“Utan borrhålet hade mina barn varit döda idag”

Abdirizaks dotter Fatuma ger vatten till familjens getter.

Torkan i Somalia är den värsta på 40 år. När vattenkällorna torkar ut dör människors boskap. När boskapen dör svälter barnen. Eller så tvingas de på flykt. Bort från sina hem. Bort från skolan och tryggheten.

I Somalia lider 3,5 miljoner människor just nu av akut brist på vatten. 386 000 barn är i desperat behov av behandling mot livshotande undernäring om de ska överleva. Tusentals barn har tvingats på flykt i sökandet efter vatten, mat och sjukvård.

Står emot torkan med borrhål

Men på vissa platser kan människor stå emot torkan. Platser som byn Haji Khair i Somalia. Där har UNICEF tillsammans med partnerorganisationer borrat ett 400 meter djupt borrhål som når grundvattnet, samt konstruerat en pumpstation och vattenledningar som drivs av solceller. 

Vårt borrhål är som en oas i en stor öken utan vatten, säger boskapsskötaren Abdirizak Yusuf.
Vid tidigare svåra torrperioder, när regnet har uteblivit, har Abdirizak som så många andra tvingats fly. Fly för att rädda sina barns liv. 

Innan vi fick hållbar tillgång till rent vatten kunde vi bara stanna här ett par månader i taget. Sen behövde vi flytta vidare eftersom våra barn blev svaga av vattenbrist.

Men att ständigt behöva flytta runt för att hitta vatten riskerade istället att förstöra barnens framtid. De kunde inte gå i skolan. De var ofta svaga och sjuka. Och det var innan den värsta torkan på decennier drabbade området. Utan borrhålet som UNICEF varit med och borrat tror Abdirizak att hans barn inte hade levt idag.

Borrhålet som ger oss rent vatten blev klart i december. Utan det hade mina djur, och kanske också mina barn, varit döda idag. 

Vattensystemet i Haji Khair ser till att både människor och djur har tillgång till vatten även vid svår torka.

Borrhålet ser till att 18 000 människor i området får rent dricksvatten. Dessutom kanaliseras vatten till speciella djurtråg där boskapsdjuren kan dricka. Vattensystemet skapar därför ekonomisk stabilitet trots torkan, och håller både människor och djur friska.

Så kan du hjälpa barnen i Somalia 

På andra platser i Somalia, i byar utan borrhål och vattenpumpar, dör nu barn av undernäring och vattenbrist. UNICEF är på plats även i dessa byar. Under de senaste månaderna har vi nått 1,7 miljoner människor, varav 1,2 miljoner barn, med livräddande insatser. Vi har räddat 260 000 barns liv genom behandling mot svår akut undernäring, framförallt med näringstillskott i form av näringsrik nötkräm. Vi har sett till att 900 000 människor har fått rent vatten.

Vi måste rädda barns liv här och nu – men samtidigt fortsätta se till att fler samhällen får hållbar tillgång till rent vatten. 

Som Världsförälder är du med och räddar barns liv genom behandling mot akut undernäring. Men du ser också till att fler människor som Abdirizak och hans barn får hållbar tillgång till rent vatten så att de kan stå emot framtida torrperioder. 

Läs mer om UNICEFs arbete med vatten och sanitet här.

Inlägget “Utan borrhålet hade mina barn varit döda idag” dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Dags för politikerna att agera nu!

Publicerad i Dala-Demokraten 20220711

Riksdagsvalet närmar sig och den kommande mandatperioden är helt avgörande för klimatet, den biologiska mångfalden och samhället. Tyvärr är läget för vår planet akut. Men många svenska politiker verkar inte inse det. En rad miljö- och klimatbeslut går nu i helt fel riktning. Skutan måste vändas!

Sverige har idag klimatmål som talar om att vi ska nå netto-nollutsläpp 2045, men det är långt från tillräckligt. För att kunna klara Parisavtalets 1,5-gradersmål är det helt avgörande att hålla nere mängden växthusgaser som släpps ut i atmosfären.

Tyvärr har de flesta partier en politik som försvårar möjligheterna att nå Parisavtalet och bidra till den biologiska mångfalden.

WWF anser därför att Sverige behöver skärpa sina klimatmål och införa en nationell utsläppsbudget som binder oss till att genomföra stora utsläppsminskningar redan nu. FN:s klimatpanel, IPCC, har tagit fram en global koldioxidbudget som skulle ge en rimlig chans att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. En svensk utsläppsbudget med utgångspunkt i IPCC:s globala budget skulle sätta ett tydligt tak för hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut och visa att Sverige ligger i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Att ha mål som faktiskt bidrar till att uppfylla Parisavtalet är viktigt men inte tillräckligt. Det behövs också en ambitiös politik som leder till att utsläppsbudgeten hålls, inte minst inom de stora utsläppsområdena transport och industri. WWF vill exempelvis se åtgärder som minskar bilberoendet i framför allt städer och påskyndar elektrifieringen av transportsektorn. För industrin vill WWF bland annat ha en skärpning av handeln med utsläppsrätter och ett stoppdatum för användning av fossila bränslen.

Den biologiska mångfalden och naturliga motståndskraften i Sveriges skogar är hotad. Den svenska skogen har varit och är fortsättningsvis under hårt tryck. Avverkning av de sista resterna av naturskog och ett intensivt skogsbruk har lett till en riktig artkris. Kalhyggesmetoden, som idag bedrivs på 97 procent av den brukade skogsarealen, har lett till att minst 420 skogsarter är hotade idag, men förmodligen fler. De här biologiskt fattiga skogarna är också känsliga för skador.

Vi behöver ändra synen på hur vi brukar och skyddar skogen. WWF efterlyser en skogspolitik som med lagar, mjuka styrmedel och tillräcklig finansiering leder till biologiskt rika och motståndskraftiga skogar. Skyddet måste säkras genom en stark skogsvårdslag och artskyddsförordning. Det borde vara obligatoriskt med en naturvårdsanpassad skogsbruksplan som vägleder skogsägaren. Många vill redan idag bidra till naturvården, och om det finns behov av att skydda en stor andel av en skogsägares mark måste det finnas pengar för ersättning.

Sverige behöver skydda 30 procent av skogen jämnt fördelat mellan skogstyper vilket årligen kostar minst 5 miljarder kronor. Skyddet bör kompletteras med satsningen på ett mer hållbart skogsbruk. 30 procent bör vara kalhyggesfritt, minst 20 procent av träden lämnas som långsiktig miljöhänsyn vid avverkning och minst 3 miljarder kronor årligen avsätts till skötsel och andra åtgärder för värdefull natur.

I den valgranskning som WWF släppte i maj 2022 är det tydligt att skillnaden mellan partierna är stor inom miljö- och klimatområdet. Tyvärr har de flesta partier en politik som försvårar möjligheterna att nå Parisavtalet och bidra till den biologiska mångfalden. Däremot uppger många väljare i Klimatbarometern 2022 att de vill se en politik för ett mer hållbart skogsbruk och en svensk utsläppsbudget.

Under de senaste två åren har den biologiska mångfalden nedprioriterats. Skatte-lättnader och skatteundantag har införts när det gäller användning av fossila bränslen.

För dagens och framtida generationer måste Sverige vända skutan. Det innebär utmaningar men även möjligheter för fler gröna hållbara jobb och friskare ekosystem.

WWF uppmanar nu riksdagspartierna och nästa regering att satsa på en ny hållbar framtidsvision som kan inge människor hopp och bli ett föredöme internationellt.

Gustaf Lind, generalsekreterare WWF

Em Petersson, senior policysakkunnig WWF

The post Dags för politikerna att agera nu! appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Linn Brännare

”Öka stöden till natur- och kulturvård i skogen”

Publicerad i ATL 20220708

Sverige har prioriterat bort skogen inom den EU-gemensamma jordbrukspolitiken – vilket har fått kritik från EU. WWF vill att regeringen kraftigt höjer de nationella stöden för att kompensera bortfallet från EU-stöden.

För att värna om skogens naturvärden har vi i Sverige till nyligen haft både ekonomiska stöd till skogsägare som är nationella och EU-gemensamma – varav de sistnämnda går under EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Cap).

Men nu har skogsåtgärderna helt prioriterats bort, till förmån för insatser i jordbrukslandskapet, i den svenska strategiska planen för implementeringen av CAP.

Till följd av detta har EU-kommissionen nyligen kommit med kritik mot den svenska strategiska planen, där de menade att den inte är tillräckligt grön. Det vill säga, den konstaterar att Sverige inte har inkluderat åtgärder för ett hållbart skogsbruk och har därför bett regeringen att återkomma med förslag på hur det ska lösas utanför Cap. Regeringen ska även förklara varför skogsinsatser, som funnits med tidigare, har tagits bort.

Regeringen har motiverat sitt agerande genom att påpeka att de i stället ska satsa på de nationella stöden för natur- och kulturåtgärder i skog (NOKÅS) som är ett statligt stöd som går via Skogsstyrelsen.

WWF vill därför se att regeringen gör som den har lovat genom att kraftigt öka stöden för natur- och kulturåtgärder i skogen (NOKÅS). Stöden bör vara välriktade och gå till naturvårdande skötsel och restaurering – och det utan att det innebär mindre pengar för skydd och skötsel av områden som är formellt skyddade.

Under sommaren ska regeringen svara på EU-kommissionens kritik och i höst ska den nya jordbrukspolitiken godkännas av EU.

WWF uppmanar regeringen att, i samband med sitt svar till kommissionen, presentera en plan på hur stöden för NOKÅS kan utvecklas och stärkas. Och att den då på allvar visar att den värnar om arbetet för att stärka och restaurera naturvärden i den svenska skogen. Det skulle inte bara gynna naturen utan också glesbygden.

Peter Roberntz, senior rådgivare skog

Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy

The post ”Öka stöden till natur- och kulturvård i skogen” appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Linn Brännare

Lund global vinnare i WWFs stadsutmaning – i konkurrens med miljonstäder

När Världsnaturfonden WWF korar världens mest klimatambitiösa städer är svenska Lund i topp. I veckan stod det klart att en internationell jury utsett Lund till global vinnare i One Planet City Challenge – tillsammans med Colombias huvudstad Bogotà. Lund tar även hem titeln Årets klimatstad i Sverige i konkurrens med finalisterna Helsingborg och Stockholm.

Publicerad på Aktuell Hållbarhets sida: 3 juni 2022, 10:33


Fotograf: © vorDa/iStock

Det är bland annat Lunds heltäckande och holistiska synsätt på att planera klimatåtgärder som gjort dem till global vinnare i One Planet City Challenge.

– Det här är jättestort. När jag pratar med Lunds invånare och människor i vår organisation hör jag att det är så bra att få uppskattning för det arbete vi lagt ner här i Lund. Men det är också en sporre som får oss att verkligen känna att vi måste jobba ännu hårdare, säger Linda Birkedal, processledare för miljöprogrammet i Lunds kommun. 

”Men det är också en sporre som får oss att verkligen känna att vi måste jobba ännu hårdare.”

Lund har varit i final tidigare i One Planet City Challenge, och står nu äntligen som vinnare. Det expertjuryn fastnade för var bland annat hur stadens klimatmål bygger på tydliga och stegvisa målsättningar med etappmål vart femte år för att åstadkomma snabba utsläppsminskningar i närtid. 

Skarpa etappmål och minus-utsläpp

År 2030 ska Lund vara en klimatneutral, fossilbränslefri kommun och 2045 ska utsläppen vara nära noll. Staden satsar också på metoder för att skapa minus-utsläpp inom sina egna gränser, såsom kolinlagring i skog, mark och våtmarker. De drar även nytta av stadens akademiska närvaro, genom att ett oberoende vetenskapligt klimatpolitiskt råd, med representanter från universiteten, granskar omställningen och ger rekommendationer. Dessutom ingår staden i ett internationellt projekt där verktyget Futureproofed digitalt ska visualisera och utveckla klimatarbetet och de har också fångat upp behovet av att kartlägga och hantera konsumtionsbaserade utsläpp.

– Jag är stolt över mycket av det vi gör men något jag gärna vill lyfta fram extra är hur vi jobbar med fastigheter. Dels i nybyggnadsområdet Brunnshög – där vi verkligen testar nytt och brett, med energisystem, transporter och klimatanpassning – men också i befintliga området Linero, där kommunen, det kommunala bostadsbolaget och energibolaget tillsammans jobbat för att lyfta stadsdelen och göra den mer klimatsmart. Bygg- och fastighetsbranschen har stor klimatpåverkan och vi behöver jobba både med nya och befintliga fastigheter för att sänka utsläppen, säger Linda Birkedal.

Linda Birkedal, processledare för miljöprogrammet i Lunds kommun Fotograf: Kristina Fontell

Bra plattform för feedback och samverkan

Lund valde att gå med i One Planet City Challenge för att de ser att klimatfrågorna inte är något som en kommun kan hantera själv, utan att städer måste lära av varandra. 

– Utmaningen är en väldigt bra plattform för att få intryck från andra städer men också för att få bra feedback på det man rapporterar in. I de svenska kommunerna har vi också under hela rapporteringsperioden haft ett forum där vi träffas och diskuterar sådana här frågor, säger Linda Birkedal. 

”Utmaningen är en väldigt bra plattform för att få intryck från andra städer men också för att få bra feedback på det man rapporterar in.”

Helsingborg och Stockholm starka finalister

Övriga finalister i den svenska stadsutmaningen var Helsingborg och Stockholm. Helsingborg har ett mål att nå netto-noll utsläpp 2030 och har bland annat halverat skolornas och förskolornas matsvinn på tre år. De bygger också nya stadsdelen Oceanhamnen där de utmanar strukturer inom vatten och avlopp genom att bland annat separera toavatten från bad- och tvättvatten och installera kvarn för matavfall i alla lägenheter. Elektrifierade båtfärjor och en egen anläggning för biokol är också åtgärder Helsingborg jobbar med.

Stockholm lyfts fram för att de mer än halverat sina utsläpp sedan 1990 och nu tågar vidare mot att vara klimatpositivt senast år 2040. En siffersatt budget med återstående maximalt tillåten utsläppsmängd växthusgaser för 2020-2040 tydliggör stadens riktning. Den nya klimathandlingsplanen för 2020-2023 har en bredd av konkreta åtgärder där klimateffekten av åtgärderna är beräknad. En storskalig sorteringsanläggning för plast och arbete med biokol är några av satsningarna som ska hjälpa staden framåt.

Linda Birkedal från Lund tycker att hennes egen stad har mycket att lära av sina medfinalister. 

– Vi har tätt utbyte med vår grannstad Helsingborg och av dem har vi lärt oss om bland annat upphandlingsfrågor och om att jobba med kolsänkor. Av Stockholm har vi lärt oss bland annat hur vi kan jobba med fordonsparken och om biokol. Det är ju lättare att nå långt när man har medtävlande som också kan mycket, säger hon. 

Lund vinner tillsammans med Bogotà

Att Lund delar den globala titeln med Colombias huvudstad Bogotà tycker Linda Birkedal är väldigt spännande. Bogotà har en ambitiös klimathandlingsplan, de ska halvera sina ”business-as-usual”-utsläpp till 2030 och nå nettonollutsläpp till 2050. Med helt olika utmaningar är städerna svåra att jämföra, men Bogotàs erfarenheter kan ändå vara till stor nytta, tror Linda Birkedal.

– Det ska bli jättespännande att ta reda på vad Bogotà gör egentligen. Generellt så är det lättare att lära sig av städer som finns i samma politiska system som en själv, men när det gäller klimatutmaningen behöver vi titta utanför Sveriges gränser, för det finns mycket att lära, till exempel inom solceller, energieffektivisering och cirkulär ekonomi, säger hon.

Nu ska Lund fira sin vinst, men sedan är det bara att kavla upp ärmarna och fortsätta arbetet, menar Linda Birkedal. En stor utmaning hon ser nu är transportsektorn.  

– Vi har verkligen jobbat systematiskt och stenhårt med transportsektorns utsläpp och rankas ofta högt för vårt arbete i jämförelser, men ändå ser vi att takten är alldeles för låg, vi måste bli ännu bättre, säger hon.

Även att synliggöra och minska konsumtionsutsläppen är något staden vill jobba mer med. 

– Sen är det viktigt att den här klimatomställningen görs på ett sätt som skapar förutsättningar för ett gott klimatsmart liv i alla delar av kommunen och där skulle jag säga att vi har några steg kvar att ta, säger Linda Birkedal.

Lundagård Magnolia, Lunds kommun.

Så här jobbar Lund för klimatet

  • Gynnar hållbara resvanor genom gröna resplaner för företag, supercykelväg och spännande aktiviteter under skolloven som minskar behovet av att åka någon annanstans.
  • Den kommunala organisationens egen verksamhet var 99 % fossilbränslefri 2021 och detta skalas upp allt mer. 
  • Lunds allmännyttiga bostadsbolag har i snart 10 år, i dialog med hyresgästerna i 70-talsområdet Linero, arbetat framgångsrikt med renovering och energieffektivisering med så låg påverkan på hyrorna som möjligt. 
  • På Brunnshög utvecklar kommunen världens största lågtempererade fjärrvärmenät för att kunna tillvarata restvärme från forskningsanläggningar.
  • Lund har jobbat med menyförändringar som minskar klimatpåverkan genom bland annat ökad andel vegetariskt och minskat matsvinn.
  • Projektet Rest till Bäst tar Lund fram metoder för kolsänkor i stadsplanering. Det handlar om att placera biokol i parker, idrottsplaner och jordbruksmark. Kommunen jobbar även med restaurering av våtmarker.
  • I ett led att klimatanpassa staden har Lund jobbat med ”svämmytor ”- parkytor som kan svämma över om det regnar kraftigt, och att minska risken för höga vindhastigheter genom att bygga rätt och planera träd på rätt sätt.

Mer om One Planet City Challenge

WWFs One Planet City Challenge engagerade i år 280 städer med omkring 250 miljoner invånare från femtiotalet länder. 20 svenska kommuner deltog. Målet med tävlingen är att utmana världens städer och kommuner att leda vägen till en klimatsäker framtid, bland annat genom att sätta mål som är i linje med klimatmålen och satsa på åtgärder som gör stor skillnad. 

Utmaningen är också ett sätt för städer och kommuner att få feedback, dela erfarenheter och sporra varandra. Den har funnits sedan 2011 och är världens största och längst pågående i sitt slag. Över 700 städer från fem världsdelar har hittills engagerat sig.

Läs mer om WWFs stadsutmaning 

Besök WWFs internationella webbplats

The post Lund global vinnare i WWFs stadsutmaning – i konkurrens med miljonstäder appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Sven Björnekull

Ny analys: Sex av åtta partier missar helt Parisavtalets 1,5-gradersmål

– Det är uppmuntrande att fyra partier har högre ambitioner än Sveriges nuvarande klimatmål och att två av dem har ambitioner som nästan når upp till en rättvist fördelad koldioxidbudget för Sverige, enligt Parisavtalets 1,5-gradersmål. Men nu måste ambitionerna omsättas i praktik, säger Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet.

För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål bör Sverige maximalt släppa ut cirka 170 miljoner ton koldioxid. (Stoddard and Anderson, 2022). Det utgör Sveriges andel av den globala budgeten för Parisavtalets 1,5 gradersmål, med hänsyn tagen till avtalets rättviseaspekt. Den bygger på att historiska utsläpp spelar roll, eftersom koldioxid från mänsklig aktivitet påverkar klimatet i tusentals år. Om Sveriges utsläpp överstiger den rättvisa andelen så tar vi av fattigare länders utrymme, eller så missar vi klimatmålen.

I analysen jämförs både partiernas klimatmål och deras ambitioner för kompletterande åtgärder. Miljöpartiets och Vänsterpartiets klimatmål bedöms ligga inom ramen för en rättvist fördelad koldioxidbudget, medan avståndet till nästföljande parti, Centerpartiet, motsvarar nära 100 Mton CO2, – cirka två gånger Sveriges totala utsläpp 2021.

Tabellförklaring:

  • Klimaträttvist mål (Stoddard and Anderson, 2022): 170 Mton CO2 
  • Sveriges nuvarande mål: 355 Mton CO2 (motsvarar 2,1 gånger mer än Parisavtalets 1,5-gradersmål). 
  • Sverigedemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
  • Socialdemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
  • Kristdemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
  • Centerpartiet: 311 Mton CO2
  • Vänsterpartiet: 217 Mton CO2)
  • Miljöpartiet: 180 Mton CO2)
  • Liberalerna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)

Inkluderar man partiernas mål för kompletterande åtgärder, som bio-CCS (lagring av koldioxid från biobränsle) och kolinlagring i skog och mark, så sticker fortfarande Miljöpartiet och Vänsterpartiet ut som mest långtgående, men även Liberalerna utmärker sig, med omfattande mål för bio-CCS. 

– En faktabaserad politik måste innehålla både mål och åtgärder som överensstämmer med Parisavtalet. Det är tydligt att alla partier nu måste skärpa arbetet med att få ner utsläppen i närtid och utgå från en nationell koldioxidbudget, säger Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik, Världsnaturfonden WWF.

Analysen baseras på en enkät till samtliga riksdagspartier. Alla partier utom Moderaterna har svarat. Svaren har analyserats av forskare från nätverket Researchers’ Desk och WWF. Moderaterna är med i analysen av klimatmålen, trots att de inte svarade på enkäten, eftersom de tidigare ställt sig bakom Sveriges nuvarande klimatmål och därmed görs beräkningarna utifrån det.

– Våra unga förstår att våra politiker inte gör det som krävs enligt vetenskapen. Nu måste alla partier kliva fram och vara modiga och ta faktabaserade beslut. För varje år som partierna duckar ansvaret, ökar klimatskulden till våra barn – det kan vi inte acceptera, säger Frida Berry Eklund, talesperson för Våra barns klimat och medgrundare av Klimatkollen. 

Partierna har också tillfrågats om de står bakom EU:s förslag till mål för upptag av koldioxid i skog och mark. Miljöpartiets och Vänsterpartiets svar är ja. Deras ambitioner för kolinlagring innebär att Sveriges natur skulle öka upptaget av koldioxid motsvarande utsläppen från industri och transporter.Socialdemokraterna och Centerpartiet vill behålla nuvarande nivåer, vilket inte är i linje med EU:s förslag. Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna har inte svarat på frågan.

– Sverige kunde göra stor klimatnytta genom att öka upptaget av kol i skog och mark, vilket också EU önskat av oss. Det är en besvikelse att bara två partier visar en tydlig vilja att göra så, säger Erik Pihl, sakkunnig energi på Naturskyddsföreningen.

FAKTA: Klimatkollens partigranskning, del 1

Resultatet är del 1 i en granskning av partiernas klimatpolitik och omfattar en analys av riksdagspartiernas svar på två frågor:1. Vilken utsläppsbudget eller klimatmål vill ert parti se?2. Står ert parti bakom EU:s förslag till mål om att Sverige ska ha en nettoinbindning av kolinlagring från skog och mark på 47,3 miljoner ton CO₂e årligen till 2030?

Del 2 av partigranskningen släpps i augusti. Då analyseras några av de mest centrala åtgärderna för att minska utsläppen, åtgärder som kan genomföras under kommande mandatperiod och ge effekt till 2030. 

PM med analys av partiernas klimatmål finns här och en analys om kolinlagring i skog och mark finns här. Informationen finns även på Klimatkollen här

Partigranskningen är samordnad av Klimatkollen tillsammans med Världsnaturfonden WWF, forskarnätverket Researchers’ Desk, påverksansorganisationen Våra barns klimat och klimatteknikbolaget ClimateView. Granskningen görs i samarbete med rådgivnings- och revisionsföretaget PwC samt Naturskyddsföreningen. 

Om koldioxidbudgetar

En koldioxidbudget visar den mängd koldioxid vi har kvar att släppa ut för att klara en viss global temperaturökning med en viss sannolikhet. FN:s klimatpanel, IPCC har tagit fram koldioxidbudgetar som visar vilken mängd utsläpp som motsvarar en viss temperaturökning, med olika nivåer av sannolikhet. 

Förra året släppte Sverige ut 48 miljoner ton växthusgaser, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med 2020 enligt SCB. Koldioxidutsläppen uppgick 2021 till 37 miljoner ton. För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål bör Sverige maximalt släppa ut cirka 170 miljoner ton koldioxid

Det skulle innebära att Sveriges utsläpp behöver minska med 21 procent (exponentiellt) från 2022. Den nationella koldioxidbudgeten har beräknats av forskare vid Uppsala universitet. I analysen exkluderas utsläpp från cementproduktion som istället fördelas globalt innan nationella budgetar räknas fram. Läs mer här.

Om Klimatkollen

Klimatkollen är ett nytt digitalt verktyg som presenterar klimatfakta och utsläppsdata för Sverige och alla kommuner. Syftet är att visualisera fakta på ett enkelt och tilltalande sätt, för att på det sättet bidra till en mer faktabaserad klimatdebatt och åtgärder som minskar utsläppen i linje med Parisavtalet. Klimatkollen är utvecklad av Klimatbyrån ideell förening i samarbete med bland andra WWF, Iteam, Våra barns klimat, Klimatklubben och ClimateView.

 

 

The post Ny analys: Sex av åtta partier missar helt Parisavtalets 1,5-gradersmål appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

Ungdomsrörelsen: Youthwashing är inte demokrati – dags för verklig delaktighet

– Vi måste agera nu! Ungdomsrörelsen har länge drivit på för att inkludera barn och unga på riktigt i beslutsfattande och sammanhang som berör oss. Nu vill vi se att det händer, säger Luca Berardi, representant för WWF Sweden Youth.

Även om unga finns representerade i maktens rum, handlar det allt för ofta om youthwashing. Det vill säga, unga finns med för att det ska se bra ut i marknadsföringen eller för att bocka av ett måste  – snarare än att det finns ett genuint intresse av att ta unga på allvar och genomföra deras förslag. I samband med Almedalsveckan 2022 går därför tolv organisationer samman för att lyfta frågan om barn och ungas delaktighet och hur vi gemensamt kan stoppa youthwashing. 

 – Vi är övertygade om att viljan och ambitionerna finns att göra barn och unga delaktiga, men det måste göras på ett meningsfullt sätt. Vi vill därför skapa ett tillfälle där unga och vuxna kan ha öppna och ärliga dialoger om detta för att pusha utvecklingen framåt, säger Matilda Holmberg, Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund. 

I dag är över hälften av världens befolkning under 30 år, och av alla världens parlamentariker utgör de enbart 2,6 procent, enligt en rapport från Interparlamentariska unionen 2021. Denna växande grupp av barn och unga behöver möjligheter till ett större inflytande. Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag och talar tydligt om barns rätt att komma till tals i alla frågor som berör dem. Dessutom är barn och unga i samhället inte en homogen grupp och det är viktigt med åtgärder för att de ska representeras.

– Våra olika perspektiv och åsikter måste komma fram. Vi har rätt att bli hörda om vi ska leva upp till ett demokratiskt samhälle. En meningsfull och representativ delaktighet både inför, under och efter politiska beslut är viktigt för att nå framgång, säger Dina Alami, Sveriges Ungdomsråd.  

FAKTA Youthwashing är inte demokrati – Hur skapar vi verklig delaktighet, Almedalen

Den 6 juli arrangeras workshopen under Almedalsveckan. Syftet är att skapa ett tillfälle där unga och vuxna makthavare i mindre grupper diskuterar hur man tillsammans kan öka ett meningsfullt deltagande av barn och unga i olika delar av samhället. Workshopen är kl.17.00 -17.45, och följs av ett alkoholfritt generationsmingel 18.00 -18.45 där samtalen mellan generationer fortsätter.

Under workshopen i Almedalen kommer så kallade ”case” diskuteras med konkreta situationer där ungdomsrörelsen upplever att youthwashing kan förekomma. Det blir bland annat dialoger om ungas rätt till trygghet och framtidstro, kommunens satsningar på meningsfull fritid och ungas perspektiv i globala frågor. I mindre grupper diskuterar man fram lösningar och delar perspektiv på hur barn och ungas delaktighet och inflytande kan bli bättre. 

Kom, samtala och förändra. Låt oss hitta gemensamma vägar framåt – för ett inkluderande och demokratiskt samhälle! 

FAKTA 

Tema: Youthwashing är inte demokrati – hur skapar vi verklig delaktighet? Länk till Almedalsprogrammet: https://www.almedalsveckan.info/program/64686 

När: Den 6 juli 17.00 -17.45 (samverkande workshop) + 18.00 -18.45. (alkoholfritt generationsmingel)

Var: SIDAs arena ”Sverige i världen”, Donnersgatan 6.

OSA gärna till sara.tingstrom@wwf.se om du planerar att delta.

Se sändningen digitalt: https://www.youtube.com/watch?v=UiV66swBC5Q 

Arrangörer: WWF Sweden Youth, Sveriges Ungdomsråd, Röda Korsets Ungdomsförbund, Svenska Ungdomsnätverket för Biologisk Mångfald, Galdem A Talk, KFUM Sverige, Fler Unga, Demokratibygget, Youth 2030 Movement, PUSH Sverige, Rädda Barnens Ungdomsförbund och Scouterna.

Våra bästa tips för att komma igång med inkludering av barn och unga: https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2022/06/kom-igang-med-delaktighet.pdf 

Sociala medier: 

Använd hashtagen #StoppaYouthwashing på sociala medier för att visa att du står bakom budskapet. Höj gärna din röst och berätta om dina erfarenheter av youthwashing och ge förslag på hur det kan stoppas.

För frågor, kontakta:

Sara Tingström, sara.tingstrom@wwf.se, kommunikatör och samordnare Almedalen 2022, WWF Sweden Youth, tel 070 – 9309823

 

The post Ungdomsrörelsen: Youthwashing är inte demokrati – dags för verklig delaktighet appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

Barn vittnar om rasism, diskriminering och utsatthet i rapport till regeringen

Ladda ner rapporten här

Just nu granskas Sverige av FN om hur väl Sverige lever upp till barnkonventionen. Tillsammans lämnar 31 organisationer som arbetar med barns rättigheter idag en alternativrapport till FN:s barnrättskommitté och till socialminister Lena Hallengren som underlag till granskningen.

Rapporten innehåller en analys av de mest angelägna barnrättsfrågorna i Sverige idag, genomförd av 31 organisationer som arbetar med barns rättigheter. Bland annat varnar organisationerna för att ojämlikhet, diskriminering och rasism ökar i Sverige.   

Huvudrapporten Hör barnens röst är framtagen av barn själva, utan vuxnas analys eller tolkning. Det är första gången någonsin som civilsamhället i Sverige skickar en rapport framtagen av barn som huvudrapport till FN:s barnrättskommitté. I rapporten berättar barnen om erfarenheter av rasism och diskriminering, om att vara barn på flykt och inte höra hemma någonstans, om våld och om andra former av utsatthet. Barnen berättar även om hur myndigheterna inte lyssnar på dem eller tar barn på allvar. Hör barnens röst bygger på 120 barns berättelser, alla med egna upplevelser av utsatthet och övergrepp.

Jag hatar när vuxna säger ‘det du gick igenom gjorde dig stark, det gjorde dig klok’. Nej jag vill inte vara stark, klok eller street smart. Jag vill vara ett barn som inte behöver tänka över allt jag gör. Se på världen som om det vore en lek inte behöva oroa mig om vilken person ska lämna mig. Inte behöva oroa mig om vad ska hända.

Citat ur rapporten där ett barn berättar om upplevelser av familjehem.

En gång någon frågade mig vart jag kommer ifrån och när jag sa Afghanistan så sa personen ‘Är din pappa taliban?’

Citat ur rapporten där ett barn berättar om upplevelser av rasism.

Socialtjänsten bara släppte det efter, gjorde ingenting. Jag hade velat att de tog tag i det egentligen. Än idag vet han inte hur mycket han har skadat mig.

Citat ur rapporten där ett barn berättar om hur socialtjänsten hanterade rapporter om våld i hemmet.

Om rapporten

Rapporten Hör barnens röst lämnas till FN:s barnrättskommitté som granskar hur Sverige lever upp till barnkonventionen. Den presenteras idag 1 juli för regeringen genom att lämnas över till socialminister Lena Hallengren. FN:s barnrättskommitté övervakar att länder som ratificerat barnkonventionen lever upp till den, och genomför regelbundet granskningar. Kommittén granskar just nu Sverige, och rapporten Hör barnens röst är ett underlag till den granskningen. För första gången någonsin är barns egna röster huvudunderlag i en sådan alternativrapport till FN:s barnrättskommitté.  

Hör barnens röst bygger på samråd med 120 barn i åldrarna 5-17 år. Barnen beskriver alla att de har upplevt någon form av utsatt situation, såsom diskriminering, psykiskt och fysiskt våld, placering i familjehem eller att vara på flykt. Varje barn har deltagit i egenskap av expert på sina egna erfarenheter. Efter samråden fick tolv barn under en helg strukturera rapporten, planera layout, identifiera rekommendationer och skriva en introduktion utifrån det material som kommer från samråden med de 120 barnen. Detta gjordes med hjälp och stöd av vuxna men utan inblandning i innehållet.

Som en bilaga presenterar 31 civilsamhällesorganisationer som arbetar med barns rättigheter en analys av de viktigaste frågorna och områdena som kräver förbättring för att skapa ett bättre samhälle för barn.

UNICEF Sverige har samordnat arbetet med att ta fram rapporterna. Organisationerna som står bakom rapporterna, och som har hjälpt barnen sammanställa Hör vår röst, är:

ECPAT, Rädda Barnen, Unizon, Child 10, Civila plattformen mot människohandel, Bris, Maskrosbarn, Rädda Barnens Ungdomsförbund (RBUF), Nätverket för barnkonventionen, SOS Barnbyar, Knas Hemma, Barnrättsbyrån, Civil Rights Defenders, Friends, Asylrättscentrum, Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF), RFSL Ungdom, Unga rörelsehindrade, Svenska samernas riksförbund (SSR), Saminuorra, Unga Örnars Riksförbund, Erikshjälpen, Synskadades riksförbund, Riksförbundet FUB, Sveriges elevkårer, RBU, Frälsningsarmén, BUFFF, Solrosen Räddningsmissionen, Kumulus Umeå Stadsmission och UNICEF Sverige.

Inlägget Barn vittnar om rasism, diskriminering och utsatthet i rapport till regeringen dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Ökad press på dagfjärilar – flera arter har försvunnit regionalt

Insekter som bin, fjärilar och skalbaggar är viktiga pollinatörer och många växter är helt beroende av dem. Dagfjärilarnas livsmiljöer har successivt minskat under 1900-talet genom omställningen till ett mer storskaligt jord- och skogsbruk. En stor del av de blomrika gräsmarker som är viktiga för dagfjärilarna har försvunnit. Bara en procent av ängarna och tio procent av naturbetesmarkerna finns kvar.

–Både forskning, data från Svensk Dagfjärilsövervakning och spontanrapportering till Artportalen bekräftar minskningen. Vissa har försvunnit från stora delar av sitt tidigare utbredningsområde och sju arter från fem eller fler län. Det handlar bland annat om apollofjäril, mnemosynefjäril och väddnätfjäril, säger Mikael Svensson, miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken.

De nya uppdaterade rönen om läget för dagfjärilarna finns i en ny rapport, ”Utarmning och utdöende – tillståndet för rödlistade dagfjärilar och bastardsvärmare”, som släpps idag av Artdatabanken och WWF.

Att jobba med landskapsplanering och grön infrastruktur är viktigt för att bevara dagfjärilarnas livsmiljöer.

–Innan en art försvinner nationellt har regionala minskningar skett, så vi måste ta läget på stort allvar, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.

Stora insatser på landskapsnivå och konkreta åtgärder lokalt krävs för att vända den negativa trenden, inte minst genom ett miljöinriktat jordbruksstöd. Bin, fjärilar, skalbaggar och fladdermöss spelar stor roll för produktionen av mat och människans överlevnad. Pollineringen är oerhört viktig för matproduktionen, böndernas försörjning och den biologiska mångfalden.

– Restaurering och skötsel av ängs- och naturbetesmarker är viktigast. Flexibla miljöstöd behövs så att skötseln kan anpassas till de mest hotade arterna. Det krävs ett bra utformat och välfinansierat nationellt restaureringsstöd som just nu håller på att tas fram, säger Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy på WWF.

Den 22 juni presenterade EU-kommissionen ett förslag till restaureringslag med tydligare krav för bland annat gräsmarker. Att återskapa natur i stor skala är helt nödvändigt för att vända trenden för biologisk mångfald.

– EUs förslag till regelverk kan få stor betydelse för gräsmarkerna och kan gynna ett stort antal arter, inte minst dagfjärilar, säger Emelie Nilsson.

Fakta: I Sverige finns cirka 2 700 bofasta arter fjärilar, varav 110 är dagfjärilar. Av världens cirka 160 000 beskrivna fjärilsarter är bara cirka 17 300 dagfjärilar. Var femte fjärilsart och nästan var tredje dagfjärilsart i Sverige är rödlistad. 18 dagfjärilsarter (16 procent) är hotade och finns i någon av kategorierna Sårbar (VU), Starkt hotad (EN) eller Akut hotad (CR) enligt SLU Artdatabanken 2020.

Skåne har störst antal rödlistade arter men också Östergötland och länen runt Mälaren har många. I Skåne har nio dagfjärilsarter försvunnit, vilket är högst i landet. Även mellan- och skogsbygderna i södra och mellersta Sverige – främst Sydsvenska höglandet och Bergslagen – har förlorat påfallande många arter. Endast Norrbottens och Västerbottens län har ännu inte förlorat rödlistade dagfjärilar som är bofasta.

WWF jobbar med att bevara mnemosynefjäril i projekt Roslagshagar tillsammans med Upplandsstiftelsen och Naturbeteskött i Sverige som får stöd av KF Stockholm. Nordens Ark är med i ett uppfödningsprogram för mnemosyne- och fetörtsblåvinge.

Varför är pollinerarna så viktiga?

Cirka 30 procent av det vi äter är beroende av pollinerande insekter och andra djur. Bin, humlor, fjärilar, skalbaggar, getingar och flugor spelar stor roll liksom fåglar, fladdermöss och andra däggdjur i andra delar av världen. Utan pollinatörer skulle en mängd växter inte kunna föröka sig.

Rapporten bifogas nedan.

För frågor, kontakta: Emelie Nilsson, sakkunnig svensk naturvårdspolicy WWF, 0763-147 958Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

Mikael Svensson, miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken, 070-684 27 14

Sofia Blank, miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken, 072-5667889

Karin Ahrné, miljöanalysspecialist och ansvarig för fjärilar vid SLU Artdatabanken, 073-823 76 34

The post Ökad press på dagfjärilar – flera arter har försvunnit regionalt appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: