Arkiv för månad: februari, 2019

I januari rapporterade vi om den mycket svåra situationen i Rukban. Omkring 45 000 människor lever i flykting­lägret, 80 procent av dem är barn och kvinnor. Brist på sjukvård för mammor, gravida och späd­barn och för­värrat den redan mycket svåra situa­tionen och flera barn har frusit ihjäl.

Men nu har hjälpen alltså äntligen tillåtits komma fram. Under den nio dagar långa insatsen har UNICEFs personal bland annat sett till att tusentals barn fått livsviktigt vaccin. I den stora FN-konvojen med 118 lastbilar hade UNICEF 30 stycken fyllda med livräddande produkter för barn, så som hygienpaket, mediciner, vaccin, näringsprodukter, skolmaterial och varma kläder.

Tillgången till vård i området är mycket begränsad, och många barn står utanför skolan. Konvojen är ett fantastiskt framsteg, men samtidigt är det bara en tillfällig lösning.

UNICEF uppmanar alla parter i konflikten att låta även fortsatta leveranser komma fram så att alla barn i Syrien kan få den hjälp de har rätt till.

Vi finns på plats och kämpar varje dag för att hjälpa barnen i Syrien. Du kan vara med och rädda barns liv, ge en gåva:

Hjälp barnen i Syrien

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Mary (som egentligen heter något annat) var bara tolv år när hon och hennes äldre syster kid­nappades av tre beväpnade män. Nu är Mary 16 år och fri, men de tre år hon tvingades till­bringa i rebell­gruppens läger har satt sina spår.

Mary och de andra barnen levde i konstant skräck för att miss­handlas, eller att gruppen skulle hamna i eld­strid med rivali­serande grupper.

– Det värsta var allt skjutande, jag gråter varje gång jag tänker på det. Jag får ofta flashbacks och varje gång jag ser en soldat med ett vapen blir jag rädd, säger Mary.

Barnen utnyttjas på olika sätt

Idag är tusentals barn inblandade i väpnade kon­flikter runt om i världen. Barnen utnyttjas inte enbart som soldater, utan också som tjänste­folk, bärare, spioner eller sex­slavar. Marys arbete inom rebell­gruppen var att hämta ved och vatten. Hon tränades också i att använda vapen, men bara de äldre flickorna fick egna vapen att bära.

Systrarna blev slagna och torterade under åren med rebell­gruppen, ända tills de en dag lyckades fly under en attack mot lägret.

Nu försöker Mary komma tillbaka till ett vanligt liv igen. Hon bor med en ny familj och går i skolan tack vare UNICEFs reintegrations­program för barn som utnyttjats av väpnade styrkor.

– Jag har lite problem med att läsa och kommer inte riktigt ihåg hur jag ska skriva, men det blir bättre och bättre, säger Mary.

Vad gör UNICEF?

UNICEF förhandlar löpande med krigs­ledare för att få dem att avstå från att utnyttja barn­soldater och att släppa dem fria. Senast idag genom­fördes en lyckad fri­givning av 119 barn i staden Yambio i Sydsudan, helt fantastiskt!

Vi ser till att barnen får rehabili­tering, vård, psyko­socialt stöd, utbildning, och att de har ett hem att åter­vända till.

För att barn som utnyttjats i väpnad konflikt ska kunna återvända till ett liv utan våld krävs stora insatser. Du kan hjälpa till:

Hjälp barn i krig och katastrofer

Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Det här är en dom som väcker många frågor. Det som är mest anmärk­nings­värt är att barnens röst och behov inte till­mäts någon betydelse, trots deras ålder och tydliga ställnings­tagande att de inte vill träffa sin pappa, samt det våld som barnen tidigare utsatts för.

Domen är ett tydligt exempel på den starka föräldra­rätten vi har i svensk rätt och barns svaga rätts­liga ställning. Barnen har inte blivit lyssnade till och rätten har inte tagit deras rädsla på allvar.

Trots att barnen känner en rädsla för sin pappa tvingas de att bo med honom. Barnen får inte heller träffa sin mamma under en inledande tid för att de ska ges möjlig­het att knyta an till sin pappa, utan att hamna i lojalitets­konflikt mellan föräldrarna.

Bedrövligt säger många, och andra har svårt att förstå hur dom­stolen så tydligt kan bedöma att det inte före­ligger någon betydlig risk att barnen kan utsättas för våld från pappan. I stället bedöms han som den mest lämpliga föräldern att ha ensam vårdnad om barnen.

Enligt svensk lag (föräldra­balken) ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det innebär att det inte finns några andra intressen som kan gå före, till exempel föräldrarnas behov av kontakt med barnet, rätt­visa mellan föräldrarna eller vad som är bekvämast för föräldrarna.

I bedömningen av vad som är barnets bästa ska det särskilt vägas in om det före­ligger en risk för att barnet eller annan familje­medlem utsätts för över­grepp, eller far illa på annat sätt, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska tas till barnets vilja, med beaktande av dess ålder och mognad.

Domstolens riskbedömning av fallet

I det här fallet har domstolen gjort en risk­bedöm­ning och vägt in de risker som man ansett vara mest ange­lägna; risken att barnens ska utsättas för våld eller kränk­ningar, och risken för att ena föräldern exkluderas från umgänge. Rätten ansåg att mamman inte samarbetat till­räckligt för att främja ett konti­nuer­ligt umgänge med pappan. Hon kan därför inte anses lämplig för ensam vårdnad.

Gemensam vårdnad anser hovrätten inte är lämplig utifrån barnets bästa eftersom det före­ligger en över­hängande risk att föräldrarna inte kommer att sam­arbeta kring barnen. Barnens uttryckta vilja att inte vilja träffa sin pappa, än mindre bo hos honom, anser dom­stolen inte kan ges någon större betydelse efter­som barnen är så pass små (åtta och snart tolv år).

Barnen har inte träffat sin pappa på fyra år. Dom­stolen medger att det kommer bli påfres­tande för barnen att ryckas upp från sitt nuvarande hem där de känner sig trygga, men att betydel­sen för barnen att knyta an och skapa en god relation till sin pappa är viktigare och för­enligt med barnets bästa.

En grundläggande princip enligt barnkonventionen

För att kunna fatta beslut om vad som är barnets bästa måste det alltid göras en indivi­duell bedöm­ning i varje enskilt fall och olika faktorer vägas mot varandra. Att besluta vad som är barnets bästa kräver att man till­frågar barnet och att deras åsikt till­mäts betydelse utifrån ålder och mognad. Det är en grund­läggande princip enligt barn­konven­tionen, och både en materiell rättig­het och ett till­väga­gångs­sätt i rätts­tillämp­ning.

Det råder idag en obalans i det svenska rätts­systemet där vuxna och framför allt föräldrar har ett över­tag. Det är något av en paradox att en förälder som inte vill träffa sina barn kan strunta i det, men barn kan tvingas träffa sin förälder mot sin vilja.

Föräldrar har rätt till umgänge med sina barn, men barn har inte rätt att välja umgänge eller inte. I realiteten tvingas ofta barn till umgänge med föräldrar trots att de kan riskera att utsättas för våld eller fara illa på annat sätt.

Enligt barn­konven­tionen ska barn skyddas från alla former av våld och risker att utsättas för våld och annan kränkande behand­ling. Barn måste få en starkare rätts­lig ställ­ning framför­allt i vårdnads­tvister.

Det är tydligt, särskilt efter en dom som den här, att det även behövs mer kunskap om barns rättig­heter och en attityd­föränd­ring till barn och deras rätt att bli lyssnade till och förmåga att vara delaktiga i beslut som berör dem.

Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner