Kravet från oss unga: Ändra skogspolitiken

Åtta ungdomsorganisationer: Dags att gå från enfald till mångfald

Publicerad i Aftonbladet 31 januari 2022

Skogen är för många en viktig kontakt med naturen, och rymmer dessutom en fantastisk biologisk mångfald. I grunden handlar biologisk mångfald om variation i naturen på olika nivåer: mellan landskap, mellan arter och inom arter.

Den möjliggör alla de sinnesintryck vi möter på vår skogspromenad, och är även till nytta för samhället.

För att gynna biologisk mångfald och dess positiva effekter behövs en ny skogspolitik där skogen ses som mer än bara ett virkesförråd.

Tyvärr är Sveriges skogar inte i toppform. Naturvårdsverket fastslår i uppföljningen av miljömålet ”levande skogar” att läget för skogens mångfald är allvarligt, och förvärras.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) konstaterar att 1 400 skogslevande arter är hotade, vilket främst beror på det så kallade kalhyggesbruket.

SLU visar även att minst 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark har kalhuggits sedan 1950.

Enligt EU:s nya skogsstrategi, som fokuserar på biologisk mångfald och klimat, ska kalhyggesbruk bara användas i undantagsfall.

Kalhyggesbruket ger oss stora mängder träråvara, men har orsakat skogar där det inte trivs lika många djur, växter och andra arter.

Sådana produktionsskogar kan man lätt se under en biltur eller promenad i skogen. De domineras av ett enda trädslag, där alla träd är i samma ålder.

Naturskog, å andra sidan, har växt ostört under väldigt lång tid. Den har större variation i struktur och bland arter. Dessa skogar går snabbt att hugga ner, men kan ta hundratals år att återskapa.

Det är därför viktigt att gynna ett mer hänsynsfullt skogsbruk, samt bevara de naturskogar som finns kvar – utan dessa går skogslandskapets unika mångfald förlorad.

Problemet ligger i den stora efterfrågan på skog. Skogen ska binda koldioxid, vara ett hem för tusentals arter, och tillhandahålla olika ekosystemtjänster.

Samtidigt ska den ge råvara till exempelvis förpackningar, virke och biobränslen.

Tyvärr räcker inte skogen till allt detta. Det är ett problem att tillväxt och våra egna behov är skrivna i sten medan naturen ska anpassa sig efter oss. Vi måste sluta se skogarna som outsinliga virkesåkrar.

Skogspolitiken spelar en viktig roll i frågan. Skogsvårdslagen, med nästan trettio år på nacken, är ett enda stort frågetecken i frågan om vem som bär ansvaret för skogens biologiska mångfald.

I stället får den resursstarka skogsnäringen sätta agendan, ofta under förevändningen att de står upp för de enskilda skogsägarna.

I praktiken får skogens övriga allmännytta, som rent vatten och samiska markrättigheter, stå tillbaka för det som gynnar industrin.

Vad som behövs är bättre politiska styrmedel för att skydda skog med höga naturvärden. Politiken måste sluta stödja kalhyggesbruket och i stället gynna hyggesfria metoder.

Detta underlättar för mångbruk av skogen, däribland turism, skogsbete, renskötsel och bärplockning.

Vi efterfrågar också styrmedel för en minskad konsumtion av träråvara, så att trycket på skogen minskar. Dessa förslag skulle lägga grunden till en långsiktigt hållbar förvaltning av landets skogar.https://acdn.adnxs-simple.com/ast/safeframe/static/0.44.0/html/safeframe-v2.html

Vi, representanter från åtta ungdomsorganisationer, uppmanar därför er, Anna-Caren Sätherberg och Annika Strandhäll, att genomföra en övergripande reform av skogspolitiken – från enfald till mångfald.

Signe Rönnegård, ansvarig skogskampanj, Svenska ungdomsnätverket för biologisk mångfald
Oskar Wikström, ansvarig skogskampanj, Svenska ungdomsnätverket för biologisk mångfald
Signe Propst, ordförande för Fältbiologerna
Mattias Finndin, representant för WWF Sweden Youth
Laura Prusila, Extinction Rebellion Youth Sweden
Robin Holmberg, ordförande för PUSH Sverige
Hanna Tebrand, ungdomsrepresentant för Jordens Vänner
Ida Edling, samordnare för Klimatjuristerna, ICJ Studentsektion
Matilda Arvidsson, styrelseordförande för Navitas Studentförening

The post Kravet från oss unga: Ändra skogspolitiken appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder

Över 220 nya arter upptäckta i Mekongregionen

Plantan Amomum foetidum  grodan Leptobrachium lunatum mullbrstrdet Artocarpus montanus  och langurapan Trachypithecus popa r ngra av de mnga nyupptckta arterna i Mekong    
Från vänster plantan Amomum foetidum, grodan Leptobrachium lunatum, mullbärsträdet Artocarpus montanus och langurapan Trachypithecus popa är några av de nyupptäckta arterna i Mekong. Foto: Thawatphong Boonma, Piotr Naskrecki, Shuichiro Tagane, WWF Myanmar.

Totalt 3 007 nya arter har upptäckts i Mekongregionen sedan 1997. Men att de utrotas innan de knappt hinner upptäckas är skrämmande. Många av arterna kan försvinna helt på grund av minskande livsmiljöer, avskogning och tjuvjakt. Det är hög tid för beslutsfattarna att öka skyddet för dessa sällsynta och fantastiska arter, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Rapporten, som heter New Species Discoveries 2020 Report, har tagits fram med hjälp av hundratals forskare från universitet, naturvårdsorganisationer och forskningsinstitut. De har upptäckt 155 kärlväxter, 16 fiskar, 17 groddjur, 35 reptiler och ett däggdjur i området kring Mekongfloden, som består av Kambodja, Laos, Myanmar, Thailand och Vietnam.

– Människors hälsa hänger ihop med hur naturen mår, så vi måste lära oss att leva tillsammans med alla andra varelser på jorden i stället för att utrota dem. Vi kan inte förstöra naturen och ekosystemen utan konsekvenser. Låt oss skydda det som går i Mekongområdet och andra artrika platser, säger Louise Carlsson, naturvårdsexpert på WWF.

Att dessa arter upptäckts nu beror på det noggranna arbete som forskare har lagt ner. Det visar också att området fortfarande är ledande vad gäller vetenskaplig utforskning och biologisk mångfald. Många arter dör ut innan de ens upptäcks på grund av förstörda livsmiljöer, sjukdomsspridning, konkurrens från invasiva arter samt illegal och ohållbar handel med vilda djur.

–Under de senaste 24 åren har de drygt 3 000 nya arterna i Mekongområdet utvecklats genom miljontals år av evolution. Men de är väldigt hotade. Det krävs fokus och akuta åtgärder för att skydda deras livsmiljöer och för att de inte ska bli exploaterade, säger Louise Carlsson.

FAKTA Några av de nya arterna:

  • Den orange-bruna salamandern från Thailand Tylototriton phukhaensis – har djävulshorn och en knottrig rand på sidan. Den upptäcktes av en slump från ett 20-årigt fotografi från en resetidning. Då blev forskare nyfikna på om den fortfarande fanns.
  • Apan, languren Trachypithecus popa är döpt efter Myanmars berömda vulkan Mount Popa och upptäcktes först i form av ett 100 år gammalt exemplar på Naturhistoriska museet i Storbritannien. Det finns cirka 200–250 individer kvar i det vilda, och de hotas av jakt och en förminskad livsmiljö på grund av omvandling av skog till jordbruksmark.
  • Plantan Amomum foetidum tillhör familjen ingefärsväxter och upptäcktes i en växtaffär i östra Thailand. Den utsöndrar en kraftig doft och används ofta istället för en art av bärfisar i en populär chilipasta.
  • Grodan Leptobrachium lunatum är en groda med ett stort huvud som lever i Vietnam och Kambodja. Den är hotad på grund av skogsavverkning och eftersom dess grodyngel används i matlagning.
  • Geckoödlan San Phueng, Cnemaspis selenolagus, från Thailand ser ut som om den är målad på halva kroppen: Den är gul-orange på framkroppen och grå på bakkroppen. Det gör att den kan gömma sig med hjälp av lavar och torr mossa på stenar och i träd.
  • En ny art av bambu, Laobambos calcareus, har upptäckts i Laos. Det är den första bambuarten som fungerar som en suckulent – den sväller och sjunker in/drar ihop sig under torra och regniga perioder. Det är en viktig överlevnadsstrategi under torka.
  • Ett mullbärsträd i bergen i södra och centrala Vietnam. Det är besläktat med jackfrukt och brödfrukt. Artocarpus montanus upptäcktes först i 70 år gamla exemplar på botaniska trädgården i Missouri men misstogs för en annan art som bara finns på malaysiska halvön, och en DNA-analys bekräftade att det var en ny art som upptäcktes 2020.

FAKTA WWF Mekong. Läs mer här.

FAKTA: Om artrapporterna

  • Läs nya rapporten här.
  • Forskare väntar oftast med att avslöja nya upptäckter till dess att arten officiellt beskrivs som en ny art, vilket är en tidskrävande process och fördröjer tiden mellan den första upptäckten och tillkännagivandet för vissa arter som lyfts fram i rapporten.
  • Om man räknar med upptäckterna 2020 är det totala antalet kärlväxter, fiskar, groddjur, reptiler, fåglar och däggdjur som upptäckts i regionen sedan 1997 uppe i 3 007. Denna siffra är sammanställd från tidigare Mekong-rapporter och inkluderar även arter upptäckta i södra Kina (Yunnan och Guangxi) före 2014.
  • Det här är den senaste i rapporten i en serie med nya arter i Mekong. Tidigare rapporter går att hitta här.
  • Senaste rapporten som släpptes med nya arter i Mekongregionen var 2019 då 110 nya arter upptäckts. Läs rapporten här. Rapporten dessförinnan kom ut 2017, då 157 nya arter upptäcktes, läs mer här.

För mer information, kontakta: 
Louise Carlsson, naturvårdsexpert WWF louise.carlsson@wwf.se tel 070-603 84 64 
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel 0735-862622 

The post Över 220 nya arter upptäckta i Mekongregionen appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

UNICEF har levererat en miljard doser av covid‑19 vaccin

Vero med sin dotter och två barnbarn efter att hon fått sin första dos covid-19 vaccin.

Vero Hegewati Kolin tillsammans med sin dotter och två barnbarn utanför deras hem i Indonesien.

Äntligen kan Vero Hegewati Kolin, 51 år, vaccineras mot coronaviruset. Hon bor tillsammans med sin dotter och två barnbarn på ön Solor, som är en av de mest avlägsna öarna i Indonesien. Vaccinet kommer skydda henne effektivt mot allvarlig sjukdom så hon fortsatt kan få vara mamma till sin dotter och mormor till sina barnbarn. 

Genom det internationella samarbetet Covax har Indonesien fått över 60 miljoner vaccindoser som transporterats genom svår terräng och med båt mellan öar för att nå den utspridda befolkningen.

En läkare ger Vero hennes första dos av covid-19 vaccin.

Vero Hegewati Kolin, vaccineras mot covid-19 på en temporär hälsoklinik i Indonesien.

En miljard vaccindoser levererade

Att hela världens befolkning får tillgång till vaccin mot covid-19 är viktigt för att stoppa pandemin.

När UNICEF levererade en miljon vaccindoser till Rwanda i mitten av januari passerade vi en milstolpe. Nu har vi distribuerat en miljard doser av covid-19-vaccin runt om i världen tillsammans med partners. Covax är det största vaccinprogrammet i historien, och sedan februari 2021 har vi levererat livräddande vaccin till 144 låg- och mellaninkomstländer.

Två representanter från UNICEF tar emot över 3 miljoner doser covid-19 vaccin i Venezuela.

Här levererar UNICEF vaccindoser mot covid-19 i Venezuela.

UNICEF har även levererat: 

  • Nära 817 miljoner sprutor till 102 länder
  • 397 miljoner ansiktsmasker
  • Mer än 40 900 syrgastuber  
  • 8,7 miljoner testkit för covid-19

Även om barn inte är de som blir mest sjuka av viruset, drabbas de hårdast av pandemins konse­kvenser. Många står nu utan tillgång till livsviktig sjukvård och skolgång, därför gör vi allt vi kan för att stoppa pandemin och häva de allvarliga effekterna för barnen.

Utan våra givare hade vi aldrig klarat det

Som världens största inköpare av vaccin har UNICEF årtionden av erfaren­het när det gäller att organi­sera vaccin­leveranser världen över. Det är därför vi nu leder arbetet inom Covax. Men utan dig och andra generösa givare hade det här inte varit möjligt. Du är med och skapar en mer jämlik fördelning av vaccin världen över, och är med och skapar de bästa möjliga förutsättningar för människor som Vero och hennes familj som drabbats hårt av pandemins konsekvenser.

Med din gåva har vi kunnat öka takten av tillgång och distribution av vaccin runt om i världen! Tack för att du är med och skapar en värld där alla barn kan utvecklas till sin fulla potential.

En skolelev från Uganda som är glad för att vara tillbaka i skolan igen efter att den varit nedstängd på grund av coronapandemin.

Inlägget UNICEF har levererat en miljard doser av covid‑19 vaccin dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Satellitsändare ger hopp om att rädda floddelfiner i Asien

Satellitsändare kan hjälpa till i arbetet med att bevara floddelfinerna i Pakistan. Sändarna sätts på av WWFs expert Uzma Khan (översta bilden) och när det är klart bärs delfinen tillbaka till floden. Foto: Janan Sindh.

De tre delfinerna – två vuxna honor och en ung hane – märktes efter att ha räddats från bevattningskanaler i Sukkur i Sindhprovinsen, innan de släpptes tillbaka i Indusfloden. Märkningen gjordes med stor försiktighet och med veterinär på plats. Preliminära satellitdata visar att tekniken fungerar väl.

–Det här är en viktig milstolpe för det långsiktiga bevarandet av Indusdelfinen. Vi förväntar oss att det kommer att ge en mängd information om artens rörelsemönster, beteenden och livsmiljöer, säger Uzma Khan, som leder WWFs floddelfinarbete i Asien. 

Illegalt fiske, förorenat vatten, utbyggnad av dammar och bevattningssystem är några allvarliga hot mot världens få kvarvarande floddelfiner. Indusdelfinen i Pakistan är klassad som hotad på Internationella naturvårdsunionens rödlista, men tack vare en rad insatser har antalet djur ökat de senaste 20 åren, från cirka 1 200 till 2 000 idag. Sedan 1992 har 200 delfiner räddats från bevattningskanaler, där de simmat in av misstag och strandat.

Delfinerna är svåra att studera eftersom de lever i mörka, grumliga vatten och bara kommer upp till ytan korta stunder för att andas.

 –Satellitmärkningen är hoppingivande. Den kan ge en djupare förståelse för hur djuren beter sig och rör sig, vilket gör det lättare att utveckla och anpassa åtgärder för att bevara dem, säger Stina Nyström, expert på valar och delfiner vid WWF Sverige.

Att märka delfiner är nytt för Pakistan och om projektet är framgångsrikt kommer insatserna att skalas upp.

Fakta floddelfiner: Idag finns sex arter av delfiner och tumlare som lever helt eller delvis i sötvatten. I Sydamerika lever Amazondelfinen (hotad) och Tucuxi (hotad), och i Asien Gangesdelfinen (hotad), Indusdelfinen (hotad), Irrawaddydelfinen (akut hotad) samt Yangtzetumlaren (akut hotad). Den asiatiska floddelfinen, kallad baiji, anses vara utrotad. Indusdelfinen och Gangesdelfinen blev 2021 erkända som egna arter.

Fakta Indusfloden: Indusfloden är 320 mil lång och en stor del av dess vatten används till konstbevattning. Förutom vattenbrist är jordbrukskemikalier som rinner ut i floden ett stort problem.

För frågor, kontakta:

Stina Nyström, WWF-expert på valar och delfiner, 0707-682 155

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

The post Satellitsändare ger hopp om att rädda floddelfiner i Asien appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

Öppet brev till Miljödepartementet: Satsa på lokala vattenmiljösamordnare

Lokal åtgärdssamordning för ökad måluppfyllnad
Vårens rapportering från Havs- och Vattenmyndigheten till Regeringskansliet visar att varje krona i lön för en lokal åtgärdssamordnare har inneburit åtgärder motsvarande fyra kronor. Det är ett mycket bra resultat trots att större delen av de tre åren med LEVA utspelat sig under pandemin vilket inneburit begränsade kontakter med markägare. Med tiden kan därför möjligen ännu högre utväxling förväntas.

Övergödningsutredningen förutser ett behov av lokala åtgärdssamordnare på cirka 80 personer. Ett enkelt räkneexempel visar att de tillsammans med intresserade markägare skulle medverka till en åtgärdsutväxling som medför åtgärder till ett värde av ca 320 msek per år. Det vore en avsevärd förstärkning av dagens arbete och hjälper Sverige att nå mål i både vatten- och havsmiljödirektiven. Vår samlade erfarenhet från arbetet med övergödning är att effektiv samordning i kombination med tillräcklig finansiering är centralt för att lokala åtgärder ska komma till stånd. För att öka antalet åtgärdssamordnare behövs långsiktig och ökad finansiering av LOVA-anslaget. Länsstyrelserna bör dessutom får en instruktionsenlig uppgift att stödja den regionala åtgärdssamordningen för lokala havs- och vattenåtgärder så som föreslås i Havet och människan (SOU 2020:83).

Finansiering för central stödfunktion behövs
Förutom en satsning på lokala åtgärdssamordnare är det viktigt att Havs- och Vattenmyndigheten tillsammans med Jordbruksverket får till uppgift att tillhandahålla en nationell rådgivnings- och stödfunktion för hela det nationella åtgärdsarbetet, vilket även Havet och Människan (SOU 2020:83) ger som förslag.

Under de tre år som gått sedan LEVA startade har allt fler länsstyrelser och kommuner fått upp ögonen för att metoden med lokal åtgärdssamordning fungerar i arbetet med övergödning. Utöver de 20 ursprungliga LEVA-samordnarna har länsstyrelser och kommuner anställt cirka 15 personer med i huvudsak LOVA-medel. De 15 personerna omfattas dock inte av den befintliga enkla stödfunktionen på HaV. Det betyder att de inte blir inbjudna till de utbildningar, studiebesök och erfarenhetsutbyten som de 20 LEVA-samordnarna erbjuds i samverkan med Jordbruksverket. De blir inte heller centralt kontaktade för att samla in data om genomförda åtgärder eller erfarenheter från sitt åtgärdsarbete. Det betyder att det görs åtgärder som inte dokumenteras eller synliggörs nationellt vilket är olyckligt eftersom det råder ett generellt åtgärdsunderskott.

Vi anser att det behövs en finansierad central stödfunktion på HaV som erbjuder alla landets lokala åtgärdssamordnare för vattenvård stöd, utbildningar, inspiration och som kan utföra en central åtgärdsinsamling och utvärdering.

Mot bakgrund av de positiva resultat som lokal åtgärdssamordning hittills resulterat i, och det stora behov som kvarstår för att minska övergödningen, vill vi veta hur regeringen ställer sig till utredningarnas förslag om att satsa mer resurser på lokalt åtgärdsarbete genom åtgärdssamordnare med support från en central stödfunktion?

Med vänliga hälsningar

Lantbrukarnas Riksförbund, förbundsordf. Palle Borgström

Naturskyddsföreningen, generalsekr. Karin Lexén

WWF, generalsekr. Gustaf Lind

The post Öppet brev till Miljödepartementet: Satsa på lokala vattenmiljösamordnare appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder

Nyckeln till städers framgång i klimatarbetet: Lärdomar från USA och Mexiko

       

Fakta städer:
• Över 50 procent av världens befolkning bor idag i städer och de står för över 70 procent av världens koldioxidutsläpp.
• Två tredjedelar av världens befolkning beräknas bo i städer år 2050. Här finns en stor potential att hitta klimatlösningar.

För mer information: se wwf.se/citychallenge

För frågor, kontakta:
Sabina Andrén, programsamordnare Hållbara städer WWF, 070-34 05 137 sabina.andren@wwf.se
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, 0735-862622 nina.schmieder@wwf.se

The post Nyckeln till städers framgång i klimatarbetet: Lärdomar från USA och Mexiko appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Sven Björnekull

Sprid lite extra kärlek på Alla hjärtans dag

När Zeinbouas yngsta barn Jawarathou, nio månader, blev sjuk började hon både kräkas och fick svår diarré. Något som snabbt kan bli livsfarligt för en liten bebis som inte får hjälp.

– Hon blev så sjuk och svag och jag var så orolig, säger Jawarathous mamma.

Ett undernärt barn blir undersökt av en läkare med hjälp av ett måttband.

Här mäter vårdpersonalen överarmen på Jawarathou för att se om hon lider av undernäring. UNICEF använder ett måttband som är enkelt att trä på och läsa av.

Näringsrik nötkräm räddade Jawarathous liv

Zeinboua tog med sin dotter till en UNICEF-stödd hälsoklinik i flyktinglägret Mbera i Mauretanien där hon fick direkt hjälp genom att äta näringsrik nötkräm. Samma nötkräm som finns i Alla hjärtans dag-paketet. Krämen innehåller ett stort antal vitaminer och mineraler och är särskilt framtagen för att hjälpa undernärda barn att snabbt gå upp i vikt. Den är även förpackad i påsar som små barn själva kan äta ur.

Tack vare den näringsbehandlingen som Jawarathou fick kunde hon tillfriskna och återfå sin energi och aptit igen.

Mamma och barn är glada efter att ha fått hjälp.

Både mamma Zeinboua och nio månader gamla Jawarathou är glada efter att ha fått hjälp.

Sprid kärlek på Alla hjärtans dag och rädda barns liv

Du kan vara med och hjälpa barn som Jawarathou genom att köpa ett Alla hjärtans dag-paket i vår gåvoshop. Paketet innehåller bland annat nötkräm som kan rädda barns liv. 

Allt du handlar i gåvoshopen skickas till de barn som behöver det mest, och du får fina kort i form av gåvobevis att ge bort i Alla hjärtans dag-present.

Köp Alla hjärtans dag-paketet

Inlägget Sprid lite extra kärlek på Alla hjärtans dag dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Öppet brev till Miljödepartementet: Ta tillvara förslag om utökad lokal åtgärdssamordning

Lokal åtgärdssamordning för ökad måluppfyllnad
Vårens rapportering från Havs- och Vattenmyndigheten till Regeringskansliet visar att varje krona i lön för en lokal åtgärdssamordnare har inneburit åtgärder motsvarande fyra kronor. Det är ett mycket bra resultat trots att större delen av de tre åren med LEVA utspelat sig under pandemin vilket inneburit begränsade kontakter med markägare. Med tiden kan därför möjligen ännu högre utväxling förväntas.

Övergödningsutredningen förutser ett behov av lokala åtgärdssamordnare på cirka 80 personer. Ett enkelt räkneexempel visar att de tillsammans med intresserade markägare skulle medverka till en åtgärdsutväxling som medför åtgärder till ett värde av ca 320 msek per år. Det vore en avsevärd förstärkning av dagens arbete och hjälper Sverige att nå mål i både vatten- och havsmiljödirektiven. Vår samlade erfarenhet från arbetet med övergödning är att effektiv samordning i kombination med tillräcklig finansiering är centralt för att lokala åtgärder ska komma till stånd. För att öka antalet åtgärdssamordnare behövs långsiktig och ökad finansiering av LOVA-anslaget. Länsstyrelserna bör dessutom får en instruktionsenlig uppgift att stödja den regionala åtgärdssamordningen för lokala havs- och vattenåtgärder så som föreslås i Havet och människan (SOU 2020:83).

Finansiering för central stödfunktion behövs
Förutom en satsning på lokala åtgärdssamordnare är det viktigt att Havs- och Vattenmyndigheten tillsammans med Jordbruksverket får till uppgift att tillhandahålla en nationell rådgivnings- och stödfunktion för hela det nationella åtgärdsarbetet, vilket även Havet och Människan (SOU 2020:83) ger som förslag.

Under de tre år som gått sedan LEVA startade har allt fler länsstyrelser och kommuner fått upp ögonen för att metoden med lokal åtgärdssamordning fungerar i arbetet med övergödning. Utöver de 20 ursprungliga LEVA-samordnarna har länsstyrelser och kommuner anställt cirka 15 personer med i huvudsak LOVA-medel. De 15 personerna omfattas dock inte av den befintliga enkla stödfunktionen på HaV. Det betyder att de inte blir inbjudna till de utbildningar, studiebesök och erfarenhetsutbyten som de 20 LEVA-samordnarna erbjuds i samverkan med Jordbruksverket. De blir inte heller centralt kontaktade för att samla in data om genomförda åtgärder eller erfarenheter från sitt åtgärdsarbete. Det betyder att det görs åtgärder som inte dokumenteras eller synliggörs nationellt vilket är olyckligt eftersom det råder ett generellt åtgärdsunderskott.

Vi anser att det behövs en finansierad central stödfunktion på HaV som erbjuder alla landets lokala åtgärdssamordnare för vattenvård stöd, utbildningar, inspiration och som kan utföra en central åtgärdsinsamling och utvärdering.

Mot bakgrund av de positiva resultat som lokal åtgärdssamordning hittills resulterat i, och det stora behov som kvarstår för att minska övergödningen, vill vi veta hur regeringen ställer sig till utredningarnas förslag om att satsa mer resurser på lokalt åtgärdsarbete genom åtgärdssamordnare med support från en central stödfunktion?

Med vänliga hälsningar

Lantbrukarnas Riksförbund, förbundsordf. Palle Borgström

Naturskyddsföreningen, generalsekr. Karin Lexén

WWF, generalsekr. Gustaf Lind

The post Öppet brev till Miljödepartementet: Ta tillvara förslag om utökad lokal åtgärdssamordning appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Melody Sefton

WWF och Lisa Larson återupptar samarbete – med ny keramiktiger

–  Naturen och vilda djur ligger mig mycket varmt om hjärtat. Jag är glad att kunna vara med och uppmärksamma den hotade arten tigern med min nya keramikfigur, som jag kallar Greta. Under min livstid har detta vackra djur minskat dramatiskt i antal och jag vill vara med och bidra till WWFs arbete för tigrarna, säger Lisa Larson.

Lisa Larsons tidigare djurfiguriner i samarbete med WWF, samlarserien ”Utrotningshotade djur”, har fokus på den nordiska faunan. Mellan 1975 och 1981 släpptes en art per år; lodjur, kungsörn, säl, visent, igelkott, utter och pilgrimsfalk. Inte minst den knubbiga igelkotten är ett hett eftertraktat samlarföremål och kan betinga upp mot 10.000 kronor på andrahandsmarknaden.

– Vi är oerhört stolta och glada att i samband med vårt 50-årsjubileum åter samarbeta med den världsberömda och folkkära formgivaren Lisa Larson och tillsammans sätta fokus på den karismatiska och hotade vilda tigern, under Tigerns år, säger Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF.

Tigern i keramik är ett gediget konsthantverk, som tillverkas och målas för hand på Keramikstudion i Gustavsberg. Tigerns undersida är stämplad med ”Designed by Lisa Larson for WWF. Keramikstudion, Gustavsberg, Sweden. Save the tigers” och kommer att säljas i livsstilsvarumärket ARKETs butiker från den 1 februari 2022 till årets slut. Priset är 1200 kr, för varje såld tiger donerar ARKET och Lisa Larson 300 kr till WWFs tigerarbete i Indien.

Lisa Larson är världskänd för sina många personliga och humoristiska figurer som ofta föreställer djur och människor, exempelvis i serierna Adventsbarn, ABC-flickorna och Lilla zoo. Lisa Larsons verk ställdes nyligen ut på Nationalmuseum och på Gustavsbergs Porslinsmuseum, där hon var formgivare i 26 år. Lisas konst har ofta haft de stora frågorna i fokus som världens barn, jämlikhet, utrotningshotade djur och klimat.

Lisa Larsons nya tigerfigurin för WWF kommer förutom i Sverige att säljas i flera europeiska länder via ARKET samt i Japan, där Lisas popularitet nått närmast kultstatus. Försäljningen på samtliga marknader sker till förmån för WWFs arbete med den vilda tigern.

Om WWFs arbete med vilda tigrar 

För hundra år sedan tassade kanske hela 100 000 vilda tigrar runt i världen. År 2010 hade antalet minskat till rekordlåga 3200 individer. Vid ett tigertoppmöte i St Petersburg 2010, där WWF spelade en viktig roll, satte de tretton tigerländernas regeringar ett mål om att dubblera antalet fram till år 2022. WWF har sedan dess aktivt arbetat för att hjälpa tigerländerna att nå målet och under 2022 – Tigerns år – äger flera viktiga toppmöten och aktiviteter rum runt om i världen och nya siffror från flera tigerländer ska presenteras över antalet vilda tigrar. 

Tigerpopulationerna ökar nu i Indien, Nepal, Bhutan, Ryssland och Kina. Däremot har det inte skett lika mycket framsteg  i de flesta sydostasiatiska länderna där det skett nedgångar och till och med nationella utrotningar.  I Indien finns majoriteten av världens vilda tigrar och WWF arbetade med det första bevarandeprojektet någonsin för tiger som lanserades av Indiens regering i början av 1970-talet. WWFs och våra partners arbete har gett resultat; vid senaste tigerräkningen i Indien 2018 uppskattades antalet till 2,967 vilket antyder att det är en stabil eller ökande population sedan 2010. Samtidigt kvarstår betydande hot mot tigern; allt från illegal jakt på tigerskinn, tigertänder och skelett till tigervin, konflikter med oss människor till att deras livsmiljöer förstörs och urholkas på grund av oss människor. Idag finns de vilda tigrarna bara i 5 procent av deras  forna utbredningsområde.

– Samtidigt som de vilda tigrarna och deras livsmiljöer skyddas, skyddas mängder av andra hotade arter. Även skogar och gräsmarker och vattendrag skyddas, och kan då producera mat, mediciner och dricksvatten till oss människor. Räddar vi tigrarna så räddar vi så mycket mer! säger Louise Carlsson, tigerexpert, WWF. 

Hur gick det för de svenska ”utrotningshotade djuren” i Lisa Larsons och WWFs serie på 70–80-talen?

Mångfalden på jorden håller på att utarmas i en takt vi aldrig tidigare sett. På mindre än 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med hela 68 procent, enligt WWFs Living Planet Report 2020. Men för de svenska djuren går det lite bättre. Här är en uppföljning på de utrotningshotade arter som WWF och Lisa Larson samarbetade med för snart 50 år sedan:

    Lodjur, sårbar. I Sverige finns det idag ungefär 1 250 lodjur, på 80-talet fanns ca 700 stycken. Lodjurets tillbakagång under 1970- och 80-talen kan troligen hänföras till ett alltför hårt jakttryck, eventuellt i kombination med rävskabb. Lodjuret fredades 1991.

    Kungsörn, nära hotad. Den illegala jakten av kungsörn har troligen, i viss mån, minskat i Norrlands skogsland jämfört med situationen under 1970- och början av 1980-talet. Däremot har en intensifierad jakt registrerats på flera håll längs hela den svenska fjällkedjan liksom i de fjällnära skogarna under de senaste 10–20 åren. Kungsörnen fredades 1924.

    Säl, livskraftig och sårbar. Gråsäl, knubbsäl och vikare är idag livskraftiga. Knubbsälen i Östersjön är dock sårbar. Även om arbetet med att stoppa utsläppen av PCB och DDT gett resultat i form av minskade halter i sälarna och deras bytesdjur är det viktigt att fortsatt arbete sker för att än mer minska utsläppen av föroreningar till Östersjön. För att kunna leva upp till de nya miljömålen om reducerade bifångster av marina däggdjur behöver arbetet med utveckling av sälsäkra redskap intensifieras. Klimatförändringarna i kombination med ökad skyddsjakt riskerar att utrota vikaresälen i Östersjön.

    Visent, utrotad. Under förhistorisk tid levde visenten i södra Sverige. Den dog ut i Sverige på 1000-talet.

    Igelkott, nära hotad. Igelkotten minskade kraftigt under 1960- och 70-talen i Sverige. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Orsakerna till det är många; Det småskaliga jordbrukslandskapets försvinnande, trafikdödlighet (33 % årligen), naturlig predation (främst från grävling), direkt dödlighet orsakad av människor, brist på övervintringsplatser, insektsgifter och klimatförändringar kopplat till problem vid övervintringen.

    Utter, nära hotad. En inventering av utter i Sverige 1975–76 antydde att situationen för uttern var ytterst allvarlig. Inventeringar utförda under 1990-talet och framåt visar dock på en återhämtning av utterbeståndet i både antal och utbredning. Idag finns ca  4 000 vuxna uttrar i Sverige.

    Pilgrimsfalk, nära hotad. Pilgrimsfalken  har gått från ”akut utrotningshotad” utan en enda lyckad häckning i det vilda under flera år, till att idag betecknas som ”nära hotad”. Den minskade starkt under 1950- och 60-talen pga. ökad giftspridning inom jord- och skogsbruk. Nya fettlösliga insektsbekämpningsmedel som DDT ökade dödligheten och försvårade reproduktionen, men också illegal jakt påverkade falkarnas antal. 1965 hade antalet kända par minskat till 35. I mitten av 1970-talet fanns endast två små populationer kvar. Med effektiv naturvård har pilgrimsfalken ökat igen, och nu finns fler hundra häckande par i Sverige.

(Källa: Artdatabanken och Naturvårdsverket)

The post WWF och Lisa Larson återupptar samarbete – med ny keramiktiger appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

WWF: Känsliga ekosystem hotas av EU:s konsumtion

Cerrado i Brasilien r ett av jordens ldsta savanner och innehller en enorm biologisk mngfald
Andra ekosystem, som savannen Cerrado i Brasilien, bör också inkluderas i EU:s nya lag mot avskogning, menar WWF. Foto: Bento Viana/WWF Brasilien

 Om EU stiftar en bredare lag som inkluderar även ekosystemen utanför skogarna kommer den att skydda biologiska mångfalden och klimatet bättre. Vi vill att svenska regeringen stödjer denna breda ansats. Det skulle ge betydligt större garantier att de produkter vi köper inte är kopplade till förstörelsen av värdefull natur, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.

EU kommissionens lagförslag, som presenterades i november förra året, har hittills begränsats till att enbart gälla skogar. De andra ekosystemen, som exempelvis savanner och våtmarker, kommer tidigast att inkluderas efter den första översynen av lagen, vilket ligger många år bort. Dessa områden har också en stor betydelse för den biologiska mångfalden och klimatet.

WWF har länge förespråkat lagstiftning som omfattar flera naturliga ekosystem och på så sätt bättre begränsar import och export av  produkter som leder till avskogning. Genom kampanjen #Together4Forests mobiliserade WWF och andra miljöorganisationer 1,2 miljoner människor som krävde en stark ny EU-lag i december 2020. EU är den näst största importören av varor som kan kopplas till global avskogning, efter Kina. I hela Europa säljs produkter, som exempelvis livsmedel och foder till djur, som bidrar till skogs- och naturförstörelse. 

Den nya rapporten, Beyond Forests: Reducing the EU’s footprint on all natural ecosystems, ger en inblick i hur EU:s konsumtion påverkar nio regioner i världen. Dessa områden utgörs till stor del av andra naturliga ekosystem än skog, och i rapporten undersöks vilka möjligheter det finns att undvika att de förstörs. Många av dessa naturliga ekosystem binder mycket kol i vegetationen och marken. Uppodling innebär att mycket av kolen frigörs och ytterligare frigörs och ytterligare spär på växthuseffekten.

 EU måste göra något åt att dessa ekosystem omvandlas till jordbruksmark så fort. När det är klimatnödläge och arter försvinner i snabb takt kan EU inte blunda för förlusten av naturliga ekosystem. Genom den här lagen, som ska stiftas i vår, finns en unik möjlighet att inkludera dem, säger Per Larsson, skogsexpert på WWF.

Rapporten visar att en stor del av de varor som importeras till EU kommer från dessa biodiversitetsrika regioner:

  • Mer än hälften av savannen Cerrado i Brasilien, med rik och omfattande biologisk mångfald, har redan förstörts och omvandlats för soja- och nötköttsproduktion. Under 2019 utgjorde EU:s import av nötkött från Cerradon 26 procent av EU:s totala importerade nötkött och nästan en femtedel av nötköttsexporten från regionen.
     
  • Cirka 14 procent av det argentinska området Chaco, som till stor del består av naturliga gräsmarker och savanner, omvandlades till jordbruk under 2000-talet, främst till sojaproduktion. Under 2019 importerade EU cirka 24 procent av sojan som exporterades från detta område.
     
  • Liknande områden med hög biologisk mångfald, som till stor del inte klassas som skog, finns enligt rapporten i Afrika, USA och Sydostasien. Risken är att de också kan omvandlas och bli exempelvis palmolja- eller gummiplantage. 

Vi menar att det är fullt möjligt att inkludera produkter från andra ekosystem i nya lagen, vilket också denna rapport visar. Annan EU-lagstiftning inkluderar redan andra ekosystem än skog, och många företag har också krav för andra naturliga ekosystem, avslutar Per Larsson.

Rapporten:
bifogas med mejlet alternativt mejla Nina (kontaktinfo nedan).

För frågor, kontakta:
Per Larsson, skogsexpert WWF, per.larsson@wwf.se, tel  070-961 17 52
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel 0735-862622

The post WWF: Känsliga ekosystem hotas av EU:s konsumtion appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: