​KUBA: Graffitikonstnär frisläppt efter ett år

Graffitikonstnären Danilo Maldonado Machado — känd som “El Sexto” — släpptes oväntat från Valle Grande-fängelset den 20 oktober.
-Hans frigivning är fantastiska nyheter, men han skulle aldrig ha blivit fängslad överhuvudtaget. Att fredligt uttrycka sin åsikt är inte ett brott, säger Erika Guevara-Rosas, chef Amnestys Amerikaavdelning.
Gå till källa
Author: Amnesty International, svenska sektionen

Kristoffer Triumf intervjuar barnminister Åsa Regnér

Kristoffer Triumf och barnminister Åsa Regnér. Foto: © Melker Dahlstrand

Kristoffer Triumf och barnminister Åsa Regnér. Foto: © Melker Dahlstrand

I det sista avsnittet av ”Röster från bänken” får barnministern lyssna på barnens berättelser, där de beskriver hur de blivit svikna i mötet med samhällets vuxna. Kristoffer Triumf från poddserien Värvet intervjuar.

I intervjun beskriver barnministern bland annat problematiken med att alldeles för lite tid läggs på att prata med barnen:

– På en arbetsdag, om man utreder en fråga som rör barn, så använder man en kvart av den dagen till att faktiskt prata med barnet. Det är ju alldeles för lite. Vi jobbar nu för att förbättra situationen och för att barns synpunkter ska vara i fokus och att besluten blir bra för barn, säger Åsa Regnér.

I intervjun diskuteras också att barn i Sverige inte själva har rätt att klaga utan vårdnadshavare när deras rättigheter har kränkts. Barnombudsmannen är den enda ombudsmannen i Sverige som inte kan ta emot enskilda klagomål från sin målgrupp, det vill säga barnen. Vart kan barn vända sig om de blivit felbehandlade?

– De ska kunna vända sig till skolan, till BO, och förstås till socialtjänsten som är på deras sida helt enkelt. Barns rättigheter ska vara i fokus och de ska kunna få hjälp och stöd. Det finns mekanismer som bör fungera, säger barnministern.

Lyssna på hela intervjun i poddavsnittet nedan, och hjälp oss trycka på regeringen så att de agerar snart och inför klagorätt för barn. Skriv under här!

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

​Sydostasien: Rohingyaflyktingar utsatta för vidriga övergrepp till havs

Människor ur folkgruppen rohingya, som försökte fly förföljelsen i Burma med båt tidigare i år, dödades eller misshandlades svårt av människosmugglare om deras familjer inte lyckades betala lösensummor. Förhållandena de fick utstå var fruktansvärda, säger Amnesty i en ny rapport.
Gå till källa
Author: Amnesty International, svenska sektionen

Nu tackar vi alla lärare och uppmanar skolor att ”dagsverka” 2016

Lärare är hjältar. Det är lärare som påverkar och engagerar eleverna och är med och förändrar världen. Sprid gärna filmen för att tacka en lärare du känner! Genom Operation Dagsverke skapar svenska skolor möjligheter för fler barn ute i världen att få en lärare att tacka.

Operation Dagsverke är en insamlings- och informationskampanj där svenska elever lämnar skolbänken för en dag och gör ett dagsverke – exempelvis genom att arbeta hemma eller på ett företag. Pengarna de tjänar går till skol- och utbildningsprojekt i andra länder. Elever hjälper helt enkelt andra elever. Kampanjen är också ett gyllene tillfälle att prata om mänskliga rättigheter och att främja elevernas entreprenörskap.

Nästa års insamling går till Mongoliet

Årets Operation Dagsverke resulterade i 2,7 miljoner till rent vatten i Tanzanias skolor. Stort tack till alla de skolor med engagerade lärare och elever som gjorde det möjligt. Nu utmanar vi Sveriges alla skolor att samla in ännu mer under kampanjen 2016.

Varje år samlar Sveriges elever in till ett nytt land och nästa år har turen kommit till Mongoliet. Det bor ungefär 32 000 barn med funktionsnedsättning i Mongoliet, men bara 40 procent av dem går i grundskolan. Målet med kampanjen 2016 är att fler barn med funktionsnedsättningar ska få möjlighet att gå i skolan.

Nytt för 2016 är att det inte kostar något att vara med i Operation Dagsverke. Alla deltagande skolor får också möjlighet att vara med på konferensen den 5 februari, där de bland annat får träffa två elever från Mongoliet som berättar om sin vardag och svarar på elevernas frågor. Läs gärna mer om kampanjen här.

Tillsammans kämpar alla elever med oss på UNICEF för alla barns rätt att gå i skolan. Är du lärare eller knuten till en elevkår kan du anmäla din skola redan nu.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Gabriel Wikström kommenterar Röster från bänken

Inför lanseringen av UNICEFs poddserie Röster från bänken skickade vi varje avsnitt till en minister som berörs av ämnet i poddarna med barnen. Alla ministrar har fått samma frågor och dessa berör ej de enskilda fallen.

Tycker du att barn idag får komma till tals i tillräcklig utsträckning i beslut som berör deras liv och/eller inom det politikområde som du ansvarar för? Om inte hur tror du att detta kan förbättras?

– Barn har på flera sätt möjlighet att komma till tals inom hälso- och sjukvården men vi måste alltid sträva efter att bli bättre och hitta fler vägar för att barn ska kunna göra sina röster hörda.

– Den nya patientlagen har också gjort det tydligare att barn ska ha inflytande över sin vård. Så långt som det är möjligt ska man till exempel ta reda på barnets inställning till aktuell vård och behandling. Men vi måste fortsätta arbeta med de här frågorna. I det stora hela behöver vi skapa en mer patientcentrerad vård, oavsett om patienten är barn eller vuxen, säger Gabriel Wikström.

Vad kan du som politiker göra konkret för att barn ska få större möjlighet att påverka beslut som berör dem?

– Jag tror att vi hela tiden behöver ha barnperspektivet närvarande, att vi behöver lyssna. Man brukar säga att barn och unga är framtiden, men jag tycker att det där är en förenkling. Barn och unga är också en viktig del av nutiden, av det samhälle vi lever i här och nu. Och då ska givetvis också deras perspektiv tillvaratas i beslutsfattandet.

– Men det handlar också om att våga satsa. I årets budget tillför vi till exempel 280 miljoner extra på området psykisk hälsa för barn och unga. Därutöver satsar vi också 200 miljoner per år på att förbättra elevhälsan. Båda dessa satsningar är viktiga för att skapa bättre förutsättningar för barn och unga i stort.

Delar du UNICEF Sveriges uppfattning om att barnrättsperspektivet ska genomsyra inom alla politikområden, det vill säga att barnfrågorna inte enbart bör hanteras som ett eget isolerat politikområde utan inbegripas i alla berörda politikområden? Kan du ge ett exempel på hur det bättre kan genomsyra ditt politiska ansvarsområde, eller ge ett exempel på hur detta görs redan idag?

– Jag tycker det är självklart att barnrättsperspektivet ska genomsyra alla politikområden. Vi gör barnkonventionen till lag, det är ett tydligt ställningstagande i denna fråga. Det är också viktigt att barnrättspolitiken har utrymme inom sitt eget politikområde för att driva på och utveckla rättighetsperspektivet ytterligare. Sverige är bra idag, men vi måste alltid sträva efter att bli ännu bättre.

Kan du skriva under på UNICEF Sveriges krav om att införa en klagorätt för barn? Så att barn får rätt att klaga i de fall barnet/barnen upplever att deras rättigheter kränks och att de inte blivit lyssnade på?

– Vi som är vuxna måste inse att barn är experter på sina egna liv. Just nu har vi fullt fokus på att göra barnkonventionen till lag. Förhoppningen är att vi kommer att kunna fatta beslut så att lagen träder i kraft någon gång under 2017. Det ser jag fram mot. Att införa en klagorätt för barn är en fråga som det förs fortsatt samtal om. Men barn ska alltid kunna komma till tals och bli lyssnade på, inte minst när de upplever att deras rättigheter kränks. Det är viktigt, avslutar folkhälsoministern.

UNICEF Sveriges barnrättsjurist, Karin Ödquist Drackner, kommenterar svaren från folkhälsominister Gabriel Wikström:

– Bra att satsningar görs i budgeten på både elevhälsan och psykisk ohälsa för barn och unga. Vi vill dock se att satsningarna tydligt inkluderar barns möjlighet att komma till tals och att barns röster och åsikter sätts i centrum. Viktigt att pengarna investeras i hållbara strukturer och att omfattande resurser avsätts till samtal och möten med barn och deras möjlighet till inflytande över sina liv och deras rättigheter.

– Ministern säger att barns rätt att komma till tals och bli lyssnade på när deras rättigheter kränks är viktigt. Vi hoppas att denna åsikt delas av fler inom regeringen så att vi kan få till stånd en utredning om barns möjlighet till egen klagorätt i Sverige så snart som möjligt, säger Karin Ödquist Drackner.

Här kan du lyssna på podden som UNICEF skickade till Gabriel Wikström:

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

”Alla säger att det är fel på mig och att jag bara är problem”

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Som åttaåring fick Erik en ADHD-diagnos. Sedan dess har det varit medicinering, möten med skolan, socialen och polisen – och en kamp för Erik att hitta sin plats i samhället.

– Jag tänkte nog och undrade vad det var för fel, jag såg inte vad jag gjorde för fel. Alla säger att det är fel på mig och att jag bara är problem. När jag fick ADHD på papperet så förstod jag att det är det som ligger bakom. Men sen efter det fick jag bara höra att det är ingen ursäkt att jag har ADHD, att jag inte kan skylla på det, berättar Erik.

Studier visar att ungdomar med ADHD löper en högre risk att hamna i drogmissbruk än unga utan diagnos. När diagnosen är fastställd får Erik mediciner, men han börjar också som 12-åring att använda droger och leva ett kriminellt liv.

– När jag var i skolan hade jag ett eget klassrum med assistent, men de försvinner alltid. En dag är de bara borta. Utan att säga nånting. Där kände jag att jag skiter i det här. Jag pratade med socialen och då fixade de en vaktmästare, men han hade ju sitt på sidan och mig samtidigt. Jag ville gå i en vanlig klass, jag ville vara som alla andra, säger Erik.

Som 14-åring är Erik inskriven för sitt missbruk men kan ändå fortsätta att ta droger. Trots att han har varit i kontakt med myndigheterna sedan han var åtta år har de inte kunnat hjälpa honom att bryta hans kriminella beteende eller drogmissbruk. Idag är Erik 17 år och sitter inlåst sedan nästan ett år tillbaka, dömd till sluten ungdomsvård.

Lyssna till hela berättelsen i poddavsnittet nedan:

Christina Heilborn, programchef för UNICEF Sverige, kommenterar Eriks berättelse:

– Det är för lite stöd och hjälp som ges socialt utsatta barn tidigt i skolan. Myndigheterna samordnar inte sina insatser och kunskapen är ganska låg när det handlar om vilken typ av insatser som behövs. Det viktigaste är att barn får möjlighet att komma till tals och bli hörda, att få vara med och påverka beslut och ge förslag på lösningar. Det fungerar inte alls idag.

– Om barnen får särskilt stöd utifrån sina behov så kan de fungera väldigt väl i skolan och den viktigaste skyddsfaktorn för att ta sig ur ett socialt utanförskap som till exempel ett drogmissbruk är just skolan. Trots det så är det många av de här barnen som hamnar utanför skolan och inte heller får hjälp att komma tillbaka dit, säger Christina Heilborn.

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Morgan Johansson kommenterar Röster från bänken

Alla ministrar har fått samma frågor och dessa berör ej de enskilda fallen.

Tycker du att barn idag får komma till tals i tillräcklig utsträckning i beslut som berör deras liv och/eller inom det politikområde som du ansvarar för? Om inte hur tror du att detta kan förbättras?

– Barn ska få säga sitt. Och vuxna ska lyssna på vad de har att säga. Det är en viktig princip i barnkonventionen som också finns med i utlänningslagen. Jag tycker att vi har kommit långt men det finns alltid sätt att bli bättre. När barn söker asyl i Sverige ska myndigheterna lyssna på vad de har att säga och ta hänsyn till deras behov när man fattar beslut om att få uppehållstillstånd i Sverige. Det tycker jag är viktigt, säger Morgan Johansson.

Vad kan du som politiker göra konkret för att barn ska få större möjlighet att påverka beslut som berör dem?

– Regeringen har påbörjat ett arbete med att göra barnkonventionen till lag. Det kommer få stor betydelse för barn inom många områden. Men redan idag har vi tydliga regler som ger barn möjlighet att påverka beslut som rör dem själva. Barn har till exempel rätt att komma till tals och Migrationsverket ska inför beslut som rör barn alltid göra en analys av vilka konsekvenser beslut får för barnen.

Delar du UNICEF Sveriges uppfattning om att barnrättsperspektivet ska genomsyra inom alla politikområden, det vill säga att barnfrågorna inte enbart bör hanteras som ett eget isolerat politikområde utan inbegripas i alla berörda politikområden? Kan du ge ett exempel på hur det bättre kan genomsyra ditt politiska ansvarsområde, eller ge ett exempel på hur detta görs redan idag?

– Ja, det är viktigt. Samtidigt tror jag att det också är bra att barnrättspolitiken är ett eget politikområde. Inte minst för att driva på och utveckla barns rättigheter så mycket det bara går. Sverige är bra, men vi kan alltid bli bättre. När det exempelvis gäller asylsökande barn, oavsett om de kommer tillsammans med sin familj eller utan vårdnadshavare, är det viktigt att de får en individuell prövning av sina asylskäl.

– Barn ska få säga sitt och deras synpunkter ska tas på allvar när man prövar ett asylärende. I utlänningslagen sägs det tydligt att man alltid måste ta hänsyn till barnets hälsa och utveckling och vad som är bäst för barnet i övrigt. När Migrationsverket fattar beslut eller andra åtgärder som rör barn, gör man analyser för att se vilka konsekvenser besluten får för barnet. Dessa barnkonsekvensanalyser är en metod för att systematiskt ta fram och beskriva relevanta fakta och analysera konsekvenserna för barn när beslut ska fattas.

Kan du skriva under på UNICEF Sveriges krav om att införa en klagorätt för barn? Så att barn får rätt att klaga i de fall barnet/barnen upplever att deras rättigheter kränks och att de inte blivit lyssnad på?

– Frågan diskuteras just nu i regeringskansliet, avslutar migrationsministern.

UNICEF Sveriges barnrättsjurist, Karin Ödquist Drackner, kommenterar svaren från migrationsminister Morgan Johansson:

– Barn har rätt att komma till tals i beslut som berör dem både enligt utlänningslagen och socialtjänstlagen. Vi ser dock tyvärr att teori och praktik ofta skiljer sig åt och att myndighetsutövare alltför ofta inte genomför det de är skyldiga att göra. Detta kan dels beror på tidsbrist, avsaknad av konkreta verktyg eller ren okunskap. Konsekvenserna kan dock bli förödande för barnen.

– Lagen måste efterlevas bättre genom att teori och praktik vävs ihop med barnets rättigheter och barnets bästa i fokus. Barnkonvention som lag är ett viktigt steg i rätt riktning men inte den uteslutande lösningen för genomförande av barns rättigheter i praktiken.

Här kan du lyssna på podden som UNICEF skickade till Morgan Johansson:

 

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

”De tänkte inte på att jag var ensam och inte mådde bra”

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Mojtaba är 16 år när han kommer som ensamkommande flyktingbarn till Sverige 2014. Tre år tidigare lämnade hans äldre bror Afghanistan men Mojtaba vet inte var han befinner sig. I Malmö väntar Mojtaba på placering när han får veta att även hans bror Reza finns i Sverige. Bröderna är glada, nu ska de äntligen få vara tillsammans. Men i stället placeras Mojtaba i ett HVB-hem mot sin vilja.

Trots att både Petra och Reza argumenterar för att bröderna ska få bo tillsammans blir Mojtaba kvar i boendet. Kommunen har ett generellt beslut om att alla ensamkommande flyktingbarn ska placeras på HVB-hem och inte i familj. Det blir en strid som tar mycket kraft och nästan ett år i anspråk av Mojtabas första tid i det nya landet Sverige.

– Varför kan jag inte sova hos min brorsa? Jag sa till personalen, det är min bror, vi är riktiga bröder. Alltså jag blir galen. Jag fattar ingenting, vem bestämmer? säger Mojtaba.

Han börjar tillbringa mycket tid hos Petra och träffar sin bror, men kommunens representanter tycker att han ska vara mer i HVB-hemmet. En dag får Petra ett samtal:

– En socialsekreterare ringde och förklarade att han aldrig någonsin skulle få flytta till en familj och absolut inte till oss. De ville att jag skulle ta ifrån Mojtaba nyckeln och att han inte skulle få vara hemma hos oss. Jag tänkte: det här kan inte vara i Sverige, de här människorna är galna, säger Petra. De tänker inte på bröderna över huvud taget.

Lyssna till hela berättelsen i poddavsnittet nedan:

Christina Heilborn, programchef för UNICEF Sverige, kommenterar Mojtabas berättelse:

– Det är väldigt viktigt att socialnämnden utreder de hem som tar emot ett barn, även släktingar, så man är säker på att det är ett lämpligt boende. Men att kunna bo tillsammans med ett syskon är en rättighet enligt barnkonventionen, att kunna leva tillsammans med sin familj. Vi känner till många situationer där beslut har fattats över barns huvuden eller där de inte har fått information om vad som gäller och varför.

– Barn kan idag inte klaga någonstans till någon instans som har ansvar i barnrättsfrågor. Från UNICEFs sida vill vi att det ska införas möjlighet för barn att klaga och kunna ta upp enskilda fall på nationell nivå. Det finns ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen som handlar om precis det här, men som regeringen har valt att inte skriva på, säger Christina Heilborn.

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

​Sydafrika: Avstängning av polis viktigt steg mot ansvarsutkrävande för dödsskjutningarna i Marikana

President Jacob Zumas avstängning av poliskommissarie Riah Phiyega är ett välkommet, om än mycket försenat, steg i rätt riktning. Det kommer att ge ett visst hopp till familjerna till offren som blev skjutna i Marikana om att rättvisa kan komma att skipas till slut, säger Amnesty.
Gå till källa
Author: Amnesty International, svenska sektionen

Alice Bah Kuhnke kommenterar Röster från bänken

Alla ministrar har fått samma frågor och dessa berör inte de enskilda fallen som tas upp i poddarna.

Tycker du att barn idag får komma till tals i tillräcklig utsträckning i beslut som berör deras liv och/eller inom det politikområde som du ansvarar för? Om inte hur tror du att detta kan förbättras?

– Självklart ska barn kunna delta i beslut som berör dem. Det är inte bara en åsikt utan något som vi tagit på oss i barnkonventionen. På många sätt är Sverige en föregångare på det här området, men vi behöver bli bättre. Det är precis därför som vi arbetar för att barnkonventionen ska bli lag. Det kanske låter tekniskt, men är en viktig fråga för att barns perspektiv ska genomsyra beslut som berör dem, säger Alice Bah Kuhnke.

Vad kan du som politiker göra konkret för att barn ska få större möjlighet att påverka beslut som berör dem?

– I mitt arbete som demokratiminister är det viktigt att även de som inte har rösträtt ska ha rätt att göra sin röst hörd. Det handlar till exempel om att barn och unga ska kunna delta i demokratiska processer tack vare de organisationer som man är med i, allt från idrottsföreningar till intresseorganisationer.

Delar du UNICEF Sveriges uppfattning om att barnrättsperspektivet ska genomsyra inom alla politikområden, det vill säga att barnfrågorna inte enbart bör hanteras som ett eget isolerat politikområde utan inbegripas i alla berörda politikområden? Kan du ge ett exempel på hur det bättre kan genomsyra ditt politiska ansvarsområde, eller ge ett exempel på hur detta görs redan idag?

– Ja och det är precis därför som barnkonventionen ska bli lag. I den finns det ju tydligt att barns rättigheter inte bara ska bli något som en enda minister jobbar med, det är något som vi tillsammans har ansvar. Däremot tycker jag att det är rätt att en minister har ett särskilt ansvar för att samordna och hålla koll på arbetet.

Kan du skriva under på UNICEF Sveriges krav om att införa en klagorätt för barn? Så att barn får rätt att klaga i de fall barnet/barnen upplever att deras rättigheter kränks och att de inte blivit lyssnad på?

– Tyvärr inte just i detta nu, frågan bereds just nu i regeringskansliet, avslutar demokratiministern.

UNICEF Sveriges programchef, Christina Heilborn, kommenterar svaren från demokratiminister Alice Bah Kuhnke:

– Det är tydligt att regeringen har en ambition att stärka barns rättigheter och där reformen att göra barnkonventionen till svensk lag ses som avgörande. Men det är märkligt att man är så tveksam till att införa klagorätt för barn.

Här kan du lyssna på podden som UNICEF skickade till Alice Bah Kuhnke:

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige