UNICEF Sverige i Almedalen

Söndag 3 juli

Workshop: Vilka är de viktigaste barnrättsfrågorna 2022?

Barnkonventionen har varit lag i Sverige i drygt två år, men fortfarande är det många barn som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Vad behöver förändras och vad händer framöver?

Tid: 14:00 – 15:30

Plats: Hamnplan, H218, ”Barnrättstorget”

Medverkande:

– Lena Hallengren, socialminister, Socialdepartementet

– Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris

– Bengt Söderström, sakkunnig våld, Stiftelsen Allmänna Barnhuset

– Sandra Skoog, utredare med programansvar för rättsväsendet, Barnafrid vid Linköpings universitet

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Mona Örjes, förbundsordförande, Junis

– Lena Ag, generaldirektör, Jämställdhetsmyndigheten

– Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare, Ecpat

– Sandra Patel Seropian, påverkanschef, Maskrosbarn

– Erik Ulnes, rådgivare, Rädda Barnen 

Länk till kalendariet: https://www.almedalsveckan.info/program/66125 

Måndag 4 juli

Panelsamtal: Sänk rösträttsåldern?

Unga är mer engagerade och mer samhällsintresserade än någonsin. Samtidigt sjunker ungas engagemang i de politiska partierna. Tio länder har sänkt rösträttsåldern till 16 år med goda resultat – är Sverige näst på tur?

Tid: 08:00 – 08:45

Plats: Strandgatan 14, Gotlands museum

Medverkande:

– Mayson Joachimsbarn Persson, vice ordförande, Youth 2030 Movement

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Elias Fjellander, vice ordförande, LSU

– Camilla Hansén, Riksdagsledamot och demokratitalesperson, Miljöpartiet

– Stefan Holmgren, chef för avdelningen för kunskapsstöd, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Länk till kalendariet: https://www.almedalsveckan.info/program/65766 

Panelsamtal: The role of the UN – Is it being challenged or more needed than ever?

Based on the UN agency’s everyday work around the world, we are opening a conversation about the UN: Is the UN really needed today? Or is the UN more important than ever?

Tid: 15:00 – 15:45

Plats: Donnersgatan 6, Sida, Sverige i Världen, Globala mötesplatsen

Medverkande:

– Ulrika Modeer, UN Assistant Secretary-General and Director of the Bureau of External Relations and Advocacy, UNDP

– Stefan Swartling Petersen, Health Specialist, UNICEF Sweden

– Anne Poulsen, Director Nordic Office, WFP

– Henrik Nordentoft, Representative for the Nordic and Baltic Countries, UNHCR

– Annelie Börjesson, President, UNA Sweden

Länk till kalendariet: https://www.almedalsveckan.info/program/64391 

Panelsamtal: Ökar skolan den psykiska ohälsan bland unga?

Allt fler barn och unga uppger att de lider av psykiska besvär. Undersökningar har pekat ut skolstressen som den enskilt viktigaste orsaken. Vilken roll spelar skolan för barn och ungas psykiska hälsa?

Tid: 15:00 – 16:00

Plats: Hästgatan 2

Medverkande:

– Josefine Fälth, ordförande, Sveriges elevkårer

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Anders W Jonsson, riksdagsledamot och gruppledare, Centerpartiet

– Gunilla Svantorp, riksdagsledamot och ordförande i Utbildningsutskottet, Socialdemokraterna

– Kristina Taylor, ordförande, Psykologförbundet

– Helka Widengren, vice ordförande, Skolläkarföreningen

– Dahlia Rezai, moderator, Mind

Länk till kalendarium: https://www.almedalsveckan.info/program/65919  

Panelsamtal: Hur kan vi säkra barns rätt till liv och utveckling i spåren av pandemin?

I spåren av pandemin har skolstängningar, uteblivna rutinkontroller och färre vaccinationer lett till en barnrättskris. Hur kan innovationer hjälpa UNICEF att ge fler barn tillgång till livsviktiga vaccinationer och säkra barns rätt till liv och utveckling? Samtalet hålls på engelska.

Tid: 16:00 – 16:45

Plats: Donnersgatan 6, Sida, Sverige i Världen, Globala mötesplatsen

Medverkande:

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Carl Björkman, Head of Nordics, Bill and Melinda Gates Foundation

– Thomas Davin, Global Innovation Director, UNICEF

– Moderator: Stefan Swartling Peterson, Professor of Global Transformation for Health, Karolinska institutet.

Länk till kalendarium: https://www.almedalsveckan.info/program/64615   

Tisdag 5 juli

Debatt: Hur löser vi tillsammans de viktigaste barnrättsutmaningarna som Sverige och världen står inför?

Behovet av att prioritera, investera i och säkra alla barns rättigheter såväl nationellt som globalt har aldrig varit viktigare. Katastrofer och krig fortsätter att skörda liv och hota miljontals barns liv, utveckling och framtid. Hur kan vi tillsammans ta oss an dessa utmaningar?

Tid: 08:00 – 08:45

Plats: Hamnplan, H218, ”Barnrättstorget” 

Medverkande:

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Dalila Alibasic, styrelseledamot, Moderata ungdomsförbundet

– Aida Badeli, språkrör, Grön ungdom

– Stefan Sarmes, vice ordförande, Kristdemokratiska ungdomsförbundet

– Réka Tolnai, förbundsordförande, Centerpartiets ungdomsförbund

– Romina Pourmokhtari, ordförande, Liberala ungdomsförbundet

– Pavlos Cavelier Bizas, styrelseledamot, Sveriges Socialdemokratiska ungdomsförbund

Länk till kalendarium: https://www.almedalsveckan.info/program/66387  

Seminarium: Hur väl lever Sverige upp till barnkonventionen? 

I år ska Sverige genom regeringen rapportera till FN:s barnrättskommitté om Sveriges efterlevnad av barnkonventionen. UNICEF Sverige har tillsammans med ett trettiotal civilsamhällesorganisationer tagit fram en alternativrapport där vi granskat Sveriges och regeringens efterlevnad av barnkonventionen. Rapporten bygger på intervjuer med barn som själva varit i kontakt med bland annat socialtjänsten. Under seminariet kommer vi att ha en diskussion om rapportens innehåll och slutsatser.

Tid: 15:00 – 15:45

Plats: Hamnplan, H218, ”Barnrättstorget” 

Medverkande:

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Tobias Lundin Gerdås, statssekreterare åt socialminister Lena Hallengren, Socialdepartementet

– Maj Fagerlund, barnrättsjurist, UNICEF Sverige

– Karin Sjömilla, barnrättsjurist, Rädda Barnen

Länk till kalendariet: https://www.almedalsveckan.info/program/66621  

Inlägget UNICEF Sverige i Almedalen dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Maten är nyckeln till hållbar utveckling

Publicerad i bla Västerbottenskuriren, Nya Wermlandstidningen, Borås tidning. 25-29 juni 2022

De utmaningar vi står inför i dag måste bli en katalysator för förändring. Nu är det dags för hållbara lösningar och att förändra hur vi producerar och konsumerar mat, skriver Joao Campari, Gustaf Lind och Anna Richert.

Covidpandemi och klimatförändringar kan verka vara isolerade händelser. Men sanningen är att kriserna är tätt sammanlänkade och påverkar vår matförsörjning. Nu utsätter också kriget i Ukraina våra livsmedelssystem för stora utmaningar. Om vi inte vidtar åtgärder för naturen, klimatet och maten så kan inte livsmedelssystemen fortsätta att leverera bra mat till alla. Vi riskerar också att överskrida planetens gränser, något som debatterades nyligen under Stockholm +50- konferensen.

Över 800 miljoner människor svälter varje dag och vår främsta utmaning är att en växande skara i världen inte har råd med hälsosam och näringsrik mat. Våra nuvarande livsmedelssystem utgör alltså allvarliga risker för folkhälsan och miljön. Därför måste globala ledare och experter skapa nya vägar för globalt samarbete, särskilt när det gäller att vända trenden för våra livsmedelssystem.

Ohållbar livsmedelsproduktion är en viktig orsak till zoonotiska sjukdomar, alltså sjukdomar som smittar mellan djur och människor. Det är också den största orsaken till förlust av biologisk mångfald. Totalt bidrar livsmedelssystemet med cirka 30 procent av alla utsläpp av växthusgaser samtidigt som en av fyra personer globalt är undernärda.

Det finns också en utmaning i att vi är så beroende av ett fåtal arter; bara tolv växter och fem djurarter står för 75 procent av de kalorier vi får i oss. Enbart tre grödor producerar mer än 50 procent av de växtbaserade kalorierna och ett fåtal regioner står för storskalig produktion av mat för export. Det här gör livsmedelssystemet väldigt känsligt.

Att skapa varierade miljöer med biologisk mångfald är en förutsättning för livsmedelsproduktionen. Ändå fortsätter vi att utarma arter, försämra jordar, förorena vatten och värma vår atmosfär. I en varmare värld förutspås jordbruksproduktiva områden, växtsäsonger, skördar och näringstäthet av livsmedel att minska – vi kommer att ha mindre mat och den kommer att vara av lägre kvalitet. Det i sin tur kommer att ytterligare påverka matpriserna.Så skriver du en debattartikel

För att lösa dessa problem måste vi ta ett helhetsgrepp. Det gör vi genom att koppla samman klimat-, natur- och nutritionsarbetet och bygga långsiktiga strategier för livsmedelssystemets utveckling. Städer, kommuner, företag och beslutsfattare är alla nyckelaktörer som måste agera. Stuprör fungerar inte längre och att adressera utmaningarna med biologisk mångfald, klimat och hälsa var och en för sig har än så länge inte givit tillräckligt bra resultat.

De utmaningar vi står inför i dag måste bli en katalysator för förändring. Nu är det dags för hållbara lösningar och att förändra hur vi producerar och konsumerar mat. Det är enda sättet att se till att våra system blir motståndskraftiga och skyddar oss människor och vår planet!

Världens ledare har nu en möjlighet att skapa bindande åtaganden för mat vid de kommande multilaterala förhandlingarna om biologisk mångfald, klimat och markanvändning. Men det kommer också krävas mer samverkan mellan olika aktörer, som myndigheter och beslutsfattare på nationell nivå.

Sverige bör snarast:

● utveckla konkreta mål och strategier för ett hållbart livsmedelssystem.

● ta fram förankrade nationella handlingsplaner för en hållbar livsmedelsförsörjning.

Joao Campari

Global ledare för matfrågor, WWF International

Gustaf Lind

Generalsekreterare, WWF Sverige

Anna Richert

Senior matexpert, WWF Sverige

The post Maten är nyckeln till hållbar utveckling appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder

Alarmerande ökning av barnäktenskap på Afrikas horn – varnar UNICEF

UNICEF stöttar flera skyddade boenden där flickor som riskerar att giftas bort får hjälp.

I de områden i Etiopien som är värst drabbade av torkan har barnäktenskap mer än fördubblats på ett år visar UNICEFs analys. Dessutom har antalet barn i Somalia, Kenya och Etiopien som på grund av torkan riskerar att hoppa av skolan tredubblats bara de senaste månaderna. Det ökar risken ytterligare för barnäktenskap, könsstympning och barnarbete.

Fyra misslyckade regnsäsonger på rad har skapat en humanitär katastrof på Afrikas horn. Torkan, som förvärras av klimatförändringarna, torkar ut vattenkällor, dödar boskap och förstör skördar. Kriget i Ukraina har ytterligare förvärrat situationen eftersom det driver på de stigande mat- och bränslepriserna. 1,8 miljoner barn är nu i behov av vård om de inte ska dö av undernäring, och i Somalia riskerar 213 000 människor svält. 

För att överleva gifter fler och fler föräldrar bort sina unga döttrar för att få in pengar att köpa mat och vatten för, få färre munnar att mätta eller i ett försök att säkra flickans försörjning. 

– Vi ser en alarmerande ökning av barnäktenskap och könsstympning. Vi ser hur utblottade familjer gifter bort flickor så unga som tolv år, till män mer än fem gånger så gamla, säger Andy Brooks, UNICEFs barnrättsexpert i regionen.

– Barnäktenskap och könsstympning tar död på barndomen. Det driver flickor från skolan och lämnar dem sårbara för våld och ett liv i fattigdom. Det här är en kris som drabbar barnen värst, och vi är i akut behov av mer finansiering för att både kunna rädda barns liv här och nu, och samtidigt kunna skydda dem på lång sikt, säger Andy Brooks.

Den här 12-åriga flickan skulle giftas bort med en 70-årig man. Hon räddades i sista stund av sin styvbror och lever idag på ett skyddat boende som stöttas av UNICEF.

Exakt hur många barn som gifts bort är svårt att veta eftersom system för att fånga upp och rapportera barnäktenskap till stor del saknas i Somalia, Etiopien och Kenya. UNICEFs analys av den tillgängliga data som finns, och våra egna bedömningar från det humanitära arbetet på plats, visar att:

• Över hela Afrikas horn riskerar fler och fler flickor att tvingas hoppa av skolan i takt med att krisen fördjupas, vilket gör att de löper högre risk för barnäktenskap och könsstympning. Antalet barn som riskerar att hoppa av skolan i Etiopien, Kenya och Somalia på grund av torkan har tredubblats på tre månader – från 1,1 miljoner till uppskattningsvis 3,3 miljoner barn.

• I Etiopien har barnäktenskap enligt lokala myndigheter ökat med i genomsnitt 119 procent i de regioner som drabbats värst av torkan.

• Enligt bedömningar och intervjuer från Somaliland i Somalia rapporterade nästan en fjärdedel av de intervjuade en ökning av könsbaserat våld på grund av torkan, inklusive barnäktenskap, våld i hemmet och sexuellt våld.  

• I Kenya löper flickor också större risker för barnäktenskap och könsstympning. I 14 av de 23 områden som drabbats av torka var könsstympning redan innan väldigt utbrett. Flickor i dessa områden riskerar nu att skäras i allt yngre åldrar eftersom familjer förbereder dem för äktenskap.

• I hela regionen måste kvinnor och flickor gå allt längre sträckor för att hitta vatten, bränsle och mat, vilket gör dem sårbara för sexuellt våld. I Kenya går kvinnor och flickor mer än tre gånger längre än tidigare för att hitta vatten, upp till 30 kilometer på vissa platser, enligt en analys från Röda Korset i Kenya.

UNICEF planerar att utöka vårt arbete för att skydda och hjälpa de barn som riskerar att utsättas för, eller har utsatts för, könsbaserat våld. Det inkluderar att driva samhällsbaserade program för att minska riskerna för våld, exploatering, övergrepp och barnäktenskap, och tillhandahålla tjänster för att hjälpa kvinnor och barn att återhämta sig efter våld.

Samtidigt finns vi på plats för att hjälpa de barn som riskerar att dö av undernäring. UNICEF har hittills i år nått 1,7 miljoner människor, varav 1,2 miljoner barn, med livräddande insatser. 260 000 barn har behandlats för svår akut undernäring, 600 000 barn och kvinnor har fått akut sjukvård och 900 000 människor har fått rent vatten.

Men behoven är enorma, och UNICEF har hittills bara fått en tredjedel av den finansiering som krävs för att vi ska kunna svara upp mot behoven. Vi vädjar därför om mer pengar från stater, företag och individer för att vi ska kunna fortsätta rädda barns liv och hjälpa flickor som riskerar att giftas bort. 

Inlägget Alarmerande ökning av barnäktenskap på Afrikas horn – varnar UNICEF dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Sändarförsedda hajar släpps ut i havet utanför Lysekil

– Genom att sätta ut sändarförsedda hajar i det fria vill vi öka kunskapen om hur de rör sig, vilka vanor de har och stärka hajbeståndet. Hittills har elva av våra utsläppta hajar påträffats. Fiskarna är känsliga för störningar samtidigt som de är enormt viktiga för ekosystemen, säger Helen Sköld, akvariechef på Havets Hus.

En av nyheterna i år är att de fått akustiska sändare som gör att de lättare kan spåras. Ljudsignalerna fångas upp av ett 20-tal mottagare som placerats ut i Gullmarsfjorden. Sändarnas signaler berättar om hur hajarna rör sig och genom att de också är märkta kan de identifieras vid återfynd. Arbetet sker i samarbete med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU som i flera år använt metoden för att studera fisk som lax och blåfenad tonfisk.

Dykare på bryggan vid Havets hus under hajsläppet 28 juni 2022.

– Broskfiskar som hajar och rockor är extra känsliga. De förökar sig långsamt och i svenska vatten hotas de i fisket som bifångst, vilket vi sett tydliga exempel på i Lysekil under våren när stora mängder pigghaj dumpats döda i hamnen. Sverige behöver öka och stärka skyddet av viktiga havsområden samt få effektivare fiskerikontroll till havs, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Småfläckig rödhaj är klassad som livskraftig, men är fridlyst i Sverige och förbjuden att fånga liksom pigghaj och andra broskfiskar. Sedan 2003 har Havets Hus i Lysekil släppt ut ca 140 hajar i havet varav 11 har återfunnits. De flesta har simmat utmed Bohuskusten och upp till norska vatten. Flera har gått in i kräftburar på större djup. En hade simmat nästan tjugo mil under de tio år den tillbringat i havet och blivit fjorton år gammal.

En tredjedel av världens broskfiskar, som hajar och rockor, är klassade som hotade på Internationella Naturvårdsunionens rödlista 2020. Skyddade områden och tydliga restriktioner mot olika fiskemetoder har visat sig vara effektivt för att bevara välmående revhajspopulationer.

Fakta: Småfläckig rödhaj och sändarprojektet

Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) är fridlyst och har tidigare minskat i Västerhavet. Men beståndet har stabiliserat sig, så småfläckig rödhaj klassa inte längre som hotad utan som livskraftig. Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta småfläckiga rödhajar. Målet är att stärka det lokala beståndet, öka kunskapen och informera om hajars utsatta situation i världen.

Arbetet sker sedan 2015 i samarbete med Världsnaturfonden WWF som senaste stöttat sändarprojektet med 500 000 kronor.

De småfläckiga rödhajarna har förökat sig bra i Havets Hus anläggning och ungarnas överlevnad är mycket god. Kunskapen kring hur man föder upp småfläckig rödhaj är viktig för att kunna bedriva uppfödningsprogram för andra äggläggande broskfiskar som knaggrocka och storfläckig rödhaj.

Det är förbjudet att fånga och landa småfläckig rödhaj, liksom alla andra hajar och rockor i svenska vatten. Kunskapen kring deras beteende, vandringar och egentliga antal är väldigt begränsad och det finns ett behov av att veta mer om arten för att bedöma dess bevarandestatus.

Om WWF

Världsnaturfonden WWF är en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer som arbetar för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på planeten. WWF finns i över 100 länder, har fler än fem miljoner supportar och driver tusentals projekt runt om i världen.

Om Havets Hus

Havets Hus är ett havsvattenakvarium som visar och berättar om arter och dess livsmiljöer i Västerhavet. Vattnet i akvarierna pumpas in från havet utanför från 30 meters djup. Det är ett av Bohusläns populäraste besöksmål med runt 80 000 besökare årligen.

Högupplösta bilder och filmer från släppet: https://www.mynewsdesk.com/se/havets_hus_i_lysekil_ab/images

Hela hajsläppet kan ses på Havets Hus youtubekanal: https://www.youtube.com/HavetsHusiLysekil

För frågor, kontakta:

Maria Jämting, VD, Havets Hus, maria.jamting@havetshus.se , mobil 0705-216530.

Inger Näslund, senior havsexpert WWF, 070 -105 30 57, inger.naslund@wwf.se

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77, marie.vonzeipel@wwf.se

Roger Jansson, akvarietekniker och fotograf, Havets Hus, 079 – 061 22 80, roger.jansson@havetshus.se

The post Sändarförsedda hajar släpps ut i havet utanför Lysekil appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder

Skriv under för att rädda stödet till miljoner barn

Unicef visar support för Rädda Biståndet

Problemen vi står inför kan bara tacklas tillsammans. Rika länder har ett särskilt ansvar att bidra. Därför ger Sverige sedan flera decennier tillbaka en procent av vår bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd. Det är ett stöd som är erkänt effektivt och som är avgörande för miljoner barns framtidsutsikter.

Samtidigt som investeringar i skola, rent vatten, sjukvård och vaccinationsprogram är akuta har regeringen valt att använda flera miljarder kronor från biståndsbudgeten till att finansiera mottagandet av flyktingar till Sverige. Pengar som tas från arbetet för att hjälpa de allra mest utsatta barnen i världen.  

Andra partier går till val på att skära ner ännu mer. Sådana sänkningar får katastrofala följder, som att 760 000 människor som hungrar inte får mat, två miljoner barn inte kan gå i skolan och två miljoner människor inte får tillgång till rent vatten.

Våra politiker behöver veta att vi är många som inte accepterar att Sverige sviker dessa människor. Sverige ska inte vara ett land som vänder världen ryggen.

Därför har UNICEF Sverige tillsammans med ett stort antal organisationer tagit initiativ till ett upprop för att rädda biståndet. Syftet är att samla tusentals namnunderskrifter och visa våra politiker att det finns en stark opinion för ett Sverige som tar ansvar och visar solidaritet med de i störst utsatthet. Efter valet den 11 september kommer samtliga namnunderskrifter att lämnas över till de valda riksdagsledamöterna.

Uppropet samordnas av plattformen CONCORD Sverige som arbetar för en rättvis och hållbar värld.

Skriv på för att rädda biståndet här:

Läs mer om Rädda biståndet här.

Inlägget Skriv under för att rädda stödet till miljoner barn dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Algblomningen har startat: ”Alla har ett ansvar” 

– Östersjön är ett av världens mest förorenade hav och läget är väldigt allvarligt. Cirka en femtedel av Östersjöns bottnar beräknas vara syrefria och omkring en tredjedel lider av syrebrist så vi måste ta krafttag och fortsatt minimera de övergödande utsläppen.

Algblomningarna kräver mycket syre när algerna ska brytas ner och sjunka till botten, säger Inger Näslund, Världsnaturfonden WWFs havsexpert.

Algblomningen är direkt kopplad till den övergödning som vi själva bär ansvar för då höga halter växtnäring kommit ut i Östersjön, främst från våra avlopp och jordbruksmarker. Resultatet blir döda bottnar.

De kraftiga algblomningarna startar sedan en ond spiral. Förutom de utsläpp som läcker ut i Östersjön från jordbruket och avloppen läcker det ut lagrade fosforutsläpp från havsbottnarna. Dessa förvärrar övergödningen ännu mer.

– Den syrefria miljön leder till att fosfor kan frigöras ur bottensedimentet och läcka ut i vattnet och då ytterligare ge näring till mer intensiv algblomning, säger Inger Näslund.

Även torsken har betydelse för algblomningen i Östersjön. Överfiske kan leda till att vissa fiskarter minskar kraftigt, men också till allvarliga förändringar det ekologiska systemet.

Vissa alger, som exempelvis de blågröna, kan vara giftiga för både människor och djur. När de blommar kan vattnet färgas i grönt, blågrönt, gulaktigt eller rött till rödbrunt. Vattnet blir även tydligt grumligt och kan fyllas av små tråd- eller prickformade växtplankton.

– Vid tecken på algblomning ska man undvika att bada och även försöka hålla sina husdjur borta från vattnet, säger Inger Näslund. Om man råkar svälja vatten med blågröna alger kan det orsaka magsjuka eller ökad risk för infektion i öppna sår.

Algblomning är ett naturligt fenomen under den varma årstiden, men på grund av allt för höga utsläpp av näringsämnen i Östersjön blir tillväxten av planktonalger allt för intensiv.

WWF arbetar på flera områden för att förbättra havsmiljön i Östersjön, bland annat med att anlägga våtmarker som renar vattnet innan det når ut i havet. Men det behövs mer, därför uppmanar WWF alla länder runt Östersjön att leva upp till sina löften och minska sina utsläpp av övergödande ämnen.

I Sverige är jordbruket den största orsaken till näringsläckage. Men reningsverk, industri, enskilda avlopp och dagvatten bidrar också med övergödande ämnen som sedan hamnar i såväl insjöar som Östersjön.

– Men det är inte bara politikernas beslut som påverkar läget i Östersjön. Företag och privatpersoner bär också en del av ansvaret. Som konsumenter och privatpersoner kan vi bidra till att bekämpa övergödningen genom att exempelvis fixa våra enskilda avlopp och tömma båttoaletten i hamn. Om du har egen mark där en våtmark skulle kunna bidra till att minska näringsflödet, kan du kontakta din länsstyrelse för att höra om möjlighet att anlägga den, säger Inger Näslund.

Bara genom att agera tillsammans kan vi få mindre algblomningar under framtida somrar.

Fakta: Östersjön

Östersjön, som har bräckt vatten, gränsar till nio länder. Det bidrar med mat, jobb och turism – men räknas idag till ett av världens mest förorenade hav. Bland hoten finns övergödning, överfiske, ökande sjöfart och utsläpp av miljögifter.  Näringsläckaget har minskat de senaste decennierna. Men det dröjer innan vi ser de positiva effekterna av minskade utsläpp till havet. Mycket näring finns lagrat i bottensedimenten av gamla utsläpp. Östersjön är ett innanhav med långsamt vattenutbyte. Det tar mer än 30 år att byta ut allt vatten.

Så jobbar WWF för ett mer hållbart innanhav:

WWF arbetar för att stoppa övergödningen och farliga utsläpp, skydda viktiga områden, stoppa ohållbart fiske, skapa säkrare sjöfart och minska oljeutsläpp.

WWF arbetar på flera plan med konkreta naturvårdsinsatser för att skapa en bättre havsmiljö i Östersjön, exempelvis våtmarker och restaurering av marina miljöer i grunda vikar.

WWF vill öka medvetenheten om de problem Östersjön står inför, engagerar våra politiker i frågan om vårt kära innanhav, inte bara i Sverige utan i alla Östersjöländerna.

Läs mer här.

WWF vill att:

Östersjöländerna lever upp till sina åtaganden i den gemensamma handlingsplanen för Östersjöns miljö (Baltic Sea Action Plan inom HELCOM) och minskar sina utsläpp av växtnäringsämnen.

Östersjöländerna gör mer för att jordbrukets näringsläckage och utsläpp från avloppsvatten från mindre samhällen minska och enskilda hushåll.

Utsläpp av avloppsvatten till havs bör förbjudas för all kommersiell sjöfart, inte endast kryssningsfartyg. Avloppsvatten ska lämnas i hamn för rening.

Läs mer här.

Detta kan du som privatperson göra för Östersjön:

Se till att tömma toalettvattnet från din båt i hamn.
Har du enskilt avlopp till huset eller sommarstugan? Gå in på www.avloppsguiden.se och lär dig mer om hur du kan förbättra reningen och vilka regler som gäller.

Skrubba rent klippor under vatten som är bevuxna med fintrådiga alger, på hösten eller i april/maj. Då får blåstångslarverna en ren plats att sätta sig fast på. Blåstången är Östersjöns viktiga skogar och bidrar till att vattnet renas.

Var noga med att slänga skräp i papperskorgen och panta dina flaskor och burkar.

Använd endast miljömärkt bottenfärg till båten.

Har ni frågor:

Inger Näslund, WWFs Östersjöexpert, inger.naslund@wwf.se, tel 070 10 53 057

Troy Enekvist, pressekreterare, troy.enekvist@wwf.se , tel 076 06 85 006

The post Algblomningen har startat: ”Alla har ett ansvar”  appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Troy Enekvist

Joint op-ed in Business Green: A strong Global Biodiversity Framework and the right policies can build a nature-positive economy

Coherent government policies are required to push whole sectors towards ‘nature-positive’ business models, write WWF’s Cristianne Close, IKEA’s Christina Niemela Strom and H&M’s Leyla Ertur.
 
Read the full article: ”A strong Global Biodiversity Framework and the right policies can build a nature-positive economy”

Note: This article was originally published in Business Green and is accredited here.

The post Joint op-ed in Business Green: A strong Global Biodiversity Framework and the right policies can build a nature-positive economy appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Lisa Kenny

WWF välkomnar ny EU-lag som kan vända trenden för natur och klimat

– Det är en efterlängtad lag som kan bidra till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald. Behovet är stort både i Sverige och i övriga EU. Det är viktigt att regelverket blir ambitiöst och att Sverige stödjer det, säger Emelie Nilsson, sakkunnig policy på WWF. 

Förslaget till naturrestaureringslag är den första stora lagstiftningen om biologisk mångfald sedan art-och habitatdirektivet lades fram för tre decennier sedan. De mest positiva delarna är det övergripande målet om att restaurera 20 procent av EUs land och hav till 2030 och att det finns tidsatta mål för restaurering av ekosystem på land, hav och i sötvatten, enligt WWF.

Även om EU har lyckats bromsa förlusten av biologisk mångfald har den negativa trenden inte vänts. År 2021 hade bara 15 procent av livsmiljöerna god bevarandestatus och 81 procent dålig bevarandestatus, enligt Europeiska miljöbyrån (EEA).

Sverige är idag mycket långt ifrån att nå gynnsam bevarandestatus för de naturtyper som pekas ut i EUs livsmiljödirektiv samt att nå god miljöstatus i älvar, sjöar och hav som vattendirektiv och havsmiljödirektivet syftar till. Det handlar om gräsmarker, skog, vattendrag, våtmarker och havsmiljöer.

– Att återställa naturen är avgörande om EU vill nå klimatmålen. Friska ekosystem kan bättre stå emot klimatförändringarna, förhindra naturkatastrofer, öka livsmedelssäkerheten och ge positiva effekter för invånarnas hälsa och jobb, säger Emelie Nilsson.

När natur restaureras skapas kolsänkor som innebär kraftigt minskade klimatutsläpp. Genom att till exempel återväta utdikade torvmarker kan stora mängder koldioxid bindas i marken. Lagförslaget går längre än dagens EU-lagstiftning och innehåller både tidsramar för redan befintliga krav för restaurering och nya bindande krav om bland annat pollinatörer och urbana miljöer.

–  Vi skulle vilja se skärpningar till exempel kring målet om strömmande vatten och våtmarker samt en tydlig koppling till EUs fiskeripolitik i restaureringslagen, men som helhet är det mycket välkommet, säger Emelie Nilsson

Fakta: Restaureringslagen kommer att bidra till att alla ekosystem är i gott skick till 2050, med mätbara resultat till 2030. Den bygger på befintlig miljölagstiftning med mål för våtmarker, torvtäkter, fritt strömmande vattendrag, hav och andra ekosystem som inte omfattas av EU-lagar.

Enligt Europeiska miljöbyrån är intensiv skogs- och jordbruksproduktion, gruvor, överexploatering, invasiva främmande arter, föroreningar och klimatförändringar de främsta orsakerna till förlusten av biologisk mångfald.

Fakta om ekosystemens status i EU: https://www.eea.europa.eu/ims/conservation-status-of-habitats-under

För frågor, kontakta

Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårspolicy, 076-314 79 58, emelie.nilsson@wwf.se

Marie von Zeipel, mobil 070-629 10 77, marie.vonzeipel@wwf.se

The post WWF välkomnar ny EU-lag som kan vända trenden för natur och klimat appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Marie.Von.Zeipel

Tusentals barn drabbade av den förödande jordbävningen i Afghanistan – UNICEF finns på plats

UNICEF levererar nödhjälp till de områden som drabbats av jordbävningen

I alla katastrofer drabbas barnen värst. Barn i området är nu i desperat behov av sjukvård, rent vatten, tak över huvudet och trygghet.  

UNICEF finns redan på plats för att hjälpa barnen. Vi har skickat flera mobila hälsoteam till området som ger barn och familjer sjukvård. Dessutom delar våra kollegor på plats ut nödhjälp i form av vattendunkar, köksutrustning, tält, varma kläder, filtar och hygienartiklar som tvål och mensskydd.

Vill du ge en gåva för att hjälpa de drabbade barnen i Afghanistan? Ge en gåva här:

Hjälp barnen i Afghanistan

Inlägget Tusentals barn drabbade av den förödande jordbävningen i Afghanistan – UNICEF finns på plats dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Annika Helker Lundström ny ordförande i WWFs styrelse

       
 
Annika Helker Lundström är ny styrelseordförande för WWF.

Jag ser mycket fram emot att arbeta med världens största naturvårdsorganisation. Den gedigna kunskap om djur och natur som finns och det världsomspännande nätverket är av avgörande betydelse i den omställning vi står inför. Arbetet med biologisk mångfald ligger mig också varmt om hjärtat, ett arbete som måste intensifieras inom både näringsliv och politik, säger Annika Helker Lundström, Världsnaturfonden WWF Sveriges nya ordförande.

Annika Helker Lundström – som efterträder Axel Wenblad efter nio år på posten–valdes in i styrelsen 2021. Hon har en bred erfarenhet från olika delar av samhället, utöver vd-posterna bland annat som ordförande för IVL Svenska Miljöinstitutet och som nationell miljömålssamordnare för näringslivet.

Andra nya ledamöter är Madeleine Fogde och Niclas Grunewald. Madeleine Fogde har lång erfarenhet av arbete med bistånd inom hållbart jordbruk, livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning i Afrika. Numera är hon programchef vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet.

Niclas Grunewald har en bakgrund som journalist och programledare för såväl Nyheterna på TV4 och Rapport, SVT. Han grundade Creo Media Group och är numera vd för World Television Sweden AB.

WWF har också ett rådgivande organ – förtroenderådet – som möts två gånger per år. Här sitter representanter för organisationer, myndigheter, näringsliv samt personligt valda ledamöter. H.M.K Carl XVI Gustaf lämnade posten som förtroenderådets ordförande vid årsmötet som hölls den 15 juni i Häringe slott. Kungen har varit hedersledamot i WWF sedan starten i början av 1970-talet och ordförande i WWFs förtroenderåd sedan 1987. Läs Kungens avskedstal här.

Maria Norrfalk går in som interimsordförande till dess att en ny ordförande har valts. I förtroenderådet finns också sedan tidigare kungafamiljen representerad genom Kronprinsessan Victoria, som är kvar som ledamot.

Jag vill verkligen tacka Kungen för hans ovärderliga insats för naturen och klimatet under så många år. Hans insatser och genuina intresse för naturvårdsarbetet har haft en stor betydelse i detta livsviktiga arbete, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF.

Två nya ledamöter valdes in i förtroenderådet: Anna Waxin som är VD för Skärgårdsstiftelsen och har arbetat inom besöksnäring, fastighetsförvaltning samt skog- och jordbruksfrågor. Journalisten och författaren Henrik Ekman valdes också in som ny ledamot. Han är biolog men har mest arbetat som vetenskapsjournalist, naturfotograf och filmare.

Två av de ledamöter i förtroenderådet som representerar organisationer är också nya. Svenska Kyrkan representeras numera av ärkebiskopen Martin Modéus och Scouterna företräds av Johan Pettersson.

Alla ledamöter i styrelsen och förtroenderådet finns här:

För frågor, kontakta:
Nina Schmieder, nina.schmieder@wwf.se, pressekreterare WWF, 0735-862622
Annika Helker Lundström, ny styrelseordförande WWF,annika@helkerlundstrom.se tel 0706-994185

The post Annika Helker Lundström ny ordförande i WWFs styrelse appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder