Stockholm +50 måste ta steg för en naturpositiv värld till år 2030

Det är 50 år sedan FNs första globala toppmöte för miljön ägde rum i Stockholm 1972. När nu Stockholm+50 arrangeras är miljö- och klimatfrågorna mer angelägna än någonsin. Sverige står tillsammans med Kenya värd för FN mötet i Stockholm den 1-3 juni, i anslutning till mötet arrangeras en rad sidoevent, bland annat av WWF.

– Det krävs en tydlig signal från Stockholm+50 om behovet av att uppnå en “naturpositiv” värld till 2030. På samma sätt som för klimatets 1,5 gradersmål, behövs ett tydligt globalt mål för naturen om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till år 2030, säger Gustaf Lind, generalsekreterare WWF.

En sådan signal skulle vara ett starkt resultat från mötet som kan hjälpa regeringar att utveckla sina natur-, klimat- och hållbarhetsagendor kring en gemensam och ambitiös vision. Men för att nå dit måste vi hantera drivkrafterna bakom dagens miljöutmaningar. 

WWF vill se en global färdplan för de ekonomiska reformer som behövs för en rättvis och inkluderande övergång till en global naturpositiv ekonomi inom planetens gränser. Vi måste också omgående halvera fotavtrycket från produktion och konsumtion, och hantera de nyckelsektorer som driver på förlusten av natur och klimatförändringar. 

– Vi vill se att Stockholm+50 bidrar till att miljö och hållbar utveckling hamnar högst upp på den politiska agendan och att alla de åtaganden för miljö och hållbar utveckling som gjorts sen 1972 verkligen omsätts i praktiken, säger Åsa Ranung, senior policyrådgivare WWF.

Med tanke på de mycket långsamma framstegen i FN-förhandlingarna om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald inom CBD (Convention on Biological Diversity), måste Stockholm+50 skapa momentum för beslutsfattare att agera och visa ledarskap för människan och planeten. Det är nödvändigt inför toppmötena om biologisk mångfald och klimat senare i år, menar WWF.  

WWF vill att Stockholm+50 ska bli en milstolpe för människan och miljön, resultera i starka och konkreta rekommendationer samt lansera handlingsinriktade alternativ.

Läs mer information om eventen som arrangeras under Stockholm 50+.

The post Stockholm +50 måste ta steg för en naturpositiv värld till år 2030 appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Charlotte Judkins

Flygresandet måste minska till och från Jämtland – regionen bör visa vägen

Publicerad i Länstidningen Östersund 220526

Naturen betyder allt för Jämtland – den skapar bland annat arbetstillfällen och utveckling i bygden. Men för att vi inte ska såga av den gren vi sitter på så måste vi värna om naturen, både för invånarna och näringslivets skull. Flygresandet mellan Östersund och Stockholm måste minska och regionen bör visa vägen.

Region Jämtland Härjedalen, kommuner och turistorganisationer har tillsammans med SJ skapat förutsättningar för att fler ska välja tåget. Vilket också skett. 2019, året innan pandemin, stod SJ för 38 procent av det kollektiva resandet med tåg eller flyg mellan Östersund och Stockholm. Men efter att restriktionerna togs bort har andelen ökat till över hälften. Turister som besöker länet väljer i högre grad tåg. En utveckling i helt rätt riktning som måste fortsätta.

Men även de som bor och verkar i vårt län måste värna vår bygd och dess klimat. När vi som bor i Jämtland reser inom landet ska även vi välja ett hållbart sätt att resa. 2017 införde Region Jämtland Härjedalen därför en regel om att tåg ska vara förstaval vid längre tjänsteresor, det efter att flyg användes i nio av tio fall 2016. Nu har regionfullmäktige valt att skrota regeln.

Efter en lång pandemi med stora begränsningar av vårt resande finns chansen att ställa om. När samhället öppnat ska vi inte återgå till det tidigare normala, utan vi kan i stället skapa det nya, och bättre, normala.

Mellan Östersund och Stockholm har inrikesflyget haft en väldigt stark ställning. Inte minst under vinterhalvåret – vilket har att göra med att närheten till vintersportorter. Även under andra delar av året har flyget dominerat, då företrädesvis med resenärer boende i regionen.

För att utsläppen, och därmed den globala uppvärmningen, inte ska fortsätta att skena måste fler välja att resa med tåg framför flyg. Utsläppen av växthusgaser måste minska nu, och varje tiondels grad som planeten värms upp kommer att göra stor skillnad och få stora konsekvenser

  • Transporterna står för 30 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser och det är samtidigt en sektor där det finns bra alternativ. Därför måste alla, både näringslivet och privatpersoner, ta ansvar och fortsätta den omställning som har startat.

Och det är tydligt att viljan finns, både bland befolkningen och tågbolagen. Enligt WWFs årliga SIFO-undersökning Klimatbarometern så uppger hälften av befolkningen att de kommer flyga mindre efter pandemin jämfört med innan, och enbart 7 procent att de kommer att flyga mer.

Region Jämtland Härjedalen bör vara drivande i utvecklingen mot ett mer hållbart resande och visa på handlingskraft i stället för det motsatta. De kan i det här fallet se på Västernorrland som ett bra exempel där de har infört intern klimatkompensation för tjänsteresor för att klara sitt klimatmål för tjänsteresor. Det har lett till att andelen av personalens resor till Stockholm med flyg minskat från 47 till 16 procent.

Som vi förstår det så har exempelvis Östersunds kommun kvar sin rekommendation om att välja tåget, det är bra och nödvändigt. Men även företag och organisationer bör uppmuntra sina anställda till att resa med. Turismen i Jämtland och Härjedalen omsatte över 5,5 miljarder kronor årligen innan pandemin, och det är en sektor där miljötänket bör vara stort. Här bör man inte bara uppmana till klimatsmart resande, utan även göra det praktiskt möjligt att resa till och från Jämtland med tåg. Allt detta för att den fantastiska natur vi har här i Jämtland ska fortsätta leva.

Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF och Jan Kyrk, affärschef SJ

The post Flygresandet måste minska till och från Jämtland – regionen bör visa vägen appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Linn Brännare

Minnesgudstjänst för utdöda arter

1 juni kl 19.00 hålls en minnesgudstjänst för utdöda arter i Storkyrkan, Gamla stan i Stockholm. Den ekumeniska minnesgudstjänsten anordnas av Svenska kyrkan tillsammans med representanter från flera kyrkor och Världsnaturfonden WWF. Minnesgudstjänsten kommer även att livestreamas. Läs mer hos Svenska kyrkan.

1 miljon arter, både växter och djur, hotas av utrotning på grund av människans val och handlingar. 130 000 arter är redan borta och har lämnat ett stort tomrum efter sig.

Utdöda arter som vi minns

Asiatisk floddelfin eller Baiji (Lipotes vexillifer)

2002 sågs den sista asiatiska delfinen, kallad Baiji. Delfinen levde endast i Yangtzefloden i Kina, kunde bara leva i sötvatten och hade dålig syn.

I slutet av 1970-talet uppskattades population till cirka 400 individer och arten blev då klassificerad som skyddad. 2006 gjordes en omfattande visuell och akustisk undersökning, men inte en enda Baiji hittades i Yangtzefloden.

Förorenat vatten, intensivt fiske och tät fartygstrafik bidrog till att den försvann. Många dödsorsaker för delfiner kan kopplas just till fiske eller kollisioner med motorbåtar.

Idag finns sex arter av delfiner och tumlare som lever helt eller delvis i sötvatten. I Sydamerika lever Amazondelfinen (hotad) och Tucuxi (hotad), och i Asien Gangesdelfinen (hotad), Indusdelfinen (hotad), Irrawaddydelfinen (akut hotad) samt Yangtzetumlaren (akut hotad). Indusdelfinen och Gangesdelfinen blev 2021 erkända som egna arter. Den asiatiska floddelfinen anses nu vara utrotad. 

Asiatisk floddelfin, Baiji (Lipotes vexillifer). Fotobyline: Roland Seitre, Wikicommons.

Mosaikråtta, Bramble Cay-råtta (Melomys rubicola)

År 2009 sågs det sista exemplaret av Bramble Cay-råttan – det första däggdjuret som utrotats på grund av klimatförändringarna. Mosaikråttan levde på en 5 hektar stor korallö i Australiens Torres Strait, ett sund norr om östra Australien.

Populationen minskade från flera hundra på 1970-talet till runt 90 individer under sena 90-talet. En sökinsats efter arten genomfördes under åren 2009-2013 samt under 2014, men ingen individ kunde hittas. Förändringar i vindstyrka och stigande havsnivåer, som båda kopplas till klimatförändring, har resulterat i en ökning av intensitet och frekvens av oväder med översvämningar som följd. Effekterna av det hårdare vädret och översvämningarna blev att det 2014 nästan inte fanns något vegetationstäcke eller mat kvar på den lilla ön. Utan mat eller vegetationstäcke var miljön så ogynnsam för Mosaikråttan att den inte längre överlevde.

En rapport från Queensland Department of Environment and Heritage Protection och University of Queensland pekar på att stigande havsnivåer orsakade av mänskliga inducerade klimatförändringar är grundorsaken till utrotningen.

Foto: Ian Bell, EHP, State of Queensland, Wikicommons

Garfågel (Pinguinus impennis

Den senaste levande garfågeln sågs 1852. Arten var spridd över norra Atlanten och kunde till och med hittas i Bohuslän men är nu utdöd på grund av människors jakt. Garfågeln, som var den största bland alkfåglarna, blev cirka 75 cm hög och kunde inte flyga.

Från 900-talet och framåt jagades den för köttets och äggens skull. Från slutet av 1700-talet slaktades garfåglar systematiskt för att komma över dess fjädrar och dun till madrasser. Den 3 juli 1844 dödades det sista paret på ön Eldey utanför Island.

Garfågel (Pinguinus Impennis). Illustration – Wikicommons, Richard Lydekker, The Royal Natural History

Pungvargen (Thylacinus cynocephalus)

Den sista kända individen av pungvarg dog på Hobart Zoo år 1936. Tre år tidigare observerades sannolikt det sista exemplaret i det vilda.

Pungvargen (tasmanska tigern) kunde för länge sedan hittas i Nya Guinea och var vitt utspridd över det australiska fastlandet, men försvann därifrån för minst 2000 år sedan. Det berodde förmodligen på konkurrens från dingon, som den också föll byte för. I modern tid hittades pungvargen bara på Tasmanien, där dingon inte finns.  Pungvargen var spridd över Tasmanien men mest talrik i öppet skogslandskap och woodland.

Människan bedrev en omfattande jakt av pungvargen då de ansågs som ett hot mot får samt på grund av allmän rädsla för rovdjur. Under pungvargens sista år var jakten till stor del orsakad av insamlande till museum och zoon.

1936 fick pungvargen till sist skydd enligt tasmansk lag, men då var den förmodligen redan utdöd.

Thylacine or Tasmanian wolf (Thylacinus cynocephalus)
Pungvarg (Thylacinus cynocephalus). Teckning: © WWF / Helmut Diller 

Lövgrodan (Ecnomiohyla rabborum)

Lövgrodan hörde senast i El Valle, Panama år 2008. Tidigare fanns lögrodan i bergen i centrala Panama (omedelbar närhet av staden El Valle de Antón, i båda provinserna Coclé och Panama) på höjder mellan 900-1,150 meter över havet i bergsregnskogar. Arten har inte påträffats under specifika inventeringar i regionen.

Lövgrodan var aktiv på natten och hanarna lät under hela året, men som mest vid reproduktionen vid början av regnperioden i mitten av mars till maj. Förlusten av arten drivs främst av minskad livsmiljö och sjukdom. Skogsavverkning i artens livsmiljö för stadsutveckling är ett hot när skogen fragmenteras och utarmas, och tallplantager ersätter den naturliga miljö som arten kräver.

Lövgrodan var ovanlig i regionen när fältstudier utfördes under 2005-2006, men en eller två hanar hördes varje natt under den tiden. Efter upptäckt av svampsjukdomen Chytrid Fungus i regionen blev arten mycket mer ovanlig. Om arten fortfarande finns, misstänker man en fortsatt nedgång på grund av sjukdom och förlorade livsmiljöer.

Brunspräcklig lövgroda på grön mossa
Lövgroda, Ecnomiohyla Rabborum. Foto: Brian Gratwicke, Wikicommons

The post Minnesgudstjänst för utdöda arter appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Charlotte Judkins

WWFs stadsutmaning: Lund utsedd till årets svenska och globala klimatstad

Lund r  rets klimatstad 2022 i Sverige Staden vann i tuff konkurrens med de andra finalisterna Helsingborg och Stockholm Foto Kristina Strand Larsson 
Lund har utsetts till Årets klimatstad 2022 i Sverige och vann över de andra finalisterna Helsingborg och Stockholm.  Lund vann även den globala stadsutmaningen, tillsammans med Bogotá i Colombia. Foto: Lund kommun

– Vi behöver städer som visar ledarskap, nu mer än någonsin. Att en svensk kommun utmärker sig i vår internationella stadsutmaning gör oss stolta. Men vi är långt ifrån i mål. Utsläppskurvan måste vända skarpt nedåt och alla samhällsaktörer måste agera. Lund kan inspirera andra och peka på möjligheter och hinder för att snabba på omställningen, säger Gustaf Lind, WWFs generalsekreterare.   

En internationell expertjury har utsett Lund och mångmiljonstaden Bogotá till globala vinnare i WWFs stadsutmaning i konkurrens med 280 städer från 50-talet länder. Lund hade det starkaste tävlingsbidraget av alla kandidater och utmärker sig enligt juryn med ambitiösa och tydliga klimatmål, politiskt ledarskap och ett brett och transparent åtgärdsprogram. 

 – Det är hedrande och glädjande att Lunds aktiva arbete med klimatomställningen uppmärksammas av en så inflytelserik organisation som Världsnaturfonden. Vi ärver inte jorden av våra föräldrar utan lånar den av våra barn. Städerna har en stor möjlighet att påverka globalt och denna utmärkelse visar att Lund är på rätt väg, säger Philip Sandberg (L) kommunstyrelsens ordförande i Lund.   

Det är andra gången en relativt liten svensk stad vinner globalt i konkurrens med stora välkända miljonstäder som Paris, Tokyo, Jakarta och Mexiko City. Förra gången var 2018 då Uppsala blev global vinnare.  

Titeln som Årets klimatstad 2022 i Sverige vann Lund i tuff konkurrens med de andra svenska finalisterna Helsingborg och Stockholm. Alla tre låg bra till i den internationella bedömningen.  

–  De svenska städerna står sig bra. De har tydliga klimatmål och breda, uppföljningsbara handlingsprogram. Många skärper just nu sina klimatmål och tidigarelägger mål för nettonollutsläpp. Men de är inte perfekta eller klara med jobbet. Vi behöver öka takten rejält och även ta tag i våra konsumtionsmönster, som genererar utsläpp i andra länder, säger Sabina Andrén, programsamordnare på WWF. 

 Det är första gången som två globala vinnare utses. Att utse två vinnare görs för att utnämningen ska representera städer som hanterar olika slags utmaningar i ett globalt perspektiv.  

– Bogotá belönas för sitt omfattande och utåtriktade arbete där staden trots stora utmaningar genomför ett ambitiöst klimatprogram och även driver på nationellt. Det är spännande med två vinnare som Lund och Bogotá. De har helt olika utmaningar, men båda mobiliserar omställningen lokalt tillsammans med andra aktörer och medborgare, avslutar Sabina Andrén. 

FAKTA Så här jobbar Lund med klimatet  

Lunds klimatmål bygger på tydliga och stegvisa målsättningar med etappmål vart femte år för att åstadkomma snabba utsläppsminskningar i närtid. År 2030 ska Lund vara en klimatneutral, fossilbränslefri kommun och 2045 ska utsläppen vara nära noll. Lund ska även utveckla metoder för att generera minus-utsläpp inom sina egna gränser, såsom kolinlagring i skog, mark och våtmark. Lund har redan 2020 halverat sina utsläpp jämfört med 1990. 

Ett oberoende vetenskapligt klimatpolitiskt råd med representanter från universiteten granskar omställningen och ger rekommendationer. Detta bäddar för genomlysning och kvalitet. Lund är också pilot i ett internationellt projekt för att digitalt visualisera och utveckla klimatarbetet med hjälp av verktyget Futureproofed för att tillsammans med medborgare och samarbetsaktörer nå klimatmålen. 

Några exempel på vad Lund gör:  

  • Lund satsar på att göra hållbara resvanor till det enkla valet, bland annat genom gröna resplaner för företag, supercykelväg och spännande aktiviteter under skolloven som minskar behovet av att åka någon annanstans. 

  • Den kommunala organisationens egen verksamhet var 99 % fossilbränslefri 2020 vilket Lund vill skala upp till hela det geografiska området 2030.  

  • Lunds allmännyttiga bostadsbolag har i dialog med hyresgästerna i Linero, arbetat framgångsrikt med renovering och energieffektivisering med låg påverkan på hyrorna.  

  • På Brunnshög utvecklar kommunen världens största lågtempererade fjärrvärmenät för att kunna tillvarata restvärme från forskningsanläggningar. 

  • Projektet Rest till Bäst utvecklar metoder för kolsänkor i stadsplanering, såsom Biokol i parker, idrottsplaner och jordbruksmark.  

FAKTA Globala stadsutmaningen 

Vilka städer deltar och var kommer de ifrån? 

I den här omgången deltar 280 städer från 50-talet länder såsom: Argentina, Brasilien, Canada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Filippinerna, Guatemala, Indien, Indonesien, Malaysia, Mexiko, Norge, Peru, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Thailand, Turkiet, Uganda, USA och Vietnam. 

Exempel på finalister i årets omgång 

Buenos Aires, Vancouver, Medellín, Bogotá, Helsingör, Quito, Turku, Paris, Escuintla, Rajkot, Jakarta, Tokyo, Petaling Jaya, Mexico City, Guadalajara, Wellington, Oslo, Lima, Cape Town, Vitoria-Gasteiz, Zürich, Yasothon, Istanbul, Bristol, Boulder, Santa Monica. 

Vilka städer har vunnit tidigare? 

Vinnare av titeln Årets klimatstad i Sverige: Malmö (2011), Uppsala (2013), Stockholm (2014), Göteborg (2015) och Umeå (2016) och Uppsala (2018, 2020). 

Tidigare globala vinnare är: Vancouver (2013), Kapstaden (2014), Seoul (2015), Paris (2016), Uppsala (2018), Mexico City (2020). 

FAKTA Bakgrund: WWFs stadsutmaning  

WWFs One Planet City Challenge vill utmana världens städer att ta på sig ledartröjan för en klimatsäker framtid. Som påpekat i FNs klimatpanels senaste rapport är åtgärder i världens städer av avgörande betydelse. Världens länder måste nå nollutsläpp senast 2050 och här behöver rika länder som Sverige gå i mål betydligt tidigare för att Sverige ska göra sin rättvisa del av Parisavtalet, menar WWF.  

WWFs stadsutmaning är ett sätt för städer att få feedback, dela erfarenheter och sporra varandra. Utmaningen har funnits sedan 2011 och är världens största och längst pågående i sitt slag. Över 700 städer från fem världsdelar har hittills engagerat sig. 

I årets omgång deltog 280 städer från 50-talet länder, varav 20 svenska kommuner. En internationell expertjury utsåg omkring 30 nationella vinnare och internationella finalister. Därefter utsågs 2 globala vinnare. Vinnarna firas vid en prisceremoni i samband med den internationella konferensen Urban Future 2022 den 2 juni i Helsingborg.  

För att delta i utmaningen rapporterar städerna in sitt klimatarbete på en standardiserad dataplattform, som möjliggör internationell jämförelse. Utvärderingen omfattar en rad aspekter inklusive klimatmål, handlingsplan och klimatanpassning. Metoden för bedömning av vetenskapligt baserade klimatmål för städer är godkänd av Science Based Target Network (SBTN).  

Fakta städer  
• Över 55 procent av världens befolkning bor idag i städer och de står för omkring 70 procent av världens utsläpp av växthusgaser.    
• Omkring två tredjedelar av världens befolkning beräknas bo i städer år 2050.   

• Städer har en nyckelroll för att klara klimatet och den biologiska mångfalden och det finns en stor potential till lösningar.  

För mer information:  

Sverige: wwf.se/citychallenge  

Internationell webbplats: panda.org/citychallenge 

Vill du veta mer, kontakta:

Sabina Andrén, programsamordnare Hållbara städer WWF, 070-34 05 137 sabina.andren@wwf.se  
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, 0735-86 26 22 nina.schmieder@wwf.se  

The post WWFs stadsutmaning: Lund utsedd till årets svenska och globala klimatstad appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder

Vi mammor måste göra skillnad – Maja Nilsson Lindelöf

Köp en mors dag present

Men sen kom slutet av graviditeten. Jag hade lite ont i magen. Jag blödde lite. Och det kändes som att han låg väldigt långt ner för att ha en del tid kvar inne i magen.

Vi åkte in och jag förklarade min oro, så min läkare gjorde en extra kontroll. Den där timmen kändes som en evighet innan vi fick svar, men jag kände mig ändå trygg. Jag hade min läkare där, Victor var där och min privata barnmorska som jag hade träffat kontinuerligt sen vecka 7 var där.

Ted Louie, som vi redan då visste skulle få det namnet, hade slutat växa. Huvudet växte men kroppen hade stannat av. Det var svårt att ta in och alla möjliga katastroftankar började komma, såklart. Var det mitt fel? Mår han bra? Hur gör vi? Vi gjorde en tydlig plan för tiden framåt . Han skulle få växa på sig lite till och sen skulle jag bli igångsatt en vecka senare. Jag kan tänka på den veckan och minns tydligt alla våra känslor. Först grät jag bara men sen fick jag samla mig och lita på min läkare. Lita på att situationen var under kontroll. Jag har svårt att ta in att jag kände den oron, trots alla kontroller vi gjorde varje dag och trots den tydliga planen. Om jag kände mig så orolig, hur känner sig då andra kvinnor med inte alls samma slags goda förutsättningar som jag. Det känns så orättvist och fruktansvärt. Jag kan inte föreställa mig den rädslan. 

Sen kom dagen för igångsättning. Ted Louies eventuella födelsedag. Tabletterna jag fick för att sätta i gång allting lurade min livmoder, så från 18 på lördagskvällen kändes det som krystningsvärkar. Nu kommer han!!!!!! Tänkte jag. Barnmorskan förklarade tydligt hur livmodern lurade hjärnan och kroppen och att jag endast var 3 cm öppen. Det var många timmar kvar även om värkarna just nu kändes som att det är dags att krysta. GE MIG ALLT NI HAR skrek jag och efter det fick jag testa både lustgas, epidural och ett annat preparat i en kanyl som gjorde susen (jag vet faktiskt inte namnet men det var verkligen magiskt). Jag sov sen mesta delen av natten och öppnade mig 6 cm på bara en timme. Kroppen slappnade av till slut och smärtan var inte lika fruktansvärd. 

07.12 kom han efter några få krystningar. Och han var så liten. Och vacker. Och världen lös helt plötsligt på ett helt annat sätt. Livet började nu. 

Redan dagen efter förlossningen med Ted Louie hade jag glömt smärtan och jag ville bara föda barn igen och igen och igen. För det var en sådan otrolig upplevelse. Tänk vilken ynnest, att få ha den känslan i kroppen. Jag gav hela mitt förtroende till våra två barnmorskor och jag kommer aldrig att glömma dom. Laura och Anna. Återigen kan jag ofta tänka på hur många miljontals kvinnor i världen som varken kan ha tryggheten av en utbildad barnmorska vid sin sida, sterila miljöer, bedövning eller en doktor i samma byggnad, som finns där om någonting skulle gå fel. 

Som födande kvinna känner man sig redan så otroligt utsatt, liten och hjälplös och då kan jag endast relatera till hur det är att föda barn i England. Hur är det då i andra, betydligt mer utsatta och fattiga länder. 

Veckorna efter blev lite tuffa dom med. Ted Louie fick inte i sig tillräckligt med mat och han var så liten liten liten. Han fick gulsot och vi åkte in och ut på sjukhus i två veckor. Nu i efterhand kan man se på bilder att han verkligen såg sjuk ut men vi som förstagångsföräldrar kunde inte riktigt se det, vi hade ju ingen aning om hur liten en bebis skulle vara. 

Vi fick fantastisk hjälp och efter två, tre veckor var vi hemma igen. TL åt ersättning och började äntligen växa på sig och alla kläder vi hade köpt till månad 1 passade nästan nu. 

Jag slogs av hur viktig vården verkligen är och vilket fantastiskt jobb alla barnmorskor gör. Jag lyssnade knappt på Victor under förlossningen när det gjorde som ondast utan det var dom två kvinnorna som gjorde mig mest lugn. Mest för att dom förklarade för mig gång på gång att allting var under kontroll. Att allting är som det ska. Och att det här barnet kommer att komma ut frisk och kry och jag kommer att må bra. Det kommer att gå bra. Veckorna efter på sjukhuset var det likadant. Det kommer att gå bra. Vi ser efter er. 

Med min andra son var jag mer orolig hela graviditeten. Jag visste vad jag kunde förlora och förstod mer att det var en liten människa där inne i magen. I slutet bokade min läkare in fler kontroller med tanke på historiken med Ted Louie och det kändes också så skönt och kontrollerat. Jag var inte ensam i min oro utan jag, tillsammans med min läkare, hade stenkoll. Francis kom i vecka 38, vi åkte in vid sju på morgonen och 15.15 tittade han ut. Jag fick lite som en revansch den här förlossningen och den blev allt jag någonsin har drömt om. Vi bestämde tidigt vilken slags bedövning jag skulle få och även om jag kämpade på länge med lustgas så var det barnmorskorna som sa att: nej Maja, nu är det dags för någonting annat så att du kan få lite hjälp med smärtan. Jaha, redan? Tänkte jag. Tacksam över att få den hjälpen och att det inte fanns någon prestige i att ”hålla ut”. Vi åkte hem bara några timmar senare, åt på McDonalds och kramades med svärmor som hade varit hemma hela dagen med Ted Louie. Den här gången njöt jag mer. Av allting. Vi hade koll på läget. Vi visste om han åt eller inte. Vi visste att han såg frisk ut. Så veckorna som kom bestod bara av bebisgos, hormoner och sniffandes av Francis huvud. En fantastisk tid i livet. 

Jag har haft två riktigt bra graviditeter. Jag har knappt mått illa, känt mig pigg och glad. Jag är så tacksam över min kropp som har lyckats skapa dom här två små barnen och det har verkligen varit en ynnest att få ha varit med om dels graviditeterna men även mina förlossningar. Jag vet ju bara hur förlossningsvården i England har varit och den har varit över all förväntan. 

Jag hoppas att jag tillsammans med mitt arbete med UNICEF och alla mina följare som månad efter månad är Världsföräldrar eller skänker pengar till UNICEF gör en skillnad för världens andra mammor, kvinnor och barn där ute. Det är redan en så otroligt omtumlande upplevelse och även om vi kvinnor, och våra kroppar, är starka så behöver vi all hjälp vi kan få. Vi behöver hjälp innan, under och efter en förlossning. Och vi kan hjälpas åt så att fler kvinnor får den hjälp dom behöver. Det är vår skyldighet som privilegierade kvinnor att hjälpa andra mammor, kvinnor och barn. Och att kunna ge en chans till att fler får vara med om samma utmanande men ändå underbara upplevelse som vi.

Inlägget Vi mammor måste göra skillnad – Maja Nilsson Lindelöf dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Skänk hopp på mors dag med en livsviktig gåva

Vi har tidigare berättat om situationen för mammor som Yuliya från Kiev (bilden), som tvingas föda barn under jord i kalla, mörka källarutrymmen. Mellan mars och juni 2022 förväntas över 80 000 kvinnor i Ukraina föda under liknande omständigheter, mitt under ett brinnande krig. Det är en brutal verklighet som är svår att förstå.

UNICEF på plats i Ukraina

UNICEF finns på plats i krisens Ukraina, vi levererar medicinsk utrustning och livräddande produkter – allt för att se till att mammor och barn får en så trygg förlossning som möjligt. Och vi kan göra det tack vare stöd från givare som dig!  

Så om du inte redan handlat en present, eller vill ge något alldeles extra – köp UNICEFs Mors dag-present med bland annat livräddande näringsprodukter, vattenreningstabletter och vaccin som ger en mamma möjlighet att ge sin bebis en trygg, frisk start i livet. Vad kan vara en finare gåva än det? 

Mors dag-present

Handla senast idag, tisdag, för att få ett fint tryckt gåvokort att skicka till den mamma du vill hylla!

Nellia Izmailovna, chef på barnintensiven på en förlossningsavdelning i Kiev, tar hand om ett nyfött barn. UNICEF levererar livräddande medicinsk utrustning till sjukhus över hela Ukraina.

Inlägget Skänk hopp på mors dag med en livsviktig gåva dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Världsnaturfonden anordnar valseminarium om den svenska skogen 7 juni

Den 7 juni 09.00-10.30 arrangerar Världsnaturfonden WWF ett valseminarium med temat skog och biologisk mångfald, där tillståndet för den svenska skogen och biologiska mångfalden kommer att diskuteras i relation till politiken.

Agenda och anmälan till eventet finns här.

Tid och plats: 

17 maj kl. 09.00-10.30  

Stockholm, Norra Latin, Musiksalen.

Valutfrågningen kommer även att sändas digitalt för de som vill delta på distans. 

I september går Sverige till val och aldrig har så mycket stått på spel. Den kommande mandatperioden är helt avgörande för miljöarbetet i Sverige. Sverige står inför skogspolitiska vägskäl där målkonflikter behöver hanteras. Hur ska det svenska skogslandskapet förvaltas och kommer skogens biologiska mångfald bevaras? Kom och lyssna på naturvårdsforskarnas kunskapsberättelse om skogen och vad väljarna kan förvänta sig av fyra riksdagspartier.  

Läs mer om WWFs viktigaste krav för att rädda den svenska skogen och biologiska mångfalden.

The post Världsnaturfonden anordnar valseminarium om den svenska skogen 7 juni appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Charlotte Judkins

EUs livsmedelssystem har ett högt tryck på planeten – men intresset för förändring ökar

– Det är ett unikt tillfälle att röra oss mot mer hållbara livsmedelssystem inom EU säger WWFs matexpert Anna Richert. Mindre men bättre konsumtion av köttprodukter samt att minska matsvinnet är viktiga åtgärder, och det finns ett ökat intresse bland konsumenter som nu borde hjälpa beslutsfattare till vassare åtgärder.

WWFs nya rapport visar att nivån av EU:s livsmedelsimport och produktion är ohållbar, eftersom det leder till att naturresurser överutnyttjas globalt, liksom avskogning och att fiskbestånd utarmas. Så mycket som 40 procent av den mat som produceras i EU äts heller aldrig upp, och detta slöseri har en enorm kostnad för vårt klimat och vår biologiska mångfald.

–Det är superviktigt att inte devalvera hållbarhetsarbetet i det känsliga läget som uppstår nu i och med kriget i Ukraina och prisökningarna. Hållbara livsmedelssystem är ett viktigt sätt att framtidssäkra planeten, den här rapporten visar på viktiga vägar framåt för EU där Sverige behöver ta en stark roll, fortsätter Anna Richert.

Rapporten visar bland annat att:
• EU:s modell för handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter kretsar kring import av råvaror som kakao, frukt och sojabönor, och export av lyxvaror som vin och choklad – vilket ger ett positivt bidrag till EU:s ekonomi, men inte direkt till den globala matförrådet.
• Många av de jordbruksråvaror som importeras till EU produceras på bekostnad av miljontals hektar skogar som huggs ner och andra naturliga ekosystem som förstörs. Detta leder till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och sociala orättvisor. EU är fortfarande den näst största importören av produkter kopplade till tropisk avskogning. EU:s nya avskogningslag, som nu diskuteras i Europaparlamentet och Miljörådet, kan stoppa denna förstörelse. Svenska företag ger ett viktigt bidrag till omställningen genom deltagande i Sojadialogen (numera Riskgrödeplattformen Svenska plattformen för riskgrödor – ETI Sverige ) där krav bl a ställs på mer ansvarsfullt producerad soja som inte bidrar till avskogning och markomvandling.
• Tre av fem européer vill äta mer hållbart och tre av fyra vill att EU-lagstiftningen ska säkra att konsumtionen inom EU inte leder till förlust av biologisk mångfald.
• EU:s kommande lagstiftning för hållbara matsystem som ska presenteras av EU-kommissionen 2023 kan utgöra en viktig vändpunkt. Rapporten visar på viktiga vägval för kommissionen och gjuter mod hos beslutsfattare på flera nivåer.

Läs rapporten här.

The post EUs livsmedelssystem har ett högt tryck på planeten – men intresset för förändring ökar appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder

Levla upp! UNICEF utbildar spel- och techföretag om att skydda barns rättigheter online

I Sverige har 90 procent av 10-åringarna idag en egen mobiltelefon. Barn spenderar allt mer tid online, och i allt yngre åldrar. Det skapar stora möjligheter för utveckling och lärande, men är också förenat med risker.

“En tredjedel av världens internetanvändare är under 18 år. Samtidigt är den digitala världen till stor del skapad för vuxna och inte anpassad till barns behov. Barns rättigheter enligt barnkonventionen gäller fullt ut även på nätet” säger Lulu Li, Barnrättsrådgivare, hållbart företagande, UNICEF Sverige

Enligt barnkonventionen har barn rätt att inte utsättas för diskriminering, barn har rätt att skyddas från våld och barn har rätt till ett privatliv. Men barns tillgång till internet och digitala färdigheter är även en förutsättning för att uppfylla många andra av deras rättigheter som rätten till inkludering, yttrandefrihet och rätten att få tillgång till information.

Svaret kan därför aldrig vara att blockera barn helt och hållet från den digitala världen. Ett stort ansvar ligger på spel- och techföretag, och skapare av digitalt innehåll. För att stötta dem att ta det ansvaret arbetar UNICEF aktivt med att vägleda och utbilda företag som vill växa ansvarsfullt och bygga förtroende. Med hjälp av våra utbildningar och verktyg kan de utveckla sin verksamhet och samtidigt bättre förstå hur det kan göras med barns bästa i fokus.

“Många barn och unga uppger en stor glädje av att spela, men att många vuxna bara är negativa till barns skärmtid och oftast inte vet vad barn gör. Vi vuxna måste prata med barn om vad de gör på nätet och inte göra skillnad på den digitala världen och irl, för barn själva gör inte den skillnaden. För många barn är det digitala livet likvärdigt med livet i till exempel skolan. Företag kan involvera föräldrar och påverka och förebygga psykisk ohälsa hos barn säger Shanti Ingeström, Barnrättsrådgivare barns delaktighet, UNICEF Sverige

Nyligen genomförde UNICEF en rad sådana workshops tillsammans med spelutvecklingsföretaget Toca Boca, som gärna ville fördjupa sina kunskaper och vidareutveckla sitt arbete på området ytterligare. Frågor som diskuterades var hur spelutvecklare kan balansera rätten till välmående, delaktighet och meningsfull fritid med rätten till trygghet och skydd mot trakasserier och exploatering.

UNICEFs workshops hjälpte oss att se på vårt arbete utifrån ett barnrättsperspektiv, vilket ger oss en chans att vara självreflekterande, kritiska och även undersöka nya möjligheter. Det var en värdefull utbildning som hjälper oss att utveckla vårt arbete ytterligare

Säger Jonny Hair, Toca Boca Customer Experience Manager & Kids First Theme Group representative

Undrar du också hur du som skapare av digitalt innehåll kan bidra till barns rättigheter? Hör av dig till oss!

Lulu Li
Barnrättsrådgivare företag
luli.li@unicef.se

Inlägget Levla upp! UNICEF utbildar spel- och techföretag om att skydda barns rättigheter online dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Fler underviktiga barn i världen varnar UNICEF

2-åriga Razafimandimby från Madagaskar äter näringstillskott som behandling mot undernäring.

Varje år dör omkring fem miljoner barn under fem års ålder i världen. En femtedel av dem dör av orsaker kopplade till undervikt orsakat av undernäring. Det innebär att över en miljon barn varje år dör av undernäring, trots att det är relativt lätt att behandla. 

Den 17 maj släppte UNICEF en ny rapport som visar att flera länder och regioner i världen sett en dramatisk ökning av antalet underviktiga barn de senaste åren. Undervikt är den mest allvarliga och dödligaste formen av undernäring. 

Rapporten visar att:

  • Minst 1,7 miljoner barns liv är akut hotade av undervikt på Afrikas horn (Kenya, Somalia och Etiopien).
  • I Väst- och Centralafrika lider 1,4 miljoner barn av svår undervikt, en ökning med 12 procent sedan 2021.
  • I Afghanistan är 1,1 miljoner barn i akut behov av behandling mot undervikt om deras liv ska kunna räddas, en fördubbling sedan 2018.
  • I Uganda har antalet barn som lider av undervikt på grund av undernäring ökat med mer än 60 procent de senaste åren.
  • Antalet människor globalt som lever i akut hunger har mer än fördubblats sedan 2019, från 135 miljoner till 275 miljoner.
  • 44 miljoner barn i världen riskerar svält. 

Undernäring kan ta sig uttryck på många olika sätt, som exempelvis undervikt, näringsbrist och hämmad utveckling. Framför allt ökar undernäringen i länder och regioner som upplever krig och konflikter, drabbas av klimatförändringar och lider av pandemins ekonomiska effekter visar UNICEFs rapport.  

Insatser mot undernäring underfinansierade

Undernäring behandlas framför allt genom näringstillskott, en effektiv och relativt enkel metod för att rädda barns liv. Trots det är sådana insatser kraftigt underfinansierade. Idag går bara 0,2 procent av det globala biståndet till behandling av undernäring, och det riskerar nu att minska ytterligare när flera länder skär ner på sitt internationella bistånd. 

Fler barn riskerar att dö

UNICEF varnar också för att behandlingen mot undernäring nu blir dyrare när råvarupriserna stiger. Organisationen förutspår en kraftig ökning av priset (16 procent) för att producera näringstillskott de kommande månaderna. Detta på grund av stigande matpriser globalt. 

– Färre barn kommer att nås med behandling för samma summa pengar. Och om det inte kompenseras genom ökade investeringar kommer många barn att dö, det är den bistra verkligheten, säger UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt.

Läs mer om rapporten här: https://www.unicef.org/child-alert/severe-wasting 

Genom behandling med näringstillskott från UNICEF räddades Aneis liv.

Världens viktigaste Mors dag-present

Nu närmar sig mors dag och vi vill passa på att skänka kärlek till alla mammor i krig, kris och katastrof, som kämpar för att ge sina barn den trygga start i livet de har rätt till. Mammor som inget hellre vill än att se sina barn mätta och friska. 

Köp ett Mors dag-paket i vår gåvoshop som ger mammor världen över möjlighet att skydda sina barn under den första viktiga tiden i bebisens liv. Paketet innehåller nötkräm, vätskeersättning, vattenreningstabletter, polio- och mässlingsvaccin samt tvålar. Produkterna skickas direkt till de mammor och bebisar som behöver det som mest.

Handla Mors dag-present

När du handlar får du ett fint gåvobevis att ge bort i present, antingen digitalt (direkt via e-post) eller tryckt.

Inlägget Fler underviktiga barn i världen varnar UNICEF dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige