Barnets bästa saknas i nya utlänningslagen

En parlamentarisk kommitté fick 2019 i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Förslaget presenterades förra året och regeringen har nu landat i ett antal lagändringar som har röstats igenom del för del i riksdagen. Det hävdas att lagen nu är långsiktigt hållbar och rättssäker – en åsikt vi inte delar då de beslutade reglerna fortsätter att drabba barn oproportionerligt hårt.

Den otrygghet och osäkerhet som funnits sedan den tillfälliga lagen infördes har inneburit stora risker för barn, och när huvuddelarna från den tillfälliga lagen nu blir permanenta kvarstår även riskerna. Vi saknar en genomgång av förslagens förenlighet med barnkonventionen och förklaringar till varför regeringen valt att gå vidare med förslag som får negativa konsekvenser för barn.

Drygt 34 miljoner barn befinner sig på flykt runtom i världen och den nya svenska utlänningslagen förenklar inte deras situation . Foto: © UNICEF/Georgiev

Huvuddragen i den nya lagen

  • Tillfälliga uppehållstillstånd blir fortsatt huvudregel. 
  • Längden på uppehållstillstånd skiljer sig åt beroende på skyddsstatus och gör därmed skillnad mellan barn och barn (13 månader alternativt tre år beroende på skyddsstatus).
  • Det hårda försörjningskravet kvarstår för familjeåterförening (uppehållstillstånd på grund av anknytning). 
  • Särskilt ömmande omständigheter för barn som skyddsgrund.
  • Undantag från försörjningskrav om ansökan om anknytning görs inom tre månader.

Positivt med den nya lagen är att man återinför särskilt ömmande omständigheter för barn som skyddsgrund. Det är en undantagsregel som infördes 2014, som en möjlighet att ge barn skydd på grund av humanitära omständigheter. Tiden på uppehållstillståndet blir dock tillfälligt – endast 13 månader inledningsvis.

Vi saknar ett genomgående barnrättsperspektiv samt en barnkonsekvensanalys av den nya lagen.


Majoriteten av förslagen innebär inskränkningar i barns rättigheter

Vi saknar ett genomgående barnrättsperspektiv samt en barnkonsekvensanalys av den nya lagen. Vi anser inte att det finns fog för att fortsätta inskränka barns rättigheter med tanke på den situation gällande flyktingmottagande som råder idag och som förväntas råda enligt prognoser framåt. Sveriges regelverk ligger nu på EU-rättens och internationella konventioners miniminivå.

Tillfälliga uppehållstillstånd är inte i enlighet med långsiktiga hållbara lösningar för barn som söker skydd. De orimliga och allmänna försörjningskraven som beslutats är svåra för vårdnadshavare att uppnå och innebär i många fall ett hinder för barn att återförenas med sina föräldrar. Det har den tillfälliga lagen redan visat. Den nya lagen fortsätter att hålla familjer isär, vilket varken är förenligt med barnkonventionen eller hållbart för att komma till bukt med de illegala vägar som människor tvingas ta för att söka skydd.

FN:s barnrättskommitté har bland annat betonat att konventionsstaterna ska se till att barnets bästa till fullo tas i beaktande i migrationslagstiftning. Barnkonventionen förespråkar också långsiktigt hållbara lösningar för barn som befinner sig på flykt och söker skydd. Förslagen som idag beslutats är tyvärr långt ifrån att möta de kraven.
Trots pandemin har antalet människor som flyr från krig, våld och förföljelse samt kränkningar av mänskliga rättigheter stigit till nära 82,4 miljoner under 2020, enligt UNHCR. 42 procent av dem är barn. Vi vet att den tillfälliga lagen har haft konsekvenser för människor på flykt, och att den har drabbat barnen hårdast. Barn på flykt har fått sämre möjligheter att stanna i Sverige och även drabbats av psykisk ohälsa.

Vi vet också att kontinuitet är viktigt för barns uppväxt. Tillfälliga uppehållstillstånd bidrar inte till kontinuitet, tvärtom bidrar det till en osäker och utsatt situation vilket påverkar barns välmående mycket negativt. Att dessutom vidhålla orimliga försörjningskrav för föräldrar att leva tillsammans med sina barn i Sverige är inte för barnets bästa.


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Etiopien: 350 000 människor hotas av svält i Tigray

Natan, 7 månader, äter ett högenergikex. Tillsammans med sin syster och mamma har han tvingats på flykt på grund av konflikten i Tigray och bor nu i en skola i Mekelle. Att se till att barn som Natan skyddas mot undernäring är en av UNICEFs viktigaste uppgifter i Etiopien just nu. Foto: © UNICEF/Leul Kinfu

Varningen att svält hotar i Tigray kommer från UNICEF, WFP (FN:s livs­medels­program) och FAO (FN:s liv­smedels- och jordbruks­orga­nisa­tion), efter en ny analys av hungernivåerna i Etiopien. Rapporten visar att över 60 procent av befolkningen lider akut brist på mat, och i Tigray är situationen som allra värst.

Rädda barns liv nu

Över 350 000 människor i Tigray lever under förhållanden som klassas som katastrofala – nivå 5 – den högsta nivån på skalan över brist på mat, enligt analysen. Det är det största antalet människor inom ett land under det senaste årtiondet.

Och läget riskerar att förvärras ännu mer fram till september, särskilt i Tigray, om inget görs nu och den humanitära hjälpen inte tillåts komma fram. Konflikten har lett till att många tvingats på flykt, människor har förlorat sin förmåga att försörja sig, och skördar och infrastruktur har förstörts.

Den här katastrofen är skapad av människor. Barnen och deras familjer behöver att våldet upphör nu, så att de säkert kan få den hjälp de behöver och börja återuppbygga sina liv.

James Elder, talesperson vid UNICEF

Den infrastruktur av vård och rent vatten som barnen är beroende av för sin överlevnad har drabbats av svåra skador. Mobila team inom vård och näring har attackerats, vårdcentraler har plundrats, och skador på infrastrukturen för vatten har lett till enorm brist på rent dricksvatten.

Bara under den senaste månaden har antalet barn som varje vecka behöver vård för svår akut undernäring fyrdubblats. Minst 33 000 barn, i otillgängliga områden i Tigray, är svårt undernärda och riskerar att dö om de inte kan få hjälp nu.

I flyktingläger, där många lever trångt tillsammans under osanitära förhållanden, är risken stor för utbrott av smittsamma sjukdomar, något som riskerar att drabba undernärda barn ännu hårdare.

Vad gör UNICEF?

UNICEF leder arbetet för näringsinsatser i Tigray och trappar nu upp arbetet för att undersöka och behandla undernärda barn, samt vaccinera mot mässling och polio i Tigrayregionen.

Vi uppmanar alla parter i konflikten att skydda barn från våld och att upphöra med attacker mot civila och infrastruktur. Den humanitära hjälpen måste få komma fram.

Vi gör allt vi kan för att alla barn ska få tillgång till vård, näring, rent vatten, sanitet, utbildning och skyddas från våld. Men barnen behöver din hjälp. Ge en gåva idag så är du med och räddar liv.

Hjälp barn i katastrofer


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Uppkopplade skolor kan höja länders hela ekonomi och framtid

Förbättrad tillgång till internet och digitala verktyg ger barn oändliga möjligheter att lära sig och utvecklas. Foto: © UNICEF/Panjwani

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF med Ericsson för att kart­lägga skolors till­gång till internet­uppkoppling i 35 länder. Nu släpper The Economist Intelligence Unit (EIU) en ny rapport, Connecting Learners: Narrowing the Educational Divide, som visar att genom att ge skolor till­gång till internet och digitalt lärande kan världens minst upp­kopplade länder inte bara ge barn bättre möjlig­heter, utan också höja sitt BNP med upp till 20 procent.

En välutbildad befolkning har större möjlig­heter att driva på den ekonomiska utveck­lingen i sitt land, och här är till­gången till digitalt lärande av största vikt – något som inte minst blivit tydligt i samband med corona­pandemin. 

Två av tre skolbarn saknar idag internet­uppkoppling

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två av tre skol­barn idag inte tillgång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbild­nings­kris.

När barn och unga saknar till­gång till all den infor­mation som finns på nätet, har de färre möjlig­heter att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential. Det digitala gapet måste stängas, något som kräver globalt sam­arbete, ledar­skap och inno­vation inom finans och teknologi.

Rapporten lyfter fyra viktiga nyckel­faktorer för att åstad­komma detta:

  1. Samarbete
    Regeringar och den privata sektorn måste sam­arbeta för att se till att skolor dels får till­gång till internet och digitala verktyg, och dels att det inte­greras på ett effek­tivt sätt i utbild­nings­systemen.
  1. Prisvärda och till­gängliga lös­ningar
    Att bygga infra­struk­tur för att säkra till­gången till internet är steg ett. Men man måste också kunna nyttja till­gången på ett menings­fullt sätt. Dålig kvalitet och höga kostnader får inte bli ett hinder. Regeringar, företag och telekom­branschen måste fokusera på både hög kvalitet och pris­värda lös­ningar. 
  1. Internet och digitala verktyg måste ingå i läro­planen
    När pris­värd till­gång till internet har säkrats, måste det också inte­greras på ett effektivt sätt i läro­planen. Lärare måste få utbild­ning och verktyg för att kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt.
  1. Barn måste skyddas på nätet
    Förbättrad till­gång till internet och digitala verktyg ger barn oändliga möjlig­heter att lära sig och utveck­las. Men, det ökar också risken för att barn utnyttjas online. En risk som ofta inne­bär att lärare och föräldrar känner mot­stånd mot en ökad internet­användning. För att säker­ställa att barn får till­gång till alla för­delar med internet, krävs också att de kan nyttja nätet på ett tryggt och säkert sätt.

När barn och unga får fler möjlig­heter att lära sig och utveck­las, har de också större chans att nå sin fulla potential. Till­sammans med Ericsson kart­lägger vi skolors upp­kopp­ling i 35 länder, för att nå vårt mål att minska det digitala gapet och ge fler barn en ljusare framtid.

Läs mer om samarbetet

Läs hela rapporten från EIU


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

För första gången på 20 år ökar antalet barn i barn­arbete

Hussein, 10 år, arbetar i en verkstad i Syrien. ”Jag har jobbat här i två år. Jag gick bara i skolan i en månad, men sen fick jag sluta för jag behövde tjäna pengar och hjälpa min familj.” Foto: © UNICEF/Romenzi

Den nya rapporten Child Labour: Global estimates 2020, trends and the road forward, släpps av UNICEF och ILO (Internationella arbets­organisationen) i samband med inter­nationella dagen mot barn­arbete. Rapporten varnar att för första gången på 20 år har den positiva trenden i kampen mot barn­arbete vänt.

Antalet barn som arbetar har nu stigit till 160 miljoner världen över. Det är en ökning med över åtta miljoner barn, på bara de senaste fyra åren. Störst är ökningen i åldrarna 5-11 år. Den gruppen utgör nu drygt hälften av de barn som arbetar globalt.

63 miljoner flickor och 97 miljoner pojkar arbetade världen över i början av 2020. Det är nästan vart tionde barn.


Stor ökning på bara fyra år

I Afrika, söder om Sahara, har ökande befolk­nings­mängd, åter­kommande kriser, extrem fattig­dom och otill­räckliga sociala skydds­nät lett till en ökning med 16,6 miljoner barn som arbetar, på bara fyra år.

Två barn arbetar i granitgruvan i Pissy, en förort till Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou. Barnen som arbetar här är allt från 5 till 17 år gamla, men även yngre barn och bebisar finns här varje dag tillsammans med sina arbetande mammor. Foto: © UNICEF/Dejongh

Och även i regioner där vi ser vissa framsteg sedan 2016 – så som Asien, Latin­amerika och Karibien – riskerar covid-19 att sätta käppar i hjulen. Rapporten visar att på grund av pandemin riskerar ytter­ligare nio miljoner barn att tvingas in i arbete innan 2022 är slut.

Skolstängningar och svårare ekonomisk situation bland familjer på grund av covid-19, kan också leda till att barn som redan arbetar tvingas till längre arbets­dagar och farligare arbets­situationer.

Rapporten visar också att:

  • 70 procent av de barn som arbetar gör det inom jord­bruks­sektorn (112 miljoner barn). 20 procent arbetar inom olika typer av tjänste­yrken (31,4 miljoner barn) och 10 procent inom olika industrier (16,5 miljoner barn).
  • Nära 28 procent av de arbetande barnen i åldrarna 5-11 år, och 35 procent av barnen i åldrarna 12-14 år, går inte i skolan.
  • Barn­arbete är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldrar. Men när hushålls­sysslor som tar minst 21 timmar per vecka räknas in minskar skill­naden mellan könen.
  • Förekomsten av barn­arbete är nära tre gånger så hög på lands­bygden (14 procent) som i stads­miljöer (5 procent).

Barn som arbetar riskerar både fysiska och psykiska skador. De går miste om utbildning, sina rättigheter, och får sämre möjligheter att klara sig i framtiden. Det leder till en ond cirkel av fattigdom och barnarbete i generation efter generation.


Mohammad, 12 år, jobbar med att bära baggage vid tågstationen i Kamalapur, Bangladesh. Med livet som insats gör han allt han kan för att få ihop pengar till mat. Foto: © UNICEF/Satu

För att sätta stopp för barnarbete och ge barn en bättre framtid efterfrågar UNICEF och ILO bland annat följande:

  • Tillräckliga sociala skydds­nät och allmänt barn­bidrag.
  • Ökade inves­teringar i utbild­ning av god kvalitet, samt sats­ningar för att se till att alla barn får gå i skolan.
  • Satsningar på arbeten för vuxna, så att familjer inte behöver vara beroende av att barnen hjälper till med familjens för­sörjning.
  • Skadliga köns­normer och diskrimi­nering som bidrar till barn­arbete måste stoppas.

Det här är ett arbete som måste göras till­sammans – av länder, företag, civil­samhället och organisa­tioner. Vi måste alla för­dubbla våra insatser i den globala kampen för att stoppa barn­arbete världen över.

Läs mer om hur UNICEF jobbar för att stoppa och förhindra barnarbete:

Fakta om barnarbete


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Mod att förändra saknas i för­slag om barnets bästa när vård enligt LVU upphör

Våren 2020 tillsatte regeringen en särskild utredare, med syfte att se över hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om tvångsvård enligt LVU ska upphöra. Regeringen ansåg att tryggheten för barn, som placeras i tidig ålder eller under lång tid, behövde stärkas.

Den tillsatta utredningen var en reaktion på den tragiska händelse då treåriga Esmeralda hittades död hos sina biologiska föräldrar, som hon återförenats med ett år tidigare.


I uppdraget till utredaren ingick att se över ett antal bestämmelser i lagstiftningen, och även överväga om barnets bästa som självständigt rekvisit* bör införas för att stärka barnets rättigheter vid upphörande av vård enligt LVU. 

UNICEF Sverige är positiva till den politiska vilja som visats när det gäller att skapa förändringar och stärka rättigheterna för barn som är placerade. Och några av utredningens förslag är ett steg i rätt riktning när det gäller att stärka barns rättigheter i samband med placeringar och återföreningar. 

Men, vi hade hoppats få se en utredning som vågat gå steget längre och komma med skarpa förslag. Förslag som var väl förankrade i analyser med utgångspunkt i barnrättsperspektivet.

Barnets bästa som självständigt rekvisit

Utredningens slutsats och tonsättande bedömning, som både färgar vårt remissvar och har stor betydelse för övriga förslag i utredningen, är den att barnets bästa inte bör utgöra ett självständigt rekvisit vid bedömning av om vård enligt LVU ska upphöra. 

*Barnets bästa som självständigt rekvisit skulle innebära att bedömningar av om vård enligt LVU ska upphöra skulle utgå från vad som bedöms vara det bästa för barnet i varje enskild situation, snarare än att bara utgå från det vårdbehov som fanns när vården inleddes. 

Men som argument för sin slutsats uppger utredaren bland annat att begreppet barnets bästa är alltför allmänt hållet och därmed skulle innebära tolkningssvårigheter, rättsosäkerhet och därmed en risk för godtyckliga bedömningar.

Trots att vi förstår och håller med utredaren om vikten av att lagstiftning är tydlig och tolkningsbar anser vi inte att begreppet barnets bästa, per automatik, behöver innebära tolkningsproblem. Redan idag tillämpas principen om barnets bästa i domstolar, men det måste göras på ett mer systematiskt sätt. 

Foto: © Frank Aschberg

När bedömningar av om vården enligt LVU ska upphöra görs enbart utifrån det ursprungliga vårdbehovet, kan det medföra stora konsekvenser för det enskilda barnet. Till exempel tas ingen hänsyn till hur barnet knutit an till sitt familjehem, som det kan ha varit placerat hos sedan födseln eller under väldigt lång tid.  Foto: © Frank Aschberg

Vägledning finns, nu handlar det om utbildning

Det finns redan idag tydlig vägledning i hur en prövning av barnets bästa ska gå till, med stöd i barnrättskommitténs allmänna kommentarer, Barnombudsmannens verktyg för prövningar av barnets bästa, och domar från både HD och Migrationsöverdomstolen. Vi ser det som en fråga om utbildning, metodstöd och kompetensutveckling för dem som ska tillämpa lagen. Sedan är det upp till domstolarna att utveckla praxis.

Prövningen av barnets bästa handlar förenklat om att utvärdera och väga allt som behövs för att fatta beslut i den specifika situation barnet befinner sig i. Hänsyn måste tas till olika former av utsatthet för varje enskilt barn, eftersom varje barn är unikt och varje situation måste bedömas utifrån det.

Det är viktigt att komma ihåg att det bästa för ett barn i en viss utsatt situation inte per automatik kommer vara samma som det bästa för andra barn i samma slags situation, vilket understryker vikten av att göra prövningar av barnets bästa i varje enskilt fall.


UNICEF Sveriges inställning

UNICEF Sverige anser att införandet av barnets bästa som självständigt rekvisit är en förutsättning för att i grunden stärka barns ställning som rättighetsbärare och göra helheten av den aktuella utredningens förslag mer rättssäkra ur ett barnrättsperspektiv. 

När bedömningar av om vården enligt LVU ska upphöra görs enbart utifrån det ursprungliga vårdbehovet, kan det medföra stora konsekvenser för det enskilda barnet. Till exempel tas ingen hänsyn till hur barnet knutit an till sitt familjehem, som det kan ha varit placerat hos sedan födseln eller under väldigt lång tid. 

Att enbart utgå från vårdbehovet vid inledningen av placeringen ger en endimensionell bild av barnets behov och ställer barnets rättigheter i skymundan.


Det är viktigt att komma ihåg att barnets liv inte sätts på paus i och med en placering, vilket blir extra viktigt att ta hänsyn till vid långa placeringar och placeringar från tidig ålder. 

En prövning av barnets bästa skulle i högre utsträckning ta hänsyn till flera faktorer i barnets tillvaro och livssituation, och skulle dessutom stärka barnets rätt till delaktighet och inflytande. Det skulle också innebära att barnets ställning stärks i beslut som rör barnets framtid och liv. 

Om vi vill stärka barnrättsperspektivet på riktigt, kan vi inte nöja oss med argument som att “det är för svårt” och därför anpassa lagstiftningen till rådande praxis. Vi kan heller inte godta att den ena statliga utredningen efter den andra presenteras utan att man överhuvudtaget involverat barn och unga i själva utredningsförfarandet. 

För att få verklig förändring krävs modet att ta steget längre och öppna upp möjligheten för en lagstiftning som på riktigt sätter barnets rättigheter, behov och situation i första rummet.

Läs hela remissvaret

Andra frågor som tas upp i remissvaret

  • Flyttförbud när vård enligt LVU inte längre anses nödvändigt men barnet inte kan flytta hem
  • Socialnämndens skyldighet att överväga överflyttning av vårdnaden 
  • Möjligheten för socialnämnden att besluta att vårdnadshavare eller förälder ska uppvisa resultat av drogtest, inför umgänge och i samband med vårdens upphörande.
  • Skyldighet för socialnämnden att följa upp barns situation efter det att en placering har upphört.
  • Möjligheten för socialnämnden att prata med barnet utan vårdnadshavares medgivande eller närvaro under uppföljningstiden.


Gå till källa
Author: Marie Hugander Juhlin

En hyllningskör till alla lärare

Lärare är hjältar som förändrar barns liv. Foto: © UNICEF/Dejongh

Om du vill hylla en särskild lärare lite extra just nu i skolavslutningstider, finns Världens bästa lärare-paketet i vår gåvoshop:

Världens bästa lärare-paket

Hyllningskör till lärare som förändrat liv

Tack alla fantastiska lärare för allt ni gör! Ni ger barnen ni möter en bättre framtid, ni ingjuter hopp och lust att lära för livet.

❤️ Johanna vill hylla läraren Elin:
– Elin gav vår autistiska son tre fantastiska år i vanlig skola. I ur och skur gick de ut i skogen och använde naturen som lärare. Hon såg varje barn och med ram och kram lockade hon fram det bästa ur varje barn!

Alice är min kollega och hon är bäst i hela världen. Hon ser exakt alltid alla barn och deras behov. Hon är lugn, medveten, glad och så härlig att jobba med. Barnen tycker om henne väldigt mycket och hon är en trygghet för både barn och vuxna.

Wera skickar en fin hälsning till kollegan Alice

❤️ Annica vill hylla läraren Andreas:
– Andreas har varit en fantastiskt tålmodig, pedagogisk och rolig lärare som fick ta över en ganska ”trasig” klass som inte hade haft en trygg pedagog utan hade fått starta med flera olika vikarier. Han har kämpat tålmodigt och nu när klassen går ut 6:an så kan de göra det med en känsla av trygghet och med mycket kunskap i ryggsäcken.

❤️ Tina vill tacka läraren Donald:
– Han fick stopp på mobbningen mot mig, som hade pågått i 7,5 år. Lyssnade och hade ögonen öppna, som lärare i låg/mellanstadiet INTE gjorde.

Med sitt engagemang och sin fantastiska fantasi, ger hon lärdom och skapar magi. Det är häftigt att hon alltid ser möjligheter i allt, och att hon aldrig ger upp är himla ballt. Som lärare har hon verkligen hittat rätt, för hon är fantastisk på alla sätt.

Sanna skickar en dikt till läraren Sofia

❤️ Mona skickar en fin hälsning till sin mamma Batool:
– Min mamma har jobbat som lärare i mer än 40 år. Hon har en enorm glädje, engagemang och intresse för sina elever. Hon lyckas möta varje elev där eleven befinner sig och hon lyckas väcka deras nyfikenhet och glädje för mer kunskap. Hon har under sina år som lärare inspirerat många elever och hon har också inspirerat mig att se glädjen i det arbete som jag utför.

❤️ Dragica vill tacka läraren Vera:
– Som liten var jag väldigt blyg. När jag började 1:a klass och fröken Vera tog emot, kändes det genast mycket bättre. Hela första terminen följde jag henne som en liten skrämd valp. Men för varje dag blev jag självständigare och självständigare. Hon var också den som gjorde att jag själv som vuxen blev lärare. Vera var bäst, hon gjorde mig stark och självständig. När hon blev gammal besökte jag henne ofta. Jag vill hylla Vera.

Hon tar hand om och hjälper mitt barn att utvecklas på ett helt fantastiskt sätt!

Elias vill hylla läraren Lena

❤️ Pia minns läraren Björn med värme:
– 11 år gammal flyttade jag till en ny stad, började i en ny skola och fick förstås en ny lärare, Björn. Han såg mig och jag förstod att jag var någon, att jag var bra. Jag hade tidigare levt med självbilden att jag var lite trög och att jag inte dög något till. Min lärare förändrade allt, synen på mig själv, jag förstod att jag hade en framtid, att jag var bra. Det blev bara ett år i den skolan innan familjen flyttade vidare. Det året har format mig, det väckte en lust att utvecklas och en kaxighet som jag burit med mig genom livet. Året då allt förändrades var 1969 i Södertälje. Tack Björn!

❤️ Liselott vill tacka sin lärare Anita:
– Hon var min lärare i mellanstadiet och det fantastiska med henne var den kärlek till yrket hon spred och förmågan att se alla barn och möta oss där vi var. Hon är skälet till att jag är lärare idag. Hon är min stora förebild.

Palle är en otroligt fantastisk och engagerad lärare, som har en stark förmåga att få med sig varenda elev i undervisningen, genom att ofta dramatisera det han pratar om så att vi ser det framför oss. Han har alltid massa energi och ett stort värmande leende på läpparna och tror stenhårt på sina elever. Han får ALLT att kännas möjligt och får oss att aldrig tvivla på vår egna förmåga i skolan. Han betyder sjukt mycket för mig!

Madeleine hyllar sin lärare Palle

❤️ Karolin vill tacka sin lärare Margareta:
– Hon såg mig och de utmaningar jag hade. Med kreativa lösningar och träning kunde jag i fjärde klass lära mig skriva, fokusera bättre och lära mig jonglera vilket var hennes tips för hålla fokus under längre tid men samtidigt i lek. Jag såg inte skillnad på många bokstäver och ett exempel som levt med mig länge är Burre bär bullar. Dirre drar droskan.

❤️ Stephanie vill hylla sin lärare Charlotta:
– Tack för allt du lärde mig om omvärlden, jämlikhet och ödmjukhet under mina 3 år på Mälardalens högskola, du har definitivt bidragit till att göra mig till en bättre människa.

Hon tog mig på allvar. Hon supportade mig i varje situation. Hon gjorde allt hon kunde för att jag skulle orka med att stanna i skolan. Hon såg till mitt bästa. Och hon såg mina förmågor och min potential. Inte en enda gång kan jag minnas att hon skulle ha tvekat eller tvivlat på mig. Hon lyssnade. Det betyder så otroligt mycket. Tack.

Isak hyllar sin lärare Elin

❤️ Camilla vill lyfta sin kusin Malin:
– Med sitt enorma engagemang som gymnasielärare på Soltorgsgymnasiet i Borlänge, vill jag hylla min kusin Malin! Hon ser varje människa/elev för den de är, har en otroligt bra värdegrund och jobbar jättemycket för mångfald och allas rätt till ett bra liv!

❤️ Anna vill tacka sin lärare Yvonne:
– Yvonne har verkligen satt ett stort avtryck i mitt liv. Hon var en av mina första lärare, och även om jag nu passerat 30 år så minns jag henne så väl än idag. Yvonne var en lärare med stort engagemang och visade intresse för sina elever. Hon skapade en trygg skolgång och hon trodde verkligen på varje individ samt att man kände sig speciell i hennes närvaro. Yvonne var en lärare som jag alltid haft väldigt stor respekt för och hon var så snäll och genuin. Är otroligt tacksam för att det var hon som la grunden för min fortsätta skolgång och framtid. Har aldrig tackat henne för det men detta är mitt sätt att göra det på och hoppas innerligt att det når fram!

Louise uppmuntrade mig under ett utvecklingssamtal att våga säga vad jag tycker, det ögonblicket var helt avgörande för mig i att hitta min egen röst och jag kommer aldrig glömma det.

Elin tackar sin lärare Louise

Varmt tack till dig som skickade in din hyllning, tillsammans skickar vi nu kärlek till alla kloka, varma lärare världen över. Tyvärr har vi inte möjlighet att publicera alla de fina ord som kommit in, men vi tänker portionera ut dessa kärlekshälsningar även framåt. Så om din hälsning inte syns här, kan den mycket väl komma att publiceras senare i någon av våra kanaler.

Har du också en särskild lärare som du vill hylla lite extra? Då finns Världens bästa lärare-paketet i vår gåvoshop. Perfekt nu i skolavslutningstider:

Världens bästa lärare-paket


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Tack till alla som del­tog under Operation Dags­verke 2021

Trots pandemin har flera skolor engagerat sig och vi har fått se många fantastiska initiativ. Nilaskolan byggde till exempel fågel­matare och sålde, Frostviks­skolan samlade in pant från personer i sam­hället och skänkte pengarna, Eriksdalsskolans grund­sär­skola genom­förde en digital utställ­ning och Antnäs­skolan skapade egen musik för att uppmärk­samma Operation Dagsverke. De här exemplen har vi med glädje kunnat följa på sociala medier under #operationdagsverke.

Många olika fina initiativ från eleverna som deltog under årets Operation Dagsverke. Foto: © Julia Ritzén

Att sprida kunskap om barnkon­ven­tionen och samtidigt göra en insats för barn i en annan del av världen är ett fantastiskt sätt att göra skillnad. Tack vare engage­manget i årets Operation Dagsverke får barn i Senegal en andra chans att gå i skolan, helt fantastiskt!

I år var även året då vi genomförde vår första digitala konferens och på så sätt kunde vi nå fler elever. För er som missade konferensen och är nyfikna, ta gärna del av konferensen här.

Nästa års insamling blir för flickor i Sierra Leone

Som vanligt har deltagande skolor fått rösta fram vilket land och projekt nästa års insamling för Operation Dagsverke ska gå till. Skolorna fick rösta på tre alternativ och det vinnande för­slaget blev Sierra Leone.

Där kommer UNICEF, genom Operation Dagsverke 2022, att arbeta för att stötta flickor i åldrarna 9-18 år genom ökad kunskap om mens och till­gång till mens­skydd. Detta för att alla flickor ska få möjlig­heten att stanna kvar i skolan och få den utbild­ning de har rätt till.

Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla er elever och lärare som enga­gerat er i årets Operation Dagsverke och vi ser med spänning fram emot vad vi till­sammans kan åstad­komma nästa år.

Vill ni vara med och genom­föra Operation Dagsverke 2022 så öppnar anmälan under september. Men du kan redan nu fylla i en intresse­anmälan, så kontaktar vi dig så snart anmälan har öppnat:

Meddela mig

Micke & Katharina
Projektledare Operation Dagsverke


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

86 000 barn riskerar att dö av svår under­näring på Haiti

Läget är akut för barnen på Haiti. Foto: © UNICEF/Gonzalez

Barnen på Haiti lever under ett konstant hot från flera håll samtidigt. Brist på rent vatten, extrema väder­för­hållanden som orkaner på grund av klimat­föränd­ringar, ökande våldsam­heter, brist på till­gång till närings­behand­lingar – och inte minst, covid-19.

Avbrott inom vården på grund av pandemin ledde till att antalet barn som vacci­nerades förra året sjönk kraftigt. Det har bland annat lett till att fler drabbats av difteri och att risken ökat för mässlings­utbrott. Barn som inte fått vaccin mot vanliga sjuk­domar löper också högre risk att dö av under­näring.

Under det senaste året har antalet barn under fem år som lider av akut under­näring ökat med 61 procent på Haiti. 25 procent av befolk­ningen lider just nu akut brist på mat, och den kommande orkan­säsongen riskerar att för­värra situa­tionen ytter­ligare.

– Svår akut under­näring kan och ska behandlas för att rädda barns liv, säger Jean Gough, regionchef för UNICEF i Latin­amerika och Karibien. Vi kan inte titta bort och ignorera en av de mest under­finan­sierade kriserna i regionen. Om vi inte får in mer pengar nu under de kommande veckorna, kommer den liv­räddande behand­ling vi ger mot under­näring att upphöra och barn riskerar att dö.

UNICEF har som mål att hjälpa 1,5 miljoner människor, varav 700 000 barn, på Haiti under 2021. Situa­tionen är svår och har för­värrats av pandemin. Men för att möta behoven behövs mer resurser. Än så länge är den humani­tära krisen nästan helt ofinan­sierad. 

– Vi måste se till att före­bygga under­näring innan den är ett faktum, säger Jean Gough. Genom att stötta familjers till­gång till vård, stärka för­troendet för vaccina­tioner och ge människor möjlig­het att få närings­hjälp varje dag.

Det är hoppfullt att se föräldrar vaccinera sina barn på vårdcentralerna. Välnärda, friska och vaccinerade barn klarar sig bättre i skolan och blir mer produktiva vuxna. För att bygga Haitis framtid på lång sikt måste vi stoppa den kroniska undernäringen idag.

Jean Gough, regionchef för UNICEF i Latinamerika och Karibien

Genom att leverera närings­produkter och medi­ciner såg UNICEF till­sammans med partners till att över 33 300 akut under­närda barn i Haiti fick behand­ling under 2020. Men i juni 2021 kommer närings­produk­terna att ta slut om inte mer resurser kommer in, och tusen­tals barn kommer att gå miste om liv­räddande hjälp. 

Du kan hjälpa till, ge en gåva till vårt katastrof­arbete idag så är du med och räddar barns liv:

Jag vill hjälpa barnen


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige