Arkiv för månad: juni, 2018

Inom FN pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram ett globalt ramverk för flyktingar (Global Compact on Refugees), och ett om migration (Global Compact on Migration). Arbetet är en uppföljning av den så kallade New York-deklarationen som antogs av alla FN:s medlemsstater i september 2016.

Syftet är att tillsammans enas om hur man ska arbeta med den globala flykting- och migrationsfrågan. Det finns också ett behov av att förstärka och påminna om de bindande regelverk som finns, samt reglera de områden där tydliga luckor finns. Ramverken är en del av de åtaganden som länderna har enligt de globala målen som trädde i kraft 2016.

Det är viktigt att de dokument som förhandlas fram globalt enas om långsiktiga hållbara lösningar för alla som befinner sig på flykt. Det blir särskilt synligt på EU-nivå där vi idag befinner oss i mycket svår situation och mer eller mindre dödläge i förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem. Det räddningsfartyg som nyligen inte fick lägga till i Italien och Malta, trots många nödställda människor ombord (många av dem barn), är ett levande exempel på hur det fungerar i praktiken.

I USA ser vi också allvarliga kränkningar av barns mänskliga rättigheter, där barn separeras från sina föräldrar vid gränsen. Gemensamma beslut och regler måste till för att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och samverkan globalt för människor på flykt. Barn har rätt till trygghet och skydd i sitt hemland, på flykt och vid slutdestinationen.

Viktig politisk signal

De nya ramverken är icke-bindande men anses som en mycket viktig politisk signal, och utgångspunkt för utvecklandet av nationell och regional migration- och flyktingpolitik. Båda ramverken förväntas antas under hösten 2018.

UNICEF har aktivt arbetat med att påverka innehållet i båda dokumenten. Som vid alla förhandlingar mellan stater är det mycket givande och tagande och diplomatiska kompromisser. UNICEF är dock en tydlig röst för barnen där vi har ställningstaganden och principer att presentera till länderna som vi anser inte är förhandlingsbara.

Målet är att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd. Barnkonventionen ska respekteras och efterlevas. Eftersom flykten ofta är långdragen och kan pågå under hela barndomen är det viktigt att barns rättigheter finns närvarande och efterlevs oberoende av om barnet befinner sig i hemlandet, längs flyktvägen eller i sitt destinationsland. Det gäller både ensamkommande barn och barn i familj.

I de nya ramverken vill UNICEF särskilt lyfta fram:

• Barn har oavsett rättslig status eller bakgrund rätt till skydd och bör direkt vid ankomst omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
• Principen om barnets bästa ska vara vägledande och ligga till grund för alla beslut som fattas kring barn.
• Tillgång till grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
• Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
• Samverkan mellan länderna bör även omfatta kontinuitet i barnets skolgång och sjukvård, samt system för familjeefterforskning och familjeåterförening.
• Beslut om att barn ska återvända till sitt hemland måste grundas i en barnkonsekvensanalys och ska ske på ett barnanpassat sätt.
• Inga barn ska tas i förvar eller på annat sätt frihetsberövas med anledning av sin migrationsstatus. Alternativ till förvar ska erbjudas och familjer ska hållas samman.

Då barn utgör mer än hälften av de människor som är på flykt anser UNICEF att det är särskilt viktigt att de globala ramverken speglar det och har tydliga skrivningar och åtaganden för barns rättigheter, och vi kommer fortsätta att arbeta för detta.

Läs mer i UNICEFs rapport ”Beyond boarders”.

Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Hotet mot Hodeidah innebär fruktansvärda konsekvenser för de minst 300 000 barnen i staden och för hela Jemen.

Miljontals barn och deras familjer i Jemen är beroende av den humanitära hjälpen och de varor som varje dag kommer till Hodeidah. Det är en fråga och liv och död. Om ingen mat kan importeras riskerar landet en fullständig svältkatastrof. För att vatteninfrastrukturen ska fungera krävs bränsle – och kan det inte importeras kommer befolkningens tillgång till rent vatten att minska ytterligare. Något som ökar risken för koleraepidemier och andra vattenburna sjukdomar som är dödliga för små barn.

– 11 miljoner barn är i akut behov av humanitär hjälp i det krigsdrabbade Jemen. Att kapa deras enda livlina skulle innebära fruktansvärda konsekvenser för varje enskilt barn, säger Henrietta Fore, UNICEFs högste chef.

För bara några dagar sedan kunde UNICEF leverera sjukvårdsprodukter, hygienprodukter och livsviktiga näringstillskott till Hodeidah. Vi har också, tillsammans med många partners på plats, förberett ett lager om konflikten eskalerar ännu mer. Men det kommer bara att räcka ett kort tag. Om hamnen stängs eller förstörs minskar våra möjligheter att ge barnen och deras familjer den livsavgörande hjälp de behöver.

Fakta om situationen i Jemen:

• 11 miljoner barn, 80 procent av befolkningen under 18 år, är i akut behov av humanitär hjälp.
• Barnen betalar med sina liv för en konflikt som de är helt oskyldiga till. Bara mellan januari och maj i år dödades 224 barn och 333 skadades. Troligen är den verkliga siffran mycket högre.
• Uppskattningsvis är 1,8 miljoner barn akut undernärda, varav 400 000 lider av den allra värsta sortens undernäring och kämpar för sina liv.
• Den kollapsande infrastrukturen för vatten och sanitet har lett till att 8,6 miljoner barn har dålig eller ingen tillgång till rent vatten – något som kraftigt ökar risken för sjukdomar.
• Mer än hälften av alla vårdinrättningar i Jemen har skadats, förstörts eller saknar så mycket personal att de inte kan hålla öppet. Vårdpersonalen har inte fått betalt på 18 månader.
• Nära två miljoner barn står utanför skolan.

Enligt internationell humanitär rätt är alla parter i en konflikt skyldiga att göra allt i sin makt för att skydda civila och se till att de får tillgång till den hjälp de behöver för att överleva. UNICEF uppmanar alla parter i konflikten i Jemen att leva upp till denna skyldighet.

– Vi välkomnar det pågående diplomatiska arbetet för att förhindra en fullständig attack mot Hodeidah. Barnen i Jemen förtjänar inget mindre än fred, säger Henrietta Fore.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för barnen i Jemen. Ge en gåva till vårt katastrofarbete så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Barnkonventionen kommer att bli inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020. Dessutom har man även beslutat om fortsatt transformering av barnkonventionen i andra lagar, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

Förutom det mer lagtekniska arbetet kommer ett kunskapslyft att genomföras, för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter. Utbildning och ökad kompetens är en förutsättning för ett bättre genomslag. En vägledning kommer också att tas fram för att underlätta hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas.

Vad blir det för skillnad?

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige, men det har visat sig att det inte var tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter.

Barnkonventionen får en högre status som svensk lag men det innebär inga nya rättigheter för barn. Det kommer dock att bli skillnad genom att det läggs ett större ansvar på myndigheter, rättsväsendet och andra beslutsfattare, att tillämpa rättigheterna i konventionen så att de får ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn.

Barnkonventionen kommer att ha samma status som andra svenska lagar (till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken) och kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar  – något som tidigare inte varit möjligt. Barnkonventionen lägger grunden för barns rättigheter och är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet då övriga lagar inte räcker till.

Några exempel på förändringar:

• Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd.
• Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vilket är en starkare formulering än i exempelvis utlänningslagen. Nu stärks bland annat grunden för denna princip och för hela barnkonventionen.
• Barnkonventionen kommer också att stärka barns rättigheter vid en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt. Utlänningslagen ”vinner” alltså idag över barnkonventionen, liksom även annan lagstiftning, såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
• Barns rätt att komma till tals kommer också att få ett större genomslag. Flera fall visar att barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Andra exempel visar att barn har fått göra sin röst hörd, men på ett sätt som inte tagit hänsyn till barnets bästa och där barnet till och med blivit kränkt.
• Det kommer också tydligare visa att bestämmelserna i konventionen hänger samman och utgör en helhet.

Trots att lagen inte träder i kraft förrän januari 2020 har det så kallade kunskapslyftet redan påbörjats, och många myndigheter förbereder sig för att öka kompetensen kring barns rättigheter utifrån barnkonventionen.

Dagens viktiga milstolpe är nådd men vi sätter inte punkt för vårt arbete. Vi fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda – på alla nivåer i samhället.

Stort varmt tack till alla er som är med och stöttar vårt arbete för barns rättigheter. Tillsammans förändrar vi barns liv.

Läs mer om barnkonventionen

Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

FN:s konvention om barnets rättigheter, barn­konven­tionen, inne­håller be­stäm­melser om mänsk­liga rättig­heter för barn. Kon­ven­tionen antogs av FN år 1989. Sverige ratificerade den 1990, det vill säga vi blev juridiskt bundna att följa den. Men barn­konven­tionen är ännu inte svensk lag vilket innebär att den ofta avfärdas av besluts­fattare och myndig­heter, när viktiga beslut ska fattas om barn.

Varför behövs barnkonventionen?

Redan innan barn­konven­tionen skrevs fanns flera doku­ment och konven­tioner kring mänsk­liga och med­borger­liga rättig­heter. Men på 70-talet fram­kom att barn var en av de grupper som behövde ett starkare skydd. Under tio års tid arbetade man fram det doku­ment som skulle bli barn­konven­tionen, och 1989 antogs den av FN:s general­för­sam­ling.

Barn­konven­tionen slår fast att barn är indi­vider med egna rätti­gheter, inte föräl­drars eller andra vuxnas ägo­delar. Den inne­håller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en hel­het, men det finns fyra grund­läggande och väg­ledande prin­ciper som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

• Artikel 2: Alla barn har samma rättig­heter och lika värde.
• Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
• Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveck­ling.
• Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respek­terad. ​

Vad skulle ändras om barnkonventionen blev lag i Sverige?

Att Sverige år 1990 ratificerade barn­konven­tionen, och blev juridiskt bunden att följa den, inne­bär inte att den gäller som svensk lag. I stället har vi an­passat våra lagar så att de överens­stämmer med barn­konven­tionen genom en så kallad trans­formerings­metod. Det inne­bär att barn­konven­tionen har en lägre status än de nation­ella lagarna, och den kan till exempel inte ensamt användas av våra dom­stolar eller vid myndig­hets­beslut.

Regeringen vill nu att barn­konven­tionen ska bli svensk lag genom inkor­pore­ring, efter­som barn­konven­tionen inte tillämpats fullt ut och barns rättig­heter behöver för­stärkas.

En inkor­pore­ring innebär att barnets roll som rätts­subjekt med egna speci­fika rättig­heter tydlig­görs och kan där­med för­väntas med­verka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situa­tioner som gäller barnet.

Att barn­konven­tionen blir svensk lag skulle inne­bära att den får samma rätts­liga status som andra nation­ella lagar, och att den därmed ensamt kan ligga till grund för beslut av våra dom­stolar och myndig­heter. Barnets rättig­heter ska beaktas vid av­väg­ningar och be­döm­ningar som görs i besluts­processer som rör barn. Om riks­dagen röstar ja blir barn­konven­tionen lag från januari 2020.

Barns rättig­heter skulle då tas på större allvar, inte minst inom det svenska rätts­väsendet.

Den nya lagen innebär ett för­tyd­lig­ande av att dom­stolar och rätts­tillämpare ska beakta de rättig­heter som följer av barn­kon­ven­tionen.

Vad är UNICEFs roll?

I barn­konven­tionens artikel 45 finns det in­skrivet att UNICEF ska arbeta för att be­stämmel­serna i kon­ven­tionen följs över­allt. Det special­upp­draget inne­bär att vi har en unik möjlig­het att an­gripa orsak­erna till att barns rättig­heter kränks. Vi vill att barnets bästa alltid ska komma i första rummet när politiker, myndig­heter och makt­havare tar beslut som berör barn, nu och i fram­tiden.

UNICEF Sverige har i över tio års tid arbetat för att barn­konven­tionen ska bli svensk lag. Därför att:

Det är en vill­farelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättig­heter än de redan har. Särskilt barn i ut­satta situa­tioner – som barn i vårdnads­tvister, barn som är om­händer­tagna av social­tjänsten eller befinner sig i migrations­processen – kommer att få ett starkare rätts­ligt skydd när barn­konven­tionen blir lag.

– Det är dags att flytta fram position­erna för barns rättig­heter och att stärka barn­konven­tionens ställ­ning så att den används. Inte bara i den politiska de­batten utan även i dom­stolar, i social­tjänsten och hos myndig­heter. Det kommer inte att ske förrän den får status som lag, säger Christina Heilborn, chefs­jurist på UNICEF Sverige.

På onsdag ligger barnens bästa i riks­dagens händer. 

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige