Missa inte nya skogsfilmen från WWF och Anders Jansson!

Ser du skillnad på skog och skog? Den frågan kan tittaren ställa sig efter att ha sett komikern Anders Jansson snubbla runt i skogen i en ny kortfilm från WWF. Anders spelar själv de båda olika karaktärerna i filmen som utspelar sig i produktionsskog, på kalhygget och i en naturskog rik på biologisk mångfald.

De två karaktärerna är ett udda par som tillsammans ska söka rätt på den mystiska Stor-Tallen, den grövsta tallen i hela skogen. Deras färd belyser den tydliga skillnaden mellan skog som myllrar av liv och skog som…inte gör det. Filmen lyfter på ett lättsamt sätt en viktig fråga – i vilka skogar kan vi egentligen få se dessa flerhundraåriga Stor-Tallar som ju är enormt viktiga för naturens fortlevnad? Och hur kan vi se till att dessa skogar får stå kvar efter att ha vuxit sig livskraftiga över flera århundraden?

Denna roliga film vill uppmärksamma tittaren på de olika skogsformerna vi har i Sverige och rollen de spelar för den biologiska mångfalden. WWF har just nu en namninsamling för färre kalhyggen och ett riktigt skydd för skogens arter. Namninsamlingen pågår fram till 31 oktober och ska sedan överlämnas till den nya miljöministern efter riksdagsvalet. Du hittar den här: Upprop för skogens arter – Världsnaturfonden WWF

Gör som över 25 000 skriv på för färre kalhyggen och ett riktigt skydd för skogens arter!

https://www.wwf.se/val2022/skogen/upprop-for-skogens-arter/

The post Missa inte nya skogsfilmen från WWF och Anders Jansson! appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Charlotte Judkins

Svensk vattenkraftförening blundar för artkrisen

Svensk vattenkraftförening (SVAF) menar att vattenkraftens miljöprövning kommer minska elproduktionen kraftigt. Thomas Sandberg, ordförande för SVAF påstår i en replik i DN att miljöprövningarna saknar stöd i EU-lagstiftningen och att de ställer orimliga krav på miljöanpassningar och slår hårt mot produktion och andra samhällsintressen som fiske och den lokala miljön. Inget kunde vara mer fel.  

Läs SVAFS replik i DN 25/8 här.
Låt oss börja med EU-lagstiftningen. EU:s Vattendirektiv ställer krav på Sverige att verka för en god vattenmiljö vilket ska ha uppnåtts i alla vatten senast 2027.SVAF har rätt i att direktivet öppnar upp för vissa undantag men Sverige har dock kritiserats av EU-kommissionen för att ha överutnyttjat denna möjlighet. WWF har tidigare kunnat visa att regeringens uppmaning till Vattenmyndigheterna att fullt ut utnyttja de möjligheter till undantag som direktivet fastslår, och riktvärdet på 1,5TWh i maximal produktionsförlust strider mot Vattendirektivet. Undantag ska ses som en sista utväg när ingenting annat fungerar och behöver prövas utifrån de specifika omständigheterna i varje enskilt fall. Miljöanpassningen är dessutom helt avgörande om Sverige ska leva upp till den kommande Restaureringslagen som innehåller legalt bindande mål om att ett antal km vattendrag som ska restaureras.  

Sen var det detta med produktionsförlusterna. SVAF pratar om produktionsförluster i den storskaliga vattenkraften på 5–10 TWh och ytterligare 5TWh i förluster om alla småskaliga kraftverk och dess dammar rivs ut. Det saknas dock helt stöd i vattenlagstiftningen och den nationella prövningsplanen för att en miljöanpassning av vattenkraften skulle tvinga fram utrivning av all småskalig vattenkraft. Detta har inte minst Havs- och Vattenmyndigheten f understrukit Och storskaliga vattenkraftverk har getts undantag i form av mindre stränga krav för att bibehålla dessa kraftverks reglerbidrag och elproduktion. De beräkningar av produktionsförluster som tagits fram varierar avsevärt, och är förknippade med stora osäkerheter. Var vi landar i slutändan vet vi inte. I vissa älvar, däribland Ljungan och Umeälven, kan produktionen faktiskt komma att öka, även om ambitiösa miljöåtgärder genomförs. Detta beror på att klimatförändringarna kommer att leda till ökade vattenflöden i älvarna.   

SVAF påstår även att utrivning av dammar kommer att påverka andra samhällsintressen som fiske, rekreation och vattenförsörjning. Visst kan rekreationsmöjligheter ändras för den som badar i dammen, grundvattennivån kan påverkas för den som bor precis intill och vattenspegeln försvinna. Men detta är inte argument för att bedriva en miljöskadlig verksamhet. Det finns naturliga sjöar och vattendrag som lämpar sig betydligt bättre för rekreation och bad. Påverkan på kulturmiljö som SVAF även oroar sig för kan begränsas genom att bevara fundament, byggnad eller annan rest av dammen så att det fortsatt tydligt framgår att det funnits en historisk verksamhet på platsen. Att utrivning av dammar skulle ha något annat än en positiv effekt på den lokala miljön eller fiske är ett absurt påstående.  
 
Våra älvar och åar är redan idag kraftigt påverkade av vattenkraften och effekterna på vattenlevande djur och växter kommer att förvärras med ett förändrat klimat. I hela Europa sinar viktiga floder till följd av värmen och torkan. Krisen beskrivs som den värsta i Europa på 500 år. Vattennivåerna i Emån i Småland är lika låga som under extremsommaren 2018, och vi ser även mycket låga vattennivåer i andra vattendrag i södra och mellersta Sverige.  

I det läget blir än viktigare att miljöanpassningar som minimitappningar och fiskvägar kommer till stånd för att förhindra att vattendrag torkar ut och arter ej kan vandra och ta skydd i kallare djupområden. Att vi är mitt uppe i en artkris som kommer att förvärras med klimatförändringarna verkar dock ha undgått Svensk vattenkraftförening. SVAF får gärna ägna mindre tid till att sprida lögner, och mer kraft åt att åtgärda sin miljöpåverkan.   

Gustaf Lind, generalsekreterare WWF
Karin Glaumann, sötvattensexpert WWF 

The post Svensk vattenkraftförening blundar för artkrisen appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Nina Schmieder

WWF gör skogsfilm med Anders Jansson

Ser du skillnad på skog och skog? Den frågan kan tittaren ställa sig efter att ha sett komikern Anders Jansson snubbla runt i skogen i en ny kortfilm från WWF. Anders spelar själv de båda olika karaktärerna i filmen som utspelar sig i produktionsskog, på kalhygget och i en naturskog rik på biologisk mångfald.

De två karaktärerna är ett udda par som tillsammans ska söka rätt på den mystiska Stor-Tallen, den grövsta tallen i hela skogen. Deras färd belyser den tydliga skillnaden mellan skog som myllrar av liv och skog som…inte gör det. Filmen lyfter på ett lättsamt sätt en viktig fråga – i vilka skogar kan vi egentligen få se dessa flerhundraåriga Stor-Tallar som ju är enormt viktiga för naturens fortlevnad? Och hur kan vi se till att dessa skogar får stå kvar efter att ha vuxit sig livskraftiga över flera århundraden?

Denna roliga film vill uppmärksamma tittaren på de olika skogsformerna vi har i Sverige och rollen de spelar för den biologiska mångfalden. WWF har just nu en namninsamling för färre kalhyggen och ett riktigt skydd för skogens arter. Namninsamlingen pågår fram till 31 oktober och ska sedan överlämnas till den nya miljöministern efter riksdagsvalet. Du hittar den här: Upprop för skogens arter – Världsnaturfonden WWF

Gör som över 25 000 skriv på för färre kalhyggen och ett riktigt skydd för skogens arter!

https://www.wwf.se/val2022/skogen/upprop-for-skogens-arter/

The post WWF gör skogsfilm med Anders Jansson appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Charlotte Judkins

Svensk vattenkraftsförening blundar för artkrisen

Svensk vattenkraftsförening (SVAF) menar att vattenkraftens miljöprövning kommer minska elproduktionen kraftigt. Thomas Sandberg, ordförande för SVAF   påstår i en replik (länk DN 25/8) att miljöprövningarna saknar stöd i EU-lagstiftningen och att de ställer orimliga krav på miljöanpassningar och slår hårt mot produktion och andra samhällsintressen som fiske och den lokala miljön. Inget kunde vara mer fel.  

Låt oss börja med EU-lagstiftningen. EU:s Vattendirektiv ställer krav på Sverige att verka för en god vattenmiljö vilket ska ha uppnåtts i alla vatten senast 2027.SVAF har rätt i att direktivet öppnar upp för vissa undantag men Sverige har dock kritiserats av EU-kommissionen för att ha överutnyttjat denna möjlighet. WWF har tidigare kunnat visa att regeringens uppmaning till Vattenmyndigheterna att fullt ut utnyttja de möjligheter till undantag som direktivet fastslår, och riktvärdet på 1,5TWh i maximal produktionsförlust strider mot Vattendirektivet. Undantag ska ses som en sista utväg när ingenting annat fungerar och behöver prövas utifrån de specifika omständigheterna i varje enskilt fall. Miljöanpassningen är dessutom helt avgörande om Sverige ska leva upp till den kommande Restaureringslagen som innehåller legalt bindande mål om att ett antal km vattendrag som ska restaureras.  

Sen var det detta med produktionsförlusterna. SVAF pratar om produktionsförluster i den storskaliga vattenkraften på 5–10 TWh och ytterligare 5TWh i förluster om alla småskaliga kraftverk och dess dammar rivs ut. Det saknas dock helt stöd i vattenlagstiftningen och den nationella prövningsplanen för att en miljöanpassning av vattenkraften skulle tvinga fram utrivning av all småskalig vattenkraft. Detta har inte minst Havs- och Vattenmyndigheten f understrukit Och storskaliga vattenkraftverk har getts undantag i form av mindre stränga krav för att bibehålla dessa kraftverks reglerbidrag och elproduktion. De beräkningar av produktionsförluster som tagits fram varierar avsevärt, och är förknippade med stora osäkerheter. Var vi landar i slutändan vet vi inte. I vissa älvar, däribland Ljungan och Umeälven, kan produktionen faktiskt komma att öka, även om ambitiösa miljöåtgärder genomförs. Detta beror på att klimatförändringarna kommer att leda till ökade vattenflöden i älvarna.   

SVAF påstår även att utrivning av dammar kommer att påverka andra samhällsintressen som fiske, rekreation och vattenförsörjning. Visst kan rekreationsmöjligheter ändras för den som badar i dammen, grundvattennivån kan påverkas för den som bor precis intill och vattenspegeln försvinna. Men detta är inte argument för att bedriva en miljöskadlig verksamhet. Det finns naturliga sjöar och vattendrag som lämpar sig betydligt bättre för rekreation och bad. Påverkan på kulturmiljö som SVAF även oroar sig för kan begränsas genom att bevara fundament, byggnad eller annan rest av dammen så att det fortsatt tydligt framgår att det funnits en historisk verksamhet på platsen. Att utrivning av dammar skulle ha något annat än en positiv effekt på den lokala miljön eller fiske är ett absurt påstående.  
 
Våra älvar och åar är redan idag kraftigt påverkade av vattenkraften och effekterna på vattenlevande djur och växter kommer att förvärras med ett förändrat klimat. I hela Europa sinar viktiga floder till följd av värmen och torkan. Krisen beskrivs som den värsta i Europa på 500 år. Vattennivåerna i Emån i Småland är lika låga som under extremsommaren 2018, och vi ser även mycket låga vattennivåer i andra vattendrag i södra och mellersta Sverige.  

I det läget blir än viktigare att miljöanpassningar som minimitappningar och fiskvägar kommer till stånd för att förhindra att vattendrag torkar ut och arter ej kan vandra och ta skydd i kallare djupområden. Att vi är mitt uppe i en artkris som kommer att förvärras med klimatförändringarna verkar dock ha undgått Svensk vattenkraftsförening. SVAF får gärna ägna mindre tid till att sprida lögner, och mer kraft åt att åtgärda sin miljöpåverkan.   

Karin Glaumann 

Sötvattensexpert 

WWF 

The post Svensk vattenkraftsförening blundar för artkrisen appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Charlotte Judkins

WWF, EU och Samerådet diskuterar klimat, natur, urfolk och gröna jobb

Norrbottensbesöket är en förberedelse inför våren 2023 då Sverige blir ordförandeland i EU och en rad möten hålls runt om i Sverige, bland annat i Sápmi. EU-kommissionens högste chef i Sverige, Christian Danielsson, har varit på plats liksom WWFs generalsekreterare Gustaf Lind och Elle Merete Omma från Samerådet.

Gruppen besöker bland annat Kiruna och den unika torvmyren Tavvavuoma, där WWF driver ett naturvårdsprojekt, samt Råstojaure. Per-Gustav Idivuoma från Lainiovuomas sameby deltog där.

–Trycket på Norrlands naturresurser är enormt i jakten på gröna jobb och ökar klimatförändringarna snabbt. Det handlar om vattenkraft, vindkraft, skogsavverkning och mineralbrytning som riskerar att negativt påverka både naturen och samerna, EUs enda officiella urfolk. Det finns otroligt stora natur- och kulturvärden i Norrbotten som inte får gå förlorade i jakten på det nya industriklivet, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.

–Samerådet har stora förväntningar på Sveriges ordförandeskap i EU, inte minst att synliggöra samisk kultur och levnadssätt för att öka kunskapen i EU om samiska rättigheter. EUs arbete med klimatfrågor har en direkt påverkan på renskötsel och andra samiska näringar. Det är avgörande att EUs kunskap om samer stärks så att beslut även gynnar oss samer, säger Elle Merete Omma, ledare för Sametingets EU-avdelning.

WWF vill bland annat att en nationalpark bildas i norra Sverige för att skydda unika lågfjällsmyrar och det sköra tundralandskapet och förvalta det med hjälp av traditionell samisk kunskap.

Deltagare: Christian Danielsson, chef EU-kommissionens representation i Sverige, Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, Tom Arnbom, Arktisexpert WWF, Niila Inga, ordförande Laevas Sameby, Elle Merete Omma, ledare för Samerådets EU-avdelning.

För frågor, kontakta: 

Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, 073-525 35 71

Tom Arnbom, Arktisexpert WWF, 070-554 40 66

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

Elle Mereta Omma, EU-ansvarig Sametinget, 073-443-81-05

The post WWF, EU och Samerådet diskuterar klimat, natur, urfolk och gröna jobb appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

WWF på plats under Världsvattenveckan

Nu inleds Världsvattenveckan, världens främsta konferens om globala vatten- och utvecklingsfrågor där i år mer än 3500 företrädare från över 130 länder deltar.  Konferensen är ett unikt tillfälle för regeringar, företag, forskare, internationella organisationer och civilsamhälle att samlas för att gemensamt hitta svar på världens vattenutmaningar. I år har veckan det övergripande temat ”Seeing the Unseen: The Value of Water” och WWF deltar med både seminarier och utställningsmonter. 

 
För WWF är friskt och rent vatten en förutsättning för en levande planet och en viktig del i naturvårdsarbetet. WWFs vattenarbete mot den privata sektorn handlar om att tillsammans med företag ta fram och införa mål, strategier och mer hållbara vattenmetoder i deras verksamheter och värdekedjor.  

På årets Vattenvecka är WWF på plats med en monter som presenterar vattenarbetet där bland annat WWFs företagssamarbeten och initiativ med vattenfrågor lyfts fram. WWF Sverige samarbetar med flera partners inom hållbar vattenförvaltning; H&M Group, IKEA, Gina Tricot, GANT och AstraZeneca. WWF medverkar även i en rad seminarier, bland annat “Hållbar vattenförvaltning med AstraZeneca i Kina” och  ”Impact Beyond Progress” med H&M Group där fokus är på lärdomar och vägen framåt utifrån deras tio års långa vattenarbete (vid intresse att delta, mejla harsh.sheth@wwf.se). Därtill släpper WWF en rapport om textilsektorns arbete och en analys om Europas framtida vattenrisker i samband med konferensen. 
 

Världsvattenveckan anordnas av SIWI och pågår mellan 23 Augusti- 1 September. Se hela programmet. 

Om WWFs vattensamarbeten med företag: 
WWF Sverige samarbetar med flera partners inom hållbar vattenförvaltning: H&M Group, IKEA, Gina Tricot, GANT och Astra Zeneca. Arbetet med Water Stewardship sker på många nivåer. Här ingår bland annat att företagen ökar sin medvetenhet och kunskap om hur de, inklusive deras leverantörer och kunder, är beroende av och påverkar sötvattenresurser.  Läs mer information om WWFs program för vattenförvaltning (water stewardship) i den privata sektorn.

https://www.wwf.se/english/hm-partnership-results/water/#the-model

The post WWF på plats under Världsvattenveckan appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: Charlotte Judkins

Fiskdöden i polska floden Oder är en varningssignal för hela Östersjöområdet

–   Fiskdöden i floden Oder är en mycket allvarlig ekologisk katastrof, som uppmärksammats väldigt lite i Sverige. Det är en kraftig varningssignal till regeringarna i Östersjöområdet att vårt gemensamma hav kan påverkas, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF Sverige. WWF-kontoren runt Östersjön uppmanar i det öppna brevet Östersjöregeringarna att agera gemensamt inom HELCOM för att hantera situationen i Oder och förhindra liknande katastrofer i framtiden.  

Det var i juli som det upptäcktes att över 100 ton med döda fiskar flöt i floden. Det är fortfarande oklart exakt vad som ligger bakom, men troligen är det en kombination av orsaker skapade av människan. Utsläpp av förorenade ämnen, kombinerat med ovanligt låga vattennivåer och höga vattentemperaturer, ser ut att tillsammans ha gett de här dramatiska följderna.  

 – Hundratals ton av döda fiskar, snäckor, musslor och andra arter är drabbade. Eftersom Oder rinner ut i Östersjön är denna miljökatastrof en gemensam angelägenhet. Östersjön, som redan idag är kraftigt förorenat, kan riskera att påverkas om åtgärder inte sätts in snabbt, säger Johanna Fox, chef för det internationella Östersjöprogrammet på WWF.   Oavsett hur det exakta händelseförloppet ser ut bakåt, borde alla nu titta framåt för att se vad vi kan göra för att minska risken för en upprepning och minska risken för följdeffekter för Östersjön, menar WWF. 

Regeringen i Polen har kritiserats av WWF och andra organisationer för bristen på systematisk kontroll och uppföljning av vattenkvaliteten i floden Oder. Det finns flera regelverk som slår fast vad som behöver göras – inklusive EU:s Vattendirektiv från år 2000 och HELCOM:s ”Baltic Sea Action Plan”.  

WWF föreslår Östersjöregeringarna, inom ramen för HELCOM att:

  • besluta om gemensam respons, övervakning och uppföljning samt restaurering av Oder. 
  • ta fram en handlingsplan för hantering av liknande händelser i framtiden, för att säkra informationsutbyte, resurser och expertis.  
  • övervaka potentiellt förorenande verksamheter, för att ge tidig förvarning och snabba åtgärder i hela Östersjöns avrinningsområde.  

Nu är det särskilt viktigt att regeringarna i Tyskland och Polen agerar. Här kan alla stater runt Östersjön bidra – antingen inom ramen för HELCOM eller på andra sätt.  WWF vill se:

  • ett särskilt åtgärdspaket, med tillhörande finansiering, för att återställa ekologin i och kring floden Oder.  
  • en kritisk översyn av alla planer på ytterligare exploatering av floden Oder, vare sig det handlar om vattenreglering för vattenkraftsproduktion eller fysisk förändring av flodens fåra för sjöfarten. Sådana åtgärder riskerar att stå i direkt strid med EU:s Vattendirektiv.  

 – Katastrofen i Oder visar hur ömtåliga våra ekosystem är. Nu måste vi lära oss av denna erfarenhet och påskynda arbetet med att förbättra Europas vatten genom att förebygga och minska vattenföroreningar, barriärer och flödesförändringar, säger Johanna Fox, chef för det internationella Östersjöprogrammet på WWF. 

FAKTA: Naturkatastrofen i Oder 

Oder, som rinner längs polsk-tyska gränsen, är Polens näst största flod och mynnar ut i Östersjön.  I somras började rapporter komma om stora mängder död fisk i floden. De senaste veckorna har tonvis med död fisk flutit upp till flodens yta och plockats längs strandkanterna. Orsaken till massdöden är ännu inte fullt utredd, men det står klart att händelsen är en miljökatastrof, och att det kan ta många år innan Oder är återställd. Att fastställa orsaken till händelsen är av yttersta vikt för arbetet framåt, anser WWF. 

FAKTA: HELCOM 

HELCOM är en förkortning av Helsingforskonventionen som är en regional miljökonvention. Den undertecknades 1974 och är i kraft sedan år 1980, med syfte att skydda och bevara den marina miljön i Östersjöområdet. Samtliga länder med kust mot Östersjön har skrivit under konventionen, som behandlar frågor som övergödning, utsläpp av miljöfarliga ämnen och biologisk mångfald. Konventionen omfattar åtta områden såsom hållbart fiske, minskning av föroreningar från fartyg och insatser vid föroreningsincidenter, med flera. 

HELCOM leds av ett ordförandeland – för närvarande är det Lettland som leder arbetet i två år, från 1 juli 2022 till juni 2024. 

 

WWFs öppna brev till Östersjöregeringarna bifogas nedan.

 

The post Fiskdöden i polska floden Oder är en varningssignal för hela Östersjöområdet appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

Barnen i krigets Ukraina betalar det högsta priset

En mamma återförenas med sin son utanför deras hem i Ukraina efter att de varit ifrån varandra i över en månad.

Istället för att gå till skolan vaknar miljontals barn i dag till verkligheten av krig och förödelse i Ukraina. Alla barn i landet har påverkats av det fruktansvärda kriget. Barn har förlorat föräldrar, befinner sig på flykt och går miste om sin skolgång. Många går och lägger sig varje kväll oroliga för att de ska vakna av ett flyglarm mitt i natten. Oroligheterna och de våldsamma striderna fortsätter främst i östra och södra Ukraina. Skolor och sjukhus har bombats och minst 972 barn har dödats eller skadats sedan kriget bröt ut. Men UNICEF befarar att siffran är betydligt högre.

Bli månadsgivare – som Världsförälder är du med och räddar barns liv.

– Skolstarten i Ukraina är en påminnelse om hur mycket barnen har förlorat. Utbildningssystem har förstörts på grund av de eskalerande våldet i landet. Skolor har blivit måltavlor och används som en bricka i spelet i kriget. Det har resulterat i att familjer inte känner sig trygga att skicka sina barn till skolan. Vi uppskattar att 1 av 10 skolor har förstörts, säger Catherine M.Russel, UNICEFs högsta chef. 

Miljontals barn är på flykt världen över

Kriget i Ukraina har även fått förödande konsekvenser för barn runt om i världen. I slutet av 2021 var 37 miljoner barn på flykt, det är den högsta siffran någonsin. Sedan kriget bröt i Ukraina har siffran ökat drastiskt. Cirka 6,6 miljoner människor beräknas vara på flykt från Ukraina till andra europeiska länder, många av dem kvinnor och barn. Samtidigt når effekterna av kriget även Afrikas horn och förvärrar en redan akut hungerkatastrof. Livsviktig export av spannmål från Ukraina har uteblivit till länder som redan befinner sig på randen till svält.

UNICEFs arbete för barnen i Ukraina 

Utmaningarna för barn i Ukraina och runt om i världen kan tyckas hopplösa. Men tack vare medmänsklighet och solidaritet från våra givare och företagspartners har vi kunnat utöka våra hjälpinsatser i Ukraina och i närliggande länder. Vi kommer fortsätta kämpa för att barnen ska få fred och vi kommer att stanna så länge de behöver oss.

Ge en gåva – Köp nödpaket till barnen i Ukraina

Barn som leker utanför ett av UNICEFs samlingscenter Blå punkter i Moldavien.

Nedan följer exempel på vad UNICEF har gjort under de senaste sex månaderna, i Ukraina och grannländerna:

  • UNICEF finns på tio platser runt om i Ukraina för att möta de humanitära behoven som finns för barn och familjer som drabbats av kriget. 
  • 3,9 miljoner människor har fått tillgång till livräddande sjukhusutrustning i krigsdrabbade områden i Ukraina. 
  • 1,4 miljoner barn och vårdnadshavare har fått psykosocialt stöd. 
  • 290 000 barn har fått tillgång till läromedel.
  • 402 000 barn har fått undervisning utanför ordinarie skolsystem.
  • Tillsammans med UNHCR har vi upprättat Blå punkter som är trygga samlingsplatser längst flyktvägen. Där kan barn och familjer bland annat få tillgång till rent vatten, förnödenheter, psykosocialt stöd och rådgivning.
  • 3,4 miljoner människor har fått tillgång till rent vatten där infrastruktur förstörts.
  • Nästan 455 000 människor har fått tillgång till hygien och sanitetspaket.

Inlägget Barnen i krigets Ukraina betalar det högsta priset dök först upp på UNICEF Sveriges blogg.

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Ny rapport: 17 procent av Europas befolkning riskerar vattenbrist 2050

– Sommarens torka i Europa visar återigen hur en ökad vattenbrist kan slå mot människor, ekonomier och samhällen. Vår analys pekar på att läget kan bli långt värre framöver. Det går inte längre att blunda för riskerna, vi behöver brådskande åtgärder här och nu, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Enligt analysen, som bygger på klimat- och socioekonomiska scenarios i WWFs verktyg för vattenrisker, kommer Europa att bli ännu mer utsatt för vattenbrist framöver. Analysen ger också en bild av vilka regioner som kommer att drabbas värst: I synnerhet södra Spanien, Grekland och Turkiet – regioner som idag redan lider av torka. I dessa länder kan tre fjärdedelar av befolkningen riskera vattenbrist.

Som en följd hotas Medelhavsländernas ekonomier som är beroende av jordbruk och turism. Omkring 80 procent av dessa länders BNP genereras i regioner med vattenbrist.

– Men effekterna av vattenbristen kommer inte att stanna i dessa länder. Priserna för varor från dessa länder riskerar att gå upp, vilket även kan påverka svenska konsumenter och företag. Även företag med produktion i länder med vattenbrist kan drabbas på olika sätt, säger Marcus Öhman, Avdelningschef Hav och Vatten på Världsnaturfonden WWF.

Under sommaren har fyra av Europas viktigaste floder – Donau, Po, Rhen och Wisla – drabbats av rekordlåga vattennivåer, vilket påverkat såväl företag, industri, jordbruk som invånarnas tillgång till dricksvatten. Enligt WWF är friska floder en nyckel till att bygga motståndskraft och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter.

– Politiker, företag och investerare behöver agera. Förutom att fasa ut fossila bränslen så snabbt som möjligt, behöver vi ansvarsfull vattenförvaltning och naturbaserade lösningar som håller vatten kvar i landskapet. Här kan alla dessa grupper påverka inom sina respektive områden, säger Marcus Öhman.

Några resultat ur analysen (pessimistisk scenario 2050):

Land

Procent av BNP i riskområden (stor – extremt stor)

Andel befolkning som riskerar vattenbrist (stor – extremt stor)

Turkiet

100%

100%

Grekland

82%

82%

Spanien

75%

74%

 

WWFs uppmaning till:

 

Politiker:

–       Påskynda genomförandet av EUs vattendirektiv som syftar till att skydda och förbättra EUs alla vatten.

–       Stödja EU kommissionens förslag till ny restaureringslag. Lagen ställer krav på EUs medlemsländer att bland annat restaurera påverkade vattendrag och våtmarker.

Företag:

–       Sätt vetenskapligt baserade klimatmål. Klimateffekterna driver på extremväder som torka och översvämningar.

–       Kartlägg företagets värdekedjas risker kopplade till vatten. Använd gärna WWFs vattenriskfilter.

–          Agera på de framkomna riskerna. Samarbeta med företag och investerare och driv på för mer hållbar vattenhantering i och utanför branschen.

Investerare:

–          För dialog med bolag och driv på för att företag ska redovisa och hanterasina vattenrisker.

–          Använd ert inflytande för att ställa om från ohållbara ekonomiska aktiviteter, mot en ekonomi inom planetens gränser.

 

Om analysen:

Analysen bygger på data från WWFs vattenriskfilter som kombineras med framtida klimat- och socioekonomiska scenarios från FNs klimatpanel IPCC och forskningsinstitutet IIASA. Analysen har 2020 som basår.

 

För mer information, kontakta:

Marcus Öhman, avdelningschef Hav & Vatten på WWF, marcus.ohman@wwf.se, tel 073-020 54 95.

WWFs pressteam, press@wwf.se, tel 08-546 575 00.

The post Ny rapport: 17 procent av Europas befolkning riskerar vattenbrist 2050 appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author:

Stor risk att Sverige blir bromskloss för EU-lag om att restaurera natur

– Det är sorgligt att 5 av 8 riksdagspartier vill försöka stoppa den första nya breda naturlagstiftningen sedan 1992. Fastlåsningen kring den förda linjen i skogspolitiken riskerar nu än en gång att påverka bevarandet av all typ av natur i hela unionen, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF.

En restaureringslag på EU-nivå behövs för att bekämpa gränsöverskridande hot mot miljön och naturen. I likhet med kommissionen anser WWF att det är nödvändigt att agera på EU-nivå för att tackla förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar. Den nya lagen kompletterar nuvarande lagstiftning och underlättar genomförandet.

I veckan presenterade också den socialdemokratiska regeringen sin syn på EUs förslag till restaureringsförordning. Sveriges inställning i EUs ministerråd kommer dock att avgöras av den regering och riksdag som kommer efter valet. I förslaget finns enstaka skrivningar där regeringen erkänner vikten av restaurering för biologisk mångfald, klimatanpassning, ekosystemtjänster, samhällsekonomin och för att uppnå miljö- och globala hållbarhetsmål. Men i faktapromemorian förs en rad invändningar fram mot förslaget i sin nuvarande utformning. Hinder för ökad produktion inom jord- och skogsbruk och ökade kostnader för de areella näringarna är de konsekvenser som framhävs mest.

– Förutom att beslutet är mycket negativt för naturen så befäster det bilden av att Sverige är ett kompromisslöst nejsägarland i EU. Det är en mycket riskabel politik när Sverige i vår ska vara ordförande i EU, då uppgiften är att få medlemsstaterna att finna kompromisser i för dem känsliga frågor, säger Gustaf Lind

Det är allvarligt att regeringen ifrågasätter själva grunden med lagstiftningen, det vill säga att legalt bindande mål verkligen är rätt verktyg, menar WWF. Detta trots att de frivilliga mål som funnits i den tidigare strategin för biologisk mångfald inte har haft effekt. Det framgår också att regeringen vill verka för försvagningar av flera mål och indikatorer.  

– Regeringen visar alltmer hur den nedprioriterar miljöfrågorna. Den här lagstiftningen har stora möjligheter att bidra till att lösa vår tids två största utmaningar som klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Vi vädjar till regeringen att agera ansvarsfullt och stödja förslaget till restaureringslag, säger Emelie Nilsson sakkunnig naturvårdspolicy WWF.

Faktaruta

Förslag från EU där EU delar befogenhet med medlemsländerna kan prövas enligt subsidiaritetsprincipen. Om medlemsländernas parlament anser att ett lagförslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen kan de lämna ett motiverat yttrande till kommissionen inom åtta veckor

Om tillräckligt många medlemsländer röstar nej måste EU-kommissionen ompröva, ändra eller dra tillbaka sitt förslag.

 Länkar:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/utlatande/subsidiaritetsprovning-av-kommissionens-forslag_H901MJU32

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/fakta-pm-om-eu-forslag/forordning-om-restaurering-av-natur_H906FPM114#:~:text=Kommissionen%20presenterade%20den%2022%20juni,f%C3%B6r%20biologisk%20m%C3%A5ngfald%20och%20klimatanpassning

För frågor, ring: Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, 073-525 35 71

Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy, 076-314 79 58

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

 

 

 

 

 

 

 

Georgia 12

The post Stor risk att Sverige blir bromskloss för EU-lag om att restaurera natur appeared first on Världsnaturfonden WWF.

Gå till källa
Author: