WWF välkomnar ny EU-lag som kan vända trenden för natur och klimat

/0 Kommentarer/i /av

– Det är en efterlängtad lag som kan bidra till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald. Behovet är stort både i Sverige och i övriga EU. Det är viktigt att regelverket blir ambitiöst och att Sverige stödjer det, säger Emelie Nilsson, sakkunnig policy på WWF. 

Förslaget till naturrestaureringslag är den första stora lagstiftningen om biologisk mångfald sedan art-och habitatdirektivet lades fram för tre decennier sedan. De mest positiva delarna är det övergripande målet om att restaurera 20 procent av EUs land och hav till 2030 och att det finns tidsatta mål för restaurering av ekosystem på land, hav och i sötvatten, enligt WWF.

Även om EU har lyckats bromsa förlusten av biologisk mångfald har den negativa trenden inte vänts. År 2021 hade bara 15 procent av livsmiljöerna god bevarandestatus och 81 procent dålig bevarandestatus, enligt Europeiska miljöbyrån (EEA).

Sverige är idag mycket långt ifrån att nå gynnsam bevarandestatus för de naturtyper som pekas ut i EUs livsmiljödirektiv samt att nå god miljöstatus i älvar, sjöar och hav som vattendirektiv och havsmiljödirektivet syftar till. Det handlar om gräsmarker, skog, vattendrag, våtmarker och havsmiljöer.

– Att återställa naturen är avgörande om EU vill nå klimatmålen. Friska ekosystem kan bättre stå emot klimatförändringarna, förhindra naturkatastrofer, öka livsmedelssäkerheten och ge positiva effekter för invånarnas hälsa och jobb, säger Emelie Nilsson.

När natur restaureras skapas kolsänkor som innebär kraftigt minskade klimatutsläpp. Genom att till exempel återväta utdikade torvmarker kan stora mängder koldioxid bindas i marken. Lagförslaget går längre än dagens EU-lagstiftning och innehåller både tidsramar för redan befintliga krav för restaurering och nya bindande krav om bland annat pollinatörer och urbana miljöer.

–  Vi skulle vilja se skärpningar till exempel kring målet om strömmande vatten och våtmarker samt en tydlig koppling till EUs fiskeripolitik i restaureringslagen, men som helhet är det mycket välkommet, säger Emelie Nilsson

Fakta: Restaureringslagen kommer att bidra till att alla ekosystem är i gott skick till 2050, med mätbara resultat till 2030. Den bygger på befintlig miljölagstiftning med mål för våtmarker, torvtäkter, fritt strömmande vattendrag, hav och andra ekosystem som inte omfattas av EU-lagar.

Enligt Europeiska miljöbyrån är intensiv skogs- och jordbruksproduktion, gruvor, överexploatering, invasiva främmande arter, föroreningar och klimatförändringar de främsta orsakerna till förlusten av biologisk mångfald.

Fakta om ekosystemens status i EU: https://www.eea.europa.eu/ims/conservation-status-of-habitats-under

För frågor, kontakta

Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårspolicy, 076-314 79 58, emelie.nilsson@wwf.se

Marie von Zeipel, mobil 070-629 10 77, marie.vonzeipel@wwf.se

The post WWF välkomnar ny EU-lag som kan vända trenden för natur och klimat appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Marie.Von.Zeipel

Annika Helker Lundström ny ordförande i WWFs styrelse

/0 Kommentarer/i /av

       
 Annika Helker Lundström är ny styrelseordförande för WWF.

– Jag ser mycket fram emot att arbeta med världens största naturvårdsorganisation. Den gedigna kunskap om djur och natur som finns och det världsomspännande nätverket är av avgörande betydelse i den omställning vi står inför. Arbetet med biologisk mångfald ligger mig också varmt om hjärtat, ett arbete som måste intensifieras inom både näringsliv och politik, säger Annika Helker Lundström, Världsnaturfonden WWF Sveriges nya ordförande.

Annika Helker Lundström – som efterträder Axel Wenblad efter nio år på posten–valdes in i styrelsen 2021. Hon har en bred erfarenhet från olika delar av samhället, utöver vd-posterna bland annat som ordförande för IVL Svenska Miljöinstitutet och som nationell miljömålssamordnare för näringslivet.

Andra nya ledamöter är Madeleine Fogde och Niclas Grunewald. Madeleine Fogde har lång erfarenhet av arbete med bistånd inom hållbart jordbruk, livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning i Afrika. Numera är hon programchef vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet.

Niclas Grunewald har en bakgrund som journalist och programledare för såväl Nyheterna på TV4 och Rapport, SVT. Han grundade Creo Media Group och är numera vd för World Television Sweden AB.

WWF har också ett rådgivande organ – förtroenderådet – som möts två gånger per år. Här sitter representanter för organisationer, myndigheter, näringsliv samt personligt valda ledamöter. H.M.K Carl XVI Gustaf lämnade posten som förtroenderådets ordförande vid årsmötet som hölls den 15 juni i Häringe slott. Kungen har varit hedersledamot i WWF sedan starten i början av 1970-talet och ordförande i WWFs förtroenderåd sedan 1987. Läs Kungens avskedstal här.

Maria Norrfalk går in som interimsordförande till dess att en ny ordförande har valts. I förtroenderådet finns också sedan tidigare kungafamiljen representerad genom Kronprinsessan Victoria, som är kvar som ledamot.

– Jag vill verkligen tacka Kungen för hans ovärderliga insats för naturen och klimatet under så många år. Hans insatser och genuina intresse för naturvårdsarbetet har haft en stor betydelse i detta livsviktiga arbete, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF.

Två nya ledamöter valdes in i förtroenderådet: Anna Waxin som är VD för Skärgårdsstiftelsen och har arbetat inom besöksnäring, fastighetsförvaltning samt skog- och jordbruksfrågor. Journalisten och författaren Henrik Ekman valdes också in som ny ledamot. Han är biolog men har mest arbetat som vetenskapsjournalist, naturfotograf och filmare.

Två av de ledamöter i förtroenderådet som representerar organisationer är också nya. Svenska Kyrkan representeras numera av ärkebiskopen Martin Modéus och Scouterna företräds av Johan Pettersson.

Alla ledamöter i styrelsen och förtroenderådet finns här:

För frågor, kontakta:
Nina Schmieder, nina.schmieder@wwf.se, pressekreterare WWF, 0735-862622
Annika Helker Lundström, ny styrelseordförande WWF,annika@helkerlundstrom.se tel 0706-994185

The post Annika Helker Lundström ny ordförande i WWFs styrelse appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder

WWF lämnar in ett krav på utsläppsbudget, signerat av över 18 000 personer.

/0 Kommentarer/i /av

WWF uppmärksammar femårsdagen för det klimatpolitiska ramverket genom ett krav på utsläppsbudget underskrivet av drygt 18 000 personer. Namninsamlingen kommer lämnas över lämnas till alla partiledare för riksdagspartierna innan valet i höst. WWF vill att samtliga partier officiellt ställer sig bakom kravet innan valet i september, för att garantera att en utsläppsbudget införs av den nya regeringen. En utsläppsbudget behövs för att Sverige ska uppfylla sin del av Parisavtalet och för att vi ska ta vårt ansvar nu och inte lämna över åtgärder och konsekvenser till kommande generationer.

Den 12:e juni 2022 var det exakt fem år sedan riksdagen tog beslut om Sveriges nuvarande klimatmål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Syftet är att hålla nere den globala temperaturökningen, men för att uppnå det är det viktigt vilken total mängd växthusgaser som släpps ut i atmosfären. För att kunna hålla sig inom en begränsad mängd utsläpp spelar det även en stor roll i vilken takt utsläppen minskar på vägen ner mot nollutsläpp, och inte bara vid vilken tidpunkt vi slutar att släppa ut helt och hållet. Därför behövs en gräns, alltså en budget, för den totala mängden växthusgaser som Sverige får släppa ut från och med nu. Läs mer om det klimatpolitiska ramverket

Att inrätta en utsläppsbudget är ett mer ansvarsfullt sätt att säkerställa att vi faktiskt minskar vår klimatpåverkan i tillräckligt god tid, så inte alla åtgärder och utsläppsminskningar fortsätter att skjutas till framtiden och kommande generationer. Åtgärder, styrmedel och resurser från politiken måste snabbt till för att få ner utsläppen i tillräckligt hög takt, och en bindande budget är ett sätt att sätta press på politikerna att fatta beslut som bidrar till det. Utsläppsbudgeten bör sedan delas upp på mandatperioder och följas upp årligen. Ju större utsläppen är de närmaste åren desto mindre finns kvar för framtiden. En utsläppsbudget skulle även synliggöra hur väl Sveriges utsläpp ligger i linje med vad som krävs för uppnå 1,5-gradersmålet, eftersom den sätter ett tydligt tak för hur mycket växthusgaser Sverige kan släppa ut redan i dagsläget. En utsläppsbudget som förhåller sig till rättviseaspekter inom Parisavtalet resulterar dessutom i att Sverige måste stoppa våra utsläpp betydligt tidigare än nuvarande klimatmål.

En utsläppsbudget är ett viktigt steg i rätt riktning för att vi ska leverera på det vi lovat i Parisavtalet, men det krävs även ytterligare åtgärder. Bland annat konkreta styrmedel som gör att vi får ner utsläppen på flera områden krävs. De sektorer som har de största utsläppen inom Sveriges gränser idag är transport och industri. Åtgärder inom just dessa sektorer är helt avgörande för att kunna hålla utsläppsbudgeten, och är därför det WWF fokuserar på i valet 2022. Inom transporterna krävs exempelvis en kombination av minskat bilresande och ökad elektrifiering. WWF vill bland annat se ett mål och styrmedel för 30% minskad biltrafik till 2030, en minskning som framförallt behöver ske i och nära större tätorter där alternativ till bilen finns.

WWF kräver även kompletterande mål och åtgärder för att minska de utsläpp som svenskarnas konsumtion orsakar i andra länder. Dessa utsläpp syns inte i Sveriges officiella utsläppssiffror, som nästan skulle bli dubbelt så höga om vår totala konsumtion av till exempel prylar, mat och flygresor räknades in. Dessa utsläpp behöver minska i liknande takt som de inhemska utsläppen. WWF anser att det är självklart att det ska finnas styrmedel och åtgärder som syftar till att få ned utsläppen från vår konsumtion.

Ett stort tack till alla som har skrivit under uppropet för en utsläppsbudget. WWF kommer lämna över uppropet till alla partiledare innan valet i höst.

The post WWF lämnar in ett krav på utsläppsbudget, signerat av över 18 000 personer. appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Charlotte Judkins

Stockholm +50 är en konferens för mycket

/0 Kommentarer/i /av

Publicerad i Altinget 20220620

Stockholm + 50 är slut. Men hur många konferenser kommer vi att behöva innan vi ser en verklig förändring? Hur många till har vi råd med innan priset blir alldeles för högt? Det skriver företrädare för LSU, PUSH Sverige, Fältbiologerna och WWF Sweden Youth.

Några dagar har gått sedan klimat- och miljökonferensen Stockholm +50 avslutades. Konferensen skulle vara ett tillfälle att uppmärksamma och fira 50 år av internationellt klimat- och miljösamarbete. Ett uttalat syfte med konferensen var att den skulle utgöra ett tillfälle att accelerera arbetet för en hållbar framtid där ingen lämnas utanför. Trots lovande löften menar vi att konferensen inte lyckades nå dessa mål.

Många hade hoppats på att äntligen få se verklig förändring men det svaga utfallet var tyvärr ingen överraskning. Hur många konferenser kommer vi att behöva innan vi ser en verklig förändring? Hur många till har vi råd med innan priset blir alldeles för högt?

En konferens för mycket

Stockholm +50 är redan en konferens för mycket. Ett markant bekymmer är att Stockholm +50 inte lyckades lösa problemet med inkludering av unga och andra minoriteter. Efter hård kritik mot exkludering av unga och minoriteter under COP 26 i Glasgow sattes stor press på att Stockholm +50 att inte återupprepa samma misstag. Stockholm +50 beskrevs i förhand som en konferens där ungas perspektiv skulle få en dominerande roll och Sverige som värdland lyfte innan konferensen började att inkludering av unga skulle prioriteras i processen.

Delvis lyckades Stockholm +50 förbättra möjligheterna att inkludera unga i jämförelse med COP 26, dock mycket tack vare starkt engagemang och hårt (ofta oavlönat) arbete av unga som skapade möjligheter för andra. Exempelvis fanns det speciella besökarbrickor som möjliggjorde för främst unga att få tillgång till Stockholmsmässan och de flesta sido-eventen.

Inkludering på riktigt

Men att prata om inkludering i klimat- och miljöfrågan handlar om att inkludera unga från hela världen, speciellt de som drabbas hårdast trots att de bär den minsta skulden för problemen. Att flertalet unga från globala syd inte kunde delta på grund av att Sverige inte godkände visumansökningar i tid är därför högst klandervärt eftersom inkludering handlar om att ge unga möjlighet att föra sin talan och vara delaktiga i diskussionerna.

Tidigare miljö- och klimatmöten har haft samma problematik. Låt Stockholm +50 vara det sista.

Även om unga var mer inkluderade under Stockholm +50 lyssnade beslutsfattare inte på vad unga hade att säga. Trots allt prat om inkludering av unga hörsammades mycket lite av de nödvändiga förändringar som unga ställt krav på. Stockholm +50 behövde vara en vändpunkt med beslut om faktiska åtgärder och förändring. i stället resulterade mötet i tio icke-bindande nyckelrekommendationer, vilka inte ens är i närheten av så starka som de behöver vara. Till exempel ska en utfasning av fossila bränslen, som i mångt och mycket är kärnan i problemet, endast främjas och det lyfts ingenting om att kriminalisera miljöbrott, så kallad ekocid-lagstiftning som många hoppades skulle få större utrymme under mötet.

En av få segrar för unga är att det i nyckelrekommendationerna görs en direkt referens till Stockholm +50 Global Youth Task Force Policy Paper, ett positionspapper som arbetats fram under flera månader av unga över hela världen. Dessutom stadgas att ett intergenerationellt perspektiv ska erkännas i beslutfattande gällande klimatfrågan.

Framtida generationer måste tas i beaktning

Att anta ett sådant perspektiv handlar om att framtida generationers välmående och existens ska tas med i beaktning. Nu är det upp till bevis.

Om Stockholm +50 ska vara något som är värt att uppmärksammas och firas behövs det stora förändringar, och snabbt införande av åtgärder som leder till faktiska miljö- och klimatförbättringar. Inför kommande klimattoppmöten, till exempel COP 27 som hålls i Egypten senare i år önskar vi för mer finansiering till deltagandet av underrepresenterade och marginaliserade grupper (inklusive unga), bättre beredskap kring visumansökningar samt bindande och konkreta åtgärder vad gäller nuvarande klimatlöften. 

Vad har vi att fira?

Stockholm +50 var inte ett firande av 50 år  av internationellt klimat- och miljösamarbete. För vad är det egentligen vi har att fira? Sedan 1972 har den biologiska mångfalden drastiskt minskat, den globala medeltemperaturen har stigit och utsläppen och växthusgaser har ökat för att bara nämna tre exempel. Men för 50 år sedan var de flesta inte medvetna om klimatkrisen och det fanns ingen konkret plan för hur vi skulle gå tillväga för att ta oss an den. Idag är klimatförändringarna ett faktum och många känner redan av dess konsekvenser. Vi vet vad som står på spel, men också vad vi måste göra för att kunna förhindra och minska klimat- och miljökrisens konsekvenser.

Den kunskapen och engagemanget är en styrka, framför allt bland unga.

Till skillnad från generationer före oss kommer vi inte att blunda för denna verklighet. Vi har inte den tiden, vi har inte det privilegiet.   

Lovisa Roos
Talesperson för hållbar utveckling, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer
Signe Propst
Ordförande, Fältbiologerna 
Betty Ottosson
Styrelseledamot, PUSH Sverige
Karolina Lagercrantz
Vice ordförande, PUSH Sverige 
Sara Tingström
Representant för WWF Sweden Youth 

The post Stockholm +50 är en konferens för mycket appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Linn Brännare

WWF: Stöd från lokalsamhällen nödvändigt för tigrarnas överlevnad

/0 Kommentarer/i /av


Mahua Pramanik och Ashima Halder bär biodlingshattar när de kontrollerar sina nya bikupor i Sundarban i Indien. Tidigare samlade de vildhonung i mangroveskogen och då riskerade de att hamna i konflikt med vilda tigrar. Foto: Thammai Bhadari

– Det är förstås goda nyheter att antalet vilda tigrar ökar, men det innebär också utmaningar för människor att kunna leva tillsammans med dem. Men möjligheterna är många när vi inkluderar de som bor nära tigrarna i besluten. Vi måste se till att deras behov och kunskap tas med i planerna framöver, säger Louise Carlsson, WWFs tigerexpert. 

Nästan 47 miljoner människor delar sina hem med tigrar i Asien. WWFs nya rapport uppmanar regeringarna i dessa länder att prioritera samexistensfrågor mellan människa och tiger när planerna ska göras för tigrar de kommande tolv åren. 

Även om tigern har utrotats i flera länder i Sydostasien, har siffran nästan fördubblats i vissa sydasiatiska länder. Framgången beror till stor del på det arbete som gjorts i byar för att skydda tigrarna, men WWFs rapport visar att detta stöd inte bör tas för givet.  

I Indien lever cirka 32 miljoner människor i tigerområden och där finns kanske över 70 procent av världens återstående vilda tigrar. Det finns flera lyckade projekt där byborna förändrat sina vanor till förmån för både sig själva och tigrarna. Ett exempel är ett samarbete mellan WWF, Sundarbans biosfärreservat och Discovery Communications India. 

Mahua Pramanik och hennes man är en av cirka 80 familjer som är engagerade i ett honungskooperativ som satt upp bikupor i säkra, stängslade områden i utkanten av skogen. De har tidigare samlat vildhonung i skogen, med fara för sina liv. Utanför Mahuas by strövar runt 100 tigrar i den djupa mangroveskogen. 

 – Det är mycket säkrare att göra på det här sättet och bina samlar fortfarande pollen från mangroveträden så honungen behåller sin höga kvalitet, säger hon. 

– Om tigrarna inte fanns skulle folk förstöra skogen genom att hugga ner alla träd för att försörja sig. Då skulle ekosystemen förstöras och skador från stormarna bli ännu värre, säger Mahua Pramanik.  

Rapporten visar att utrymmet för tigrarna minskar i takt med att antalet kattdjuren ökar. Det beror bland annat på att allt fler vägar byggs och de skär in och delar av tigerområdena. Klimatförändringar påverkar också genom att jordbruksmarker och våtmarker torkar ut. Torkan leder till en ökning av antalet konflikter mellan människor och vilda djur som då inte sällan söker sig närmre byarna i jakt på vatten.  

–   De länder som tidigare lyckats med att öka antalet tigrar genom skyddade områden behöver nu också säkra strategier för samexistens utanför dessa områden. Om de ​​kan få till det rätt, då har vi ännu en viktig lärdom för hur man kan leva tillsammans med stora rovdjur. Även i Sverige kan vi lära oss av detta –   om hur vi kan leva med stora rovdjur som vargar, avslutar Louise Carlsson, WWFs tigerexpert.  

WWFs rekommendationer för vad regeringar i länder med tigrar måste göra: 

  • Anta väldefinierade och mätbara mål för samexistens mellan människa och tiger i nästa tigerprogram (Global Tiger Recovery Program 2023-2034), och koppla strategierna till agendan för hållbar utveckling. 

  • Utöka möjligheten för lokalbefolkningen att vara med i beslutsfattandet om hur tigrarna ska bevaras  och skapa nya forum för direkt dialog med ”tiger”-samhällen på alla förvaltningsnivåer (lokala, nationella, regionala). 

  • Utforma policys i samråd med de som bor nära tigrarna för att minska kostnaderna och öka fördelarna med att leva med tigrar. Erkänn den avgörande roll som urfolk och lokala samhällen spelar för att upprätthålla tigerpopulationerna. 

  • Öka investeringarna för att bevara tigrar utanför de traditionella skyddade områdena bland annat genom att skapa nya områden som skyddas och förvaltas av lokalbefolkningen. 

Om Global Tiger Recovery Initiative 

Global Tiger Initiative (GTI) lanserades 2008 som en global allians av regeringar, internationella organisationer, civilsamhället, naturvårds- och forskarsamhällen och den privata sektorn, med syftet att arbeta tillsammans för att rädda vilda tigrar från utrotning. Det strävar efter att ge tigerländer möjlighet att ta itu med hela spektrumet av hot, såväl inhemska som de som är gränsöverskridande till sin natur, och arbeta mot ökad ekonomisk hållbarhet genom att integrera bevarandemål i utvecklingen. 

Exempel på lyckade samexistensprojekt med tigrar, som vi har bilder och videos om:

1. SUNDARBANS 

Mahua och de andra honungssamlarna 

Mahua Pramanik bor med sin familj på den västra bengaliska sidan av Sundarbans. Hon kommer från en lång rad moulis – traditionella vilda honungssamlare. 

Tragiska berättelser om möten mellan människor och tiger är relativt vanligt förekommande. Så vad görs för att ge människor ett alternativt sätt att försörja sig? Ett som inte kommer att föra dem ansikte mot ansikte med de berömda Sundarbans ”människoätare”? 

Lär dig hur Mahua och hennes moulis förändrar sin traditionella praxis för att skydda dem från tigrar och säkra deras framtid. 

VI HAR SKRIFTLIG BERÄTTELSE | VIDEO | 1 MIN TEASER | BILDER 

2. PILIBHIT TIGER RESERVAT

Atul Singh och hans Bagh Mitras (tigerns vänner) 

Hur kan miljontals människor leva sida vid sida med vår planets mäktigaste kattdjur? 

Ingenstans är denna fråga mer självklar än i Indien. I denna stora och mångfaldiga nation lever redan cirka 32 miljoner människor i tigerhabitat som rymmer över 70 % av världens återstående vilda tigrar. 

Vid foten av Himalaya finns Indiens Pilibhit tigerreservat. Här har antalet tigrar mer än fördubblats under det senaste decenniet, men med otydliga gränser mellan tigerområdena och mänskliga bosättningar blev området en hotspot för konflikter mellan människor och tigrar. 

Ett team av tigerspårare har vänt utvecklingen av konflikter och har hittat ett sätt att hjälpa människor och tigrar att samexistera. Det arbetet leds av den karismatiske Mr Atul Singh, vars farfar var en berömd tigerjägare – vilket inspirerar Atul att anta ett nytt förhållningssätt för att ta itu med besvärliga tigrar. 

År 2020 fick Pilibhit Tiger Reserve TX2 Award för sitt arbete med att skydda tigrar. Bagh Mitra-programmet startade samma år. Det finns nu 200 tigervänner som hjälper människor och tigrar att samexistera. 

VI HAR SKRIFTLIG BERÄTTELSE | VIDEO | 1 MIN TEASER | BILDER 

Vill du använda bilder, filmer eller intervjua Louise, kontakta:  

Louise Carlsson, tigerexpert WWF, louise.carlsson@wwf.se 
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel 0735-862622 

The post WWF: Stöd från lokalsamhällen nödvändigt för tigrarnas överlevnad appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder

Livesändning av sillgrisslor och havsörnar  drar igång på Stora Karlsö

/0 Kommentarer/i /av

Idag finns cirka 25 000 par sillgrisslor på Stora Karlsö. Foto: Joakim Odelberg

Webbkamerorna rullar fram till mitten av juli, då allmänheten kan följa hur fåglarna ruvar och föder upp sina ungar. I maj lägger honan sitt enda ägg på en smal klipphylla 40 meter ovanför marken. När ungarna är cirka tre veckor gamla hoppar de från klipporna till sina pappor som väntar i havet. Honan stannar vid häckningsplatsen en tid efteråt. Fåglarna lever oftast i par år från år och återkommer till klipphyllan. Men otrohet kan förekomma när vissa parar sig med andras partners.

– Vi vill lära oss mer om hur sillgrisslorna umgås, hanterar konflikter, försvarar sig mot fiender och klarar värmeböljor. Förhoppningsvis vill många hålla utkik och rapportera in vad de ser. Medborgarforskning är en viktig hjälp för forskarna som nu kan få värdefull information dygnet runt, säger Olof Olsson, forskare vid Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet.

Tidigare års livesändningar har visat att ruvande fåglar ibland drabbas av värmestress i solen och att vissa ungar dött när det varit som varmast. I år finns en värmekamera på plats för att dokumentera vad som händer när temperaturen stiger. Det finns även en våg mitt i bilden, där grisslornas vikt registreras varje gång de går ut och ställer sig där.

Projektet samarbetar med studenter vid Chalmers i Göteborg som med hjälp av artificiell intelligens (AI) kan utveckla nya metoder för att analysera observationerna.

Havsfågelkolonin på Stora Karlsö är Sveriges största med cirka 25 000 par sillgrisslor och över 12 000 par tordmular. Sillgrisslorna har tredubblats i antal sedan 1990-talet. På 1960, 70 och 80-talen var läget mindre gynnsamt för sillgrisslorna.

–Efter att miljögifterna minskat i Östersjön och förbudet mot drivgarn infördes har utvecklingen för fåglarna gått i positiv riktning. Men fler skyddade områden skulle behövas på sikt för att bland annat säkra deras behov av föda, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

–Nu hoppas vi att allmänheten vill följa allT spännande som händer fågelföräldrarna och deras ungar och rapportera in vad de ser på WWFs hemsida, fortsätter Inger.

Turisterna är nu tillbaka på Stora Karlsö och utgör ett slags skydd för sillgrisslorna genom att hålla havsörnarna på avstånd. Under pandemin 2020 kunde upp till ett 30-tal örnar observeras på ön.

–De störde sillgrisslorna, vilket ledde till försenad häckning och färre överlevande sillgrissleungar, en minskning på 26 procent jämfört med perioden 2010-2019. Nu har havsörnar börjat häcka på Stora Karlsö. Vi har satt upp en kamera nära boet och i ett område där örnarna förväntas ha sina jaktturer, säger Jonas Hentati-Sundberg, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.  

Följ livesändningarna här: https://www.wwf.se/live/

http://www.wwf.se/sillgrissla, http://www.storakarlso.se/ornar/

Fakta: Forskningsprojektet ”Havsfåglar i Östersjön” drivs sedan 1997 drivs av Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet SLU med stöd av WWF. Projektet omfattar sillgrissla, tordmule, silltrut och ejder. Resultaten används för att få beslutsfattare att stärka skyddet för fåglar och andra djur i havsområdet. Fågelhyllan och kameror har finansierats av WWF.

Sillgrissla: Landets hittills äldsta sillgrissla hittades i våras död i Skåne, 48 år och sju månader gammal. Den var ringmärkt på Stora Karlsö 1973 och slog rekordet från 2016 som var 47 år och tio månader.

Havsörn: Idag finns ett 1000-tal par havsörnar i Sverige jämfört med ett 100-tal 1924 när arten fridlystes. Under 1960- och 1970-talen drabbades havsörnarna hårt av gifter som PCB och DDT. Efter förbud mot gifterna har arten ökat kraftigt. Havsörnens återkomst är en stor naturvårdsframgång i modern tid.

För frågor, kontakta:

Inger Näslund, senior havsexpert WWF, 070-105 30 57, inger.naslund@wwf.se

Olof Olsson, forskare vid Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet, mobil: 070-675 45 09, olof.olsson@su.se

Jonas Hentati Sundberg, forskare Institutionen för Akvatiska Resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 073 – 938 79 69 jonas.sundberg@slu.se

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

The post Livesändning av sillgrisslor och havsörnar  drar igång på Stora Karlsö appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

WWF: Sverige bryter mot EU:s vattendirektiv

/0 Kommentarer/i /av

Nmforsen vattenkraft i ngermanlven

Nämforsen vattenkraftverk är en av 16 stora vattenkraftverk i Ångermanälven. Totalt finns ett 30-tal vattenkraftverk i älven. Foto: Getty Images

– Miljöanpassning av vattenkraft är en avgörande pusselbit om vi ska komma till rätta med miljöproblemen i våra vattendrag och se till att forsar och strömsträckor blir fulla av liv igen, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF.

Många rinnande vattendrag har en biologisk rikedom i nivå med korallrev. Även strandmiljön längs de mindre vattendragen är otroligt artrik. Idag är det dock brist på dessa miljöer i Sverige, främst beroende på de tusentals dammar som uppförts för bland annat vattenkraft.

Reglering av älvar är idag ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i våra sötvatten. Genom ingreppen delas arters livsmiljöer upp.  Det kan i värsta fall kan leda till att boendeplatsen för en art helt försvinner.

Sverige ska enligt EU:s Vattendirektiv uppnå god ekologisk status i alla våra vattendrag senast 2027. Miljön där ska alltså ges rätt förutsättningar för att växter och djur ska kunna leva. Trots detta har endast en tredjedel av våra älvar god ekologisk status idag.

Direktivet öppnar upp för vissa undantag. Exempelvis vissa åtgärder som bedöms vara tekniskt omöjliga, orimligt dyra eller skulle påverka verksamheter som bedöms vara extra betydande för samhällsnyttan kan ges undantag. Sverige har dock kritiserats av EU-kommissionen för att ha överutnyttjat denna möjlighet. Under åren 2017–2021 gavs 80 procent av svenska vatten undantag.

Ny vattenlagstiftning antogs efter EU-kritik

EU-kommissionens kritik resulterade i en ny vattenlagstiftning 2019. Enligt den ska alla svenska kraftverk prövas i domstol och få moderna miljötillstånd.  År 2040 ska de sista vattenkraftverken upp för prövning.

I samband med den nya lagstiftningen uppmanades de ansvariga myndigheterna att ”fullt ut” använda de möjligheter som EU-rätten ger till undantag från Vattendirektivet. Dessutom fastställdes ett riktvärde för att begränsa de produktionsförluster som miljöanpassningarna kan komma att innebära.

Besluten grundade sig i en oro från politiker och branschen att nödvändiga miljöanpassningar skulle bli alltför kostsamma. Det kan exempelvis röra sig om naturliga vattenflöden, fiskvägar förbi kraftverk, och tappning av små vattenvolymer för att åter få liv i torrlagda fåror.

–  Vi i WWF är kritiska till att man på förhand begränsat och försökt styra utfallet från prövningarna, i stället för att låta behov och naturvärden avgöra vilken miljöhänsyn som kraftverken behöver ta, fortsätter Karin Glaumann, sötvattenexpert hos WWF Sverige.

WWF beställde en oberoende analys för att undersöka om den svenska vattenlagstiftningen är förenlig med kraven i Vattendirektivet. Analysen som genomfördes av konsultfirman WSP, konstaterar att Sverige inte lever inte upp till kraven i Vattendirektivet, bland annat genom att:

  1. Regeringen uppmanar Vattenmyndigheterna att fullt ut utnyttja de möjligheter till undantag som EU-rätten fastslår. Vattendirektivet syftar till en hög nivå av skydd genom att bevara och förbättra vattenmiljön, undantagen ska därför ses som en sista utväg när inget annat fungerar. Genom sin uppmaning vill regeringen göra undantagen till huvudregel.
     
  2. Riktvärdet om maximalt 1,5 TWh i produktionsförlust är ett generellt undantag för vattenkraft, som är beslutat på förhand och strider mot Vattendirektivet. Undantag behöver prövas utifrån de specifika omständigheterna i varje enskilt fall.
     
  3. Andra förnybara energikällor borde utredas som alternativ. Vattenkraftens förmåga att reglera och stabilisera energitillgången kan inte ensamt motivera undantag från kravet på god vattenstatus. Alternativa energikällor som är bättre för miljön bör utredas som alternativ.

Rapporten bifogas med pressmaterialet.

Vill du veta mer eller intervjua Karin Glaumann, kontakta:

Karin Glaumann, sötvattensexpert WWF, karin.glaumann@wwf.se, tel 073-1599415
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel 0735-862622

The post WWF: Sverige bryter mot EU:s vattendirektiv appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

”Ge konsumenterna möjlighet att välja mer hållbart kött”

/0 Kommentarer/i /av

Publicerad i Lantbrukets Affärstidning 220604

Åtgärder som underlättar för konsumenterna att göra bra val ökar förtroendet för svenskt nöt- och lammkött. Det skriver företrädare från konsumentföreningar, djurskyddsföreningar och Världsnaturfonden.

Genom att handeln synliggör kött från betande djur får vi som konsumenter möjlighet att göra val som gynnar djurskyddet och bidrar till biologisk mångfald. En majoritet (över 80 procent) av svenska konsumenter vill att våra livsmedelsproducerande djur ska ha rätt till ett naturligt beteende och kunna vistas utomhus (konsumentstudie 2021).

Studier visar att nötkreatur är starkt motiverade att beta och att bete främjar djurens hälsa och välbefinnande. Det är skälet till att Sverige har en lagstiftning som kräver att mjölkkor ska vistas på bete sommartid.

Men den svenska djurskyddslagstiftningen undantar exempelvis tjurar från beteskravet. Nästan hälften av alla tjurar kommer aldrig ut på bete. De utgör ungefär en fjärdedel av allt nötkött som saluförs, enligt en rapport från SLU.

Betande djur bidrar till ett rikt odlingslandskap, vilket är ett av miljökvalitetsmålen, liksom till ett rikt växt- och djurliv. Våra naturbetesmarker är en av våra artrikaste biotoper. Dessa har minskat genom åren och för att upprätthålla dem krävs fler betande djur. Aktuell forskning tyder även på att betet kan öka kolinlagringen. Det är något som kan bidra till att minska jordbrukets klimatbelastning.

WWF:s Köttguide skiljer på kött från betande djur och kött från djur som inte har fått beta. I dag finns två märkningar som garanterar att nötkreaturen fått beta: Svenskt Sigill Naturbeteskött och Krav. Kravmärkningen samlar i dag över 4 000 svenska lantbrukare. Under 2019 dubblerades antalet gårdar som producerar Svenskt Sigill Naturbeteskött.

Det finns god potential för att öka anslutningen av både nöt- och lammproducenter utifrån arealen naturbetesmarker. Konsumentföreningen Stockholm, WWF och Upplandsstiftelsen arbetar för att skala upp produktionen ytterligare. Coop erbjuder certifierat naturbeteskött under eget varumärke.

Utöver dessa märkningar är det svårt för konsumenten att göra ett aktivt val för att välja produkter från djur som möter den djurskyddsstandard som många svenska konsumenter förväntar sig då de köper svenskt kött. Konsumenterna måste kunna välja bort de cirka 25 procent av svenskt nötkött som i dag kommer från djur som inte har fått vistas på bete under sin livstid (framför allt tjurar som fötts upp i stall).

Vi är mycket positiva till att dagligvaruhandeln ger sitt stöd till det svenska beteskravet för kor. Beteskravet är ett av de starkaste mervärdena för svenska animalieprodukter. Men vi vill att fler ska agera för att öka antalet betande djur i syfte att främja djurens välfärd, bidra till biologisk mångfald och öka kolinlagringen.

Vi har gjort en framställan till Svensk Dagligvaruhandel om att underlätta för konsumenterna att välja kött från betande djur. Detta kräver delaktighet av fler aktörer i branschen, såsom uppfödare och slakterier.

Åtgärder som underlättar för konsumenterna att göra bra val ökar förtroendet för svenskt nöt- och lammkött. Producenterna kan då få merbetalning och trenden för den hotade svenska biologiska mångfalden kan vändas.

Gunnela Ståhle
Vi Konsumenter

Anna Richert och Jenny Jewert
Världsnaturfonden WWF

Åsa Hagelstedt
Djurskyddet Sverige

Maria Lönn
Svenska Djurskyddsföreningen

Jan Bertoft
Sveriges Konsumenter

Minna Hellman
Konsumentföreningen Stockholm

The post ”Ge konsumenterna möjlighet att välja mer hållbart kött” appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Linn Brännare

Riv upp beslutet som drabbar världens utsatta

/0 Kommentarer/i /av

Publicerad i Gefle Dagblad 220522

Regeringen gör just nu den största nedskärningen någonsin av Sveriges internationella bistånd; 9,2 miljarder kronor, när biståndet får bära hela kostnaden för mottagandet av flyktingar från Ukraina. Inget annat EU-land har gjort i närheten av lika stora och snabba nedskärningar av det internationella biståndet. Detta svek mot världens fattiga och förtryckta, och mot Sveriges internationella klimatåtaganden, måste rättas till omedelbart.

För oss är det självklart att Sverige ska ta emot de människor som tvingas fly undan krig. Men regeringens beslut ställer utsatta grupper mot varandra. Till exempel lamslår nedskärningarna viktigt arbete som över 2 000 organisationer och nätverk i Afrika, Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Östeuropa gör för hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Många av dem är verksamma i mycket svåra politiska miljöer där civilsamhällets utrymme redan är kraftigt begränsat och där miljö- och människorättsförsvarare ofta arbetar med livet som insats. Snabba och oförutsedda minskningar av stöd och avbrutna samarbeten gör Sverige till en minst sagt opålitlig samarbetspartner för dessa redan utsatta lokala aktörer.

En av de minst uppmärksammade – men mest uppseendeväckande – konsekvenserna av vårbudgeten är regeringens brutna löften om klimatfinansiering och hållbar utveckling. Det området nedprioriteras mer än de flesta områden i biståndsbudgeten, trots tidigare löften om kraftigt ökad internationell klimatfinansiering. Stödet till de globala klimatfonderna minskas sammanlagt med en miljard kronor, nästan en halvering. Andra budgetanslag, som det för hållbar utveckling som också inkluderar jämställdhet samt anslaget för demokrati och mänskliga rättigheter, är också bland de mest drabbade. Kort sagt: regeringen sviker allra mest de områden de själva säger sig prioritera.

FN varnade nyligen för att ofattbara 1,7 miljarder barn och vuxna riskerar att lida brist på mat i den globala hungerkatastrof som sker framför våra ögon. Fattigdom och ojämlikhet har förstärkts av klimatkrisen, och vi ser en allvarlig tillbakagång för demokrati och jämställdhet i spåren av covid 19-pandemin. En konsekvens av kriget i Ukraina är extrema priser på mat och energi. Det för med sig enormt mänskligt lidande, i Ukraina med närområde, men också i Afrika, Mellanöstern och globalt. Världen hänger ihop. Internationellt bistånd behövs för att förebygga allt värre konflikter och katastrofer, nu och i framtiden.

Vi, undertecknande organisationer, förväntar oss att Sveriges regering står för grundläggande medmänskliga värderingar. Sverige måste vara bättre än så här. Om vi inte står upp för våra värderingar i tider av kris – vad är de då värda?

När Sverige på toppmöte i Glasgow lovar klimatfinansiering till de mest utsatta länderna – då ska den levereras.

När statsministern i sin regeringsförklaring lyfter fram miljö- och klimatbiståndet – då ska det betyda något.

När regeringen har jämställdhet och demokrati som grundläggande utgångspunkter för Sveriges agerande i världen – då måste det finnas mening och vilja bakom orden.

När finansministern säger att svensk ekonomi står väl rustad att ta emot flyktingar undan kriget i Ukraina och budgetöverskottet på 139 miljarder kronor är större än väntat – då har Sverige råd med både solidariteten med flyktingar och vårt internationella bistånd.

Sverige har däremot inte råd att skära ner det internationella biståndet och svika människor och organisationer över hela världen som behöver vårt stöd mer än någonsin. Diktatorer världen över gnuggar just nu händerna när Sverige monterar ner sitt stöd till miljöförsvarare, demokratirörelser, kvinnorättsförsvarare och hbtqi-organisationer.

Det är ett alltigenom dåligt beslut att ta pengar från världens fattiga och förtryckta och i stället göra Sverige till den med råge största mottagaren av svenskt bistånd. Eftersom budgeten inte formellt ändrats utan beslutet fattats genom regleringsbrev till Sida, kan regeringen vilket ögonblick som helst ta tillbaka det här djupt orättfärdiga beslutet. Gör det nu!

Underskrifter samordnade av CONCORD Sverige:

Helena Lindemark, grundare och vice ordförande, 2022 Initiative Foundation

Jennifer Vidmo, generalsekreterare, ActionAid Sverige

Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan

Siri Bjerkan Karlsson, country director, ADRA Sverige

Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna

Marie Cham, ordförande, Afrosvenskarnas riksorganisation

Alex Brekke, generalsekreterare, Amazon Watch Sverige

Anna Johansson, generalsekreterare, Amnesty Sverige.

Per-Olof Allerth, direktor, Ankarstiftelsen

Martina Hibell, generalsekreterare, Barnfonden

Anneli Dahlqvist, rektor, Bona Folkhögskola

Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris

Reka Tolnai, förbundsordförande, Centerpartiets Ungdomsförbund

Anders L. Pettersson, exekutiv chef, Civil Rights Defenders

Lena Ingelstam, generalsekreterare, Diakonia

Christer Johansson, ordförande, Riksföreningen Emmaus Sverige och Föreningen Emmaus Åkvarn

Britt-Inger Lennartsson, vice ordförande, Emmaus Gryttby Ideell förening

The post Riv upp beslutet som drabbar världens utsatta appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Linn Brännare

Riksdagspartier tar initiativ till att försvaga naturvårdspolitiken

/0 Kommentarer/i /av

Flera oppositionspartier i riksdagens miljö-och jordbruksutskott har gått samman och uppmanar regeringen att minska allmänhetens och miljöorganisationers rätt att påverka miljöbeslut, motarbeta grön infrastruktur och föreslår att jordbruk med stor miljöpåverkan inte längre ska tillståndsprövas. WWF är kritisk.

Strax efter att Sverige varit värd för FN-mötet ”Stockholm +50” går fyra riksdagspartier samman för att försämra miljölagstiftningen och FNs Århuskonvention. Frågorna är på agendan på miljö-och jordbruksutskottets möte tisdag 7 juni i ett så kallat tillkännagivande och klubbas i riksdagen den 14 juni.

Ett förslag från M, Kd, C och Sd är att stoppa arbetet med grön infrastruktur tills det är utrett hur bland annat äganderätten påverkas.

– Att planera naturvårdsarbetet utifrån ett landskapsperspektiv är helt avgörande för att lyckas med bevarandet. Landskapsplaneringen behöver utvecklas – inte avvecklas. Om arbetet stoppas kommer det ytterligare att försvaga naturvårdsarbetet, säger Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy på WWF.

WWF är också kritisk till försök att försämra talerätten för allmänheten och miljöorganisationer enligt Århuskonventionen. Flera partier anser att den är för generös i internationella konventioner och regelverk. De vill begränsa vilka som kan överklaga beslut som rör miljön.

– WWF beklagar att Kd, C, Sd och M vill uppmana regeringen att verka internationellt för att försvaga talerätten i FN konventionerna. En av grundprinciperna i ett rättssamhälle är att beslut ska kunna prövas i domstol. Om rätten begränsas generellt skulle det få stor negativ påverkan på miljöpolitiken och demokratiska rättigheter i stora delar av världen, säger Emelie Nilsson.

WWF är också kritisk till att flera oppositionspartier inte längre vill klassa jordbruk över en viss storlek som tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet, eftersom de anser att prövningsprocesserna hindrar ökad livsmedelsproduktion.

– WWF vill gynna livsmedelsproduktionen och en ökad självförsörjningsgrad i Sverige, men en omklassning av jordbruket är inte rätt väg att gå. Vårt miljöanpassade jordbruk bidrar till konkurrenskraften. Att anslå mer pengar till ansvariga myndigheter kan vara en väg för att snabba på tillståndsprocesserna. Om jordbruk aldrig kräver tillstånd kan det öppna för att alltfler miljöfarliga verksamheter slipper prövning om de anses samhällsviktiga, säger Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy på WWF.

Fakta: Tillkännagivande innebär att det finns en majoritet för att genomföra förslag från utskottet för att påverka regeringens arbete. Praxis är att regeringen sedan försöker tillgodose riksdagens önskemål eller underrätta riksdagen om varför det inte sker.

För frågor, kontakta:

Emelie Nilsson, sakkunig naturvårdspolicy WWF, 076-314 7958

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

The post Riksdagspartier tar initiativ till att försvaga naturvårdspolitiken appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Linn Brännare