Världens viktigaste kväll – och roligaste

Kvällen blandar allvar med humor och målet är att inspirera så många som möjligt att bli Världsföräldrar och förändra barns liv.

David Hellenius reser till flyktinglägret Cox’s Bazar i Bangladesh och träffar barn som flytt fruktansvärt våld i Burma. Skådespelaren Kjell Bergqvist åker till Filippinerna där fattigdom och undernäring är ett stort problem. Kjell träffar en fyrabarnsmamma som kämpar för att hennes undernärda barn ska överleva.

Programledaren Agneta Sjödin reser till Sydsudan och besöker ett sjukhus där undernärda barn får behandling. Sångaren Martin Stenmarck reser till Uganda och möter barn som är ensamma och måste klara sig på egen hand sedan deras föräldrar har dött.

För kvällens musikuppträdanden står Tomas Andersson Wij och Uno Svenningsson, Mia Skäringer Lazar och Oscar Zia, Darin och Molly Sandén.

Humorstjärnorna Rachel Mohlin, Christine Meltzer och Anna Blomberg sluter också upp för barnen och bjuder på roligheter när de bland annat visar nya, intressanta sidor av några svenska kändisar.

Under kvällen medverkar också Peter Forsberg, Börje Salming och Malin Berghagen och berättar om sitt engagemang för barnen.

”Världens viktigaste kväll – och roligaste” sänds 1:a maj klockan 20.00 i TV4 och på TV4 Play. Missa inte det!

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Vad gör UNICEF för att hjälpa barn på flykt?

Under de senaste fem åren har 15 nya konflikter brutit ut, eller blossat upp på nytt, i världen. Antalet utdragna konflikter (som pågått i över fem år) ökar också.

Att stanna på en plats där du eller din familj riskerar att dödas, våldtas eller rekryteras för att strida är nog otänkbart för de flesta. I konflikter och katastrofer blir det också ofta mycket svårt att försörja sig. Grödor och infra­struktur förstörs, och det blir svårt att sätta mat på bordet till sina barn eller ge dem rent vatten.

De flesta barn som nu är på flykt har flytt inom sitt eget land. Av dem som flyr från sitt land bosätter sig de flesta i ett grannland.

Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. "Min enda dröm är att överleva." Foto: © UNICEF/Nybo

Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. ”Min enda dröm är att överleva.” Foto: © UNICEF/Nybo

Exempel: Flyktingkrisen i Bangladesh

Våldet i Burma har vid flera tillfällen tvingat rohingyer att fly till Bangladesh. Sedan slutet av augusti förra året har över 655 000 människor flytt och sammanlagt är nu 1,2 miljoner rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn.

UNICEF har hela tiden funnits på plats för att hjälpa barnen och deras familjer. Barnen i Cox’s Bazar är extremt utsatta. Många har liksom Mohmmad genomgått svåra trauman och lever nu mycket trångt i flyktinglägren. Risken för sjukdomar är stor, liksom behoven av rent vatten, mat och bra sanitet.

Vad gör UNICEF för barn på flykt?

När barn tvingas fly får de många av sina rättigheter kränkta. UNICEF gör stora insatser i krigs­härjade områden, i flykting­läger och på flykt­vägen för de här barnen. Vi är ofta samordnare för katastrof­insatserna inom vatten och sanitet, näring och skydd mot våld och över­grepp. Några exempel på vad vi gör:

  • För att minska sprid­ningen av vatten­burna sjuk­domar, som är särskilt farliga för små barn, är det livsviktigt att skilja på de ställen där människorna hämtar dricksvatten, går på toaletten, tvättar sig och lagar mat.
  • UNICEF sätter upp närings­center för att under­söka  och behandla barn mot undernäring. Vi levererar närings­produkter som nöt­kräm, mjölk, gröt och kex.
  • Vi ser också till att vacci­nera barn, för att förebygga sjuk­domar som diarré och mäss­ling.
© UNICEF/Sanadiki

© UNICEF/Sanadiki

  • För att skydda barn mot våld och övergrepp sätter vi upp barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd. Vi tar också hand om ensamma barn som kommit ifrån sina familjer och hjälper dem att hitta varandra igen.
  • Vi sätter upp tillfälliga skolor i tält, utbildar lärare och levererar skol­material och material till fritidsaktiviteter och lek.

Här kan du läsa mer om barn på flykt och hur UNICEF arbetar:

Fakta: barn på flykt

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Hundra­tals barn­soldater släpps i Syd­sudan

De här två bästisarna, 12 och 13 år, är två av barnen som frigavs från väpnade styrkor vid en ceremoni i tisdags. Efter att ha förhandlat barnens frigivining är UNICEFs prioritet nu att stötta och hjälpa barnen att återintegreras i sina familjer och samhällen. Alla barn har rätt till sin barndom, och ska aldrig tvingas att ta upp vapen. Foto: © UNICEF/Rich

De här två bästisarna, 12 och 13 år, är två av barnen som frigavs från väpnade styrkor vid en ceremoni i Sydsudan i tisdags. Efter att ha förhandlat fram barnens frigivining är UNICEFs prioritet nu att stötta och hjälpa barnen att återintegreras i sina familjer och samhällen. Alla barn har rätt till sin barndom, och ska aldrig tvingas att ta upp vapen. Foto: © UNICEF/Rich

Det första frigivandet ägde rum i Yambio i februari. Då fick över 300 barn återvända hem till sina familjer, eller till center som stöds av UNICEF. I tisdags släpptes ytterligare 207 barn (112 pojkar och 95 flickor) i Bakiwiri i Western Equatoria State.

– Inget barn ska någonsin behöva bära vapen och strida, säger Mahimbo Mdoe, chef för UNICEF i Sydsudan. För alla barn som nu släppts innebär det starten på ett nytt liv. Vi är stolta över att kunna stötta de här barnen på vägen mot en bättre framtid.

Under frigivningsceremonin fick barnen formellt lägga ned sina vapen och fick civila kläder. Nu får barnen vård, psykosocialt stöd och rådgivning av UNICEF och samarbetspartners, som en del av programmet för att återintegreras i sina familjer och samhällen.

När barnen återvänder hem får deras familjer tre månaders stöd med mat för att underlätta den första tiden. Barnen får också utbildning anpassad för deras olika åldrar, så som till exempel yrkesutbildning för att hjälpa till med familjens försörjning. Att inte kunna försörja sig är en riskfaktor för att återigen komma i kontakt med väpnade grupper.

– UNICEF har tillsammans med regeringen och andra partners förhandlat med de olika parterna i konflikten för att gör frigivningen möjlig, säger Mahimbo Mdoe, men vårt arbete slutar inte här. Återintegreringen är en viktig och känslig process, och vi måste nu se till att barnen får allt det stöd de behöver för att lyckas i livet.

Trots det här fantastiska framsteget finns det fortfarande omkring 19 000 barn som utnyttjas av väpnade styrkor i Sydsudan. UNICEF kämpar för att alla barn ska släppas fria och få en möjlighet att vara barn igen.

Läs mer om hur UNICEF arbetar för att hjälpa barn som drabbas av väpnade konflikter:

Fakta om barn i krig

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Barn är barn även i krigets Syrien

Mousa, fem år, fick nya kläder av UNICEF vid en leverans i Syrien. Foto: © UNICEF

Mousa, fem år, fick nya kläder av UNICEF vid en leverans i Syrien. Foto: © UNICEF

I Syrien har den brutala konflikten tvingat halva befolkningen (11 miljoner) på flykt, varav majoriteten, som Mousas familj, har flytt inom landet. UNICEF finns där och kämpar varje dag för att se till att barnen får vad de behöver och har rätt till.

På bilden har Mousa precis fått nya varma kläder i en leverans från UNICEF. Han blev väldigt glad när han upptäckte att kläderna matchade hans blå glasögon.

Situationen för barnen som drabbas av konflikten är ofattbar. Under de senaste sju åren har mer än åtta miljoner barn tvingats utstå fruktansvärt våld, förlorat familjemedlemmar och sina hem och skolor. En misstänkt kemvapenattack i Douma, i östra Ghouta för en dryg vecka sedan, är den senaste i raden av dödliga attacker mot barn i Syrien.

Trots allt det fruktansvärda de har fått utstå är det fantastiskt att se hur levnadsglada barn som Mousa är. De är barn, precis som på vilken annan plats i världen som helst. För deras skull får vi aldrig sluta kämpa för att konflikten i Syrien ska ta slut.

Här kan du läsa mer om barnens situation i Syrien och vad UNICEF gör:


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Miss­upp­fattning att islamsk rätt skulle bli gällande i Sverige genom barn­konven­tionen

Anledning till utspelet är en skrivelse i artikel 20 i barn­konven­tionen, gällande barn som berövats sin familjemiljö. I texten omnämns kafalah enligt islamsk rätt som ett exempel på placerings­form. Om man läser hela artikeln blir det dock tydligt att barn som är i behov av omvårdnad utanför hemmet ska placeras enligt bestämmelserna i nationell lagstiftning, det vill säga svensk special­lagstif­tning på området. Det står uttryckligt i texten att staterna ska i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativen för omvårdnad.

Enligt svensk nationell lagstiftning har vi detaljerade bestämmelser för hur barn ska placeras enligt social­tjänst­lagen och lagen för vård av unga (LVU). Kafalah är ingen placerings­form enligt vår nationella lag­stiftning och kan alltså inte åberopas vid beslut om placering av barn.

Det har även uttryckts en oro för att bestämmelsen säger att vid val av boende ska hänsyn tas till barnets etniska, kulturella, religiösa och språkliga bakgrund. En barnets bästa bedömning (barnkonsekvens­analys) ska alltid göras i varje enskilt fall utifrån de placerings­former vi har enligt nationell lag. Hänsyn till barnets kultur och religion ska givetvis tas men gäller följ­aktligen vid val av de alternativ som finns till­gängliga.

Enligt de lagar och förordningar som gäller i Sverige så ska barn som inte kan bo hos sina föräldrar i första hand placeras med släktingar eller andra närstående om det är förenligt med barnets bästa, sedan familje­hem eller i sista hand på institution (HVB-hem). Placeringen är ett formellt beslut och ska utgå från en individuell prövning med barnets bästa som utgångs­punkt och andra faktorer ska vara noggrant övervägda.

Läser man övriga delar av barn­konven­tionen ser man också att andra hänvisningar görs till barns rätt att utöva sitt eget kulturliv, utöva sin religion och använda sitt eget språk (till exempel artikel 30). Det gäller alla religioner och kulturer och är en grund­läggande mänsklig rättighet oberoende av placerings­form för barn som ska placeras.

I det här samman­hanget är det viktigt att påminnas om att barn­­konven­­tionen är en inter­nationell konvention som är skriven för att kunna tillämpas i alla världens länder. Konventionen har näst­intill uni­versell giltig­het (gäller i alla världens länder utom USA). Det förklarar vissa språk­bruk och för oss ibland främmande hän­vis­ningar.

Barn­konven­tionen ska kunna tillämpas i alla länder, med olika rätts­system. Konven­tionen måste läsas i sin helhet och alla artiklarna är beroende av varandra. Artikel 20 eller någon annan artikel bör inte läsas separat.

Vi hoppas att miss­förståndet är utrett och att vi kan se fram emot att barn­konven­tionen som svensk lag röstas igenom i riksdagen senare i vår.


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Ge besked om hur ni tänker rösta om barn­konven­tionen

UNICEF Sverige, BRIS och Rädda Barnen är några av många remiss­instanser som är mycket positiva till förslaget att göra barn­konven­tionen till lag. Vi har under många år arbetat för detta. Barnkonventionen behöver göras till lag för att stärka barns rättsliga ställning och för att förtydliga att barn­konven­tionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rätts­vårdande myndig­heterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget. Regeringen har därför gjort en del förtyd­liganden och nu presenterat ett mer genom­arbetat förslag som hanterar de svårigheter och utmaningar kritikerna lyft fram.

Det finns även skeptiker bland riksdagspartierna och några partier har fortfarande inte tagit klar ställning till beslutet. Förutom regeringspartierna har Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet ställt sig bakom förslaget, medan övriga partier inte gett något tydligt besked.

Både Centerpartiet och Moderaterna har dock gjort en rad utspel där de tydligt tagit ställning för att förstärka situationen för utsatta barn. Moderaterna har till exempel presenterat ett reformpaket för att både förebygga och stödja redan utsatta barn med satsningar på skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin. Centerpartiet vill också lägga fokus på barn och unga som på olika sätt far illa och på att samhället ska fånga upp alla de barn som behöver stöd. Därför vore det rimligt att dessa båda partier nu klargör hur de avser att rösta när det gäller barnkonventionens ställning.

Vi anser att det är nödvändigt att göra barnkonventionen till svensk lag om vi på allvar ska kunna stärka barns rättigheter i Sverige. Detta borde därmed vara en självklar väg att gå för partierna. Särskilt barn i utsatta situationer – så som barn i vårdnadstvister, barn i brottmålsprocessen, samt barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag. Om barnkonventionen blir svensk lag skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag.

De vanligaste argumenten hos dem som är skeptiska till att göra barnkonventionen till lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade. Dessutom att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen, som kan skapa praxis och vägledning. Vi anser dock, i likhet med regeringen, att utmaningarna är hanterbara och att det finns konkreta lösningar i propositionen.

Det förberedande arbetet med att göra barnkonventionen till lag har pågått under många år och bland annat lett fram till en gedigen statlig utredning (SOU 2016:19). Barnombudsmannen har dessutom fått ett uppdrag att genomföra ett kunskapslyft, för att förbereda och utbilda berörda statliga myndigheter och kommuner, i frågor som rör tillämpningen av barnkonventionen.

Det är nu hög tid att flytta fram positionerna för barns rättigheter och stärka barnkonventionens ställning. Vi uppmanar därför riksdagen att noga gå igenom propositionen och rösta för en inkorporering av barnkonventionen.

Barn är rättighetsbärare. Och det tydligaste beviset på att vi menar allvar med det är att göra barnkonventionen till lag.

Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige
Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen

Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 april 2018.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

I bebisens hjärna läggs grunden för framtiden

Under den första tiden efter födseln sker utvecklingen i barnets hjärna så snabbt och med sådan komplexitet att det aldrig upprepas igen under resten av livet. Foto: © UNICEF/Voronin

Under den första tiden efter födseln sker utvecklingen i barnets hjärna så snabbt och med sådan komplexitet att det aldrig upprepas igen under resten av livet. Foto: © UNICEF/Voronin

De allra första stunderna i ett barns liv är viktiga – och de kan ge effekter som varar resten av livet. Vissa stunder kan verka små – en kram, en ”tittut”-lek eller ett leende. Andra är mer komplexa, som att få tillräckligt med näring och att barnet skyddas från våld.

Processen börjar långt före födseln och påverkas av mammans hälsa, hennes omgivning och om hon får i sig tillräckligt med näring.

Under den första tiden efter födseln sker utvecklingen så snabbt och med sådan komplexitet att det aldrig upprepas igen under resten av livet. Forskning antyder att under den här första tiden sker minst tusen, men kanske så många som uppemot en miljon, nya förbindelser mellan nervcellerna i en bebis hjärna – per sekund.

Det som händer under den här tiden i barnets liv är alltså oerhört viktigt. Nu läggs grunden för hjärnans fortsatta förmåga till utveckling. Nu skapas förutsättningarna för ett barns möjligheter att lära, utföra saker, anpassa sig till förändringar och hantera svåra omständigheter med motståndskraft.

Bra näring när barnet är litet är inte bara viktigt för kroppens utveckling, det är lika viktigt för hjärnan. Brist på näring under barnets första tusen dagar kan påverka barnets förmåga att lära och utvecklas för resten av livet. Foto: © UNICEF/Kljajo

Bra näring när barnet är litet är inte bara viktigt för kroppens utveckling, det är lika viktigt för hjärnan. Brist på näring under barnets första tusen dagar kan påverka barnets förmåga att lära och utvecklas för resten av livet. Foto: © UNICEF/Kljajo

Positiva och negativa händelser påverkar barnets framtid

Under tiden som hjärnan utvecklas, formas och förändras förbindelserna mellan nervcellerna som ett svar på positiva och negativa upplevelser hos barnet. Till de positiva hör till exempel att barnet får bra näring, att barnets motorik och sinnesintryck stimuleras, och att barnet vårdas och skyddas av sin familj.

Bra näring och skydd kan ses som självklara saker, men att krama, pussa, busa och leka med ditt barn hjälper alltså också barnets hjärna att utvecklas och ger de bästa förutsättningarna för en god framtid.

Mer negativa upplevelser kan vara att barnet försummas, utsätts för stress och våld eller exponeras för föroreningar – saker som alla kan påverka barnets tidiga utveckling negativt.

Att krama, pussa, busa och leka med ditt barn hjälper barnets hjärna att utvecklas och ger bra förutsättningar för en god framtid. Foto: © UNICEF/McConnico

Att krama, pussa, busa och leka med ditt barn hjälper barnets hjärna att utvecklas. Foto: © UNICEF/McConnico

Hela samhällen påverkas av satsningar på barns tidiga utveckling

För de allra mest utsatta barnen i världen kan god omsorg, näring och skydd under de första tusen dagarna ge barnet bättre förutsättningar i livet, och även bidra till att nästa generation får en bättre framtid. Att satsa på de tidiga åren är inte bara en investering i barnen själva, utan också den bästa garantin för att uppnå en hållbar ekonomi och samhällsutveckling.

Under de första tusen dagarna i ett barns liv är det alltså möjligt att göra insatser som kan förändra hela samhällens och länders framtid.

Att förhindra undernäring tidigt i livet är avgörande för hjärnans utveckling. Läs mer om det här:


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Livsviktiga insatser för att stoppa undernäring

Tidigare i veckan berättade vi om vad undernäring innebär, vad det beror på och vilka konsekvenser det får för barn och samhällen världen över. Undernäring är komplext, det har många orsaker och det finns därför också många olika saker att agera på för att få stopp på problemet.

Familjer och samhällen spelar den viktigaste rollen i den kampen. Därför trycker UNICEF på för att regeringar ska stödja lokala initiativ som fokuserar på just barns överlevnad och utveckling. Vi stödjer människor på bynivå så att de själva ska kunna agera mot undernäringen. Några exempel:

Vi utbildar och utrustar

Det är viktigt att länders hälsorutiner utvecklas på lokal nivå. Om alla barn regelbundet mäts och vägs kan undernärda barn upptäckas och få behandling i tid. Vi ser till att lokala hälsoarbetare sprider kunskap till föräldrar och hjälper dem att avgöra om barnet är undernärt eller inte växer som det ska, och ger råd om vilken behandling som behövs.

Tyjan, tre år, mäts av hälsoarbetare i flyktinglägret Al-Takya Al-Kasnazaniya, i Irak. Om alla barn regelbundet mäts och vägs kan undernärda barn upptäckas och få behandling i tid. Foto: © UNICEF/Khuzaie

Tyjan, tre år, mäts av hälsoarbetare i Bagdad, Irak. Om alla barn regelbundet mäts och vägs kan undernärda barn upptäckas och få behandling i tid. Foto: © UNICEF/Khuzaie

I samband med att undernärda barn får vård får föräldrarna också utbildning om barnens näringsbehov. De får näringstillskott som A-vitamin och järn till barnet, och information om vikten av amning. Genom att satsa på amning kan enorma framsteg göras, läs mer om det här.

UNICEF ger också stöd till att sjukhus och vårdcentraler har näringscenter där undernärda barn kan få specialistvård. Vi utbildar vårdpersonal och förser centren med medicin, utrustning och näringsrika produkter, såsom nötkräm, högenergimjölk och näringspulver.

Tre påsar nötkräm om dagen

Nya typer av näringslösningar, som näringsrik nötkräm, har inneburit viktiga framsteg i kampen mot undernäring. Tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.

Krämen innehåller ett stort antal vitaminer och mineraler och är särskilt framtagen för att hjälpa undernärda barn att snabbt gå upp i vikt. Den är förpackad i små portionspåsar som barnet själv kan äta ur och räddar tusentals barns liv varje dag.

Samba, åtta månader från Mali, äter själv från en påse med näringsrik nötkräm. Samba var svårt undernärd, men tack vare behandlingen har han nu fått tillbaka sin normalvikt och mår helt bra igen. Foto: © UNICEF

Samba, åtta månader från Mali, äter själv ur en påse med näringsrik nötkräm. Samba var svårt undernärd, men tack vare behandlingen har han nu fått tillbaka sin normalvikt och mår helt bra igen. Foto: © UNICEF

Sms som räddar liv

UNICEF har också uppfunnit en sms-teknik som används framgångsrikt i kampen mot undernäring. Med hjälp av mobiltelefoner kan vårdpersonal i avlägsna byar snabbt registrera barns näringstillstånd. Näringsexperter gör analyser omedelbart och myndigheterna kan agera direkt vid tecken på undernäringskris. Tidigare kunde en sådan process ta månader.

Näringsrik gröt räddar flera generationer

I en by i norra Etiopien finns ett exempel på långsiktigt arbete för att stoppa undernäring på lokal nivå. Här får mammor lära sig laga näringsrik gröt till sina barn, något som räddar liv generationer framåt.

Att lära mammorna laga gröten har två syften. Dels minskar det risken att deras barn drabbas av undernäring och dels kan barnen i sin tur föra vidare sin kunskap, så att kommande generationer kan växa och utvecklas.

Tvåriga Habib äter ur en skål med gröt som hans mamma Safiya har tillagat. Gröten görs på lokala råvaror och ska få små barn att växa och utvecklas. Det är sjukvårdsper­sonal vid The Kihen Health Post som står för utbildningen. Tillsammans med UNICEF genomför vårdmottagningen olika program inom hälsa, näring, hygien och sanitet för att utbilda befolkningen i olika byar i landet. Foto: © UNICEF/Ayene

Tvåriga Habib äter ur en skål med gröt som hans mamma Safiya har tillagat. Gröten görs på lokala råvaror och ska få små barn att växa och utvecklas. Det är sjukvårdsper­sonal vid The Kihen Health Post som står för utbildningen. Tillsammans med UNICEF genomför vårdmottagningen olika program inom hälsa, näring, hygien och sanitet för att utbilda befolkningen i olika byar i landet. Foto: © UNICEF/Ayene

Mobila vårdcentraler når ut

I avlägsna och svåråtkomliga områden stöttar vi mobila vårdcentraler som åker ut till barn och ser till att de får livräddande vård, skydd mot undernäring och vaccin mot farliga sjukdomar. Ett exempel kommer från Aleppo i Syrien.

Här rullar sju stycken mobila hälsokliniker runt och erbjuder gratis hälsovård till barn och familjer. Vare morgon kör de ut, med 25 läkare och annan vårdpersonal ombord, till strategiska platser i staden.

Över 400 barn och kvinnor får vård varje dag genom de mobila vårdcentralerna som rullar omkring i Aleppo, Syrien. Rama, fem år, är ett av de barn som fått hjälp. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Över 400 barn och kvinnor får vård varje dag genom de mobila vårdcentralerna som rullar omkring i Aleppo, Syrien. Rama, fem år, är ett av de barn som fått hjälp. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Vi har helhetsperspektivet

UNICEF samarbetar med regeringar och lokala organisationer för att ta ett helhetsgrepp på problemet med undernäring. Vi arbetar med människor på alla nivåer i riskzonerna, för att hitta långsiktiga lösningar på de underliggande problem som ger återkommande matkriser och för att katastrofhjälpen ska bli ännu mer effektiv när kriser uppstår.

Om du vill lära dig mer har vi samlat information om undernäring här:

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Vad handlar under­näring om – egentligen?

En flicka får sin överarm mätt i Dolakha, Nepal, för att se om hon avviker från sin viktkurva. Foto: © UNICEF/Panday

En flicka får sin överarm mätt i Dolakha, Nepal, för att se om hon avviker från sin viktkurva. Foto: © UNICEF/Panday

Undernäring är komplext och har fler orsaker än enbart brist på mat. Det är en kombination av olika faktorer, som:·

  • brist på protein, energi och olika näringsämnen i kosten
  • återkommande sjukdomar och infektioner
  • bristande omvårdnad och dålig kunskap om vilken mat barn bör få
  • otillräckliga vårdsystem och brist på rent vatten och sanitet

Undernäring har många olika skepnader och ett barn kan drabbas på många sätt samtidigt. Oftast syns det inte utanpå eftersom många av de barn som riskerar att dö av undernäring inte visar några yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar istället insidan av kroppen – framförallt hjärnan.

De första åren är känsligast

Undernäring är allra mest förödande under graviditeten i mammans mage och under barnets första år. Om mamman lider av näringsbrist kan fostret sluta utvecklas som det ska och spädbarnets fysiska och mentala utveckling kan hindras – så kallad ”stunting”.

Om ett barn drabbas av undernäring under sina tre första år finns skadorna i hjärnan kvar under resten av livet. Det kan till exempel innebära att barnet får inlärningssvårigheter, hämmad kreativitet och sämre initiativförmåga.

Immunförsvaret påverkas också, vilket minskar motståndskraften mot de flesta infektionssjukdomar, som till exempel diarré, luftvägsinfektioner, mässling och malaria. Det innebär att vanliga sjukdomar snabbt kan bli dödliga.

Kadiatou Dao, 26, ler när hon ammar sin bebis i byn Koury, Mali. "Att amma är jätteviktigt, det hjälper mitt barn att utvecklas och han får motståndskraft mot sjukdomar," säger Kadiatou. I områden där det är brist på rent vatten är det väldigt viktigt att barn ammas upp till sex månader. I låginkomstländerna dör alldeles för många spädbarn på grund av att de får bröstmjölksersättning som är utblandat med smutsigt vatten. Foto: © UNICEF/Sokhin

Kadiatou Dao, 26, ler när hon ammar sin bebis i byn Koury, Mali. ”Att amma är jätteviktigt, det hjälper mitt barn att utvecklas och han får motståndskraft mot sjukdomar,” säger Kadiatou. I områden där det är brist på rent vatten är det särskilt viktigt att barn ammas upp till sex månader. I låginkomstländer dör alldeles för många spädbarn på grund av att de får bröstmjölksersättning som är utblandat med smutsigt vatten. Foto: © UNICEF/Sokhin

Amning ger bättre hälsa

Viktigast i bekämpningen av undernäring är tillräckligt med näring, vilket i låginkomstländer med brist på rent vatten inkluderar att barn uteslutande ammas under sina första sex månader. Genom att satsa på amning kan enorma framsteg göras. Amning förebygger dödsfall och kan förhindra att barn drabbas av sjukdomar. Dessutom stöttar det hjärnans utveckling hos bebisen.

Samtidigt är amning miljövänligt och minskar ojämställdhet genom att det är en insats som kan göras även på utsatta och avlägsna platser med dålig tillgång till vård. Om barn i låginkomstländer skulle matas uteslutande med bröstmjölk under sina sex första månader skulle det rädda upp till 800 000 barns liv varje år. Utbildning och information om amning är därför livsviktigt.

En hälsoarbetare väger ett barn vid en lokal vårdcentral som stöds av UNICEF i Niger. För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring är det extra viktigt att ha koll på att alla nyfödda växer och utvecklas som de ska. Foto: © UNICEF/Pirozzi

En hälsoarbetare väger ett barn vid en lokal vårdcentral som stöds av UNICEF i Niger. Rutinmässiga hälsokontroller är viktiga för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring. Foto: © UNICEF/Pirozzi

Rutinmässiga hälsokontroller är livsnödvändiga

För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring är det extra viktigt att ha koll på att alla nyfödda växer och utvecklas som de ska. Att satsa på rutinmässiga hälsokontroller och utvecklad statistik över länders näringsstatus är effektivt. Det lägger grunden för att kunna förebygga undernäring och samtidigt planera för snabba insatser när kriser uppstår.

Akut behandling räddar liv

För ett litet barn kan akut undernäring leda till döden. Medicinsk behandling med näringstillskott måste sättas in snabbt för att ge barnet alla de livsviktiga vitaminer och mineraler som behövs för att överleva och växa. Det är en av UNICEFs viktigaste prioriteringar i områden med matbrist, till exempel vid en katastrof.

Aleppo, Syrien. Ali, åtta månader, lider av undernäring men får behandling med näringsrik nötkräm som hjälper honom att överleva. Krämen innehåller ett stort antal vitaminer och mineraler och är särskilt framtagen för att hjälpa undernärda barn att snabbt gå upp i vikt. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Aleppo, Syrien. Ali, åtta månader, lider av undernäring men får behandling med näringsrik nötkräm som hjälper honom att överleva. Krämen innehåller ett stort antal vitaminer och mineraler och är särskilt framtagen för att hjälpa undernärda barn att snabbt gå upp i vikt. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Långsiktig lösning att satsa på kvinnor

Ett exempel på en mer långsiktig lösning är att skydda kvinnors och flickors rättigheter. Överallt där diskrimineringen mot kvinnor är påtaglig förvärras problemen med undernäring. Barn till kvinnor som inte fått gå i skolan löper dessutom dubbelt så stor risk att dö som spädbarn, jämfört med barn till mödrar som gått i skolan, även om det bara handlar om fyra års utbildning.

Undernäring är därmed både en orsak till fattigdom och en konsekvens av fattigdom. Barn som får bra näring är friskare, har bättre motståndskraft mot sjukdomar och kriser, och gör bättre ifrån sig i skolan. När de växer upp har de lättare att delta i och bidra till sina samhällens utveckling.

Genom att satsa på barns hälsa och kvinnors rättigheter läggs alltså grunden för hälsosamma och produktiva samhällen.

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Ännu ett steg närmare barn­konven­tionen som svensk lag

UNICEF Sverige är en av många remiss­instanser som är mycket positiva till förslaget att barn­konven­tionen ska bli lag. Vi anser att det skulle stärka barns rättsliga ställning och förtydliga att barn­konven­tionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rätts­vårdande myndig­heterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget.

Regeringen har därför gjort en del förtyd­liganden och presenterar nu ett uppdaterat väl genom­arbetat förslag som motiverar varför barn­konven­tionen bör inkorporeras, och hur man kan hantera de svårigheter och utmaningar som har lyfts från kritikerna.

Propositionen förslår i huvudsak följande:

  • Att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag och börja gälla 1 januari 2020.
  • Fortsatt transformering av barn­konven­tionen i svenska lagar. Det anser man är en förut­sättning för att barn­konven­tionen ska få starkare ställning. Den nuvarande trans­formerings­metoden ersätts alltså inte av inkorporering utan båda metoder ska tillämpas.
  • Barnkonventionen ska gälla som vanlig lag och får inte företräde framför annan lag­stiftning. Skulle en så kallad norm­konflikt uppkomma (när två lagar anses mot­stridiga) så ska sed­vanliga tolknings­principer tillämpas.
  • En vägledning ska tas fram som stöd i arbetet med att tolka och tillämpa barn­konven­tionens bestämmelser. Vägled­ningen ska bland annat innehålla en redo­görelse för folk­rättsliga principer och regler, barn­rätts­kommitténs allmänna kommentarer och rekommendationer samt domstols­avgöranden från andra länder.
  • En kartläggning ska genomföras för att se över hur svensk lag­stiftning och praxis stämmer överens med barn­konven­tionen.
  • Det tidigare beslutade kunskaps­lyftet för myndig­heter, lands­ting och kommun och inte minst barn själva pågår fram till 2019. Arbetet leds av Barn­ombuds­mannen.

I samband med förslaget har man även genomfört en nyöver­sättning av barn­konven­tionen till svenska. Utöver rent språkliga ändringar har en del begrepp som tidigare varit svår­tolkade förtyd­ligats.

Till exempel har principen gällande beslut om barnets bästa som i tidigare version lytt ”ska komma i främsta rummet” ersatts med ”ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa” (artikel 3). Original­texterna till kon­ventionen är de som föreslås vara gällande som svensk lag och den svenska över­sätt­ningen ska fungera som hjälp­medel vid tolkning.

Alla sak­artiklarna ska inkorporeras medan de adminis­trativa ligger utanför. Bestämmelsen om att staten är skyldig att sprida kon­ventionen till barn och vuxna tas dock också med i inkor­poreringen.

Regeringen skriver också att de noga kommer att följa upp effekterna av inkor­poreringen. Det är givetvis av stor betydelse. Vi har i vårt remissvar förslagit en utvärdering efter tre år för att framför allt se över effekten av barn­konven­tionens formella status och om så kallade norm­konflikter har uppkommit och hur de i så fall hanterats.

Vi uppmanar nu riksdagen att noga gå igenom propositionen och instämma i regeringens motiveringar om varför en inkor­porering är nödvändig, och slut­ligen ställa sig bakom för­slaget.

Läs hela regeringens proposition här.

 


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner