Barnens farliga resa

UNICEF i Libyen har genomfört intervjuer med barn som befinner sig i landet som flyktingar eller migranter. Deras berättelser vittnar om odrägliga saker de utsatts för. Våld, trakasserier, övergrepp, trafficking, sexuella övergrepp och tvångsarbete är några exempel. 75 procent av barnen berättar att de utsatts för våld och övergrepp från vuxna någon gång under resan. 50 procent att de har utsatts för sexuella övergrepp, som ofta skett vid upprepade tillfällen och vid olika tidpunkter. Vissa barn har till exempel tvingats utföra sexuella tjänster för att korsa gränsen in till Libyen. Många av barnen är ensamma och är då ännu mer utsatta.

Majoriteten av de barn som anländer till Italien har varit frihetsberövade i Libyen. De placeras i fängelser med vuxna och utsätts för allvarliga övergrepp. Foto: ©UNICEF/Romenzi

– Min resa från Nigeria till Libyen var fruktansvärd. Genom öknen utan mat eller vatten. Mannen som satt bredvid mig dog. Nu har jag varit i det här ungdomsfängelset i Libyen i sju månader. De slår oss, de ger oss ingen bra mat eller rent vatten, de trakasserar oss. Det är så många människor som dör här, från sjukdomar eller fryser ihjäl.

Det här är fjortonårige Jons berättelse om sin flykt från Nigeria. Han kom ensam till Libyen och befinner sig nu i förvar där.

Barn sätter sina liv i händerna på människosmugglare
Antalet människor som flyr från Libyen till Italien ökar kraftigt. Den centraleuropeiska rutten anses vara den farligaste rutten för kvinnor och barn som befinner sig på flykt. Den styrs av människosmugglare och människohandlare. Brist på säkra lagliga vägar gör att de inte har några alternativ. Barn sätter istället sina liv i händerna på människosmugglare som utnyttjar deras utsatthet.

92 procent av de barn som anlänt till Italien är ensamkommande. Majoriteten av dem har varit frihetsberövade i Libyen, placerade i fängelser med vuxna och utsatta för allvarliga övergrepp. Fängelserna är överfulla och det råder brist på mat, rent vatten och sjukvård för barnen.

2016 rapporterades 4 579 personer ha omkommit i Medelhavet, varav 700 var barn. Hittills i år har 228 dödsfall rapporterats. Bara i januari har 40 barn omkommit i Medelhavet enligt UNICEF.

UNICEF uppmanar inblandade parter
Det krävs säkra och lagliga vägar för att förhindra att fler allvarliga övergrepp och dödsfall sker. Barn ska inte behöva tvingas förlita sig på människosmugglare för att söka en tryggare plats. UNICEF uppmanar därför aktörer på båda sidor av Medelhavet och alla Libyens grannländer att:

  • Utveckla och stödja regional samverkan kring den centraleuropeiska rutten som erbjuder ett fullgott socialt skyddssystem för barn samt förhindrar att barn utsätts för våld, övergrepp och utnyttjande.
  • Gemensamt arbetar för att öppna upp för fler säkra lagliga vägar för barn som flyr undan konflikter, förföljelse och våld, som via humanitära visum, familjeåterförening och vidarebosättning.
  • Investera i grundläggande service som utbildning, sjukvård, socialt skydd och rent vatten i de samhällen som tar emot barn på flykt, både på genomresa eller strandsatta i Libyen.
  • Respektera barns rätt att söka internationellt skydd och stå fast vid principen om ”non-refoulement”, det vill säga att inte skicka tillbaka en person till en situation där deras liv eller frihet är i fara.

Läs hela rapporten här.

Vill du veta mer om hur UNICEF arbetar för att förbättra situationen för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Ännu fler barn riskerar dö av svält

Goanar, 10 månader, blir behandlad mot svår undernäring på en vårdcentral i södra Sydsudan. Foto: © UNICEF/Farr

I nordöstra Nigeria beräknas antalet barn som lider av svår akut undernäring stiga till 450 000 i år.

I Somalia, som har varit konfliktdrabbat i flera årtionden, hotar torkan den redan utsatta befolkningen. Nästan hälften av befolkningen, 6,2 miljoner människor, hotas nu av akut matbrist och är i stort behov av humanitär hjälp. 270 000 barn i landet förväntas drabbas av akut undernäring de närmaste månaderna.

– Tiden håller på att rinna ut för över en miljon barn. Men vi kan fortfarande rädda många liv, säger UNICEFs högste chef Anthony Lake.

Sydsudan är hårt drabbat av konflikter och fattigdom och över 270 000 barn lider av svår undernäring. Svältkatastrofen sprider sig nu i landet. Antalet som lider av matbrist förväntas stiga med över en halv miljon till 5,5 miljoner människor om inte insatser sätts in snabbt.

I Jemen lider 462 000 barn av svår akut undernäring, vilket är en ökning på nästan 200 procent på bara tre år.

Vad gör UNICEF?
UNICEF har, tillsammans med partners, genomfört massiva hjälpinsatser för att hjälpa barnen i de drabbade länderna. Vi har satt in akut behandling mot undernäring och redan räddat tusentals barns liv. Vi når barn och deras familjer på de mest avlägsna platserna. Men, många fler behöver hjälp och vårt mål är att se till att fler barn får behandling mot undernäring:

  • 220 000 barn i Nigeria
  • Fler än 200 000 barn i Somalia
  • 207 000 barn i Sydsudan
  • 320 000 barn i Jemen

Läget är akut. Barnen måste få behandling nu och vi behöver din hjälp. Ge en katastrofgåva idag och var med och kämpa för barnen. Tillsammans kan vi rädda barns liv.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Barn måste ha ett absolut skydd mot människohandel

Att det endast finns två fall av människohandel med barn i nuvarande praxis är en tydlig indikation på att lagen inte kan tillämpas som avsett. Enligt utredningen har inga åtal om människohandel med barn väckts mellan 2012 – 2015 trots 82 polisanmälningar och 39 inledda förundersökningar. Människohandel är ett mycket allvarligt och grovt brott som innebär en stor utsatthet för de barn som drabbas och en allvarlig kränkning av deras rättigheter. Enligt barnkonventionen ska staterna vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att skydda barnet mot alla former av våld och övergrepp, utnyttjande samt förhindra handel med barn.

Idag skickar vi in vårt remissvar som rör barns utsatthet i människohandel. Foto: © UNICEF/Frank Aschberg

Barns skyddsintresse är större än vuxnas i enlighet med barnkonventionen. Detta måste framgå tydligt av den svenska lagstiftningen. För att barn ska få ett starkare skydd från att utsättas för människohandel föreslår vi följande:

  • En särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken

Detta skulle öka tydligheten och underlätta rättstillämpningen samt stärka barns rättsliga ställning. Kriterierna för vad som är brottsligt är olika för vuxna och barn. Att skilja på människohandel mellan vuxna och barn ger även en viktig pedagogisk effekt och signal till allmänheten om brottets allvar och särskilt allvarliga inverkan på barn.

  • Strikt ansvar införs för människohandel med barn

Gärningsmannen ska inte under några omständigheter kunna undgå att frias från ansvar om brottet gäller ett barn. Ansvar ska ligga på den vuxna att försäkra sig om att offret inte är under 18 år.

  • Förtydliga exploateringsformerna

Det måste framgå av lagtexten vilka former av hänsynslösa utnyttjanden som barn kan utsättas för. Större hänsyn bör tas till barns särskilda utsatthet och omfatta former av exploatering som är specifika för barn.

  • Ökade utbildningsinsatser

Utbildningsinsatser till polis, rättsväsende och övriga myndigheter prioriteras där fokus på barns särskilda utsatthet, behov och rättigheter ska vara en central del. Specialiserade enheter inom polisen måste inrättas med fördjupad kunskap kring att identifiera barn som är, har varit, eller riskerar bli offer för människohandel.

Läs hela vårt remissvar här.

Läs mer om handel med barn här.

 


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Uzbekistan – Muhammad Bekzhanov fri efter 17 år i fängelse!

Journalisten Muhammad Bekzhanov frigavs den 22 februari efter att ha tillbringat 17 år i fängelse enligt uppgift från Amnesty Internationals samarbetspartners i Uzbekistan. Muhammad Bekzhanov är den journalist som suttit fängslad längst tid i världen. Amnesty International har ännu inte personligen kunnat kontakta honom.
Gå till källa
Author: Amnesty Sverige

Ryssland – samvetsfången Ildar Dadin frigiven!

​Den 22 februari upphävde Högsta domstolens presidium den fällande domen mot Ildar Dadin och fastslog order att han måste friges. Motiveringen för beslutet är att det fanns inget brottsligt i hans aktioner. Domen kan inte överklagas och är slutgiltig. Ildar Dadin har också rätt till rehabilitering.
Gå till källa
Author: Amnesty Sverige

Starkare skydd mot barnmisshandel

Sverige var först i världen med att förbjuda aga. Men trots det saknar barn idag ett verkligt skydd mot våld i hemmet. Barnmisshandel ses nämligen inte som ett specifikt brott där barn är särskilt utsatta och sårbara, utan det omfattas av de allmänna bestämmelserna i brottsbalken. Följden kan bli att den som begår övergrepp mot barn  inte straffas.

Våld mot barn bedöms idag under samma brottsrubricering som våld mellan vuxna. Det tas inte hänsyn till barnets beroendeställning gentemot föräldern, eller att barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation. Att barnet dessutom utsätts för misshandel i hemmet – i den miljö där det ska vara som allra tryggast – är ytterligare en försvårande omständighet som inte beaktas.

Trots dokumenterade skador och vittnen till händelser läggs många förundersökningar ned. Detta sker trots att föräldern kan ha erkänt misshandeln. Anledningen kan vara att föräldern har uttryckt ånger eller att misshandeln inte varit tillräckligt ”grov”. I vissa fall har polisen ansett att frågan bör hanteras av socialtjänsten och inte av rättsväsendet. I de fall som gått vidare och avgjorts i domstol kan ett liknande resonemang förekomma.

Föräldrarnas pressade situation sätts före barnets upplevelse
I uttalanden från domstol har i flera fall förälderns pressade situation satts före barnets faktiska upplevelse av händelsen. Förälderns våld mot barnet har ansetts vara en ”befogad tillrättavisning”, alternativt har våldet inte bedömts vara tillräckligt allvarligt då smärtan inte ansetts som så stor. Med andra ord finns det både en tillåtande attityd och ett juridiskt handlingsutrymme för att föräldrar utövar våld mot sina barn.

Så var till exempel fallet i en tingsrättsdom där en styvpappa stod åtalad för ofredande efter att ha tejpat för sin tioårige styvsons mun med silvertejp. Pojken blev tejpad bakifrån och tejpen, som täckte hela ansiktet, gjorde att han inte kunde andas eller tala ordentligt. Pojken berättade att han varit tejpad i två – tre minuter och försökt ropa på hjälp ett 40-tal gånger. Tingsrätten ansåg att pojkens berättelse skulle bedömas med försiktighet, på grund av hans låga ålder och att han av rädsla kunde ha misstagit sig på hur långt händelseförloppet egentligen var. Rätten ansåg istället att det ingick i rollen som styvpappa att sätta gränser för olika typer av beteenden. Mot denna bakgrund ansågs styvpappans agerande inte utgöra ett brott i brottsbalkens mening. Åtalet ogillades och styvpappan friades.

Idag kan du läsa vår debattartikel i Svenska Dagbladet som argumenterar för starkare skydd mot barnmisshandel. Foto: ©UNICEF/Frank Aschberg

Mer än vart tionde barn har blivit slaget av en vuxen
Det finns också luckor i det rättsliga skyddet för de barn som tvingas se när den ena föräldern blir slagen. Det är nämligen inte ett brott att låta barn bevittna misshandel i hemmet. Detta trots att forskning visar att effekterna är desamma som att utsättas för direkt våld. En övervägande del av de pojkar som bevittnat våld i hemmet blir dessutom själva våldsutövare.

Det är nu snart 40 år sedan som Sverige förbjöd barnaga. Men trots det så uppger fortfarande mer än vart tionde barn i den senaste nationella kartläggningen att de har blivit slagna av vuxna i hemmet under det senaste året. Det visar att det nuvarande förbudet har brister och inte ger barn tillräckligt skydd mot misshandel.

Enligt barnkonventionen har barn rätt till skydd från alla former av våld. Detta innefattar såväl fysisk som psykisk misshandel, det vill säga även att bevittna våld. Frågan om våld mot barn måste därför prioriteras när barnkonventionen blir lag. De luckor som finns i rättssystemet idag måste täppas till, och barnen måste garanteras det skydd som de har rätt till. Det innebär i praktiken att det krävs ändringar både av lagen och själva attityden till att barn blir misshandlade.

UNICEF Sverige kräver därför:

  • Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn.
  • Att definitionen av våld mot barn också ska innefatta barn som bevittnar våld i hemmet.
  • Att det införs tydliga nationella bestämmelser för hur socialtjänsten, polis, socialtjänst och rättsväsende ska arbeta tillsammans i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.

Här kan du läsa artikeln på Svenska Dagbladets hemsida.


Gå till källa
Author: Christina Heilborn

Ett flyg kommer lastat!

Nu packar vi för årets viktigaste flygresa! Den 6e mars fyller vi, tillsammans med Norwegian, ett flygplan med förnödenheter till barnen i Mali. Foto: ©UNICEF

Sedan konflikten i Mali bröt ut 2012 har 360 000 barn förlorat möjligheten att gå i skolan. Nästan 400 skolor har stängts och många av dem har förstörts, plundrats eller tagits över av militären.

I en konflikt är det viktigt att barnen så snart som möjligt får komma tillbaka till skolan. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för barn att återhämta sig från svåra upplevelser. I skolan får barnen andrum och vardagliga rutiner som lugnar och skapar en känsla av normalitet.

Som världens största barnrättsorganisation kämpar vi för att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Hjälp oss att tillsammans med Norwegian fylla ett flygplan med skolmaterial och nödhjälp som ger barnen i Malin en bättre framtid. Hjälp oss att fylla flygplanet här!


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Svältkatastrof i Sydsudan

UNICEF finns på plats i Sydsudan och kämpar för barn som Elizabeth, 1,5 år, som lider av akut undernäring. Foto: ©UNICEF/Farran

Konflikten i landet startade i december 2013 och har tillsammans med en kollapsande ekonomi försatt befolkningen i en mycket svår situation. För att katastrofen inte ska förvärras ytterligare krävs det omfattande hjälpinsatser.

– Över en miljon barn lider av akut undernäring i landet. Om vi inte når fram med hjälp fort, kommer många av barnen att dö, säger Jeremy Hopkins, representant för UNICEF i Sydsudan.

Vad gör UNICEF?
UNICEF samarbetar med partners på plats för att, trots den svåra säkerhetssituationen, nå fram till och leverera livräddande stöd till de drabbade barnen och familjerna. Målet är att nå 207 000 barn med behandling mot undernäring.

Under 2016 behandlade UNICEF 180 000 akut undernärda barn. Men mer hjälp behövs för att vi ska kunna nå fler barn.

Var med oss och kämpa för barnen i Sydsudan och barn som drabbas av konflikter och katastrofer över hela världen. Ge en katastrofgåva idag.

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige