Utbildningskrisen har förvärrats i pandemins spår

I Liberia har 43 procent av eleverna inte återvänt till skolan och i Sydafrika har antalet barn som inte går i skolan ökat från 250 000 innan pandemin till 750 000 under 2021. I 23 av världens länder, där 405 miljoner barn lever, har skolorna fortfarande inte öppnat fullt ut. (UNICEF, 2022)

UNICEF varnar för en global utbildningskris för barn och unga. De som drabbas allra värst är de redan utsatta, framförallt flickor, barn med funktionsnedsättningar och barn som lever i fattigdom. Utan skola riskerar de att utnyttjas, hamna i barnarbete eller barnäktenskap och fastna i livslång fattigdom, visar UNICEFs rapport. 

Redan innan pandemin var utbildningsnivån i många länder oroväckande låg. Vart fjärde barn i klass 8 (ungefär 14 år gamla) kunde inte läsa. Mer än hälften hade inte grundläggande räknekunskaper, något de förväntas ha i sju-års-åldern.

“Världens regeringar måste investera kraftfullt i utbildning och i att reformera utbildningssystemen. Särskilt måste satsningar ske på flickors utbildning. Alla barn har rätt att få gå i skolan och måste erbjudas extra stöd för att ta igen förlorad undervisning. Lärare och skolor måste få de resurser som krävs för att alla barn ska få en bra utbildning” säger UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt.

Ett av skolans uppdrag är att jämna ut socioekonomiska skillnader och ge alla barn möjlighet att utvecklas till sin fulla potential och kunna bygga en framtid. Men som situationen ser ut nu förstärker skolsystemen snarare ojämlikheten i världen.

“För att inte en hel generations framtidsutsikter ska gå förlorade krävs ökade resurser till utbildning i låginkomstländer, inte minskade. Men med flera parallella humanitära katastrofer världen över är risken stor att satsningar på utbildning uteblir. Både Sverige och andra länder har aviserat minskat bistånd till låginkomstländer, något som kan få stora konsekvenser globalt under lång tid framöver när det kommer till fattigdomsbekämpning, demokrati och ekonomisk utveckling” säger Pernilla Baralt.

Läs mer om barns utbildning i UNICEFs rapport Are children really learning?

Inlägget Utbildningskrisen har förvärrats i pandemins spår dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Mer hållbart jordbruk stärker Sveriges matberedskap

Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina bjuder regeringen idag in till överläggningar om Sveriges livsmedelssystem. Frågan regeringen vill diskutera är hur omvärldsläget påverkar arbetet med att bygga ett hållbart livsmedelssystem, där matproduktionen ökar samtidigt som miljömålen nås.

Vi har förståelse för att det extraordinära läget kräver snabba beslut för att säkra svensk produktion och livsmedelsberedskap på kort sikt. Men de akuta åtgärderna får inte försena den nödvändiga omställningen till ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem. Det är bara genom att stärka miljö-, klimat- och djurskyddsambitionerna som vi kan garantera verkligt hållbara livsmedelssystem i Sverige och EU.

Regeringens politik behöver därför hålla stadig kurs mot minskad klimatpåverkan, minskad övergödning, livskraftiga ekosystem och insatser för de livsviktiga pollinatörerna. Kortsiktiga insatser för att lindra effekten av det höga kostnadsläget på drivmedel, el, gödsel och foder, måste kompletteras med kraftfulla stöd och investeringar som gör att jordbruket står bättre rustat vid nästa kris. Fossila insatsvaror är inte en del av framtiden och nu blinkar alla varningslampor samtidigt: klimatkris, naturkris och ett icke hållbart beroende av import av drivmedel, gödsel och foder. Låt prischocken på energikrävande produktionsmedel skynda på processen att lämna det fossil- och importkrävande jordbruket bakom oss.

Vi menar att ökad hållbarhet i själva verket är ett av de viktigaste verktygen för att långsiktigt säkra svensk livsmedelsförsörjning. Bara genom omställning till fossilfri produktion, ökad inhemsk produktion av proteingrödor för foder och humankonsumtion, ökad återvinning och recirkulering av näring från olika restflöden i samhället, mer inhemsk produktion av biodrivmedel (som bygger ett hållbart uttag av råvara från lantbruket), förnybar energi, gödningsmedel och utsäde kan beredskapen i svensk livsmedelsproduktion stärkas. Med agroekologiska och regenerativa odlingsmodeller som optimerar kolinlagring, minimerar användning av kemiska bekämpningsmedel och restaurerar och sköter viktiga miljöer för biologisk mångfald (våtmarker, naturbetesmarker, ängsmarker, småbiotoper) får vi ett mer resilient och klimatvänligt jordbruk. En av flera odlingsmodeller för detta är den ekologiska- och KRAV-märkta produktionen, och som finns väl utvecklat både i produktion och marknad i Sverige.

I linje med detta uppmanar vi den svenska regeringen att verka för att ambitionerna i EU:s gröna giv (Strategin Från jord till bord, Biodiversitetsstrategin) ska ligga fast och att beslut om en restaureringslag för europeisk natur fattas så snart som möjligt.

Vi vill också att regeringens förslag till strategisk plan för jordbruket (som ska träda i kraft 2023) uppdateras för att åstadkomma en starkare styrning mot miljömässigt hållbara odlingsmetoder. Vi menar att det finns ett antal åtgärder som saknas, och som kan stärka både beredskap och hållbarhet. Det handlar om att komplettera planen med stöd för vallodling (som är positivt ur flera miljöaspekter, inte minst kolinlagring), stöd för odling av proteingrödor och stöd för att så in blommande växter för pollinatörer. Vi hoppas att Kommissionen fångar upp detta i sin granskning, som ska presenteras inom kort. Sveriges strategiska plan måste också i högre grad stärka konkurrenskraften för ekologisk och naturbetesbaserad produktionen.

Vad gäller jordbrukets omställning till fossiloberoende produktion finns flera förslag i utredningen Vägen mot ett fossiloberoende jordbruk som regeringen kan inspireras av.

Men marknaden måste också ta ett större ansvar i detta läge. Alla aktörer i livsmedelskedjan bör se till att en större andel av ”matkronan” tillfaller primärproducenterna och att de ökade kostnaderna för att producera mat förs över till konsumentledet. Men för att konsumenterna ska välja och vilja betala för svenska råvaror, måste svenska mervärden vara tydliga och leverera på högt uppsatta miljö-, klimat och djurskyddsmål. Det innebär att livsmedelsstrategin även fortsättningsvis måste bygga på att de svenska miljökvalitetsmålens (Ett rikt odlingslandskap, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, En giftfri miljö etc) och djurskyddslagens ambitioner ska nås.

Avslutningsvis, som organisationer vill vi gärna bidra med utvecklade ställningstaganden och kommunikation om hållbara matval. Det finns ett stort behov av att stötta Sveriges bönder i ett svårt läge, och ett viktigt val för konsumenter kan därför vara att välja bort importerade livsmedel. WWF:s konsumentguider ger ytterligare vägledning till hållbara matval. Vi behöver alla vara beredda att lägga mer av vår inkomst på mat för att möjliggöra en hållbar omställning och ge lantbrukarna en skälig inkomst. Det innebär samtidigt att politiken kan behöva stödja konsumenter med svag köpkraft, och satsa på ökad kunskap kring matsvinn, hållbar kost och hur man som konsument kan minska sina matkostnader. Mycket talar också för att vi kommer behöva vara beredda på att äta enklare mat, mer växtbaserat, och de animalier vi äter behöver komma från betande djur eller från djur som i högre utsträckning förädlar restflöden till värdefull mat.

Vi tror att framtiden tillhör lokalt och regionalt producerad ”relationsmat”, det vill säga mat som uppbär starkare sociala, kulturella och geografiska band mellan producent och konsument. Här kan ideella organisationer och jordbruksnäringen hitta samverkansformer. I dessa tider är det också viktigt att påminna om att den gemensamma måltiden är en viktig samlingsplats där vi skapar kapacitet för att hantera kriser och överleva tillsammans.

Gustaf Lind, Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF

Gunnela Ståhle, Ordförande Vi Konsumenter

Jan Bertoft, Generalsekreterare Sveriges Konsumenter

Sofia Emilsson, Verksamhetsledare Ekologiska Lantbrukarna

Roger Pettersson, Generalsekreterare World Animal Protection

Karin Lexén, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

The post Mer hållbart jordbruk stärker Sveriges matberedskap appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Troy Enekvist

Minimala framsteg i FN:s förhandlingar om biologisk mångfald

ngstapetserarbi p rdklint Foto Ola Jennersten

Den biologiska mångfalden spelar en viktig roll för nödvändiga funktioner i naturen, som pollinering. Här arbetar ett  ängstapetserarbi. Foto: Ola Jennersten

– Trots att läget för naturen, djuren och människorna är akut och världens ledare gång på gång signalerat att de ska skydda naturen, så såg vi minimala framsteg i Genève. Vi måste få se ett starkare ledarskap i nästa förhandlingsrunda. Det krävs om vi ska få till ett ambitiöst globalt ramverk för biologisk mångfald som kan tackla de utmaningar vi står inför, säger Lovisa Hagberg, policychef Världsnaturfonden WWF. 

Mötet i Genéve, som avslutades i tisdags, var en del av FN:s förhandlingar om ett nytt ramverk för biologisk mångfald. Det var första gången som regeringarnas förhandlare samlades fysiskt sedan februari 2020 då pandemin började. Syftet var att debattera utkastet till det ramverk man ska enas om under slutförhandlingarna i Kunming i Kina i höst. I veckan beslutades om ytterligare en förhandlingsrunda innan mötet i Kunming. Extramötet ska ske i Nairobi i Kenya i slutet av juni, eftersom man misslyckades att nå fram i Genève.  

WWF menar att det extra mötet i juni kommer vara avgörande om vi ska säkra ett heltäckande avtal. Förhandlingarna i Genève misslyckades med att göra framsteg på flera nyckelområden, såsom finansieringen och ett tillräckligt starkt mål för att stoppa utrotningen av arter.  

– Däremot är det positivt att det finns en växande konsensus om att det övergripande målet måste vara att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald så att naturen är på väg till återhämtning 2030. Det ser vi som en viktig seger, fortsätter Lovisa Hagberg. 

 Målen i utkastet till det nya ramverket fokuserar på att skydda livsmiljöer, stoppa förlusten av arter och bevara genetisk mångfald. Ett globalt mål att skydda och återställa 30 procent av land och vatten fick brett stöd i Genèvesamtalen, med erkännande av urfolkens och lokalsamhällenas rättigheter.  

–Vi är mycket positiva till detta, men vi framhåller också att en naturpositiv värld inte är möjlig utan att åtgärda drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. Det gäller exempelvis vår ohållbara produktion och konsumtion och att ställa om nyckelsektorer som jordbruk, fiske, skogsbruk och infrastruktur, säger Lovisa Hagberg. 

Hittills har länderna inte lyckats med att hitta en gemensam grund om hur den slutliga planen ska finansieras. En ambitiös plan är inte möjlig utan tillräcklig finansiering och i nästa förhandlingsrunda måste man enas om detta. Det är viktigt att alla delar av ekonomin ingår i den slutliga planen. Det handlar inte bara om att tillföra mer pengar; finansiella system måste ställas om så att de arbetar för naturen, inte mot den. 

Har du frågor, kontakta: 
Lovisa Hagberg, policychef WWF, lovisa.hagberg@wwf.se tel 070-584 15 81
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel 073-586 26 22 

The post Minimala framsteg i FN:s förhandlingar om biologisk mångfald appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder

UNICEFs Blå punkter skapar trygghet och ger skydd

Vid UNICEFs Blå punkter får barn och familjer på flykt från Ukraina hjälp.

Sedan krigets början har över 1,8 miljoner barn flytt från Ukraina. Många av de barn som flyr gör det utan föräldrar, eller har separeras från sina anhöriga längs vägen. Riskerna för att barnen ska utnyttjas eller falla offer för trafficking är stora.   

De barn som nu passerar gränserna på flykt från kriget är i behov av vatten, mat, mediciner och sjukvård. Men de är också i desperat behov av trygghet, stabilitet och skydd.

UNICEF finns på plats för att hjälpa de barn som nu flyr. Tillsammans med UNHCR, lokala myndigheter och organisationer sätter vi upp så kallade Blå punkter (Blue Dots) vid gränsövergångar och där många barn på flykt passerar.

Vad är UNICEFs Blå punkter?

Våra Blå punkter är trygga samlingsplatser för barn som flyr från kriget i Ukraina. Vid de Blå punkterna identifierar och registrerar vi barn, utreder deras behov, kopplar ihop dem med myndigheterna i landet, som exempelvis socialtjänsten, och ser till att de får sina grundläggande behov tillgodosedda. De Blå punkterna är väldigt viktiga för att kunna skydda barn från att utnyttjas. I synnerhet ensamkommande barn löper stor risk att falla offer för människohandel om de inte registreras.

För barn på flykt är de Blå punkterna en trygg plats där de kan få sjukvård, trygghet och stöd. På plats finns socialarbetare, terapeuter och barnpsykologer. Platserna är också fulla av leksaker och spel, och ger barn möjlighet till olika aktiviteter. Trygghet, lek och aktiviteter är helt avgörande för att barn på flykt ska kunna börja hantera trauman och hitta trygghet.

UNICEFs Blå punkter syftar till att vara en trygg plats där barn på flykt kan få skydd och stöd.

Var finns de Blå punkterna?

Ett flertal Blå punkter finns redan på plats i Moldavien och Rumänien, och fler sätts nu upp vid gränsövergångar i länder som Polen, Belarus, Ungern och Slovakien. Totalt planerar vi för att ha över 30 fungerande Blå punkter igång inom ett par veckor. Varje Blå punkt kan ta emot mellan 3000 – 5000 människor om dagen. De Blå punkterna placeras antingen direkt vid gränsövergångar, eller där många barn på flykt nu passerar, som tågstationer i större städer. Våra Blå punkter sätts alltid upp i samarbete med UNHCR och lokala och nationella myndigheter.

Den blå punkten på skylten utanför stödcentret gör att barnen känner igen platsen.

Vilket stöd kan barn och familjer få vid de Blå punkterna?

Vid de Blå punkterna kan barn och familjer på flykt få viktigt stöd som:

  • Information och rådgivning. Det finns personal och material med information om vilka rättigheter de har, vilket stöd de kan få på plats eller i landet dit de är på väg, vilka organisationer de kan vända sig till och hur de kan minska risken för att utnyttjas.
  • Barnvänliga utrymmen. Vid de Blå punkterna finns platser där barn får vila, leka och delta i olika aktiviteter. 
  • Familjeåterförening. Barn och familjer kan få stöd att återupprätta kontakten med andra familjemedlemmar och information om hur barnen kan skyddas under flykt. De får också information om hur de bäst kan agera för att minska risken för att separeras längs vägen när de reser vidare.
  • Rådgivning och psykosocialt stöd. I krig och på flykt utsätts både barn och vuxna för svår stress. Psykologer, socialarbetare och annan utbildad personal finns på plats för att identifiera barn som kan behöva ytterligare stöd, särskilt ensamkommande eller separerade barn.
  • Särskilt stöd. Vid de Blå punkterna kan vi också identifiera extra utsatta barn och kvinnor och se till att de får särskilt stöd. Det kan exempelvis handla om ensamkommande barn, barn med funktionsnedsättning eller sjukdomar, eller barn som misstänks ha blivit utnyttjade.

Köp Blå punkt-paketet i vår gåvoshop och hjälp barn på flykt.

Inlägget UNICEFs Blå punkter skapar trygghet och ger skydd dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Krig tar fokus från klimatet – men klimatoron ökar hos äldre

Mnga vill gra ngonting t klimatfrndringarna  speciellt de ldsta En av fyra oroar sig fr de smltande isarna 

– Trots det oroliga världsläget ser vi att viljan finns bland allmänheten att göra skillnad för ett bättre klimat. Två tredjedelar anser att politiker ska göra mer för klimatet, det visar att frågan har stor vikt inför valet. Debatten om den ryska gasen sätter också ljus på hur viktig omställningen är från fossila bränslen säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.  

WWFs årliga Sifo-undersökning om klimat och biologisk mångfald, som presenteras inför klimatmanifestationen Earth Hour, är en viktig temperaturmätare på hur svenskarna tänker i dessa frågor. 

Militära konflikter eller krig har gått om klimatförändringarna som den samhällsföreteelse som oroar flest i världen. Drygt tre av fyra (76 procent) av befolkningen oroar sig för militära konflikter eller krig, medan drygt hälften (51 procent) oroar sig för klimatförändringarna.  

Jämfört med 2018 var siffrorna för militära konflikter eller krig betydligt lägre, mellan två och tre av tio (20 och 30 procent), medan siffran för oron för klimatförändringarna legat relativt stabil. Här kan man se kriget i Ukraina som en stor bidragande orsak.  

De som tänker på klimatförändringarna och den globala uppvärmningen i störst utsträckning är kvinnor två av tre (66 procent) av kvinnorna tänker på detta minst en gång i veckan (58 procent bland männen). Speciellt bland männen har ökningen mot i fjol varit stark – då var siffran på 52 procent för männen. Här sticker gruppen med de äldre ut. 

Nästan två av tre (63 procent) mellan 65 och 79 tänker på klimatförändringarna minst en gång i veckan och av kvinnorna handlar det om sju av tio (71 procent). 

Två av tre menar också att politikerna måste göra mer för att begränsa klimatförändringarna och fler än hälften tycker att politiker ska sätta ett tak för hur stora utsläppen av växthusgaser i Sverige får vara.  

  Här ser vi en ny trend, att de äldre (65-79 år) är mycket mer oroade för klimatet och naturen jämfört med tidigare. Och man ser också, svart på vitt att allmänheten tycker att politikerna gör för lite när det kommer till att minska utsläppen, säger Gustaf Lind.  

Och samtidigt engagerar sig allmänheten alltmer för att sänka sina utsläpp. Jämfört med i fjol svarar färre att de inte gjort någonting för att minska sin klimatpåverkan under det senaste året. De vanligaste sakerna är ersatt bilåkande med andra transportmedel. Knappt en av fem (19 procent) har valt att gå mer, något färre cyklar (16 procent) och åker kollektivt (14 procent).  

Hälften (49 procent) tror att de kommer flyga mindre i framtiden jämfört med före pandemin och väldigt få menar att de i stället kommer flyga mer. 

FAKTA: Klimatbarometern 2022:

KLIMATET/BIOLOGISK MÅNGFALD

Klimatförändringarna är det miljöproblem som oroar svenskarna mest (47 procent). En siffra som växt stadigt under de senaste åren (2019: 36 procent, 2020: 42 procent, 2021: 46 procent) på bekostnad av oro för bland annat plast och föroreningar i haven, som har sjunkit (från 40 procent 2019 till 28 procent 2022). 17 procent oroar sig mest av förlusten av biologisk mångfald.

62 procent oroar sig för att klimatförändringarna kommer resultera i att allt fler djur utrotas (70 procent av kvinnorna och 53 procent av männen).

RESANDE

49 procent tror att de kommer flyga mindre i framtiden jämfört med innan pandemin och bara 4 procent tror att de kommer flyga mer. Anledningen är att allt fler väljer att semestra mer i Sverige samt att de väljer andra färdsätt före flyget.

För att fler skulle resa med tåg i Europa är det just biljettpriset som de flesta menar behöver bli lägre. Man vill också att det ska bli billigare att resa med tåg jämfört med bil och att tågen ska bli mer punktliga.

För att fler skulle välja tåg framför bil i Sverige menar 45 procent att biljettpriserna måste bli lägre, 37 procent att det måste bli billigare än bil, samt en fjärdedel tycker att tågen måste bli punktligare och att det ska vara fler avgångar.

För att fler ska köpa elbil är det främst priset som måste bli lägre samt att räckvidden måste bli längre. En tredjedel menar också att antalet offentliga laddplatser måste bli fler.

KONSUMTION

För att minska de konsumtionsbaserade utsläppen har över hälften av befolkningen lämnat vidare kläder eller varor eller sålt dem och 45 procent har dragit ner på nykonsumtion av varor.  Kvinnor är klart överrepresenterade i båda fallen. Bland kvinnor har 44 procent handlat varor begagnat (28 procent av männen), 71 procent har lämnat vidare eller sålt varor begagnat (38 procent av männen) och 55 procent dragit ner på nykonsumtion (36 procent av männen).

FAKTA: Metod och urval

WWF har via Kantar Public mätt svenskarnas syn på klimat och biologisk mångfald, regelbundet sedan 2012 i samband med Earth Hour. I årets undersökning genomfördes intervjuer med 2000 personer av Kantar Public under 1–8 mars 2022. Respondenterna motsvarar ett riksrepresentativt urval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

Har ni frågor eller vill boka intervju med vår generalsekreterare Gustaf Lind kontakta:

Troy Enekvist, pressekreterare, troy.enekvist@wwf.se , tel 076 06 85 006

The post Krig tar fokus från klimatet – men klimatoron ökar hos äldre appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

Barn och familjer som flytt till Sverige – det här gäller

Detta gäller i korthet för barn som flytt från Ukraina:

  • Barn som flytt från Ukraina ska registreras hos Migrationsverket så fort som möjligt. 
  • Ensamkommande barn har rätt till en god man som hjälper dem i kontakten med myndigheterna samt med rättsliga, ekonomiska och personliga ärenden.
  • Kommunen som barnet har blivit anvisad ansvarar för skola och förskola samt för boende för de barn som är ensamkommande.
  • Migrationsverket ansvarar för tillfälligt boende för de barn som kommer till Sverige tillsammans med sin familj.
  • Barnen har i princip samma rättigheter som andra barn i Sverige vad gäller rätten till sjukvård, utbildning, att få komma till tals och vara delaktig i beslut som berör dem.
  • Att beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är inte samma sak som att beviljats asyl.

Varför är det viktigt att barn registreras hos Migrationsverket?

Barn behöver snabbt få tillgång till skola, förskola och fritidsaktiviteter. För barn som upplevt svåra situationer är det viktigt att skapa en lugn, trygg och förutsägbar tillvaro. Rutiner och aktiviteter hjälper barn som har varit med om svåra situationer att hantera stress och oro. Det är också viktigt att myndigheter är i kontakt med barnen för att kunna få en bild av om de är i behov av skydd och stöd, och om de behöver sjukvård och vacciner. 

  • Barn som registrerar sig hos Migrationsverket har rätt till skydd och stöd av kommuner och socialtjänst. 
  • Myndigheter och kommuner kan kontrollera var barnen befinner sig och hur de behandlas. Det finns en risk att barn som inte är registrerade, särskilt barn som kommit utan en förälder eller annan vårdnadshavare (ensamkommande barn), faller offer för människohandel eller utnyttjas på andra sätt. 
  • Möjligheten att komma i kontakt, och återförenas, med anhöriga ökar när barn registreras. 
  • Registrering är nödvändig för att få tillgång till mat och logi från det allmänna och för att barn ska få möjlighet att gå i skolan. 

Ukrainska medborgare med biometriska hemlandspass eller Schengenvisum har möjlighet att vistas i Sverige i 90 dagar utan uppehållstillstånd och behöver inte kontakta Migrationsverket efter inresa. Det går alltså för dessa personer att vänta med att registrera sig om de själva har ordnat med boende. 

De personer som kommer till Sverige på flykt från Ukraina kan omfattas av EU:s massflyktsdirektiv, och/eller vara asylsökande. Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för asylprövningen och för registrering av personer som kommer från Ukraina och omfattas av massflyktsdirektivet (se nedan). 

Vad innebär det att vara god man för ett ensamkommande barn?

Då ensamkommande barn inte har någon vuxen företrädare som kan stötta och hjälpa dem har de efter ankomsten till Sverige rätt till en god man. God man ska förmedlas via socialtjänsten, och det ska göras direkt efter att barnet har registrerats och blivit anvisad en kommun.

  • Att vara god man för ensamkommande barn innebär att företräda barnet i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, såväl personliga som ekonomiska och rättsliga. 
  • God man har ingen försörjningsplikt för barnet och ansvarar inte heller för den faktiska vården. Det ansvaret har familjehemmet, HVB-hemmet eller stödboendet, eller i sista hand socialsekreteraren. Samma regler gäller för ensamkommande barn som för placerade barn, enligt socialtjänstlagen.
  • En god man för asylsökande barn ska hjälpa till i kontakt med Migrationsverket och vara med när barnet söker asyl. Barn som omfattas av massflyktsdirektivet behöver enligt nuvarande tolkning inte någon god man vid registrering enligt direktivet. Däremot behöver de en god man som hjälper dem i andra rättsliga och ekonomiska frågor.

För ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska en kommun anvisas på samma sätt som för asylsökande ensamkommande barn. Den kommun som barnet anvisas till, anvisningskommunen, ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som hen behöver enligt socialtjänstlagen. Kommunen ansvarar då för barnet och ska utreda barnets behov, fatta beslut om insatser, ordna ett lämpligt boende och se till att barnet erbjuds skolundervisning och god man. 

Vem ansvarar för skola, förskola och bostad?  

Kommunen som barnet har blivit anvisad till ansvarar för att barnet får möjlighet att gå i skola eller förskola. Asylsökande barn och barn som omfattas av massflyktsdirektivet har rätt till förskola och skola (dock ej skolplikt). 

Kommunen ansvarar också för att ordna boende åt ensamkommande barn och unga. Det finns olika boenden för ensamkommande barn och unga. Ofta ordnar kommuner plats på så kallade HVB-hem (hem för vård och boende). Barn kan också bo i familjehem. Ibland är familjehemmet hos en släkting eller närstående. Kommunen kontrollerar och tar ställning till om boendet är lämpligt för barnet.

Migrationsverket ansvarar för tillfälligt boende för de barn som kommer till Sverige med sin familj, om de inte kan ordna boende på egen hand. Detta gäller både barn som söker asyl och barn som får ett tillfälligt tillstånd enligt massflyktsdirektivet. Familjen kan inte själva välja ort för boende utan blir anvisade ett boende av Migrationsverket.

Vilka rättigheter har barn som flytt från Ukraina?

Asylsökande barn och barn som omfattas av massflyktsdirektivet har i princip samma rättigheter som andra barn i Sverige vad gäller rätten till sjukvård, utbildning, att få komma till tals och vara delaktig i beslut som berör dem. 

De har också rätt att få information om sina rättigheter under tiden de befinner sig i Sverige. Informationen ska vara tillgänglig på ett språk de förstår samt anpassad efter mognad och utveckling. 

Det svenska regelverket skiljer sig åt inom vissa områden för asylsökande barn som kommer med familj jämfört med barn utan vårdnadshavare, det vill säga ensamkommande barn.

Vilka möjligheter finns att söka ekonomiskt stöd? 

De som har flytt från Ukraina och som får uppehållstillstånd med stöd av massflyktsdirektivet omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Det innebär att de har rätt till bistånd i enlighet med den lagen.

Bistånd som ges enligt LMA är boende och ekonomiskt stöd. Det stöd som betalas ut (dagersättning) ska räcka till mat, kläder, sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar samt andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Ensamkommande barn som är under 16 år ansöker om bistånd med hjälp av sin gode man.

Personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, och asylsökande, kan även ansöka om så kallat särskilt bidrag om de är i behov av ekonomiskt bistånd utöver sin dagersättning. Det särskilda bidraget kan exempelvis täcka kostnader för glasögon, mediciner eller andra hjälpmedel.

Vad innebär massflyktsdirektivet?

I början av mars aktiverade EU massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina som flytt efter 24 februari omedelbart ska erbjudas uppehållstillstånd och arbetstillstånd i EU. 

De personer som omfattas av direktivet är medborgare i Ukraina, personer som har fått uppehållstillstånd i Ukraina som flykting eller alternativt skyddsbehövande, och familjemedlemmar till någon av dessa grupper. För att omfattas av direktivet ska man ha lämnat landet den 24 februari 2022 eller senare. Vuxna måste också ha ett giltigt pass eller andra ukrainska id-handlingar. Den grupp personer som omfattas av direktivet kan komma att utökas. 

Någon individuell prövning för uppehållstillstånd och arbetstillstånd behövs inte. Vid ankomst till Sverige ska personerna identifiera sig, registreras, fotograferas och lämna fingeravtryck. I normalfallet räcker det för att få ett uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med direktivet. 

Tillståndet är tidsbegränsat och gäller till och med den 4 mars 2023, med möjlighet till förlängning. Total maxtid för tillståndet är tre år. 

Barn som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har samma rättigheter som barn som söker asyl. Att beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är dock inte samma sak som att ha beviljats asyl. Personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan när som helst välja att även söka asyl. Då sker en individuellt prövning av skyddsbehov. 

Vad gäller för asylsökande från Ukraina?

För att omfattas av de svenska asylreglerna måste en registrering ske hos Migrationsverket.  Den som söker asyl blir då formellt asylsökande och får därmed ta del av de rättigheter som följer under hela asylprocessen.

Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för asylprövningen. Den kommun dit de asylsökande har blivit anvisade efter registrering ansvarar för skolgång, vård och omsorg.

De personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har i princip samma rättigheter som de som söker asyl. Därför gäller det som beskrivs nedan både massflyktingar och asylsökande. 

Inlägget Barn och familjer som flytt till Sverige – det här gäller dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Earth Hour 2022: Släck för vår enda planet

Operahuseet i Sydney kommer slcka ner under Earth Hour ven i r Foto WWFAusQuentin Jones
Under Earth Hour på lördag släcks Operahuset i Sydney  (t.v.) och andra ikonbyggnader världen över igen. Foto: WWF-Aus / Quentin Jones

– Genom att släcka på Earth Hour sänder vi ett viktigt budskap till världens ledare att ta modiga politiska beslut för att stoppa klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. I år är det viktigare än någonsin att stå enade för vår planet, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF. 
 
I kväll klockan 20.30 är det dags för Earth Hour. I efterdyningarna av pandemin ser vi glädjande nog en ökning av inte bara digitala arrangemang, utan även många fysiska event och engagemang kring Earth Hour.  
 
Earth Hour startade år 2007 i Sydney. Varje år engagerar Earth Hour nästan en miljard människor globalt, men också en stor mängd företag. I år släcks kända byggnader och platser runt om i hela landet för att visa engagemang för planeten, människor och klimatet. Från Skistars skidbackar i norr, Liseberg i väst, ett flertal av de kungliga slotten i öst till Öresundsbron i söder. Internationellt brukar flera ikoniska byggnader släcka ned, bland annat Sydneys operahus, Eiffeltornet och Colosseum i Rom. 
 
Under 2022 ska världens ledare fatta en rad globala beslut som kommer att peka ut riktningen för vår planets framtid och i bästa fall sätta kursen mot en hållbar utveckling. Just nu pågår förberedande förhandlingar i Genève inför FN:s konvention för biologisk mångfald. Än så länge har regeringarna inte alls levt upp till förväntningarna. Utan mer långtgående mål för naturen och biologiska mångfalden kollapsar matförsörjningen och ekonomin.  
 
I november upptas COP-förhandlingarna om de internationella klimatmålen, som skjutits upp under pandemin. Och klimatkrisen fortsatte under pandemin och i dess spår ser vi översvämningar, skyfall och skogsbränder. 
 
– Vi måste ta hand om varandra och jorden som vi alla delar. Var med oss och miljontals andra runt om i världen och visa att vi står enade i viljan att skapa en bättre värld. Låt oss tillsammans höja våra gemensamma röster online för att se till att vi får en renare, säkrare och mer hållbar framtid för alla, säger Cecilia Stenström, projektledare för Earth Hour på WWF. 
 
Årets tema för Earth Hour är ”Släck för vår enda planet”. Även i år har vi ett samarbete med quizappen Primetime och genomför kl. 20.00 en livesänd frågesport med fokus på Earth Hour. 
 
FAKTA Aktiviteter Earth Hour och namninsamling för klimatet: 
 
Tävla med Primetime om Earth Hour 
Det enda du behöver göra för att vara med är att gratis ladda ner appen PrimetimeQuiz i Appstore eller Google Play. 
 
FAKTA Delta i Earth Hour 
Du hittar tips på hur du kan delta här.          
 
Skriv på WWFs namninsamling för att minska vår klimatpåverkan 

Sverige har mål för att minska utsläppen, men de är otillräckliga och bygger på när utsläppen ska vara nere på noll utan att ta hänsyn till hur mycket som får släppas ut på vägen dit. För att minska utsläppen på riktigt behövs en bindande gräns för hur mycket växthusgaser vårt land släpper ut – en utsläppsbudget!   

Hjälp oss sätta press på politikerna – skriv på vår namninsamling för att Sverige ska minska sin inverkan på klimatet här

FAKTA: Ikonbyggnader som släcker på Earth Hour 2022 
I år släcker bland annat följande ikonbyggnader i Sverige: Turning Torso, Göteborgsoperan, Liseberg, Linköpings konserthus, Avicii Arena, Kaknästornet, Gröna Lund, Berns, Grand Hotel, Stadshuset, Kulturhuset, Tekniska nämndhuset samt Stockholms slott, Ulriksdals slott, Drottningholms slott, Gripsholms slott och Koppartältet i Haga.
Internationellt släcker ikonbyggnader som Eiffeltornet i Paris, Tokyo Skytree, Brandenburger Torg i Berlin, Peterskyrkan i Vatikanstaten, Colosseum i Rom, Sydney Opera House, Niagarafallen som en symbolisk gest för att visa sitt stöd för Earth Hour. 

Har du frågor, kontakta: 
Cecilia Stenström, projektledare Earth Hour WWF, tel 070-6693910
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, tel 073-5862622

The post Earth Hour 2022: Släck för vår enda planet appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder

Nytt klimatverktyg: Utsläppen har ökat i 47 svenska kommuner sedan Parisavtalet 2015

 Med klimatkollen.se vill vi belysa det faktum att Sverige underlevererar i klimatarbetet. Med enkel officiell statistik på utsläppstrenden kan vi hjälpa svenska kommuninvånare att se att vi är långt ifrån vad som krävs för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.

För att effekterna av den globala uppvärmningen ska minimeras så är det upp till var och en att ta sitt ansvar. Då klimatfrågan lätt kan ses som abstrakt och långt borta vill WWF, i samband med Earth Hour, trycka på att såväl kommuner, företag, privatpersoner som länder måste arbeta tillsammans mot samma mål.

– Med nuvarande takt i klimatarbetet är vi på väg att spränga jordens budget för hur mycket vi kan släppa ut om vi ska hålla oss till Parisavtalet, säger Gustaf Lind.

”Klimatkollen.se” ger allmänheten möjlighet att se hur utvecklingen går i den egna kommunen och vilken lokal utsläppsminskning som kommer att krävas för att leverera på Parisavtalets 1,5-gradersmål baserat på historiska utsläppsdata.

– Inför höstens val vill vi ge landets väljare en ärlig redogörelse för hur det faktiskt går med utsläppsminskningen i Sveriges kommuner. Det vi kan visa är att det krävs åtgärder som är många gånger större än vad som hittills skett runt om i landet, säger Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik på WWF.

I merparten av de svenska kommunerna har utsläppen minskat, men det går för långsamt. Det nationella och lokala arbetet för att nå klimatmålen måste bli bättre. För att vara i linje med Parisavtalet och koldioxidbudgeten som motsvarar 1,5 graders uppvärmning krävs en årlig nationell utsläppsminskning med 21 procent från 2022.

– Med valet bara några månader bort så måste landets politiker nu komma ut på banan. De utsläppsnivåer vi har runt om i Sverige är ett underbetyg och vi måste nu satsa på stora omställningar i exempelvis transport-, industri- och byggsektorn, säger Madeleine van der Veer.

Klimatkollen är framtagen av Klimatbyrån i samarbete med WWF och andra aktörer, tillsammans med techexperter från Climate View och iTeam.

För mer information om hur utsläppstakten ser ut i Sverige och i kommunerna, gå in på klimatkollen.se.

Fakta: Så här ligger kommunerna till

Sedan 2015 har Sveriges nationella utsläpp minskat med i snitt 1,19 procent. För att vara i linje med Parisavtalet och koldioxidbudgeten som motsvarar 1,5 graders uppvärmning krävs en årlig nationell utsläppsminskning med 21 procent från 2022. Vilken procentuell minskning som krävs av respektive kommun varierar något.

I 47 av landets kommuner har utsläppen i stället ökat.

Topp 10 kommuner (genomsnittlig årlig förändring av utsläpp av växthusgaser):

Mönsterås (-10,26 %)

Bjuv (-9,14 %)

Övertorneå (-8,97 %)

Danderyd (-8,64 %)

Överkalix (-7,54 %)

Surahammar (-7,32 %)

Vadstena (-6,68 %)

Älvkarleby (-6,31 %)

Lysekil (-6,11 %)

Mariestad (-5,20 %)

Botten 10 kommuner (genomsnittlig årlig förändring av utsläpp av växthusgaser):

Timrå (10,52 %)

Munkedal (10,38 %)

Gotland (9,77 %)

Oxelösund (9,31 %)

Pajala (7,30 %)

Södertälje (6,65 %)

Sorsele (6,52 %)

Vänersborg (5,52 %)

Bromölla (4,65 %)

Gällivare (4,25%)

Fakta: Det här är Klimatkollen

Klimatkollen visar utsläppen i landets kommuner jämfört med Parisavtalet Den visar enkla och tydliga fakta om klimatomställningen, anpassad för att delas i sociala medier och läsas i mobilen. Här kan du se hur det går med koldioxidutsläppen för Sverige som helhet och för enskilda kommuner, samt den mängd koldioxid vi har kvar att släppa ut i linje med Parisavtalet, enligt en metod för fördelning av den globala koldioxidbudgeten. Du kan också se hur mycket (eller lite) utsläppen i din kommun minskar jämfört med andra. Den nationella koldioxidbudgeten beräknas av Uppsala universitet enligt Tyndall-modellen och fördelas sedan ut på kommunerna av ClimateView.

Initiativtagarna till Klimatkollen.se är den ideella föreningen Klimatbyrån och påverkansorganisationen Våra barns klimat, i samarbete med Världsnaturfonden WWF, klimatteknik-bolaget ClimateView, digitaliseringsföretaget Iteam, investarbolaget Argand Partners, nätverket Klimatklubben och plattformen för klimatdialog WeDontHaveTime.org.

Har ni frågor:

Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik på WWF, madeleine.vanderveer@wwf.se, tel 0702924412.

Troy Enekvist, pressekreterare, troy.enekvist@wwf.se, tel 076 06 85 006.

The post Nytt klimatverktyg: Utsläppen har ökat i 47 svenska kommuner sedan Parisavtalet 2015 appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

WWF kritiserar regeringens beslut om Gállok

​​

–Regeringens beslut idag om Gállok är feltänkt, kortsiktigt och riskerar att bli långsiktigt förödande för renarnas vandringsvägar och miljön. Det är oklarheter hur malmen kommer att transporteras ut, det är stor risk att koldioxidutsläppen kommer att öka dramatiskt.  Det blir öppna permanenta sår i landskapet. Allt detta riskeras under 14 år. Vem kommer att stå med Svarte Petter i slutändan? säger Gustaf Lind, generalsekretare på WWF.

WWF anser att Gállokkgruvan gör stort intrång på oersättliga naturvärden och renarnas vandringsvägar. Gruvanläggningen är planerad att skära tvärsigenom samebyn Jåhkågasskasbetesmarker och planeras nära Världsarvet Laponia. Stora avfallsmängder med tungmetaller kan äventyra vattenmiljön i Lilla Lule älv och nedströms. Dammarna riskerar att läcka vatten med giftiga rester till omgivande miljö.

Om flera riksintressen kolliderar, ska enligt miljöbalkens bestämmelser, företräde ges till det som är bäst för den långsiktiga hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön.

–Riksintressena för rennäring, naturvård och friluftsliv måste stå över riksintresset för mineralutvinning i detta fall, avslutar Gustaf Lind.

För frågor, kontakta:

Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, 070-525 35 71

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

The post WWF kritiserar regeringens beslut om Gállok appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

Biosfärkoordinatorer anställs i Nämdö skärgård

P studieresan deltog ett stort antal nmdbor och bland annat besktes ElectriVillage i Mariestad dr vtgas framstlls med solceller Foto Zara Arrehed
På studieresan deltog ett stort antal nämdöbor och bland annat besöktes ElectriVillage i Mariestad, där vätgas framställs med solceller. Foto: Zara Arrehed

Genom ytterligare bidrag från Världsnaturfonden WWF kan Nämdö Green Archipelago (NGA) anställa två koordinatorer på deltid, Ann Aldeheim och Karin Heeroma. De kommer att jobba med att öka och bredda dialogerna med omvärlden lokalt och regionalt. De inledde i den gångna veckan sitt arbete med att delta i en studieresa för nämdöbor till Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle, Kosterhavets nationalpark och Åsnens nationalpark.

Att vi kan anställa två biosfärkoordinatorer på deltid är efterlängtat och välbehövligt. Nu kommer arbetet med dialoger och förankring att intensifieras. Det är extra härligt att vi också kan komma igång med konkreta naturvårdsåtgärder, det kommer att engagera boende i vår skärgård och visa på vad ett biosfärområde kan vara i praktiken, säger Lotten Hjelm, ordförande i NGA.

I ett biosfärområde testas nya metoder och söks ny kunskap för att ge exempel på hur vi kan bevara ett naturområde samtidigt som människor lever där. Biosfärprogrammet bygger på lokalt engagemang för hållbar samhällsutveckling.

Unescos tanke med biosfärområden är att bidra till hållbar samhällsutveckling genom att modellområden som Nämdö utvecklas i lokal samverkan med nya metoder. Det vi nu har förberett de senaste två åren blir ett underlag för den obligatoriska förstudien, som krävs för att ett nytt biosfärområde ska kunna godkännas, säger Lotten Hjelm, ordförande i Nämdö Green Archipelago.

Medlen för naturvårdsåtgärder kommer från WWFs kraftsamling Svensk Natur.  Syftet är att genomföra åtgärder som både ska bidra till ökad biologisk mångfald och att engagera människor i hur ett biosfärområde kan fungera i praktisk handling.

De viktiga frågor som utgör grunden för att bo och leva i skärgården som skola och bostäder engagerar. Men också frågor som egen energiförsörjning, lokal livsmedelsproduktion och ett marint forskningskluster ingår i det arbete som NGA genomför. Flera lokala arbetsgrupper har tagit fram underlag och konkreta idéer för hållbar utveckling.

Att få skärgårdens första biosfärområde på plats är en viktig pusselbit i att få en livskraftig skärgård. Därför fördjupas och stärks samarbetet mellan WWF och Nämdö Green Archipelago. Genom bidrag från våra faddrar och WWF-ambassadörer kan den lokala processen för biosfärområdet fördjupas, säger Yvonne Blombäck, senior programsamordnare för Kust och Skärgård på WWF.

Mer information om projektet finns här.

Har du frågor kontakta:
Yvonne Blombäck, senior programsamordnare för Kust och Skärgård WWF, yvonne.blomback@wwf.se, tel 070-797 76 20
Lotten Hjelm, ordförande i Nämdö Green Archipelago, tel 070-768 11 43
Nina Schmieder, pressekreterare WWF nina.schmieder@wwf.se, tel 073-5862622

The post Biosfärkoordinatorer anställs i Nämdö skärgård appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: