare som population i Dalarnas län såvida inte några insatser görs, säger Peter Roberntz, skogsexpert vid WWF.

Bland de arterna som hotas i Dalarna finns orkidén knärot, svampen kejsarskivling som lever i symbios med tall och gran samt fjärilen urskogsfly.

– Vi behöver en skogspolitik och en skogsnäring som i helhet utgår från fakta och inte bara från tyckanden eller förhoppningar. För att bevara den biologiska mångfalden måste insatser till nu. Skyddsvärda skogar får inte kalhuggas och ett mer naturnära skogsbruk måste utvecklas, säger Peter Roberntz.

– Regeringen måste tydligt peka ut vilka myndigheter eller institutioner som har ansvar att samordna uppföljningen om skogens biologiska mångfald. Information och data som är utspridd behöver samlas och analyseras, säger Peter Roberntz.

När samhället förlorar arter som svampar, lavar, skalbaggar och fjärilar, riskerar det att skapa obalans i ekosystemet och kostnader för hela samhället.

– Svampar är naturens doldisar som spelar en stor roll för andra arter men också för skogsekosystemens kol- och näringsomsättning. Vissa bryter ned organiskt material medan andra bildar rotsystem (mykorrhiza) med träd. Svampen tillför vatten och näringsämnen som i gengäld ger kolhydrater från växtens fotosyntes. Skogar på våra breddgrader är beroende av dessa mykorrhizasvampar, säger Peter Roberntz.

Fakta:

Dalarnas landareal består till 80 procent av skog. I Dalarna finns det 246 hotade skogsarter varav 195 är direkt hotade av kalhyggesbruket. I länet har 19 arter försvunnit sedan 1850, varav minst nio inte skulle kunna återetablera sig med dagens kalhyggesbruk.

I Sverige har kalhyggesbrukets dominans drivits på av den industriella utvecklingen. Först genom en framgångsrik sågverksindustri och sedan en omfattande massa- och pappersindustri.

Enligt senaste bedömning av SLU Artdatabanken från 2020 har Sverige idag 2041 rödlistade arter för vilka skogen är en viktig livsmiljö. Det är en ökning med 13 procent jämfört med bedömningen 2015.

Kartläggningen har utförts av SLU Artdatabanken på uppdrag av WWF.

Läs hela rapporten här: https://www.wwf.se/dokument/skogliga-arter-som-hotas-av-modernt-skogsbruk/

För mer info om rödlistan och hur hotnivån bedöms för våra svenska arter, läs här: Hur blir en art rödlistad? | SLU Artdatabanken

För frågor kontakta: Peter Roberntz, senior skogsexpert på WWF, tel 0733423227, peter.roberntz@wwf.se

Elisabet Ottosson, mykolog SLU Artdatabanken, tel 018 67 27 45, 076 426 36 27 Troy Enekvist, pressekreterare WWF, tel 076 06 85 006, troy.enekvist@wwf.se

The post Kalhuggning hotar skogsarter i Dalarnas län appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Charlotte Judkins

Kalhuggning hotar skogsarter i Västerbottens län

– Vi ser att delar av skogsnäringen har börjat att ta detta på allvar, men långt ifrån alla. Svenska politiker måste samtidigt ta sitt ansvar om de på allvar vill bevara den biologiska mångfalden, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.

SLU Artdatabanken har på uppdrag av WWF tagit fram information över hur många av landets hotade skogsarter (de Artdatabanken klassar som sårbara, nära hotade eller starkt hotade) som bevisligen påverkas direkt negativt av dagens kalhyggesbruk. De har också sett över vilka skogsarter som kan antas ha försvunnit till följd av skogsbruket.

Av Sveriges i dag 999 hotade skogsarter påverkas 394 direkt negativt av svenskt kalhyggesbruk. Nio av dessa bedöms ha försvunnit till följd av skogsbruket varav sex sedan 1950-talet. I Västerbotten handlar det om sex arter som försvunnit sedan 1850-talet, vilket kan kopplas till kalhyggesbruket, och 178 redan hotade arter som påverkas negativt av detsamma.

–Vi tolkar detta som en pågående utdöendeskuld, det vill säga att flera av dessa arter fortfarande finns men att de har dåliga förutsättningar att leva vidare som population i Västerbottens län såvida inte några insatser görs, skogsexpert vid WWF.

Bland de arterna som hotas i Västerbotten finns finken tallbit, som är Sveriges största fink, orkidén norna, matsvampen goliatmusseron samt fjärilen tajgafältmätare.

– Vi behöver en skogspolitik och en skogsnäring som i helhet utgår från fakta och inte bara från tyckanden eller förhoppningar. För att bevara den biologiska mångfalden måste insatser till nu. Skyddsvärda skogar får inte kalhuggas och ett mer naturnära skogsbruk måste utvecklas, säger Peter Roberntz.

– Regeringen måste tydligt peka ut vilka myndigheter eller institutioner som har ansvar att samordna uppföljningen om skogens biologiska mångfald. Information och data som är utspridd behöver samlas och analyseras, säger Peter Roberntz.

När samhället förlorar arter som svampar, lavar, skalbaggar och fjärilar, riskerar det att skapa obalans i ekosystemet och kostnader för hela samhället.

– Svampar är naturens doldisar som spelar en stor roll för andra arter men också för skogsekosystemens kol- och näringsomsättning. Vissa bryter ned organiskt material medan andra bildar rotsystem (mykorrhiza) med träd. Svampen tillför vatten och näringsämnen som i gengäld ger kolhydrater från växtens fotosyntes. Skogar på våra breddgrader är beroende av dessa mykorrhizasvampar, säger Peter Roberntz.

Fakta:

Västerbottens landareal består till 72 procent av skog. I Västerbotten finns det 216 hotade skogsarter varav 178 är direkt hotade av kalhyggesbruket. I länet har åtta arter försvunnit sedan 1850, varav sex inte skulle kunna återetablera sig med dagens kalhyggesbruk.

I Sverige har kalhyggesbrukets dominans drivits på av den industriella utvecklingen. Först genom en framgångsrik sågverksindustri och sedan en omfattande massa- och pappersindustri.

Enligt senaste bedömning av SLU Artdatabanken från 2020 har Sverige idag 2041 rödlistade arter för vilka skogen är en viktig livsmiljö. Det är en ökning med 13 procent jämfört med bedömningen 2015.

Kartläggningen har utförts av SLU Artdatabanken på uppdrag av WWF.

Se hela rapporten här: https://www.wwf.se/dokument/skogliga-arter-som-hotas-av-modernt-skogsbruk/

För mer info om rödlistan och hur hotnivån bedöms för våra svenska arter, läs här: Hur blir en art rödlistad? | SLU Artdatabanken. För frågor kontakta:

Peter Roberntz, senior skogsexpert på WWF, tel 073 34 23 227, peter.roberntz@wwf.se Elisabet Ottosson, mykolog SLU Artdatabanken, tel 018 67 27 45, 076 426 36 27 Troy Enekvist, pressekreterare WWF, tel 076 06 85 006, troy.enekvist@wwf.se

The post Kalhuggning hotar skogsarter i Västerbottens län appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Charlotte Judkins

”Världens torka – en påminnelse till näringslivet att hantera vattenkrisen”

Publicerad i Aktuell Hållbarhet 2022-09-18

Så var vi här igen. Ännu en sommar där vi frekvent läser medias rapporteringar om torka, rekordlåga vattennivåer, bränder och historiska värmerekord i såväl Sverige som i andra delar av världen. Sydvästra USA drabbades av den värsta torkan på 1200 år. I södra Kina tvingades miljoner människor att evakuera på grund av översvämningar. För närvarande har fyra av Europas viktigaste floder – Donau, Po, Rhen och Wisla – drabbats av rekordlåga vattennivåer vilket hotar industri, jordbruk och lokalinvånarnas tillgång till dricksvatten. Och det tar inte slut här: Häromveckan släppte WWF en analys över framtidens vattensituation i Europa, som baserades på klimat- och socioekonomiska scenarios i deras verktyg för vattenrisker. Analysen visar att 17 procent av befolkningen och 13 procent av BNP i Europa riskerar att drabbas av stor till extremt stor vattenbrist 2050.

Och varför berörs företag av dessa exempel? Jo, för att utöver den ogynnsamma situation som vattenbristen för med sig för dessa länder, så stannar inte effekterna där. Många svenska företag har produktion, import eller leveranskedjor av komponenter eller varor som textil, livsmedel, elektronik och läkemedel via dessa marknader. En ökad konkurrens om, eller till och med total brist på, sötvatten i en region där ett företag har koppling, kan innebära alltifrån ökade råvarupriser, produktionsstopp, skärpta lagar, krav på ny teknik, rättstvister till protester från kunder och lokalbefolkningar. Detta har vi under sommaren redan kunnat se flera exempel på.

Enligt organisationen CDP:s (tidigare Carbon Disclosure Project) rapport ”A Wave for Change” från 2021 kan kostnaderna för bolag som inte hanterar vattenrisker bli fem gånger så höga som kostnaderna för att hantera dem. I den färska rapporten ”Stranded Assets” skriver samma organisation att vattenrisker redan idag leder till miljardförluster för företag och investerare inom många olika sektorer. Vi ska inte heller tro att situationen i Sverige är tryggad när flera delar av landet återkommande får både översvämningar och torka.

Och med krisande ekosystem och en skenande klimatkris ökar riskerna kopplat till vatten. Faktum är att allt hänger ihop. Världsekonomiskt forum har länge rankat vattenkrisen, tillsammans med klimat och på senare tid även biologisk mångfald, som en av de största riskerna som kan drabba våra samhällen. Men bolag som rustar sig kan på sikt få, förutom en bättre beredskap, konkurrensfördelar som en mer kostnadseffektiv produktion och ett starkare varumärke.

Med bakgrund av detta behöver företag förstå vattenriskerna i sin värdekedja – och investerare förstå riskerna i sina innehav. Frågan bör vara i fokus för varje ledningsgrupp och styrelse. Inte bara för att företag har ett ansvar i att hantera naturtillgångar på ett ansvarsfullt sätt, utan för att det helt enkelt är affärskritiskt. Det handlar heller inte längre enbart om hur vi påverkar vattenresurserna, utan om hur vattenresurserna påverkar oss.

Med ansvarsfull vattenförvaltning menas att företag förbättrar sin egen användning och påverkan på vatten samtidigt som de samarbetar med branschkollegor, investerare, civilsamhälle, politiska beslutsfattare och lokalbefolkningar för att värna sötvattenresurser. Vi som undertecknar denna artikel vet att våra verksamheter inte är perfekta; de är beroende av vatten och påverkar de vattenresurser som finns och hur de fördelas. Våra klimatutsläpp bidrar också till att eskalera vattenproblematiken. Med denna insikt befinner vi oss på vägen mot minskade koldioxidutsläpp och en mer hållbar vattenanvändning, vilket också främjar biologisk mångfald. Vi vill därför uppmana fler företag och investerare att fördjupa sig i frågan, med hjälp av följande steg:

1. Sätt vetenskapligt baserade klimatmål. Klimateffekterna driver på extremväder som orsakar torka och översvämningar.

2. Arbeta systematiskt med vattenfrågor. Kartlägg risker i värdekedjan och investeringsportföljen (använd gärna WWF:s vattenriskfilter).

3. Sätt mål, genomför och redovisa åtgärder som driver mot ansvarsfull vattenhantering där det behövs som mest. Arbetet bör vara lokalt anpassat och vetenskapligt förankrat.

4. Samarbeta med andra – företag, investerare och offentliga aktörer – för att driva på utvecklingen.

5. Stöd lokala vattenprojekt som bidrar till människor och natur.

Nu pågår Världsvattenveckan, den årliga mötesplatsen där världens beslutsfattare, forskare och företag möts för att diskutera vattenfrågan, och för att bidra till lösningarna som kopplar samman vatten, klimat och biologisk mångfald. Men frågan kring vatten måste lyftas även utanför denna sfär, och komma in på varje företags och investerares agenda. I Sverige finns många företag med hög miljökompetens och ambitiösa hållbarhetsagendor. Därmed har vi en viktig roll att spela för att driva på den förändring som behövs, både i Sverige och globalt.

Att lösa världens sötvattensproblem hänger förstås inte enbart på näringslivet, utan även politiska beslutsfattare och civilsamhälle behöver ta ansvar. Alla måste göra sin del. För om vi ska bekämpa klimatförändringarnas effekter och stoppa förlusten av biologisk mångfald måste vi också hantera vatten på ett hållbart sätt.  

Vanessa Butani
Head of Sustainability, Electrolux AB

Katarina Ageborg
EVP Sustainability, Chief Compliance Officer och vd, AstraZeneca AB

Emma Garrote Fredman
Global Sustainability and Production Manager, Gina Tricot

Gustaf Lind
generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

The post ”Världens torka – en påminnelse till näringslivet att hantera vattenkrisen” appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Erika.Reje

Missa inte nya skogsfilmen från WWF och Anders Jansson!

Ser du skillnad på skog och skog? Den frågan kan tittaren ställa sig efter att ha sett komikern Anders Jansson snubbla runt i skogen i en ny kortfilm från WWF. Anders spelar själv de båda olika karaktärerna i filmen som utspelar sig i produktionsskog, på kalhygget och i en naturskog rik på biologisk mångfald.

De två karaktärerna är ett udda par som tillsammans ska söka rätt på den mystiska Stor-Tallen, den grövsta tallen i hela skogen. Deras färd belyser den tydliga skillnaden mellan skog som myllrar av liv och skog som…inte gör det. Filmen lyfter på ett lättsamt sätt en viktig fråga – i vilka skogar kan vi egentligen få se dessa flerhundraåriga Stor-Tallar som ju är enormt viktiga för naturens fortlevnad? Och hur kan vi se till att dessa skogar får stå kvar efter att ha vuxit sig livskraftiga över flera århundraden?

Denna roliga film vill uppmärksamma tittaren på de olika skogsformerna vi har i Sverige och rollen de spelar för den biologiska mångfalden. WWF har just nu en namninsamling för färre kalhyggen och ett riktigt skydd för skogens arter. Namninsamlingen pågår fram till 31 oktober och ska sedan överlämnas till den nya miljöministern efter riksdagsvalet. Du hittar den här: Upprop för skogens arter – Världsnaturfonden WWF

Gör som över 25 000 skriv på för färre kalhyggen och ett riktigt skydd för skogens arter!

https://www.wwf.se/val2022/skogen/upprop-for-skogens-arter/

The post Missa inte nya skogsfilmen från WWF och Anders Jansson! appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Charlotte Judkins