Det här är ett kärleksbrev till någon vi aldrig träffat!

Fyra glada flickor under UNICEFs poliovaccineringskampanj i Jemen.

Han hette James Phipps. År 1796, när James var åtta år gammal, fick han det första moderna vaccinet. Ett vaccin som gav honom skydd mot smittkoppor. 

Utvecklingen av vaccin bygger på århundraden av innovation från tusentals människor. Alla sökte de sätt att skydda kommande generationer mot sjukdomar och död. 

Detta är ett sökande vi på UNICEF känner väl till. Under de senaste 76 åren har vi varit världens största upphandlare av vaccin med ansvar för att vaccinera 45 procent av barnen på jorden. Så det här är ett kärleksbrev från alla oss här på UNICEF, och från varje barn som lever idag tack vare att de blivit vaccinerade.  

Tack till virologen Jonas Salk för vaccinet mot polio. Tack Kati Kariko, som genom sitt livslånga arbete kring mRNA-tekniken hjälpte oss bekämpa COVID-19. Och tack till Nobelpristagaren Max Theiler, som matade myggor med sitt eget blod för att skapa vaccinet mot gula febern. 

Tack till arbetarna som jobbar med att fylla injektionsflaskorna på fabrikerna. Tack till er som designar solcellskylskåpen som håller vaccindoserna kalla. Tack till er som arbetar med båtfrakt, tack till piloterna som levererar via luften och tack till chaufförerna som trotsar översvämmade floder under monsunsäsongen. Tack till er som vandrar flera kilometer i snön för att ge barnen sin första dos.  

Tack till kamelerna i Pakistan som förra året bar vaccin till isolerade samhällen när 90 miljoner barn vaccinerades mot mässling och röda hund. Tack till läkarna och sjuksköterskorna som ger vaccinationer med en rolig röst så att det inte ska göra för ont. Och tack till Elvis Presley som år 1956 själv fick sitt vaccin minuterna innan han skulle gå upp på scenen för att sprida kunskap om polio. För att det är vad kungar gör. 

Det här är kärleksbrev till er alla, för kärlek är vad som krävs. Det är ett kärleksbrev till Jim Grant, UNICEFs högsta chef som under 1980-talet såg till att öka den globala vaccinationstäckningen från 20 procent till 80 procent. Det är ett kärleksbrev till Världshälsoorganisationen som år 1966 lanserade ett grundläggande program för rutinvaccination, ett program som på bara 11 år utrotade smittkoppor från jordens yta.

Varje år räddar vaccin livet på tre miljoner barn. Men det finns fortfarande några barn som inte nås. När vi nu investerar för att skapa en bättre värld efter pandemin har vi ett unikt tillfälle att bygga hälso- och sjukvårdssystem som når varje barn. Så det här är ett kärleksbrev till våra ledare i regeringen, de som tar hälsa på allvar. Vi har redan kommit väldigt långt och det enda sättet att ta oss ännu längre är genom att investera i hälso- och sjukvård för alla.

Nu återstår bara en person att tacka – och det är du. Det här är ett kärleksbrev till dig. För om du har blivit vaccinerad, eller har vaccinerat dina barn, då är du en del av kedjan som håller oss alla säkra. Du är ett levande bevis på vad mänskligheten kan göra genom engagemang, samarbete och kärlek. Så från alla oss här på UNICEF, och från varje barn som överlevt tack vare vaccin – tack. 

Tack! Tack! Tack!

Läs mer om hur UNICEF jobbar med vaccination här: https://unicef.se/fakta/vaccinationer

Inlägget Det här är ett kärleksbrev till någon vi aldrig träffat! dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

WWF: Sveriges utsläpp bör minska med 21 procent i år

– Skillnaden mellan att minska utsläppen till en nivå som leder oss mot att klara 1,5-gradersmålet redan i år jämfört med att vänta till nästa år är enorma. Om vi vill vi undvika allt för stora uppoffringar som dramatiskt inkräktar på allas våra liv måste vi agera direkt, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Inför valet kräver WWF en nationell utsläppsbudget som är i linje med den som WWF nu presenterar. Enligt budgeten hade Sverige vid början av 2022 en total koldioxidbudget på 170 miljoner ton. Nuvarande nivån för Sveriges utsläpp ligger strax under 50 miljoner ton årligen vilket betyder att budgeten kommer att vara helt förbrukad 2025 (3,5 år) om utsläppen fortsätter som i dag.

– En koldioxidbudget kan göra det möjligt att syna den samhällsutveckling och de politiska åtgärder som i över 30 år har bidragit till att utsläppen fortsatt att öka globalt. Den nationella koldioxidbudgetens storlek bygger på en rad avvägningar. Men om vill vi leva upp till våra åtaganden i Parisavtalet, utan att förlita oss på en planetär utbyggnad av teknik som ännu inte är beprövad för upptag och lagring av koldioxid, så blir intervallet betydligt snävare, säger Isak Stoddard, doktorand vid Uppsala universitet och en av personerna bakom den nationella utsläppsbudgeten.

För att leverera på Parisavtalet måste världens länder nå nollutsläpp senast 2050. Om den totala budgeten ska gå ihop så behöver vissa rikare länder ha nollutsläpp tidigare för att ge utvecklingsländer en rättvis chans. Enligt den här budgeten skulle Sverige behöva minska sina utsläpp med 21 procent varje år från och med i år. Sker inte den här kraftiga utsläppsminskningen redan i år så måste utsläppen nästa år minskas nästan dubbelt mycket.

– Om vi inte själva når våra åtaganden i Parisavtalet kan vi inte förvänta oss att andra länder gör det heller. Därför behöver Sverige gå före och införa en nationell koldioxidbudget som kräver årliga utsläppsminskningar på mer än 20 procent om vi ska vara ärliga med att vi försöker hålla oss till 1,5-gradersmålet, säger Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik på WWF.

I WWFs årliga Sifo-undersökning Klimatbarometern som nyligen presenterades framgick att en klar majoritet (65 procent) av den svenska befolkningen tycker att politikerna borde göra mer för att begränsa klimatförändringarna och över hälften (53 procent) tycker att politikerna ska sätta ett tak för hur mycket växthusgaser Sverige får släppa ut per år.

– Just nu går politikerna åt motsatt håll och ger avkall på flera beslut som redan tagits för att minska utsläppen. Trenden måste vändas och kraftiga styrmedel som minskar utsläppen måste sättas in omgående, säger Madeleine van der Veer.

Fakta: WWFs krav på koldioxidbudget

IPCC:s koldioxidbudget för 2020 var 500 miljarder ton. För att vi ska ha 50 procent chans att nå 1,5-gradersmålet. Omräknat motsvarar den nationella koldioxidbudgeten 170 miljoner ton för 2022. Fortsätter utsläppen som i dag kommer budgeten vara på 125 miljoner ton 2023 och helt slut om 3,5 år.

Ska budgeten hållas måste utsläppen från och med 2022 minska med 21 procent årligen. Om minskningen börjar först 2023 måste den i stället vara 38 procent årligen.

Minskas utsläppen linjärt, det vill säga med lika många ton per år, måste Sverige nå nollutsläpp senast 2029, alternativt 2027 om minskningen börjar först 2023.

Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser i Sverige minskat med 27 procent (SCB)

Fakta: Koldioxidbudget

En koldioxidbudget är den mängd koldioxid vi har kvar att släppa ut innan vi riskerar att öka temperaturen så mycket att det bryter mot Parisavtalet. FN:s klimatpanel, IPCC, har tagit fram globala koldioxidbudgetar som visar vilken mängd koldioxidutsläpp som motsvarar vilka temperaturökningar, med olika nivåer av sannolikhet.

I den budget som presenteras här utgår vi från IPCC:s kvarvarande globala budget om 500 miljarder ton med 50 procents sannolikhet att nå 1,5-gradersmålet. Den kan sedan utifrån flera principer fördelas till nationell nivå och även på kommunal nivå. För att få en överblick över Sveriges kommuners koldioxidbudgetar så finns de på klimatkollen.se.

Fakta: Det vetenskapliga underlaget bakom den koldioxidbudget WWF förespråkar

WWF har valt att utgå från en beräkning för budgeten som forskare vid Uppsala universitet tagit fram. Professor Kevin Anderson, John F. Broderick och Isak Stoddard vid bland annat Uppsala universitet presenterade 2020 en beräkning för att Sverige skulle vara i linje med “väl under 2 grader”. Den visar en budget för vilka kvarvarande territoriella utsläpp (det vill säga utsläpp som sker inom Sveriges gränser) av koldioxid som Sverige kan släppa ut. Inom budgeten ingår även utsläpp från internationell bunkring av drivmedel till flyg och sjöfart.

Utsläpp från cementproduktion och avskogning räknas i stället av i den globala budgeten inledningsvis och ingår därför inte i den territoriella budgeten för Sverige. Det görs för att inte oförtjänt belasta fattigare länder där dessa utsläpp endast på senare år ökat eller där ansvaret för att utsläppen ökat även kan tillskrivas höga konsumtionsnivåer i rikare länder. Kevin Anderson och Isak Stoddard har sedan dess i mars 2022 uppdaterat deras beräkningar och siffror från 2020 utifrån en uppdaterad global budget från IPCC och även lagt till vad som preliminärt skulle krävas av Sverige för att leverera även på 1,5 graders global uppvärmning vid seklets slut. 

Läs här för mer info.

För frågor, kontakta:

Madeleine van der Veer, WWFs ansvarig för samhällspolitik, Madeleine.vanderVeer@wwf.se, tel. 070 29 24 412

Troy Enekvist, pressekreterare, troy.enekvist@wwf.se , tel. 076 06 85 006

The post WWF: Sveriges utsläpp bör minska med 21 procent i år appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Palle Von Reybekiel

Över 8 000 nya Världsföräldrar under Världens viktigaste kväll

Tack till alla som medverkade, tittade och blev Världsföräldrar. Barnen behöver er hjälp mer än någonsin.

Vill du också bli Världsförälder och varje månad vara med och kämpa för barns rättigheter?

Bli Världsförälder

Världens viktigaste kväll 2022

Måndagen den 25 april arrangerades UNICEFs TV-gala Världens viktigaste kväll för tjugonde gången, en gala som sändes live på TV4. 

Under galan visades starka reportage som på olika sätt belyste barns situation i världen, men också hur små insatser kan göra stor skillnad i barns liv. 

Johan Rheborg har besökt gränsen mellan Ukraina och Moldavien och träffat barn som flytt från kriget. Julia Dufvenius mötte i Turkiet elvaåriga Meryem som med hjälp av UNICEF har kunnat återvända till skolan. Claes Malmberg reste till ett sjukhus i Malawi där barn får livräddande behandling mot undernäring. Rickard Söderberg besökte Beirut i Libanon för att träffa familjer som än idag lider av den explosion som för två år sedan förstörde stadens hamn. 

Barn över hela världen kämpar just nu för att överleva flera olika kriser. Miljoner barn har inte kunnat återvända till skolan efter nedstängningar under pandemin. Antalet flickor som varje år gifts bort ökar. 100 miljoner fler barn beräknas leva i fattigdom idag än innan pandemin. UNICEF finns på plats i 190 länder för att hjälpa barn. Våra Världsföräldrar är viktigare än någonsin.

– Barnen i världen behöver vår hjälp. Våra Världsföräldrar ser varje månad till att barn får rent vatten, kan gå i skolan, får nötkräm för att överleva undernäring och får chansen att vara barn. Jag vill rikta ett stort tack till alla som valde att bli Världsföräldrar under kvällen. Ni är viktigare än någonsin, säger UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt.

Missade du galan och vill se den i efterhand?

Inga problem, du kan fortfarande se den på TV4 Play här:

Se galan på TV4 Play

Missade du att anmäla dig som Världsförälder?

Det gör du lätt och smidigt här:

Bli Världsförälder

Inlägget Över 8 000 nya Världsföräldrar under Världens viktigaste kväll dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Meryem från Syrien drömmer om att bli barnläkare

Se hela det gripande reportaget från mötet mellan Meryem och Julia under Världens viktigaste kväll på TV4, måndag 20.00.  

För cirka sex år sedan tvingades Meryem tillsammans med sin familj att fly från Aleppo på grund av kriget i Syrien. De flydde till Turkiet för att överleva. Men än idag längtar Meryam tillbaka till sin hemstad. 

– Jag har rätt att bo i mitt land, svarar Meryem när hon får frågan om sitt tidigare liv i Aleppo.

Deras liv i Turkiet blev svårt. Som för så många andra. Idag bor 3,7 miljoner syriska flyktingar i Turkiet. Många lever i fattigdom. Mer än 400 000 av barnen som flytt går inte i skolan. Istället måste de arbeta för att bidra till familjens försörjning. Eller så gifts de bort, särskilt flickor, för att familjen inte har råd att försörja barnen. Att inte gå i skolan förstör inte bara deras vardag utan även deras framtid.

Sex år efter flykten från Aleppo fick Meryem för några veckor sedan besök av skådespelaren Julia Dufvenius, i familjens hem i staden Gaziantep. 

– De bor under tuffa förhållanden, men har ändå lyckats skapa en fantastiskt varmt hem, säger Julia efter besöket.

Familjen berättade att de tvingats flytta runt mycket, vilket gjorde att Meryem och hennes syskon hamnade utanför skolsystemet. För Meryem som drömmer om att bli barnläkare var det en katastrof. Hon tar skolan på väldigt stort allvar för att kunna uppfylla sin dröm. 

Meryem och Julia leker på gatan utanför Meryems bostad.

I Turkiet arbetar UNICEF bland annat med att stötta familjer att registrera sina barn, så att de får möjlighet att gå i skolan. UNICEF ger också kontantbidrag till särskilt utsatta familjer, så att barnen ska kunna gå i skolan istället för att arbeta eller giftas bort. En av de familjer som UNICEF har hjälpt är Meryams. Idag går hon återigen i skolan och hoppas i framtiden kunna förverkliga sin dröm om att bli barnläkare.

– Besöket gav mig en känsla av att vilja göra mer för den här världen, säger Julia.

Vill du tillsammans med Julia Dufvenius följa med hem till Meryem och hennes familj? Titta på Världens viktigaste kväll, 25 april klockan 20.00 i TV4 eller TV4 Play. Barnen behöver din hjälp mer än någonsin.

Läs mer om Världens viktigaste kväll

Inlägget Meryem från Syrien drömmer om att bli barnläkare dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

“Det ger hopp om mänskligheten”

Se hela inslaget om vad Rickard upplevde i Libanon under Världens viktigaste kväll på TV4, måndag 20.00. 

En ekonomisk kris och coronapandemin hade redan försvårat livet för miljoner barn i Libanon. Sen, i augusti 2020, inträffade explosionen som förstörde Beiruts hamn. Explosionen som tvingade 80 000 barn att lämna sina hem, och som gjorde att tusentals familjer blev av med sin försörjning.

I Libanon lever idag tre miljoner människor på gränsen till fattigdom. En halv miljon barn kan inte äta sig mätta. 100 000 barn är beroende av stöd från UNICEF för att överleva.

I mars besökte Rickard Söderberg landet tillsammans med UNICEF, där träffade han femåriga Marcelino och hans familj. Familjen lever i fattigdom och får hjälp av UNICEF genom kontantbidrag varje månad. 

I mötet med familjen som saknar allt hittade ändå Rickard Söderberg hopp. Hopp som kom av den medmänsklighet som han mötte. Hopp som kom av den hjälp som UNICEF ändå når fram med till barnen. 

Marcelino visar Rickard sina färgpennor.

– Det var omtumlande och lärorikt och jag är otroligt imponerad av UNICEFs arbete. Det som lämnade starkast intryck var mötet med familjen, att få ta del av deras vardag om än bara för en kort stund. Att få se vad det innebär för ett barn att sakna el, värme, kläder och leksaker, samtidigt som man möts av en fantastisk generositet. Det ger hopp om mänskligheten, säger Rickard.

Vill du se Rickards möte med familjen i Libanon? Titta på Världens viktigaste kväll, 25 april klockan 20.00 i TV4 eller TV4 Play. Barnen behöver din hjälp mer än någonsin. 

Läs mer om Världens viktigaste kväll

Inlägget “Det ger hopp om mänskligheten” dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Öppet brev till beslutsfattarna: Dags att fatta nödvändiga beslut för våra hav

I slutet av mars kom larmrapporter om ett hundratal döda och döende hajar och rockor som dumpats i en fiskehamn i Lysekil. Det är en skam för svenskt fiske och svensk fiskförvaltning att fredade djur hanteras på detta sätt. Samtidigt är det en ofrånkomlig effekt av kustnära fiske med mängdfångande redskap. Lagstiftningen innebär att fiske ska ske på ett sådant sätt att bifångst av fredade hajar och rockor undviks eller direkt återutsätts levande i havet om de fångas. Denna händelse visar på de brister som finns i dagens svenska fiskeriförvaltning och att fiskerikontrollen till havs fortfarande är otillräcklig. Det är dags att nödvändiga beslut tas av ansvariga beslutsfattare om vi i framtiden ska kunna njuta artrika havsekosystem med goda fiskbestånd och hållbart resursnyttjande. Därför bör regeringen införa ett generellt förbud mot bottentrålning i samtliga marina skyddade områden.

ÖPPET BREV TILL:

Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll

Ledamöter i Miljö- och jordbruksutskottet

Jakob Granit, Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten

Therese Mattsson, Generaldirektör Kustbevakningen

Tillståndet för svenska hav är kritiskt, och fiske, inte minst bottentrålning, är en av de största påverkansfaktorerna. För svenska vatten har Västerhavet den senaste tiden hamnat i skymundan pga. det svåra läget för torsk och strömming i Östersjön. Rovfiskarna i västkustens hav har i stort sett försvunnit. Kattegatt och Skagerrak är tillsammans ett av världens mest bottentrålade områden. Bottentrålningens negativa inverkan är välkänd. Bottnarnas ekosystem förstörs, sediment täcker viktiga organismer, samt många arter som inte ska fångas blir bifångst. Att en akut hotad art som pigghaj fångas av bottentrålar är inget nytt fenomen. 2019 rapporterades utkast på mellan 10-20 ton pigghaj1 vilka tagits ombord som bifångst.

Enligt forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) sker fortfarande olovliga och orapporterade utkast och endast en bråkdel registreras.2 Mer än 60 arter – både kvoterade och icke-kvoterade arter – ingår i bifångsterna3 och överlevnaden är vanligtvis låg som en följd av tryckskillnader, fysiska skador efter lång tid i trålen eller kvävning ombord fartyget. Havs- och vattenmyndigheten gör bedömningen att situationen inte har förbättrats sedan landningsskyldigheten infördes4 och menar att det saknas effektiva kontrollmetoder5. De stora satsningar som gjorts på utveckling av selektiva redskap förefaller ha haft liten effekt. En viktig anledning är att de inte används i tillräcklig utsträckning. SLU konstaterar att så länge risken för att olagliga utkast inte får några följder är en övergång till mer selektiva redskap inte intressant för näringen6. Tvärtom, fisket har i vissa fall blivit mindre selektivt7. Det är uppenbart att varken dagens lagkrav eller frivilliga insatser är tillräckliga för att få bukt med problemen kopplade till olagliga fiskeaktiviteter till havs.

För att bevara havens biologiska mångfald och ge fiskbestånden en chans till återhämtning behöver bottentrålningen kraftigt begränsas. Likaså måste problemen med bifångst och olovliga utkast åtgärdas oavsett fiskemetod. Regeringens initiativ som att minska bottentrålning i skyddade områden och frivilliga försök med kameraövervakning är steg på vägen, men de är senfärdiga och inte tillräckligt ambitiösa. Våra hav är i kris och nu behövs kraftfull och konkret politisk handling.

Vi vill se följande åtgärder för mer effektiv förvaltning:

Inför obligatorisk kameraövervakning – REM (remote electronic monitoring)

Det är en kostnadseffektiv kontrollmetod till havs och en viktig del i en ekosystembaserad förvaltning. REM skapar incitament för efterlevnad av landningsskyldigheten och en övergång till mer selektiva redskap. Det ger även mer rättvisande data som bidrar till bättre vetenskapliga råd och beslut rörande fiskekvoter, samt en detaljerad kännedom om var och hur fiske bedrivs8. Mycket av detta konstaterades redan 2014 i en gemensam utredning som Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen gjorde på uppdrag av Näringsdepartementet – att inget har gjorts förrän nu är ansvarslöst och beklagligt.   

Fördela kvoter baserat på redskapens miljöpåverkan.

Den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) ger möjlighet för medlemsstaterna att fördela kvoter baserat på miljömässiga kriterier. Detta borde Sverige nyttja i större utsträckning för att skapa ytterligare incitament för en omställning av fiskeflottan så att mer selektiva och skonsamma redskap används.

Flytta ut trålgränsen

Enligt GFP:s regelverk (artikel 20) har Sverige möjlighet att på eget initiativ införa regleringar i fisket ut till 12 sjömil för att skydda havsmiljön som även kan påverka andra länders fiske. Regeringen borde skyndsamt låta utreda om de bilaterala avtal vi har med grannländer utgör ett hinder, och om så är fallet borde dessa omförhandlas snarast.

Inför ett generellt förbud mot bottentrålning i samtliga marina skyddade områden

Det är bra att en utredning har tillsatts, men ambitionen bör vara att förbudet ska gälla i skyddade områden både innanför och utanför trålgränsen. Förutom att göra de lagändringar som krävs, behövs tydlig politisk styrning gentemot ansvariga myndigheter gällande att bottentrålning som regel inte hör hemma i marina skyddade områden.

Det är dags att nödvändiga beslut tas av ansvariga beslutsfattare om vi i framtiden ska kunna njuta artrika havsekosystem med goda fiskbestånd och hållbart resursnyttjande.

Strävan bör vara de svenska målen om levande hav, inte utblottade havsekosystem!

Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen                                                    

Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF

Sten Frohm, generalsekreterare Sportfiskarna 

The post Öppet brev till beslutsfattarna: Dags att fatta nödvändiga beslut för våra hav appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Marie.Von.Zeipel

“Jag såg människor och barn som kämpade för sin överlevnad”

Se mer av Claes Malmbergs resa till Malawi i Världens viktigaste kväll på TV4, måndag 25 april 20.00.

Malawi är ett av världens fattigaste länder och varje år dör över 24 000 barn innan de hunnit fylla fem år. Det innebär att 1 av 25 barn i Malawi inte överlever sina första år i livet, och en av de största orsakerna är undernäring. 

Under sin resa till Malawi besökte Claes ett barnsjukhus i Salima som stöttas av UNICEF. Där träffade han tvååriga Patricia som led av svår akut undernäring, men som fick hjälp av läkarna på sjukhuset.

– Att besöka Malawi var en väldigt dubbel känsla. Det är smärtsamt att se barn som lider. Men det positiva var att se att barnsjukhuset som jag besökte ändå lyckas rädda 90 procent av barnen som behandlas för svår undernäring, trots knappa resurser, berättar Claes.

Patricia blir buren på sin mamma Enifas rygg under besöket på barnsjukhuset.

Patricia fick snabbt behandling när hon kom till sjukhuset och tack vare den näringsrika högenergimjölken kunde hon öka i vikt och må bättre. Varje dag räddas tusentals barns liv genom något så enkelt som högenergimjölk, nötkräm och läkarvård. 

Världens viktigaste kväll

På måndag under Världens viktigaste kväll i TV4 får du se mer av Claes och Patricia.

– Jag hoppas att många tittar på galan eftersom det är viktigt att vi påminner oss om situationen i världen. Som offentlig person kan jag bli en länk mellan tittarna och de människor i Malawi som jag träffade. Jag är inte viktig i allt det här, men jag hoppas att jag kan bidra med att få folk att titta, och att vi genom det kan nå fram med information om situationen för barnen i Malawi, säger Claes. 

Titta på Världens viktigaste kväll, 25 april klockan 20.00 i TV4 eller TV4 Play. Barnen behöver din hjälp mer än någonsin. 

Läs mer om Världens viktigaste kväll

Inlägget “Jag såg människor och barn som kämpade för sin överlevnad” dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Nya lekområden för fiskar i Harg kan gynna skräntärnan

– Ett omlöp som detta bidrar till att återställa balansen i ekosystemet, säger Yvonne Blombäck, WWFs expert på kust- och skärgårdsmiljöer.

Vattnet rinner i ett sicksackmönster nerför Nerhammarforsen under den varma aprileftermiddagen. Samtidigt i den motsatta riktningen är fiskar i stället på väg upp – vilket nu sker för första gången på 350 år.

Fiskomlöpet, som kallas Nerhammarforsen, ligger vid Hargs bruk i Östhammars kommun, i norra Uppland. Initiativet till att bygga omlöpet togs av Upplandsstiftelsen och Sportfiskarna och utfördes av två lokala grävmaskinister. Finansiärer är Världsnaturfonden WWF med stöd från Svenska Postkodlotteriet och bidrag från Länsstyrelsen. Markägarna på Hargs bruk har varit behjälpliga under hela arbetet.

Den gemensamma insatsen har gjort det möjligt för gäddor, abborrar och andra fiskar att återigen simma och leka i Hargsån.

– Det vi genomfört främjar både fisken, Östersjön och hela den biologiska mångfalden i området. Omlöpet betyder inte bara mer fisk i ån, utan påverkar den grunda havsviken vid utloppet i Östersjön positivt när antalet gäddor ökar där, säger Yvonne Blombäck.

I det nyanlagda omlöpet kan fiskar som id och abborre ta sig förbi dammluckan som tidigare stoppade fiskar att simma vidare upp i Hargsån. Foto: Troy Enekvist/ WWF

I dammen, ovanför den omkring 180 meter långa forsen, simmar nu ett par idar sida vid sida samtidigt som vårsolen glittrar ner i vattnet. Tidigare var det stopp vid dammluckan som bara ligger knappt hundra meter bort. Omlöpet som nu blivit färdigt har redan innan invigningen gjort stor nytta då tusentals fiskar beräknas ha tagit sig upp för forsen.

Balans i kretsloppet
Kustnära rovfiskar som gädda och abborre har en viktig roll att spela i skärgårdsområden som den utanför Harg. De lever på bland annat spigg som tagit över allt större del av Östersjöns grunda vikar. Spiggen är inte bara en bidragande orsak till bottendöd och algblomning utan utgör också ett hot mot större fiskarna då de äter upp deras yngel innan de hunnit växa sig stora. När gädda och abborre får lekområden fredade från spiggen, som dammen ovanför omlöpet i Harg, hinner de växa sig större och kan sen äta upp spiggen när de senare simmar ut i Östersjön.

– Det behövs en balans i kretsloppet som man kan skapa genom att öppna upp vandringsvägar till lekområden, som den här i Harg, säger Yvonne Blombäck.

Skräntärnan (Hydroprogne caspia) häckar på flacka sand- eller klippöar i havsbandet längs de svenska kusterna samt på Öland och Gotland. 2019 fanns det 511 par i Sverige och arten är nära hotad. Foto: Shutterstock / Dave Montreuil / WWF.

Stängt i 350 år
Dammen vid Hargs bruk är nästan lika gammal som själva bruket, som fick privilegium att anlägga järnbruk år 1668. Återkommande översvämningar under 1670-talet ledde till stora konsekvenser för de lokala jordbrukarna, vilket grunden till att vattnet dämdes upp från första början.

Järnbruket i Harg var i drift ända fram till 1921, förutom under ett drygt tio år långt uppehåll i början av 1700-talet då bruket hade bränts ner. Efter 1921 satsade bruket i stället på sågverksdrift som pågick fram till 1960-talet. Under hela den här tiden, med flera generationer av bruksägare, tvingades fiskarna vända vid dammluckan.

Men trots att vägen varit stängd i 350 år så hittar fiskarna fortfarande tillbaka till gamla lekplatser.

Varför har de inte givit upp?
– Fiskarna känner av sötvatten som mynnar i grunda havsvikar och söker sig dit för leken. Det kommer ut mer sötvatten nu än vad det gjorde förut och lockar till sig än mer fisk, säger Yvonne Blombäck.

Yvonne Blombäck, WWFs expert på kust- och skärgårdsmiljöer. Foto: Troy Enekvist/ WWF

FAKTARUTA

Fördämningar som de i Harg finns i tusental runt om i hela landet. Fler omlöp måste till för att Östersjöns livskraft ska återhämtas, samt för att fiskarna och hela den biologiska mångfalden ska fortsätta att frodas i ett levande Östersjön.

Öppnandet av Hargsån är en del av projektet ”Levande Östersjön” som bland annat har som mål att bidra till ett hållbart skydd och förvaltning av kustnära områden.

I projektet har totalt sex våtmarker för kustlekande fisk återskapats och restaurerats, med skräntärnans rörelsemönster och födosökningsområde som grund. Totalt omfattar det omkring 37 hektar. Åtgärderna har sammantaget tillgängliggjort totalt omkring 120 hektar våtmarker i norra Uppland då de fiskvandringsvägar som öppnats även skapar tillgänglighet till flera våtmarksområden som tidigare varit stängda.

The post Nya lekområden för fiskar i Harg kan gynna skräntärnan appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Troy Enekvist

WWF: Vårbudgeten en besvikelse för miljön och klimatet

Mer natur behöver skydddas, anser WWF. Foto: Ola Jennersten, WWF.

–Den sista budgeten före valet är en besvikelse. Regeringen satsar mångmiljardbelopp på fossila subventioner som kommer att öka utsläppen avsevärt. Dessutom saknas mer pengar till skydd av natur trots att behovet är stort, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.

Den senaste månaden har regeringen aviserat flera extra satsningar som ska sänka kostnaderna för de som äger en bil. Skatten på bensin och diesel sänks i flera steg och alla bilägare ska få minst 1000 kronor i ett särskilt stöd. För boende i gles- och landsbygd kan siffran landa på 1500 kronor i månaden. Stödet betalas ut oavsett om bilen drivs med fossila drivmedel, biogas eller el.

–Det är som en kapplöpning bland politikerna att bromsa klimatomställningen genom att göra det billigare att släppa ut. Det är nu som de stora besluten om att leda oss bort från fossilberoendet borde komma, inte att ytterligare sakta ned och låsa oss fast vid tekniker som leder till större utsläpp och är riskabla utifrån vår självförsörjning, säger Gustaf Lind.

Regeringen ger ett efterlängtat besked och fyller på med pengar för att kompensera de som köper en miljöbil. Däremot gäller stödet enbart fram till 1 juli 2022 och det oklart vad som händer därefter. Därutöver satsar regeringen på att gynna godstransporter på järnväg.

–Om vi ska hantera klimatkrisen kan inte regeringen ge med ena handen och ta med den andra. Satsningar på elektrifiering och järnvägen är positivt, men den senaste tidens subventioner som bidrar till klimatutsläpp är helt fel väg att gå. Regeringen måste agera smartare än så, säger Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik WWF.

För miljön och den biologiska mångfalden saknas nya satsningar. Detta trots att Skogsstyrelsen tidigare under året tydligt meddelat att mer pengar behövs för att ersätta skogsägare i de fjällnära regionerna. Det är ett svek mot både skogsägarna och naturvården, enligt WWF.

Även för jordbruket satsas stora summor på att hantera ökade kostnader med anledning av höjda drivmedelspriser som konsekvens av kriget i Ukraina. Bland annat återbetalas skatten på diesel under en tolvmånadsperiod till en nivå att jord- och skogsbrukare i princip inte kommer att betala någon skatt över huvud taget på dieselanvändningen.

Sveriges internationella investeringar för miljö- och klimat riskeras också då avräkningar på biståndet ska finansiera svenskt flyktingmottagande.

–Kriserna för klimatet, naturen och demokratin är mer akuta än någonsin. Att regeringen satsar på vårt flyktingmottagande under Ukraina-krisen är såklart välkommet. Finansiering med avräkningar på biståndet riskerar dock de nödvändiga framtidsinvesteringarna. Vi måste hålla fast vid Sveriges långsiktiga mål för en hållbar framtid, säger Gustaf Lind.

Fakta: WWFs kommentar berör såväl Vårpropositionen och Vårändringsbudgeten som presenterats tisdagen den 19 april liksom de extra förstärkningar som presenterats i tilläggsbudgetar under våren 2022.

Exempel på miljö- och klimatnyheter i de extra budgetar som regeringen lagt under våren:

–                    3,7 miljarder till sänkta skatter på bensin och diesel med cirka 1,30 kronor mellan 1 juni och 31 oktober samt en långsiktig sänkning av skatten med 50 öre från 1 maj.

–                    4 miljarder i drivmedelskompensation till privatpersoner vilket ger 1000 kronor per bilägare och ytterligare 500 kronor i vissa utpekade kommuner.

–                    3,9 miljarder kronor under 2022 i ökad klimatbonus för att möta den ökade försäljningen av klimatbonusbilar, främst rena elbilar.

–                    Omkring 900 miljoner under 2023 till att förlänga pausen av den så kallade BNP-indexeringen av diesel och bensin.

–                    Reduktionsplikten kommer att frysa till 2022 års nivåer under nästa år.

–                    697 miljoner kronor under 2022 för att förstärka miljökompensationen för godstransporter på järnväg, för att öka överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg.

–                    800 miljoner kronor för tillfälligt sänkt skatt för diesel som används i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet.

–                    7 miljarder kronor för en elpriskompensation till hushåll för december 2021 och januari-februari 2022, samt ytterligare omkring 900 miljoner för mars 2022.

–                    För 2023 fördelas än så länge 8 miljarder mindre enligt plan till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård i jämförelse med 2022. Det är viktigt att regeringen justerar upp den siffran i en kommande ordinarie budget i höst.

För frågor, kontakta:

Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, 073-52 53 571

Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik WWF, 070-292 44 12

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 1077

The post WWF: Vårbudgeten en besvikelse för miljön och klimatet appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Marie.Von.Zeipel

Tiburtiusdagen 14 april: Nu lämnar björnarna sina iden

Brunbjrnhona med sina ungar i juni mnad
Nu vaknar björnarna ur sin vinterdvala. Men de är naturligt skygga och undviker oss med hjälp av den goda hörseln och luktsinnet.  Foto:WWF

Det är inte taget ur luften att brunbjörnarna lämnar sina iden just på Tiburtiusdagen. Eftersom de går i ide mellan oktober och november är det dags för dem att vakna nu i april och maj. Det är ett återkommande vårtecken, precis som att de första vårfåglarna dyker upp vid den här tiden, säger Benny Gäfvert, rovdjursexpert på Världsnaturfonden WWF.  
 
Benny Gäfvert såg själv björnspår i snön i Järvsö, där han bor,häromdagen och vet att björnarna där börjat vakna. 
Björnarnas vintersömn är anpassade för att överleva vintern då de har för lite mat att äta. Under den här tiden varken äter, dricker, kissar eller bajsar de. Deras kroppstemperatur sänks från runt 38 grader till 34 grader och antalet hjärtslag går från 40 till 10 slag i minuten. 

– Björnarna har utvecklat egenskaper för att kunna sova länge. De får inga problem med liggsår eller muskler, trots att de ligger så länge. Det finns några olika typer av iden. Det klassiska är att de gräver ur gamla myrstackar som erbjuder bra isolering, fortsätter Benny Gäfvert.  

Andra vanliga iden är under rotvältor eller i klippskrevor. Unga hanbjörnar är inte så noga med sina iden och ligger ofta i så kallade korgiden, där de ligger snötäckta direkt på marken under bar himmel. Björnhonorna däremot ligger i skyddande iden där de föder sina ungar i januari-februari. Normalt föds två till tre ungar och de får dia honans feta och näringsrika mjölk. När de lämnar idet väger de upp till 4 kilo. Då kan honan ha tappat 40 procent av sin vikt.  

Vad ska man tänka på när björnarna vaknar om man bor i områden där de finns? 

– När de vaknar letar de efter allt som går att äta och söker sig gärna till områden där människor bor för att rota i soptunnor, fågelbord med mera. Så det är bra att hålla rent där så här års, säger Benny Gäfvert. 

Om man är i skogen där björnar finns ska man tänka på att höras. Om du möter en björn ska du göra tydliga ljud, så att björnen hela tiden hör dig. Var lugn i dina rörelser. 

I Sverige finns cirka 2900 björnar, stammen har ökat långsamt under en längre tid. Eftersom björnarna går i ide kan man inte inventera hur många björnar det finns med hjälp av spår. Var femte år görs i stället en spillinventering. I dag finns det björnar så långt söderöver som Västmanland, Örebro, Dalsland, men de sprids i långsam takt. Och ju längre söderöver de tar sig, desto mer infrastruktur finns det som skrämmer dem. 

– Jag anser att björnar är bland de klokaste djur vi har. De har med sig en hel del i bagaget om hur de måste bete sig, inte minst när de lever i områden nära människor. Om vi tänker på hur många björnar vi har så händer det väldigt få incidenter, avslutar Benny Gäfvert. 

FAKTA Varför ställer sig brunbjörnen på bakbenen? 
Om björnen ställer sig på bakbenen är det för att den vill se och förstå situationen bättre. Det är inte ett aggressivt beteende. De har helt enkelt inte så bra syn, troligen lite sämre än vi människor. 

FAKTA Hur gammal blir brunbjörnen? 
En björn i det vilda kan bli mellan 20 och 25 år. 

FAKTA Vad äter brunbjörnen? 
När björnen kommit ut ur idet, vill den ha stackmyror, kadaver och slaktrester. När snön har smält går de över till gräs och fjolårsbär. På försommaren kan de ta älg- och renkalvar. Under sommaren äter de örter och hästmyror – och enorma mängder bär. Även svamp, hasselnötter, honung, ekollon och fisk smakar bra. Sockret omvandlas till en viktig fettreserv, som de lever på i idet. Källa: WWF 

Har du frågor, kontakta: 
Benny Gäfvert, rovdjursexpert WWF tel 070-51811-71
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, tel 0735-862622 

The post Tiburtiusdagen 14 april: Nu lämnar björnarna sina iden appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: