SOS Barnbyar och Hemköp samarbetar kring hållbar matproduktion

Tillsammans med Hemköp startar nu SOS Barnbyar upp ett nytt projekt för att ge 800 familjer i Moçambique verktyg att odla mat för social och miljömässig hållbarhet.
Gå till källa
Author: SOS-Barnbyar

UNICEF etablerar globalt innovationscenter i Stockholm

Tre medlemmar ur Afghan Dreamers’ Girls Robotics Team. Gruppen har uppfunnit en ny respirator, som är byggd av gamla bildelar och är därför billigare än traditionella respiratorer. Afghan Dreamers är ett program som stöds av UNICEF, med målet att öka ungas engagemang genom tävlingar i innovation.

Utmaningarna som barn världen över står inför saknar motstycke. Det är omöjligt att föreställa sig hur deras framtid kommer att se ut om vi inte omedelbart sätter barnen i fokus och samarbetar för att skapa en bättre värld för dem. För att lyckas måste vi bygga partnerskap och tillsammans med barn och unga tänka – och agera – innovativt.

Barn och unga är experter på sina liv och är därför bäst lämpade att definiera vilka problem som är mest akuta för dem, liksom att hitta lösningar. Barn är kreativa och har bättre förmåga än vuxna att tänka nytt. Därför har vi under en tid satsat på att göra barn och unga mer delaktiga. 

Barn och unga är djupt påverkade av – och engagerade i – många av vår tids stora utmaningar som klimatkrisen, tillgång till utbildning och den psykiska ohälsan. De har rätt att göra sina röster hörda och vara delaktiga och vi måste tillsammans öka dessa möjligheter. Vi vuxna måste lyssna och agera. Enbart så kommer vi att hitta de lösningar vi behöver och nå resultaten som krävs.

Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare

Samarbete och innovation för alla barns rättigheter

Sverige är ett ledande land inom innovation. Näringslivet har gått före på många områden. Även svenskt utvecklingssamarbete bygger på innovativa lösningar, från digitalisering till högteknologisk utveckling, för att stärka rättigheter och bekämpa fattigdom. 

– Det internationella utvecklingssamarbetet måste vara katalytiskt och innovativt. Traditionellt bistånd kan inte ensamt lösa de utmaningar vi står inför. Barn och unga är vår framtid, och innovation är en viktig pusselbit för framtidens bistånd, säger Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete. 

Innovation i nära samverkan med barn och unga är vägen framåt. Etableringen av UNICEFs innovationscenter (UNICEF Office of Innovation) i Stockholm innebär en möjlighet att kraftsamla och skala upp samt att involvera barn och unga i innovationsprocesser och projekt.

– Vi tror att nya tillvägagångssätt, partnerskap och innovativa lösningar är absolut nödvändiga för att förverkliga barns rättigheter och uppnå FNs hållbarhetsmål. Vi är mycket nöjda med valet att placera innovationskontoret i Sverige. Det gör att vi kan samverka tätt ihop med UNICEF Sverige och även komma nära det svenska ekosystemet för utveckling och innovation, säger Thomas Davin, chef för UNICEF Office of Innovation.

Office of Innovation

UNICEF Office of Innovation använder och utvecklar nya tekniska lösningar för att hantera de största utmaningarna som drabbar barn idag. Det ökande gapet mellan rika och fattiga, urbaniseringen, klimatförändringarna och de snabba tekniska förändringarna gör att vi måste anpassa oss och skapa nya lösningar för att möta de utmaningar som barn står inför nu och i framtiden. 

Innovationskontoret i Sverige, som på sikt förväntas ha ett hundratal anställda, kommer att omges av ett ekosystem av mindre tematiska innovationshubbar runt om i världen.

Läs mer om Office of Innovation här.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Brist på näringsrik mat hotar barns liv och utveckling

Ariet, två år, äter favoritfrukten vattenmelon hemma i byn Kurshab, Kyrgyzstan. Brist på näringsrik mat under barns tidiga levnadsår kan få stora konsekvenser resten av livet.

Många barn under två år får inte den mat eller näring de behöver för att överleva och utvecklas, vilket kan leda till oåterkalleliga utvecklings­skador och dödsfall. Under en avgörande period i barns liv, när de börjar äta fast föda, får två av tre barn världen över inte de närings­ämnen de behöver. Det visar UNICEFs nya näringsrapport Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life.

Rapporten varnar för att ökande fattigdom, ojämlikheter, konflikter, klimatrelaterade katastrofer, ohälsosamma livsmedel och hälso­katastrofer som covid-19-pandemin, bidrar till den näringskris som drabbar världens yngsta befolkning. En näringskris som visat få tecken på förbättring de senaste tio åren.

Dåligt näringsintag under de två första levnadsåren kan skapa oåterkalleliga skador på barns växande kroppar och hjärnor, vilket påverkar deras skolgång, arbetsmöjligheter och framtidsutsikter. Även om vi har vetat det i flera år, har små framsteg uppnåtts för att ge barn näringsrik mat. Faktum är att den pågående covid-19-pandemin riskerar att göra situationen mycket värre.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Undernäring – mer komplext än brist på mat

Undernäring har många olika skepnader, som undervikt, näringsbrist, tillväxthämning, övervikt och fetma. De livshotande skadorna syns inte alltid utanpå, utan drabbar istället insidan av kroppen. Hårdast drabbas barn under två år, då kropp och hjärna utvecklas snabbt. Om barnen inte får tillräckligt med mat och viktiga näringsämnen som exempelvis finns i grönsaker, frukt, ägg, fisk och kött, riskerar deras hjärn­utveckling, inlärnings­förmåga och immun­försvar att påverkas resten av livet.

Enligt UNICEF är mer än hälften av de 23 miljoner barn som lider av undervikt yngre än två år. Bara en tredjedel av barnen mellan sex månader och två år får de näringsrika livsmedel de behöver för att utvecklas och växa bra. 

Det är oacceptabelt att så många barn förlorar sina liv eller hindras i utvecklingen på grund av olika former av undernäring. Världens länder måste göra allt för att de yngsta barnen inte glöms bort och hamnar efter i utvecklingen.

En mamma får stöd av sjuksköterskor på ett hälsocenter i San Pedro, Elfenbenskusten, för att ge sitt barn mat. I landet är vart femte barn underviktigt. UNICEF stöttar hälsocenter i arbetet för barnens hälsa, även under covid-19.

Familjer behöver stöd för tillräcklig och näringsrik mat

UNICEF är mycket bekymrade över att det inte har gjorts några framsteg när det gäller att förbättra barns mat- och näringsintag det senaste årtiondet, trots kraftig tillväxt i många länders ekonomier. Särskilt oroväckande är det att situationen för redan utsatta barn fortsätter att förvärras. I exempelvis Sydasien får enbart 19 procent av barnen mellan sex månader och två år den varierade mat de behöver.

Föräldrar vill ge sina barn den näringsrika mat de behöver för att utvecklas och växa, men de står inför enorma utmaningar – fattigdom, klimatförändringar, ohälsosamma livsmedel och nu covid-19-pandemin. Familjer behöver olika former av stöd från både offentliga och privata aktörer för att kunna ge sina barn tillräckligt med mat och rätt näring. Men i dagsläget har inget land den breda uppsättningen policys som krävs för att förbättra barns kosthållning, och länder världen över saknar möjlighet att göra näringsrika livsmedel tillgängliga och prisvärda.

Nurayim, tre år, ska snart äta en näringsrik måltid. Hennes familj undviker ohälsosam mat i största möjliga mån. Trots utmaningar orsakade av covid-19, konflikter och klimatförändringar är familjer över hela världen fast beslutna att ge sina barn den bästa starten i livet.

Framsteg är möjliga med rätt investeringar

Undernäring är komplext och lösningarna likaså. För att lyckas ge varje barn näringsrik, säker och prisvärd mat måste regeringar, givare, civilsamhälles­organisationer och andra aktörer samarbeta för att utveckla de livsmedelssystem, hälsosystem och sociala skyddssystem som barnen är beroende av. De här viktiga åtgärderna krävs:

  • Öka tillgängligheten och prisvärdheten för näringsrika livsmedel, som frukt, grönsaker, ägg, fisk och kött, genom att stimulera produktion, distribution och detaljhandel. Främja och underlätta val av hälsosamma alternativ vid inköp av livsmedel för barn, ungdomar och familjer.
  • Implementera nationella standarder och regelverk för att skydda barn i tidig ålder från processad och ohälsosam mat och dryck, och för att stoppa skadlig marknadsföring som riktar sig till barn och familjer.
  • Öka efterfrågan av näringsrika och säkra livsmedel genom att ge föräldrar och barn lättförståelig information i olika kommunikationskanaler.

Rapporten Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life lanseras inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem den 23 september, med tydlig uppmaning om att världens länder måste prioritera investeringar som förhindrar alla former av undernäring. Framsteg är möjliga, men länder måste omedelbart agera och ta ansvar för barns hälsa, det är grunden för hälsosamma och produktiva samhällen i framtiden.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Skolstängningar sätter barns framtid på spel

Ett tomt klassrum i Maroua, Kamerun. Skolbänkarna och ryggsäckarna är en påminnelse om den utbildningskris vi befinner oss i. UNICEF uppmanar världens regeringar att öppna skolorna så snart som möjligt. För alla barns rätt till utbildning och framtid.

Ett år efter att pandemin bröt ut stod 168 miljoner elever utan en skola att gå till på grund av skol­stängningar. Idag har 77 miljoner av dem fortfarande inget klassrum att gå till, visar en ny analys av UNICEF, och konsekvenserna för barnen är allvarliga. 

Förutom att eleverna hamnar efter i sin utbildning, går många miste om viktiga skol­måltider, rutin­mässiga vaccinationer och upplever ökad ångest. Dessutom ökar risken att utsättas för övergrepp, våld, barn­arbete och barn­äktenskap. Många föräldrar har förlorat sina jobb då de tvingats vara hemma med barnen, vilket har drivit många familjer in i fattigdom. 

Utbildningskrisen pågår fortfarande, och för varje dag som klassrummen hålls stängda förvärras situationen för barnen. Det här är en kris som världen inte kan ignorera.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Större risk att barn smittas av covid-19 utanför skolan 

Förutom de mest extrema fallen är riskerna för barn att inte gå i skolan på grund av pandemin större än riskerna att gå i skolan. Här är tre viktiga skäl:

  • Rapporter visar fortfarande att skolor inte driver på spridningen av covid-19 i samhället. Viruset utgör inte heller en hög risk för barn. Om skolor antar säkra åtgärder för att minimera smitta kan skolmiljön vara säkrare för barn än utanför skolan.
  • Skolnedstängningar påverkar elevernas lärande, hälsa och välmående. Att barn inte får gå i skolan under viktiga utvecklings­stadier innebär allvarliga följder för varje barn, deras familj och ekonomi. Många riskerar att aldrig ta ikapp den utbildning de missat.
  • Skolstängningar drabbar de redan utsatta barnen hårdast. De som har mindre möjlighet att få distans­utbildning och som löper stor risk att utsättas för olika typer av övergrepp. Ju längre tiden går, desto större är risken att barnen aldrig sätter sin fot i skolan igen.

Vaccin ska inte vara en förutsättning för skolor att öppna igen

I och med den globala bristen på vaccin som plågar låg- och medelinkomst­länder, prioriteras vaccinering av sjukvårdspersonal och högriskgrupper. När vaccin till de mest utsatta grupperna är säkrad ska lärare prioriteras. Men vaccinering av lärare och elever ska inte vara en förutsättning för att barn ska kunna återgå till skolan. 

Det viktigaste just nu är att alla barn kan fortsätta sin utbildning i ett klassrum. Om det betyder att lärare och barn måste vistas i klassrummen ovaccinerade, så krävs ökade insatser som minskar risken för smitt­spridning. 

Najwa, rektor på en skola i Hamah, Syrien, hjälper Abdulkader, 9 år, under en klass stödd av UNICEF. Skolor måste vara de sista som stänger och de första som öppnar i en kris. Vi måste prioritera varje barns bästa, få tillbaka dem i skolan och ge dem det stöd de behöver.

UNICEF uppmanar regeringar att öppna skolorna så snart som möjligt och vidta åtgärder som minskar smitt­spridning i skolan. Det innebär ökade investeringar i smitt­skydds­åtgärder, som desinfektionsmedel, tvål, rent vatten och i vissa fall skydds­utrustning och social distansering.

Men det räcker inte att bara öppna klassrummen. För att minska de långsiktiga följderna som skol­stängningarna kan få på barns liv, måste skolor och lärare se till att alla barn får det omfattande stöd de behöver för att komma ikapp i utbildningen, fortsätta att lära sig och må bra fysiskt och psykiskt. 

Lärare måste få stöd i att hantera varje barns förlorade utbildning och öka användandet av digital teknik i sin undervisning. Det inkluderar insatser för att nå barn som redan innan covid-19 inte hade tillgång till utbildning.

Utbildning minskar fattigdom

UNICEF och partners fortsätter att mobilisera insatser för att förhindra en katastrof för barns utbildning. Vårt påverkans­arbete syftar till att samla världens ledare, lärare och föräldrar kring en gemensam sak: att öppna skolorna så snart som möjligt och fortsätta att hålla dem öppna. 

Ökad tillgång till utbildning minskar fattigdom och ojämlikhet, och är därmed avgörande för att nå målen i Agenda 2030. Brådskande åtgärder och ökade investeringar krävs för att hindra att den redan existerande utbildnings­krisen utvecklas till en fullskalig katastrof för en hel generation barn.

18 månader av pandemi – 77 miljoner elever inte i skolan

Den 16 september tar UNICEF globalt en paus i digitala kanaler i 18 timmar för att förmedla ett avgörande budskap för barns framtid: öppna skolorna, på ett säkert sätt, så snart som möjligt. UNICEF Sverige är tillbaka i kanalerna efter 18 timmar. Hur lång tid tar det innan barnen får komma tillbaka till skolan?


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Vi sviker aldrig Afghanistans barn

Fatima, två år, blir undersökt för undernäring på en UNICEF-stödd vårdcentral i Herat. Varje dag blir cirka 80 barn undersökta för undernäring på kliniken, 120 barn per dag får livsviktigt vaccin. På vårdcentralen finns också ett av UNICEFs vaccinationscenter som vaccinerar mot covid-19, med vaccin från det globala vaccinsamarbetet Covax.

Stort behov av hjälp – beräknas öka ytterligare

Det är omöjligt att blunda för den fruktansvärda situationen som barn och kvinnor i Afghanistan just nu upplever. Minst 10 miljoner barn är i behov av akut hjälp för att överleva. Utan omedelbara insatser beräknas en miljon barn drabbas av allvarlig akut undernäring de kommande månaderna.

Sedan januari har FN dokumenterat över 2 000 allvarliga kränkningar av barns rättigheter, såsom våld, övergrepp och rekrytering till väpnade grupper. 550 000 människor flyr just nu inom landet – mer än hälften är barn. Dessutom står 4,2 miljoner barn utan skolgång, majoriteten är flickor.

Behovet av hjälp är enormt. På grund av allvarlig torka och vattenbrist, fortsatta flyktingströmmar inom landet, brist på säkerhet och de förödande socioekonomiska konsekvenserna av covid-19, beräknar UNICEF att de humanitära behoven kommer att öka ytterligare de kommande månaderna. 

Världen får inte svika Afghanistans barn

Det finns situationer då ett land och dess invånare är beroende av omvärldens hjälp. Den situationen råder just nu i Afghanistan. Barn och kvinnor är i enormt behov av skydd, sjukvård, mat, vatten och sanitet, utbildning och livsviktigt vaccin mot polio och mässling.

UNICEF och våra samarbetspartners kämpar outtröttligt för att leverera den hjälp som behövs, men det finns mycket kvar att göra för att säkra alla barns överlevnad och utveckling. 

Vi uppmanar därför världens regeringar att fortsätta sina humanitära och långsiktiga insatser i Afghanistan, för att både agera på det akuta behovet och förhindra att de stora framsteg som gjorts inom exempelvis flickors utbildning går förlorade. Biståndet får inte politiseras, det måste i första hand baseras på behoven. Barn och kvinnor kan inte fråntas den hjälp de är beroende av för att överleva.  

Zahra, 52 år, och hennes dotter äter bröd doppat i vatten i en tillfällig bostad i Herat. Zahra, som har förlorat sin man i konflikten, har fyra barn. ”Under de senaste sex månaderna har jag inte haft råd att ge mina barn ordentligt med mat, allt jag kan ge dem är torrt bröd”, säger Zahra. På flykt från torka och konflikt söker sig många till större städer för att få skydd.

Hjälpen måste nå fram till de mest utsatta

UNICEF har varit på plats i Afghanistan i 65 år och vi gör allt vi kan för att fortsätta vårt viktiga arbete. Vi för en kontinuerlig dialog med landets myndigheter, talibanerna och andra parter, för att vi och våra partners ska få en säker, snabb och obegränsad möjlighet att nå fram till alla barn som behöver oss – var de än befinner sig i landet.

Vi är mycket bekymrade över barns och kvinnors säkerhet och hälsa. De behöver just nu all hjälp de kan få och därför skalar vi upp vårt arbete, vilket bland annat innebär att vi:

  • Behandlar barn som lider av svår akut undernäring.
  • Ser till att människor på flykt får sjukvård genom mobila hälsocentraler.
  • Ger barn som har kommit bort från sina familjer skydd och stöd samtidigt som vi letar efter deras närstående.
  • Vaccinerar bebisar mot polio och andra sjukdomar, samt vaccinerar människor mot covid-19. 
  • Levererar vatten till de områden som har drabbats av torka, samt hygienkit för att ge möjlighet att hålla sig ren och skydda sig mot smitta.
  • Ger stöd för att skolor på ett säkert sätt ska kunna öppna igen, och hållas öppna, under covid-19. Det innebär insatser riktade till 300 000 barn, där mer än hälften är flickor.

UNICEF gör allt vi kan för att ge alla barn i Afghanistan den hjälp de behöver. Vi riktar ett varmt tack till våra Världsföräldrar, samarbetspartners och andra givare som gör vårt arbete möjligt. 

Vill du också vara med och kämpa för Afghanistans barn? 

Ge en gåva idag


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige