Nytt globalt ram­verk ska stärka rättig­heter­na för barn på flykt

Barn utgör mer än hälften av alla de människor som just nu befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Barn utgör mer än hälften av alla de människor som just nu befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Inom FN pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram ett globalt ramverk för flyktingar (Global Compact on Refugees), och ett om migration (Global Compact on Migration). Arbetet är en uppföljning av den så kallade New York-deklarationen som antogs av alla FN:s medlemsstater i september 2016.

Syftet är att tillsammans enas om hur man ska arbeta med den globala flykting- och migrationsfrågan. Det finns också ett behov av att förstärka och påminna om de bindande regelverk som finns, samt reglera de områden där tydliga luckor finns. Ramverken är en del av de åtaganden som länderna har enligt de globala målen som trädde i kraft 2016.

Det är viktigt att de dokument som förhandlas fram globalt enas om långsiktiga hållbara lösningar för alla som befinner sig på flykt. Det blir särskilt synligt på EU-nivå där vi idag befinner oss i mycket svår situation och mer eller mindre dödläge i förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem. Det räddningsfartyg som nyligen inte fick lägga till i Italien och Malta, trots många nödställda människor ombord (många av dem barn), är ett levande exempel på hur det fungerar i praktiken.

I USA ser vi också allvarliga kränkningar av barns mänskliga rättigheter, där barn separeras från sina föräldrar vid gränsen. Gemensamma beslut och regler måste till för att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och samverkan globalt för människor på flykt. Barn har rätt till trygghet och skydd i sitt hemland, på flykt och vid slutdestinationen.

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

Viktig politisk signal

De nya ramverken är icke-bindande men anses som en mycket viktig politisk signal, och utgångspunkt för utvecklandet av nationell och regional migration- och flyktingpolitik. Båda ramverken förväntas antas under hösten 2018.

UNICEF har aktivt arbetat med att påverka innehållet i båda dokumenten. Som vid alla förhandlingar mellan stater är det mycket givande och tagande och diplomatiska kompromisser. UNICEF är dock en tydlig röst för barnen där vi har ställningstaganden och principer att presentera till länderna som vi anser inte är förhandlingsbara.

Målet är att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd. Barnkonventionen ska respekteras och efterlevas. Eftersom flykten ofta är långdragen och kan pågå under hela barndomen är det viktigt att barns rättigheter finns närvarande och efterlevs oberoende av om barnet befinner sig i hemlandet, längs flyktvägen eller i sitt destinationsland. Det gäller både ensamkommande barn och barn i familj.

Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto © UNICEF/Rita

Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto: © UNICEF/Rita

I de nya ramverken vill UNICEF särskilt lyfta fram:

  • Barn har oavsett rättslig status eller bakgrund rätt till skydd och bör direkt vid ankomst omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
  • Principen om barnets bästa ska vara vägledande och ligga till grund för alla beslut som fattas kring barn.
  • Tillgång till grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
  • Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
  • Samverkan mellan länderna bör även omfatta kontinuitet i barnets skolgång och sjukvård, samt system för familjeefterforskning och familjeåterförening.
  • Beslut om att barn ska återvända till sitt hemland måste grundas i en barnkonsekvensanalys och ska ske på ett barnanpassat sätt.
  • Inga barn ska tas i förvar eller på annat sätt frihetsberövas med anledning av sin migrationsstatus. Alternativ till förvar ska erbjudas och familjer ska hållas samman.

Då barn utgör mer än hälften av de människor som är på flykt anser UNICEF att det är särskilt viktigt att de globala ramverken speglar det och har tydliga skrivningar och åtaganden för barns rättigheter, och vi kommer fortsätta att arbeta för detta.

Läs mer i UNICEFs rapport ”Beyond boarders”.

 


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Livsviktig hamn i Jemen under attack

© UNICEF/Abdulhaleem

Foto: © UNICEF/Abdulhaleem

Hotet mot Hodeidah innebär fruktansvärda konsekvenser för de minst 300 000 barnen i staden och för hela Jemen.

Miljontals barn och deras familjer i Jemen är beroende av den humanitära hjälpen och de varor som varje dag kommer till Hodeidah. Det är en fråga och liv och död. Om ingen mat kan importeras riskerar landet en fullständig svältkatastrof. För att vatteninfrastrukturen ska fungera krävs bränsle – och kan det inte importeras kommer befolkningens tillgång till rent vatten att minska ytterligare. Något som ökar risken för koleraepidemier och andra vattenburna sjukdomar som är dödliga för små barn.

– 11 miljoner barn är i akut behov av humanitär hjälp i det krigsdrabbade Jemen. Att kapa deras enda livlina skulle innebära fruktansvärda konsekvenser för varje enskilt barn, säger Henrietta Fore, UNICEFs högste chef.

För bara några dagar sedan kunde UNICEF leverera sjukvårdsprodukter, hygienprodukter och livsviktiga näringstillskott till Hodeidah. Vi har också, tillsammans med många partners på plats, förberett ett lager om konflikten eskalerar ännu mer. Men det kommer bara att räcka ett kort tag. Om hamnen stängs eller förstörs minskar våra möjligheter att ge barnen och deras familjer den livsavgörande hjälp de behöver.

Fakta om situationen i Jemen:

  • 11 miljoner barn, 80 procent av befolkningen under 18 år, är i akut behov av humanitär hjälp.
  • Barnen betalar med sina liv för en konflikt som de är helt oskyldiga till. Bara mellan januari och maj i år dödades 224 barn och 333 skadades. Troligen är den verkliga siffran mycket högre.
  • Uppskattningsvis är 1,8 miljoner barn akut undernärda, varav 400 000 lider av den allra värsta sortens undernäring och kämpar för sina liv.
  • Den kollapsande infrastrukturen för vatten och sanitet har lett till att 8,6 miljoner barn har dålig eller ingen tillgång till rent vatten – något som kraftigt ökar risken för sjukdomar.
  • Mer än hälften av alla vårdinrättningar i Jemen har skadats, förstörts eller saknar så mycket personal att de inte kan hålla öppet. Vårdpersonalen har inte fått betalt på 18 månader.
  • Nära två miljoner barn står utanför skolan.

Enligt internationell humanitär rätt är alla parter i en konflikt skyldiga att göra allt i sin makt för att skydda civila och se till att de får tillgång till den hjälp de behöver för att överleva. UNICEF uppmanar alla parter i konflikten i Jemen att leva upp till denna skyldighet.

– Vi välkomnar det pågående diplomatiska arbetet för att förhindra en fullständig attack mot Hodeidah. Barnen i Jemen förtjänar inget mindre än fred, säger Henrietta Fore.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för barnen i Jemen. Ge en gåva till vårt katastrofarbete så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Barnkonventionen blir svensk lag 2020!

Barnkonventionen kommer att bli inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020. Dessutom har man även beslutat om fortsatt transformering av barnkonventionen i andra lagar, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

Förutom det mer lagtekniska arbetet kommer ett kunskapslyft att genomföras, för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter. Utbildning och ökad kompetens är en förutsättning för ett bättre genomslag. En vägledning kommer också att tas fram för att underlätta hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas.

Äntligen är det klart att barnkonventionen blir svensk lag! Foto: © Petra Kyllerman

Äntligen är det klart att barnkonventionen blir svensk lag! Foto: © Petra Kyllerman

Vad blir det för skillnad?

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige, men det har visat sig att det inte var tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter.

Barnkonventionen får en högre status som svensk lag men det innebär inga nya rättigheter för barn. Det kommer dock att bli skillnad genom att det läggs ett större ansvar på myndigheter, rättsväsendet och andra beslutsfattare, att tillämpa rättigheterna i konventionen så att de får ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn.

Barnkonventionen kommer att ha samma status som andra svenska lagar (till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken) och kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar  – något som tidigare inte varit möjligt. Barnkonventionen lägger grunden för barns rättigheter och är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet då övriga lagar inte räcker till.

Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Foto: © Petra Kyllerman

Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Foto: © Petra Kyllerman

Några exempel på förändringar:

  • Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd.
  • Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vilket är en starkare formulering än i exempelvis utlänningslagen. Nu stärks bland annat grunden för denna princip och för hela barnkonventionen.
  • Barnkonventionen kommer också att stärka barns rättigheter vid en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt. Utlänningslagen ”vinner” alltså idag över barnkonventionen, liksom även annan lagstiftning, såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
  • Barns rätt att komma till tals kommer också att få ett större genomslag. Flera fall visar att barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Andra exempel visar att barn har fått göra sin röst hörd, men på ett sätt som inte tagit hänsyn till barnets bästa och där barnet till och med blivit kränkt.
  • Det kommer också tydligare visa att bestämmelserna i konventionen hänger samman och utgör en helhet.
UNICEF Sverige fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Foto: © Petra Kyllerman

UNICEF Sverige fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Foto: © Petra Kyllerman

Trots att lagen inte träder i kraft förrän januari 2020 har det så kallade kunskapslyftet redan påbörjats, och många myndigheter förbereder sig för att öka kompetensen kring barns rättigheter utifrån barnkonventionen.

Dagens viktiga milstolpe är nådd men vi sätter inte punkt för vårt arbete. Vi fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda – på alla nivåer i samhället.

Stort varmt tack till alla er som är med och stöttar vårt arbete för barns rättigheter. Tillsammans förändrar vi barns liv.

Läs mer om barnkonventionen

 


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Viktigt för åtta av tio svenskar att värdefull skog skyddas från att huggas ner

Viktigt för åtta av tio svenskar att värdefull skog skyddas från att huggas ner
Gå till källa
Author:

Barnens bästa ligger i riks­dagens händer

FN:s konvention om barnets rättigheter, barn­konven­tionen, inne­håller be­stäm­melser om mänsk­liga rättig­heter för barn. Kon­ven­tionen antogs av FN år 1989. Sverige ratificerade den 1990, det vill säga vi blev juridiskt bundna att följa den. Men barn­konven­tionen är ännu inte svensk lag vilket innebär att den ofta avfärdas av besluts­fattare och myndig­heter, när viktiga beslut ska fattas om barn.

Varför behövs barnkonventionen?

Redan innan barn­konven­tionen skrevs fanns flera doku­ment och konven­tioner kring mänsk­liga och med­borger­liga rättig­heter. Men på 70-talet fram­kom att barn var en av de grupper som behövde ett starkare skydd. Under tio års tid arbetade man fram det doku­ment som skulle bli barn­konven­tionen, och 1989 antogs den av FN:s general­för­sam­ling.

Barn­konven­tionen slår fast att barn är indi­vider med egna rätti­gheter, inte föräl­drars eller andra vuxnas ägo­delar. Den inne­håller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en hel­het, men det finns fyra grund­läggande och väg­ledande prin­ciper som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

  • Artikel 2: Alla barn har samma rättig­heter och lika värde.
  • Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
  • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveck­ling.
  • Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respek­terad. ​

Vad skulle ändras om barnkonventionen blev lag i Sverige?

Att Sverige år 1990 ratificerade barn­konven­tionen, och blev juridiskt bunden att följa den, inne­bär inte att den gäller som svensk lag. I stället har vi an­passat våra lagar så att de överens­stämmer med barn­konven­tionen genom en så kallad trans­formerings­metod. Det inne­bär att barn­konven­tionen har en lägre status än de nation­ella lagarna, och den kan till exempel inte ensamt användas av våra dom­stolar eller vid myndig­hets­beslut.

Regeringen vill nu att barn­konven­tionen ska bli svensk lag genom inkor­pore­ring, efter­som barn­konven­tionen inte tillämpats fullt ut och barns rättig­heter behöver för­stärkas.

En inkor­pore­ring innebär att barnets roll som rätts­subjekt med egna speci­fika rättig­heter tydlig­görs och kan där­med för­väntas med­verka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situa­tioner som gäller barnet.

 

Att barn­konven­tionen blir svensk lag skulle inne­bära att den får samma rätts­liga status som andra nation­ella lagar, och att den därmed ensamt kan ligga till grund för beslut av våra dom­stolar och myndig­heter. Barnets rättig­heter ska beaktas vid av­väg­ningar och be­döm­ningar som görs i besluts­processer som rör barn. Om riks­dagen röstar ja blir barn­konven­tionen lag från januari 2020.

Barns rättig­heter skulle då tas på större allvar, inte minst inom det svenska rätts­väsendet.

Den nya lagen innebär ett för­tyd­lig­ande av att dom­stolar och rätts­tillämpare ska beakta de rättig­heter som följer av barn­kon­ven­tionen.

Vad är UNICEFs roll?

I barn­konven­tionens artikel 45 finns det in­skrivet att UNICEF ska arbeta för att be­stämmel­serna i kon­ven­tionen följs över­allt. Det special­upp­draget inne­bär att vi har en unik möjlig­het att an­gripa orsak­erna till att barns rättig­heter kränks. Vi vill att barnets bästa alltid ska komma i första rummet när politiker, myndig­heter och makt­havare tar beslut som berör barn, nu och i fram­tiden.

UNICEF Sverige har i över tio års tid arbetat för att barn­konven­tionen ska bli svensk lag. Därför att:

Det är en vill­farelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättig­heter än de redan har. Särskilt barn i ut­satta situa­tioner – som barn i vårdnads­tvister, barn som är om­händer­tagna av social­tjänsten eller befinner sig i migrations­processen – kommer att få ett starkare rätts­ligt skydd när barn­konven­tionen blir lag.

– Det är dags att flytta fram position­erna för barns rättig­heter och att stärka barn­konven­tionens ställ­ning så att den används. Inte bara i den politiska de­batten utan även i dom­stolar, i social­tjänsten och hos myndig­heter. Det kommer inte att ske förrän den får status som lag, säger Christina Heilborn, chefs­jurist på UNICEF Sverige.

På onsdag ligger barnens bästa i riks­dagens händer. 

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Information är nyckeln till att stoppa ebola

UNICEF-personal berättar för barn om hur man skyddar sig mot ebola, i staden Mbandaka, Demokratiska republiken Kongo. Foto: © UNICEF/Naftalin

UNICEF-personal berättar för en grupp barn om hur man skyddar sig mot ebola, i staden Mbandaka, Demokratiska republiken Kongo. Foto: © UNICEF/Naftalin

Ebolautbrottet startade i början av maj, Sedan dess har UNICEF och partners nått över 300 000 människor med liv­räddande informa­tion om hur man und­viker att smittas av ebola. Kampanjen har som mål att nå 800 000 personer i de drabbade områdena.

– Information och social mobili­sering är nyckeln till att stoppa ebola, säger Dr. Gianfranco Rotigliano, chef för UNICEF i Kongo. Under utbrottet i Väst­afrika, 2014-2015, lärde vi oss att det är extremt viktigt att de lokala sam­hällena enga­geras och hjälper till att informera om hur man skyddar sig. Det är så vi kommer att stoppa sjuk­domens sprid­ning.

Barn tvättar sina händer noga innan de går in i sitt klassrum i Mbandaka. God hygien är viktigt för att minska spridningen av ebola. Foto: © UNICEF/Naftalin

Barn tvättar sina händer noga innan de går in i sitt klassrum i Mbandaka. God hygien är viktigt för att minska spridningen av ebola. Foto: © UNICEF/Naftalin

Till­sammans med partners har UNICEF arbetat med över 2 500 lärare och 53 000 elever för att sprida livs­viktig kun­skap. 30 ungdoms­reportrar har fått utbild­ning för att informera sina jämn­åriga om goda hygien­vanor, för att minska sprid­ningen av sjuk­domen. Vi har också utbildat 181 social­arbetare för att hjälpa drabbade familjer.

Över 1 100 hälso­arbetare och andra som kommer i kontakt med sjuka, har fått vaccin mot ebola. Lokala sam­hällen får informa­tion om att vaccinet är gratis för hälso­arbetare och andra utsatta som har kontakt med personer som smittats.

En pojke får sin temperatur mätt innan han går in i skolan i Mbandaka i Kongo. För att minska spridningen av ebola är det viktigt att snabbt upptäcka om någon har fått feber eller andra symptom. Foto: © UNICEF/Naftalin

En pojke får sin temperatur mätt innan han går in i skolan i Mbandaka. För att minska spridningen av ebola är det viktigt att snabbt upptäcka om någon har fått feber. Foto: © UNICEF/Naftalin

UNICEF arbetar också hårt för att främja bra hygien i bland annat skolor och vård­centraler. På 49 offent­liga platser, som kontor, marknader och hamnar, finns nu hand­tvätts­stationer och termo­metrar, för att man snabbt ska kunna upp­täcka om någon har feber.

Var med och kämpa för barn i katastrofer:

Ge en katastrofgåva

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Allt fler barn i Afghanistan går inte i skolan

Rapporten visar att konflikt och ett förvärrat säkerhets­läge, ökad fattig­dom och diskri­mi­nering mot flickor har lett till att allt fler barn nu inte går i skolan i Afghanistan.

Madena, nio år, går i tältskola utanför staden Jalalabad, i östra Afghanistan. När familjen tvingades på flykt missade hon två år av sin utbildning, men i Jalalabad lyckades hon övertyga sina föräldrar om att få börja igen. "Jag sa: jag vill studera, låt mig göra det. Jag kan bli läkare eller lärare och hjälpa människor, och tillslut gick min pappa med på det." Foto: © UNICEF/Fricker

Madena, nio år, går i tältskola utanför staden Jalalabad, i östra Afghanistan. När familjen tvingades på flykt missade hon två år av sin utbildning, men i Jalalabad kunde hon börja igen. ”Jag sa: jag vill studera, låt mig göra det. Jag kan bli läkare eller lärare och hjälpa människor.” Foto: © UNICEF/Fricker

60 procent av barnen som går miste om sin utbildning är flickor, något som ytterligare spär på köns­diskrimi­neringen i landet. I de värst drabbade områdena – som Kandahar, Wardak och Zabul – går uppemot 85 procent av flickorna inte i skolan.

Rapporten visar också att barn som befinner sig på flykt, eller tvingats till barn­äkten­skap, löper högre risk att inte gå i skolan. Brist på kvinnliga lärare, dåliga skol­bygg­nader och svårig­heter att nå fram med utbildnings­insatser i konflikt­drabbade områden, är också orsaker till att barn – framför allt flickor – hamnar utanför skolan.

Men rapporten innehåller också hoppfull statistik. Studien visar att det är få barn som hoppar av skolan när de väl börjat – 85 procent av de barn som börjar grund­skolan genom­för den till sista klass. 94 procent av pojkarna och 90 procent av flickorna som börjar gymnasiet tar också examen. Utmaningen är alltså att få in barnen i skolan från första början.

För att lösa problemet är det viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med skolan, gärna så nära hemmet som möjligt – och ibland till och med i hemmet. Det är särskilt viktigt för flickor eftersom det minskar riskerna med lång väg till skolan i konflikt­drabbade områden.

– Att få flickor och pojkar till skolan handlar om så mycket mer än att bara befinna sig i klass­rummet, säger Adele Khodr, chef för UNICEF i Afghanistan. Det är att skapa rutiner och stabilitet i barnens liv, något som är en mycket viktig inves­tering i ett land som på många platser är otryggt.

I rapporten lyfts fyra viktiga insatser för att säkra barnens, och särskilt flickornas, rätt till utbildning:

  • Påverkansarbete i provinser där särskilt många flickor står utanför skolan, bland annat mot religiösa ledare och andra grupper för att få fler flickor till skol­bänken.
  • Se till att skolmiljöer är trygga och har bra standard när det gäller toaletter, rent vatten och möjlighet att tvätta händerna.
  • Rekrytera och utbilda fler kvinnliga lärare.
  • Stoppa barnäktenskap.

Stöd alla barns rätt till utbildning, köp ett student­paket i vår gåvoshop:

Handla i gåvoshopen

 

Läs hela rapporten, Global Initiative on Out-of-School Children: Afghanistan Country Study, som tagits fram av UNICEF, USAID och tanke­smedjan Samuel Hall.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige