Vad gör UNICEF för att hjälpa barn på flykt?

Under de senaste fem åren har 15 nya konflikter brutit ut, eller blossat upp på nytt, i världen. Antalet utdragna konflikter (som pågått i över fem år) ökar också.

Att stanna på en plats där du eller din familj riskerar att dödas, våldtas eller rekryteras för att strida är nog otänkbart för de flesta. I konflikter och katastrofer blir det också ofta mycket svårt att försörja sig. Grödor och infra­struktur förstörs, och det blir svårt att sätta mat på bordet till sina barn eller ge dem rent vatten.

De flesta barn som nu är på flykt har flytt inom sitt eget land. Av dem som flyr från sitt land bosätter sig de flesta i ett grannland.

Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. "Min enda dröm är att överleva." Foto: © UNICEF/Nybo

Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. ”Min enda dröm är att överleva.” Foto: © UNICEF/Nybo

Exempel: Flyktingkrisen i Bangladesh

Våldet i Burma har vid flera tillfällen tvingat rohingyer att fly till Bangladesh. Sedan slutet av augusti förra året har över 655 000 människor flytt och sammanlagt är nu 1,2 miljoner rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn.

UNICEF har hela tiden funnits på plats för att hjälpa barnen och deras familjer. Barnen i Cox’s Bazar är extremt utsatta. Många har liksom Mohmmad genomgått svåra trauman och lever nu mycket trångt i flyktinglägren. Risken för sjukdomar är stor, liksom behoven av rent vatten, mat och bra sanitet.

Vad gör UNICEF för barn på flykt?

När barn tvingas fly får de många av sina rättigheter kränkta. UNICEF gör stora insatser i krigs­härjade områden, i flykting­läger och på flykt­vägen för de här barnen. Vi är ofta samordnare för katastrof­insatserna inom vatten och sanitet, näring och skydd mot våld och över­grepp. Några exempel på vad vi gör:

  • För att minska sprid­ningen av vatten­burna sjuk­domar, som är särskilt farliga för små barn, är det livsviktigt att skilja på de ställen där människorna hämtar dricksvatten, går på toaletten, tvättar sig och lagar mat.
  • UNICEF sätter upp närings­center för att under­söka  och behandla barn mot undernäring. Vi levererar närings­produkter som nöt­kräm, mjölk, gröt och kex.
  • Vi ser också till att vacci­nera barn, för att förebygga sjuk­domar som diarré och mäss­ling.
© UNICEF/Sanadiki

© UNICEF/Sanadiki

  • För att skydda barn mot våld och övergrepp sätter vi upp barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd. Vi tar också hand om ensamma barn som kommit ifrån sina familjer och hjälper dem att hitta varandra igen.
  • Vi sätter upp tillfälliga skolor i tält, utbildar lärare och levererar skol­material och material till fritidsaktiviteter och lek.

Här kan du läsa mer om barn på flykt och hur UNICEF arbetar:

Fakta: barn på flykt

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Hundra­tals barn­soldater släpps i Syd­sudan

De här två bästisarna, 12 och 13 år, är två av barnen som frigavs från väpnade styrkor vid en ceremoni i tisdags. Efter att ha förhandlat barnens frigivining är UNICEFs prioritet nu att stötta och hjälpa barnen att återintegreras i sina familjer och samhällen. Alla barn har rätt till sin barndom, och ska aldrig tvingas att ta upp vapen. Foto: © UNICEF/Rich

De här två bästisarna, 12 och 13 år, är två av barnen som frigavs från väpnade styrkor vid en ceremoni i Sydsudan i tisdags. Efter att ha förhandlat fram barnens frigivining är UNICEFs prioritet nu att stötta och hjälpa barnen att återintegreras i sina familjer och samhällen. Alla barn har rätt till sin barndom, och ska aldrig tvingas att ta upp vapen. Foto: © UNICEF/Rich

Det första frigivandet ägde rum i Yambio i februari. Då fick över 300 barn återvända hem till sina familjer, eller till center som stöds av UNICEF. I tisdags släpptes ytterligare 207 barn (112 pojkar och 95 flickor) i Bakiwiri i Western Equatoria State.

– Inget barn ska någonsin behöva bära vapen och strida, säger Mahimbo Mdoe, chef för UNICEF i Sydsudan. För alla barn som nu släppts innebär det starten på ett nytt liv. Vi är stolta över att kunna stötta de här barnen på vägen mot en bättre framtid.

Under frigivningsceremonin fick barnen formellt lägga ned sina vapen och fick civila kläder. Nu får barnen vård, psykosocialt stöd och rådgivning av UNICEF och samarbetspartners, som en del av programmet för att återintegreras i sina familjer och samhällen.

När barnen återvänder hem får deras familjer tre månaders stöd med mat för att underlätta den första tiden. Barnen får också utbildning anpassad för deras olika åldrar, så som till exempel yrkesutbildning för att hjälpa till med familjens försörjning. Att inte kunna försörja sig är en riskfaktor för att återigen komma i kontakt med väpnade grupper.

– UNICEF har tillsammans med regeringen och andra partners förhandlat med de olika parterna i konflikten för att gör frigivningen möjlig, säger Mahimbo Mdoe, men vårt arbete slutar inte här. Återintegreringen är en viktig och känslig process, och vi måste nu se till att barnen får allt det stöd de behöver för att lyckas i livet.

Trots det här fantastiska framsteget finns det fortfarande omkring 19 000 barn som utnyttjas av väpnade styrkor i Sydsudan. UNICEF kämpar för att alla barn ska släppas fria och få en möjlighet att vara barn igen.

Läs mer om hur UNICEF arbetar för att hjälpa barn som drabbas av väpnade konflikter:

Fakta om barn i krig

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Barn är barn även i krigets Syrien

Mousa, fem år, fick nya kläder av UNICEF vid en leverans i Syrien. Foto: © UNICEF

Mousa, fem år, fick nya kläder av UNICEF vid en leverans i Syrien. Foto: © UNICEF

I Syrien har den brutala konflikten tvingat halva befolkningen (11 miljoner) på flykt, varav majoriteten, som Mousas familj, har flytt inom landet. UNICEF finns där och kämpar varje dag för att se till att barnen får vad de behöver och har rätt till.

På bilden har Mousa precis fått nya varma kläder i en leverans från UNICEF. Han blev väldigt glad när han upptäckte att kläderna matchade hans blå glasögon.

Situationen för barnen som drabbas av konflikten är ofattbar. Under de senaste sju åren har mer än åtta miljoner barn tvingats utstå fruktansvärt våld, förlorat familjemedlemmar och sina hem och skolor. En misstänkt kemvapenattack i Douma, i östra Ghouta för en dryg vecka sedan, är den senaste i raden av dödliga attacker mot barn i Syrien.

Trots allt det fruktansvärda de har fått utstå är det fantastiskt att se hur levnadsglada barn som Mousa är. De är barn, precis som på vilken annan plats i världen som helst. För deras skull får vi aldrig sluta kämpa för att konflikten i Syrien ska ta slut.

Här kan du läsa mer om barnens situation i Syrien och vad UNICEF gör:


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Miss­upp­fattning att islamsk rätt skulle bli gällande i Sverige genom barn­konven­tionen

Anledning till utspelet är en skrivelse i artikel 20 i barn­konven­tionen, gällande barn som berövats sin familjemiljö. I texten omnämns kafalah enligt islamsk rätt som ett exempel på placerings­form. Om man läser hela artikeln blir det dock tydligt att barn som är i behov av omvårdnad utanför hemmet ska placeras enligt bestämmelserna i nationell lagstiftning, det vill säga svensk special­lagstif­tning på området. Det står uttryckligt i texten att staterna ska i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativen för omvårdnad.

Enligt svensk nationell lagstiftning har vi detaljerade bestämmelser för hur barn ska placeras enligt social­tjänst­lagen och lagen för vård av unga (LVU). Kafalah är ingen placerings­form enligt vår nationella lag­stiftning och kan alltså inte åberopas vid beslut om placering av barn.

Det har även uttryckts en oro för att bestämmelsen säger att vid val av boende ska hänsyn tas till barnets etniska, kulturella, religiösa och språkliga bakgrund. En barnets bästa bedömning (barnkonsekvens­analys) ska alltid göras i varje enskilt fall utifrån de placerings­former vi har enligt nationell lag. Hänsyn till barnets kultur och religion ska givetvis tas men gäller följ­aktligen vid val av de alternativ som finns till­gängliga.

Enligt de lagar och förordningar som gäller i Sverige så ska barn som inte kan bo hos sina föräldrar i första hand placeras med släktingar eller andra närstående om det är förenligt med barnets bästa, sedan familje­hem eller i sista hand på institution (HVB-hem). Placeringen är ett formellt beslut och ska utgå från en individuell prövning med barnets bästa som utgångs­punkt och andra faktorer ska vara noggrant övervägda.

Läser man övriga delar av barn­konven­tionen ser man också att andra hänvisningar görs till barns rätt att utöva sitt eget kulturliv, utöva sin religion och använda sitt eget språk (till exempel artikel 30). Det gäller alla religioner och kulturer och är en grund­läggande mänsklig rättighet oberoende av placerings­form för barn som ska placeras.

I det här samman­hanget är det viktigt att påminnas om att barn­­konven­­tionen är en inter­nationell konvention som är skriven för att kunna tillämpas i alla världens länder. Konventionen har näst­intill uni­versell giltig­het (gäller i alla världens länder utom USA). Det förklarar vissa språk­bruk och för oss ibland främmande hän­vis­ningar.

Barn­konven­tionen ska kunna tillämpas i alla länder, med olika rätts­system. Konven­tionen måste läsas i sin helhet och alla artiklarna är beroende av varandra. Artikel 20 eller någon annan artikel bör inte läsas separat.

Vi hoppas att miss­förståndet är utrett och att vi kan se fram emot att barn­konven­tionen som svensk lag röstas igenom i riksdagen senare i vår.


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Ge besked om hur ni tänker rösta om barn­konven­tionen

UNICEF Sverige, BRIS och Rädda Barnen är några av många remiss­instanser som är mycket positiva till förslaget att göra barn­konven­tionen till lag. Vi har under många år arbetat för detta. Barnkonventionen behöver göras till lag för att stärka barns rättsliga ställning och för att förtydliga att barn­konven­tionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rätts­vårdande myndig­heterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget. Regeringen har därför gjort en del förtyd­liganden och nu presenterat ett mer genom­arbetat förslag som hanterar de svårigheter och utmaningar kritikerna lyft fram.

Det finns även skeptiker bland riksdagspartierna och några partier har fortfarande inte tagit klar ställning till beslutet. Förutom regeringspartierna har Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet ställt sig bakom förslaget, medan övriga partier inte gett något tydligt besked.

Både Centerpartiet och Moderaterna har dock gjort en rad utspel där de tydligt tagit ställning för att förstärka situationen för utsatta barn. Moderaterna har till exempel presenterat ett reformpaket för att både förebygga och stödja redan utsatta barn med satsningar på skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin. Centerpartiet vill också lägga fokus på barn och unga som på olika sätt far illa och på att samhället ska fånga upp alla de barn som behöver stöd. Därför vore det rimligt att dessa båda partier nu klargör hur de avser att rösta när det gäller barnkonventionens ställning.

Vi anser att det är nödvändigt att göra barnkonventionen till svensk lag om vi på allvar ska kunna stärka barns rättigheter i Sverige. Detta borde därmed vara en självklar väg att gå för partierna. Särskilt barn i utsatta situationer – så som barn i vårdnadstvister, barn i brottmålsprocessen, samt barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag. Om barnkonventionen blir svensk lag skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag.

De vanligaste argumenten hos dem som är skeptiska till att göra barnkonventionen till lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade. Dessutom att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen, som kan skapa praxis och vägledning. Vi anser dock, i likhet med regeringen, att utmaningarna är hanterbara och att det finns konkreta lösningar i propositionen.

Det förberedande arbetet med att göra barnkonventionen till lag har pågått under många år och bland annat lett fram till en gedigen statlig utredning (SOU 2016:19). Barnombudsmannen har dessutom fått ett uppdrag att genomföra ett kunskapslyft, för att förbereda och utbilda berörda statliga myndigheter och kommuner, i frågor som rör tillämpningen av barnkonventionen.

Det är nu hög tid att flytta fram positionerna för barns rättigheter och stärka barnkonventionens ställning. Vi uppmanar därför riksdagen att noga gå igenom propositionen och rösta för en inkorporering av barnkonventionen.

Barn är rättighetsbärare. Och det tydligaste beviset på att vi menar allvar med det är att göra barnkonventionen till lag.

Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige
Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen

Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 april 2018.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige