Hur kan en vålds­dömd pappa få ensam vårdnad av sina barn?

Det här är en dom som väcker många frågor. Det som är mest anmärk­nings­värt är att barnens röst och behov inte till­mäts någon betydelse, trots deras ålder och tydliga ställnings­tagande att de inte vill träffa sin pappa, samt det våld som barnen tidigare utsatts för.

Domen är ett tydligt exempel på den starka föräldra­rätten vi har i svensk rätt och barns svaga rätts­liga ställning. Barnen har inte blivit lyssnade till och rätten har inte tagit deras rädsla på allvar.

Trots att barnen känner en rädsla för sin pappa tvingas de att bo med honom. Barnen får inte heller träffa sin mamma under en inledande tid för att de ska ges möjlig­het att knyta an till sin pappa, utan att hamna i lojalitets­konflikt mellan föräldrarna.

Bedrövligt säger många, och andra har svårt att förstå hur dom­stolen så tydligt kan bedöma att det inte före­ligger någon betydlig risk att barnen kan utsättas för våld från pappan. I stället bedöms han som den mest lämpliga föräldern att ha ensam vårdnad om barnen.

Enligt svensk lag (föräldra­balken) ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det innebär att det inte finns några andra intressen som kan gå före, till exempel föräldrarnas behov av kontakt med barnet, rätt­visa mellan föräldrarna eller vad som är bekvämast för föräldrarna.

I bedömningen av vad som är barnets bästa ska det särskilt vägas in om det före­ligger en risk för att barnet eller annan familje­medlem utsätts för över­grepp, eller far illa på annat sätt, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska tas till barnets vilja, med beaktande av dess ålder och mognad.

Foto: Frank Aschberg

Foto: Frank Aschberg

Domstolens riskbedömning av fallet

I det här fallet har domstolen gjort en risk­bedöm­ning och vägt in de risker som man ansett vara mest ange­lägna; risken att barnens ska utsättas för våld eller kränk­ningar, och risken för att ena föräldern exkluderas från umgänge. Rätten ansåg att mamman inte samarbetat till­räckligt för att främja ett konti­nuer­ligt umgänge med pappan. Hon kan därför inte anses lämplig för ensam vårdnad.

Gemensam vårdnad anser hovrätten inte är lämplig utifrån barnets bästa eftersom det före­ligger en över­hängande risk att föräldrarna inte kommer att sam­arbeta kring barnen. Barnens uttryckta vilja att inte vilja träffa sin pappa, än mindre bo hos honom, anser dom­stolen inte kan ges någon större betydelse efter­som barnen är så pass små (åtta och snart tolv år).

Barnen har inte träffat sin pappa på fyra år. Dom­stolen medger att det kommer bli påfres­tande för barnen att ryckas upp från sitt nuvarande hem där de känner sig trygga, men att betydel­sen för barnen att knyta an och skapa en god relation till sin pappa är viktigare och för­enligt med barnets bästa.

En grundläggande princip enligt barnkonventionen

För att kunna fatta beslut om vad som är barnets bästa måste det alltid göras en indivi­duell bedöm­ning i varje enskilt fall och olika faktorer vägas mot varandra. Att besluta vad som är barnets bästa kräver att man till­frågar barnet och att deras åsikt till­mäts betydelse utifrån ålder och mognad. Det är en grund­läggande princip enligt barn­konven­tionen, och både en materiell rättig­het och ett till­väga­gångs­sätt i rätts­tillämp­ning.

Det råder idag en obalans i det svenska rätts­systemet där vuxna och framför allt föräldrar har ett över­tag. Det är något av en paradox att en förälder som inte vill träffa sina barn kan strunta i det, men barn kan tvingas träffa sin förälder mot sin vilja.

Föräldrar har rätt till umgänge med sina barn, men barn har inte rätt att välja umgänge eller inte. I realiteten tvingas ofta barn till umgänge med föräldrar trots att de kan riskera att utsättas för våld eller fara illa på annat sätt.

Enligt barn­konven­tionen ska barn skyddas från alla former av våld och risker att utsättas för våld och annan kränkande behand­ling. Barn måste få en starkare rätts­lig ställ­ning framför­allt i vårdnads­tvister.

Det är tydligt, särskilt efter en dom som den här, att det även behövs mer kunskap om barns rättig­heter och en attityd­föränd­ring till barn och deras rätt att bli lyssnade till och förmåga att vara delaktiga i beslut som berör dem.


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Kvinnlig köns­stympning går att bekämpa

Under ett besök i byn Julangel i östra Gambia träffade jag Fatou Tirera Mbunda. Hennes by hade då nyligen genomgått ett treårigt program utvecklat av organisationen Tostan, som länge fått stöd av UNICEF.

– Mina döttrar är nu vuxna och könsstympades när de var unga. Hade jag vetat det jag vet idag hade jag aldrig låtit dem genomgå det, berättade Fatou.

Ett tydligt exempel på hur könsstympning kan motarbetas

Inom programmet fick byborna bland annat mer kunskap om mänskliga rättigheter, hälsa och barns utveckling. De fick även reflektera över traditionella sedvänjor, som barnäktenskap och kvinnlig könsstympning, och genom diskussioner kom de till insikt om de skadliga konsekvenserna.

I slutet av programmet deklarerade hela byn kollektivt i en ceremoni att de nu tar avstånd från könsstympning och barnäktenskap.

Fatou Tirera Mbunda blev ordförande i kommittén som hennes by bildade genom programmet för att ta avstånd från könsstympning och barnäktenskap. Foto: © UNICEF

Fatou Tirera Mbunda blev ordförande i kommittén som hennes by bildade genom programmet för att ta avstånd från könsstympning och barnäktenskap. Foto: © UNICEF

Fatou utsågs till ordförande i bykommittén som bildades genom programmet. Hon upplever att männen i byn numera har mer respekt för kvinnorna och att de är lika delaktiga i gemensamma beslut som männen.

Hon har själv sju vuxna barn, fem flickor och två pojkar. Tyvärr könsstympades hennes döttrar innan byn genomgick programmet och tog avstånd från sedvänjan. Men det kommer inte att hända deras egna döttrar försäkrar Fatou. Alla hennes barn fick också själva bestämma vem de skulle gifta sig med.

Enbart lagar räcker inte

I Gambia stöttar UNICEF också en rad andra aktiviteter som kampanjer via mobiltelefoner, filmer, information i skolor och möten med religiösa ledare. Alla insatser måste göras med kulturell respekt, involvera ungdomar och syfta till att stärka flickor och kvinnors ställning och inflytande.

Lagar mot könsstympning är viktiga som grund, men räcker inte. Vi måste fortsätta utbilda, föra dialog och göra människor medvetna om de skadliga konsekvenserna, om alternativen och om flickornas rättigheter.

Det är mest effektivt när dialogen engagerar hela byn. Just byns kollektiva beslut är det som ofta gör att enskilda föräldrar vågar fatta beslutet att inte låta könsstympa sina döttrar.

En kniv hålls upp i förgrunden, där bakom står en liten flicka som någon håller för ögonen på.

Den grymma sedvänjan kvinnlig könsstympning har praktiserats i mer än 2 000 år. Ofta utförs ingreppet med en enkel kniv utan bedövning. Men tack vare utbildning och öppen diskussion har nu fler och fler slutat utföra det farliga ingreppet. Foto: © UNICEF

Könsstympning av flickor är ett tydligt brott mot FN:s barnkonvention. Inom Agenda 2030 är också ett av delmålen (5.3) att könsstympning och andra skadliga sedvänjor helt ska avskaffas till år 2030.

Och arbetet går stadigt framåt:

  • Under de senaste tre åren har antalet flickor som könsstympas minskat i 10 av de 17 länder där övergreppet är som vanligast.
  • Under det senaste decenniet har 34 miljoner människor i 21 000 lokalsamhällen öppet tagit avstånd från sedvänjan.
  • I Liberia har antalet flickor (15-19 år) som utsätts minskat med 41 procent sedan 1990 minskat och med 31 procent i Burkina Faso.

Det här ger hopp om att fler flickor runt om i världen ska slippa genomlida det ibland livslånga trauma som en könsstympning ofta innebär.

Här hittar du mer fakta om kvinnlig könsstympning och hur UNICEF arbetar för att stoppa den livsfarliga sedvänjan:

Fakta: Kvinnlig könsstympning


Gå till källa
Author: Eva Dalekant

145 000 barn från rohingya­folket tillbaka i skolan

Glada tjejer med skolväskor och skrivplattor sitter utanför UNICEFs utbildningscenter i lägret Balukhali i Cox's Bazar, Bangladesh.

Glada tjejer vid UNICEFs utbildningscenter i lägret Balukhali i Cox’s Bazar, Bangladesh. Foto: © UNICEF/Sokol

Sammanlagt har omkring 1 600 utbildnings­center byggts runt om i flykting­lägren, något som ger barnen som flytt från våldet en möjlig­het till en mer normal vardag igen.

– Jag har gått i skolan i nästan en månad nu, säger Minara, elva år. Det är fint här, det finns ingen lera på golvet.

– Många av barnen har genom­gått svåra trauman. De har utsatts för våld och många har skott­skador, syn­skador eller svårig­heter att prata, säger Iffat Farhana som arbetar med utbild­ning för UNICEF i Cox’s Bazar. Varje barn har rätt till utbild­ning, och med fler skolor och lärare har UNICEF som mål att nå alla barn och hjälpa dem att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential.

Arbetet med att bygga fler skolor fort­sätter. Målet är att 260 000 barn ska få möjlig­het att komma till­baka till skolan under året, vid totalt 2 500 skolor. Kvaliteten på utbild­ningen ska också för­bättras löpande genom att nya och befintliga lärare deltar i utvecklings­program.

Skolan är bästa medicinen mot trauma

När krig och kata­strofer skapar kaos i barnens till­varo, är något så själv­klart som att gå till skolan och leka med sina kompisar den allra bästa medi­cinen. De får vardagliga rutiner som lugnar och skapar en känsla av normalitet.

Barnen får också möjlig­het att leka, skratta och vara just barn – något som är absolut nöd­vändigt för att barn ska kunna komma över hemska upp­levelser.

Här kan du läsa mer om hur UNICEF arbetar för att barn i kata­strofer ska få sina rättig­heter till­godo­sedda:

Fakta: Barn i katastrofer


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

41 miljoner barn saknar skydd i katastrofer

Två barn i ett flyktingläger i Syrien håller i ett rep som det hänger en filt på.

Sedan våldet eskalerat i flera delar av Syrien de senaste månaderna har tusentals familjer tvingats på flykt. I Syrien saknas en femtedel av de resurser som krävs för att UNICEF ska kunna nå alla de barn som behöver vår hjälp. Foto: © UNICEF/Watad

I rapporten Humanitarian Action for Children beskrivs UNICEFs arbete för att nå 41 miljoner barn i kata­strofer med den livs­viktiga hjälp de behöver. Samman­lagt behövs drygt 35 mil­jarder kronor för att täcka insat­serna i 59 länder.

I till exempel Demokratiska republiken Kongo kunde endast en tredje­del av de behövda insat­serna finan­sieras under 2018, och i Syrien saknas en femte­del av de resurser som krävs.

– Vikten av att arbeta med skydds­insatser för barn i kon­flikter och kata­strofer kan inte över­skattas, säger Henrietta Fore, UNICEFs högste chef. Barn behöver trygga platser att leka på, att få åter­förenas med sina familjer och få psyko­socialt stöd, annars kommer de inte att komma över sina trauman.

Med pengarna som efter­frågas planerar UNICEF bland annat följande insatser under 2019:

  • Fyra miljoner barn och vårdnadshavare ska få psykosocialt stöd.
  • 43 miljoner människor ska få tillgång till rent vatten.
  • 10,1 miljoner barn ska få tillgång till utbildning.
  • 10,3 miljoner barn ska vaccineras mot mässling.
  • 4,2 miljoner barn ska få behandling mot svår akut undernäring.

Du kan vara med och se till att barn som drabbas av kata­strofer och kon­flikter får den livs­viktiga hjälp de behöver. Ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa barn i katastrofer


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Vinnarna av bästa initiativ inom Operation Dags­verke 2018 har utsetts

Under 2018 års Operation Dagsverke har de deltagande skolorna kunnat tävla inom kategorierna Bästa kreativa film, Bästa kreativa initiativ, Bästa budskap och dessutom utses den skola som samlat in mest pengar.

Juryn bestod av Mark Levengood, UNICEF-ambassadör; Lina Axelsson Kihlblom, Chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamn; Lina Hultqvist, Sveriges Elevkårers ordförande; Viktor Frisk, artist och influencer; och Christina Heilborn, UNICEF Sveriges programchef.

Med följande motiveringar har vinnarna nu utsetts:

Årets vinnare:

  • Bästa kreativa film: Ramsele skola i Sollefteå
    Med flera kreativa filmer om årets Operation Dagsverke visar eleverna på ett genuint engagemang för att skydda barn mot våld i Albanien.
  • Bästa budskap: Lexby Skola i Partille
    Flera elever visade genom skolans temakväll en av de viktigaste delarna av Operation Dagsverke: elever som hjälper elever. Kvällen innehöll sång, musik, fika och information om hur vi kan skydda barn mot våld i Albanien.
  • Bästa kreativa initiativ: Klara Teoretiska Gymnasium i Sundsvall
    Skolan har genom sociala medier genomfört olika kreativa initiativ som effektivt har bidragit till Operation Dagsverkes insamling för att skydda barn mot våld i Albanien.
  • Bästa insamlingsresultat (för andra året i rad!): Johan Skytteskola i Älvsjö
    Elever och lärare på den här skolan har med gemensamma krafter nått ett fantastiskt insamlingsresultat på 140 118 kr. Tack vare skolan stora engagemang bidrar de till att skydda barn mot våld i Albanien.

– Eleverna visade oss ett engagemang utöver det vanliga och det märktes att denna gång var det ”på riktigt”, inte en uppgift i en lärobok. Vi kommer definitivt att vara med nästa höst. Då tror jag att ännu fler idéer och kreativa lösningar kommer upp för att samla in pengar, säger Carin Eriksson, lärare vid Ramsele skola.

Tuva, Olivia, Bella, Stina, Alondra och Aisha från Lexby skola i Partille, som vann kategorin Bästa Budskap. Foto: Lexby skola.

De fyra vinnande skolorna får diplom och biljetter till UNICEFs årliga tv-gala i maj. Stort grattis!

Varmt tack till alla skolor som aktivt och engagerat deltagit i Operation Dagsverke 2018. Ni har sett till att fler barn i Albanien ska få skydd mot våld i skolan. Hoppas att vi ses igen i höst! Ni kan redan nu anmäla er skola:

Anmäl din skola nu


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

”Jag drömmer om att bli sjuk­gymnast och hjälpa barn som jag”

Hanaa, 8 år, (till höger) blev förlamad i benen efter en bombattack. I flera månader efter skadan vågade hon inte lämna sitt hem för att leka med sin lillasyster Khadija, 5, eller sina vänner. Men så tog några volontärer med henne till UNICEFs barnvänliga trygga plats i Aleppo. Här fick hon möjlighet att leka, sjunga, rita och bearbeta det hon varit med om. Nu går hon också i skolan igen. Hanaa har två drömmar i livet: "Jag drömmer om att bli sjukgymnast och hjälpa barn som mig. Och min stora dröm är att det ska bli fred i mitt land." Foto: © UNICEF/Al-Issa

Foto: © UNICEF/Al-Issa

Efter att Hanaa skadats vågade hon inte lämna sitt hem för att leka med sin lilla­syster Khadija, fem år, eller sina vänner. Men vid UNICEFs barn­vänliga trygga plats fick hon möjlig­het att leka, sjunga, rita, och stöd att bear­beta det hon varit med om.

Nu går Hanaa i skolan igen, och får hjälp av en sjuk­gymnast tre gånger i veckan. Hanaa har två drömmar i livet:

– Jag drömmer om att bli sjukgymnast och hjälpa barn som jag. Och min stora dröm är att det ska bli fred i mitt land.

Vi kämpar varje dag, året om, för att skapa fler posi­tiva för­ändringar i barns liv. Stort tack till alla er som står på barnens sida och gör vårt arbete möjligt.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Lycklig familje­återförening efter fem år i ovisshet

Sista gången Ferdos och hennes bröder Chogi och Jidu, såg sin mamma var för fem år sedan. Syskonen var ensamma hemma när skott­­lossning plötsligt började utanför deras hem.

– Sist jag såg mina barn, var innan jag gick ut för att hämta ved i skogen. Stridig­­heterna började när jag var ute. Jag sprang hela vägen hem, men när jag kom fram, var barnen borta, säger mamma Khamisa Adam.

En av grannarna flydde tillsammans med barnen till fots. Från Malakal till Fangak, och sedan vidare till huvud­­staden Juba, där barnen har bott sedan dess. Syskonen visste inte om deras mamma var vid liv, så det blev en glad över­raskning för dem när de nåddes av beskedet att UNICEF hade hittat mamma Khamisa.

Vi kämpar varje dag, året om, för att skapa fler posi­tiva för­ändringar i barns liv. Stort tack till alla er som står på barnens sida och gör vårt arbete möjligt.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

En viktig milstolpe från 2018 – barn­konven­tionen blir lag

Lagen börjar gälla först om ett år, 1 januari 2020, och innebär dels en större skyldig­het, dels ökad möjlig­het för dom­stolar och myndig­heter att sätta barns rättig­heter i fokus.

Foto: © Petra Kyllerman

Foto: © Petra Kyllerman

Vad innebär det i praktiken?

  • Det blir tydligare att barn är egna individer med egna rättig­heter.
  • Större ansvar läggs på myndig­heter, rätts­väsende och andra besluts­fattare att verkligen tillämpa barns rättig­heter så att de får ett större genom­slag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn.
  • Barnkonventionen kommer att få samma status som andra svenska lagar har.

En viktig milstolpe är nådd, men UNICEF kommer att fortsätta det viktiga arbetet med att se till att barn­konven­tionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättig­heter respek­terade och till­godo­sedda.

Det här är riktigt goda nyheter för barnen. Stort varmt tack till alla er som är med och stöttar vårt arbete för barns rättig­­heter. Till­­sammans för­­ändrar vi barns liv!

Läs mer om barnkonventionen


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

En månad gamla Joy fick vaccin tack vare en drönare

Vanuatu består av över 80 små bergiga och otill­gäng­liga öar, och att nå ut med vaccin är både svårt och mycket tids­krävande. På grund av det missar omkring 20 procent av barnen här sina grund­läggande vaccina­tioner. Men nu, tack vare ett sam­arbete med Vanuatus regering, kunde UNICEF alltså leve­rera vaccin med hjälp av en drönare – ett fantas­tiskt framsteg!

Drönaren flög nästan 40 kilo­meter över svår bergs­terräng för att nå fram till Joys by, som saknar både elek­trici­tet och ett hälso­center. Vanligen når man bara hit till fots eller genom att använda små båtar. Men tack vare drönaren kunde nu 13 barn och fem gravida kvinnor på ön Erromango få vaccin.

UNICEF kämpar världen över för att nå ut med vaccin till alla barn i varenda liten by. Och nu finns det alltså hopp om att kunna nå ännu fler barn som Joy i de mest avlägsna delarna av Vanuatu, och fram­över även i världen.

Det här är riktigt goda nyheter tycker vi! Stort tack till alla er som är med och kämpar för barnen och gör vårt arbete möjligt.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

UNICEFs krav på den nya rege­ringen för barns rättig­heter

Barns rättig­heter är mänskliga rättig­heter som ska efter­levas och priori­teras av samtliga politiker och andra besluts­fattare.

Inför förra årets val­rörelse tog UNICEF Sverige fram ett val­mani­fest där vi lyfte tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättig­heter: Alla barn ska har rätt till familjeåterförening, alla former av våld mot barn ska vara straff­bara, och ett ökat statligt ansvar för en lik­värdig skola.

I regerings­överens­kommelsen som nu har beslutats ser vi en del förslag i rätt riktning för att uppfylla de här kraven:

  • Alla barn ska ha rätt till familje­­åter­­förening

Vi ser mycket positivt på att rätten till familje­åter­förening utökas och nu ska gälla även för dem som beviljas alternativ skydds­status. Idag är det endast de asyl­sökande som beviljas flykting­status som ges rätt till familje­åter­förening. Det kommer nu att ändras.

De praktiska hindren, så som hårda försörj­nings­krav samt adminis­trativa hinder vid själva ansökan, bör dock också ses över och ändras för att säker­ställa att barn och familjer ges möjlig­het att utöva rätten till familje­åter­förening i praktiken.

Vi har för­ståelse för att det behöver ta tid att arbeta fram en håll­bar och lång­siktig migrations­lag­stift­ning av god kvalitet. Men den humani­tära skydds­grund för barn, särskilt ömmande omständig­heter, som togs i och med den till­fälliga lagen måste dock skynd­samt åter­införas. Att ta bort den har visats sig ge opropor­tioner­ligt negativa konse­kvenser för barn och kan därför inte för­längas.

  • Alla former av våld mot barn ska vara straff­bara

Överens­kommelsen har ett stort fokus på heders­brott, med både förslag på införande av särskild brotts­rubri­cering och föränd­ringar i skydds­lag­stift­ning, till exempel lagen om vård av unga – LVU.

UNICEF Sverige ser positivt på det här men vill gärna se en bredare inrikt­ning kring utsatt­heten för vålds­utsatta barn. Alla barn som utsätts för våld i hemmet av när­stående måste uppmärk­sammas, och åt­gärder bör vid­tas både inom straff­rätten och skydds­lag­stift­ningen.

  • Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola

Vi ser mycket positivt på att överens­kommel­sen presen­terar förslag i rikt­ning för ökad lik­värdig­het så som statligt huvud­manna­skap och fort­satt arbete med Skol­kommis­sionens rekommen­dationer. Av de reformer som föreslås är det dock viktigt att det enskilda barnets behov och rättigheter tydligt sätts i fokus.

Att införa för­längd skol­plikt för en del barn eller lämna upp till skolan att själva be­sluta om betyg i års­kurs fyra är exempel som kan behöva ses över för att stärka alla barns rätt till en lik­värdig utbild­ning.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige