Vaccin mot covid-19 ska få vården på fötter igen

Covidvaccin till världen

Hälsoarbetare i Lalitpur, Nepal, hjälper till att stötta barns immunförsvar genom att erbjuda vitamin A och avmaskningstabletter. Samtidigt som vi bekämpar coronapandemin måste grundläggande sjukvård för barn fortsätta. De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. Foto: © UNICEF Nepal

Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit barn och unga människor i fattigare delar av världen.

Restriktioner och omställningar av vården för att hantera pandemin, har lett till katastrofala konsekvenser för världens mest utsatta.


Kvinnor har dött i barnsäng och nyfödda bebisar har dött på förlossningsdagen eller under sin första månad i livet. Barn har dött i lunginflammation, diarré och malaria – för att de är undernärda eller inte har fått det skyddande vaccin de behöver mot dödliga sjukdomar. 

Enorma avbrott inom vården hotar barns liv

De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. Vi måste agera nu för att få vården på fötter igen och vända en katastrofal trend för barns liv och utveckling.

  • Prognoser från november 2020 visar att 6-7 miljoner fler barn under fem år riskerar att drabbas av livshotande undernäring, och att 10 000 fler barn per månad kan komma att dö. 
  • Rapporter från början av pandemin visade att hundratals miljoner barn inte får vaccin mot farliga sjuk­domar på grund av isolering, social distansering och minskad till­gång till vaccinations­tjänster, då sjuk­vården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av corona­viruset. Barn riskerar att dö i mässling och polio – sjukdomar som går att förebygga.

Vi kan inte låta vår kamp mot en sjukdom göra att vi förlorar kampen mot andra.


Vaccin räddar liv

Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien, och varje år räddar vaccin miljontals liv. Tack vare vaccin har de flesta av oss i vår del av världen haft turen att växa upp utan att behöva se familjemedlemmar och vänner bli sjuka och dö i mässling eller polio. 

Men pandemin har visat oss vad vi riskerar när vi inte har skydd av vaccin. Under det senaste året har barn gått miste om livräddande och förebyggande vårdinsatser, på grund av att vi saknat vaccin mot en sjukdom som drabbat hela världen. 

Idag är vaccin mot covid-19 vårt bästa hopp för att få stopp på pandemin, så att vi kan återuppbygga en bättre och tryggare värld för alla barn. Men det krävs solidaritet och samarbete – att vi alla, länder världen över, ser till att de mest utsatta får vaccin oavsett var de än bor.

Ramatu Zakari, sjuksköterska på förlossningsavdelningen vid Manhiyasjukhuset i Ghana, får sin första dos vaccin mot covid-19. Genom att se till att vårdpersonal som Ramatu får vaccin kan vi säkerställa att fler bebisar och mammor får en trygg förlossning. Foto: © UNICEF/Annankra

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Att se till att inga länder hamnar utanför när det gäller att få tillgång till vaccin mot covid-19, är en del av det arbetet.

Vårdpersonal över hela världen riskerar sin egen hälsa för att skydda barn och familjer från covid-19 och andra sjukdomar. Nu måste vi göra allt vi kan för att skydda dem, så att vården kan hållas igång och barns liv kan räddas.

Barn behöver vaccineras mot mässling, stelkramp och andra dödliga sjukdomar. När de blir sjuka i lunginflammation behöver de antibiotika och syrgas för att inte dö. Undernärda barn behöver att näringsprogram kommer igång igen för att överleva. 

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge livsviktig vård en nystart, ge bebisar och mammor en trygg förlossning, mätta hungriga magar och rädda undernärda barns liv.


Innan året är slut ska vi leverera två miljarder doser vaccin mot covid-19 till utsatta och prioriterade grupper, som hälsoarbetare, genom det globala vaccinsamarbetet Covax.

Läs mer om vårt arbete och om hur du kan vara med och hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Tillsammans skriver vi historia. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

UNICEF ser till att världen får vaccin mot covid-19

UNICEF har mer än 30 års erfarenhet av att transpor­tera, förvara och distri­buera olika sorters vaccin, och årligen vaccinerar vi runt hälften av världens barn. Vi är den enda organisa­tionen som har erfarenhet av att vaccinera i stor skala, och har därför fått en unikt uppdrag inom det globala vaccin­samarbetet Covax.

Innan året är slut ska vi samman­lagt nå ut med två miljarder doser vaccin till utsatta och priori­terade grupper i länder världen över.

Sedan den första leveransen till Ghana den 24 februari, har nu 118 länder på sex konti­nenter fått vaccin mot covid-19. I mitten av april har över 40 miljoner doser leve­rerats, ett fantastiskt resultat!

Men mycket återstår att göra. Läs mer om arbetet och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Tillsammans skriver vi historia.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Så ska barns rättig­heter stärkas i den digi­tala världen

Foto: © UNICEF/Herwig

Internet spelar en allt större roll i barns och ungas vardag. En generation som är uppvuxen med internet och smartphones kopplar nu dagligen upp sig för att umgås med vänner, koppla av, utföra skolarbete med mera. 

Den pågående pandemin har också synliggjort vilken roll digitaliseringen spelar. Dels när det gäller att ge barn tillgång till utbildning, och dels att barns ökade användning av internet kan utsätta dem för risker.

Därför är det extra viktigt att FN:s barnrättskommitté nu äntligen har tagit fram den 25:e allmänna kommentaren till barnkonventionen: barns rättigheter i den digitala miljön. Arbetet har genomförts med stöd från stater, akademin, organisationer och inte minst med barnen själva.

Stater har ett ansvar att skydda barn på nätet

Rättigheterna i barnkonventionen gäller sedan tidigare i den fysiska såväl som den digitala världen. Men för att förtydliga statens ansvar att skydda och stärka barn på nätet, har man tagit fram en moderniserad tolkning av vad barns rättigheter innebär i den digitala världen. 

Kommentaren understryker viktiga frågor och situationer där staten har ett särskilt ansvar gentemot barn, och UNICEF Sverige summerar nedan de viktigaste budskapen.

Foto: © UNICEF/Herwig

Förutsättningar, risker och rättigheter

Barns rätt till den digitala teknologin är en förutsättning för att kunna förverkliga deras andra rättigheter enligt barnkonventionen. Digitala medier är också viktiga redskap för att lyfta barns röster och göra dem delaktiga.

Samtidigt innebär internetanvändning ett antal risker för barn, genom det som kan benämnas som content, contacts och conduct:

  • skadligt innehåll (content)
  • kontakter, såsom mobbning eller sexuella övergrepp (contacts)
  • skadliga metoder (conduct), såsom otillåten insamling av personuppgifter

För att säkerställa att barns rättigheter inte åsidosätts eller kränks uppmanas världens regeringar att:

  • se över nationella lagar och regler, inte minst när det gäller att se till att barn inte drabbas negativt av företags aktiviteter på nätet
  • ta särskild hänsyn till hur digital teknologi påverkar barn i den tidiga barndomen
  • stötta vårdnadshavare med rätt kunskaper för att kunna ge sina barn vägledning och skydd i deras användning av internet
  • inrätta effektiva rättsmedel för barn och föräldrar när barns rättigheter kränks på nätet

Sist men inte minst poängteras vikten av att överbrygga den digitala klyftan för att motverka ojämlikhet och se till att inget barn lämnas utanför.

Att alla barn får kunskap i och tillgång till den digitala världen är avgörande för att de ska kunna möta framtiden.


Vad gör UNICEF?

Vi ser digitalisering både som en möjlighet och en förutsättning att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. UNICEF samverkar med aktörer runt om i världen för att göra internet till en tryggare plats för barn och unga genom att förebygga och bekämpa våld och övergrepp på nätet. 

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF också med Ericsson för att globalt kartlägga skolors tillgång till internet. Syftet är att identifiera var uppkoppling saknas och bidra till att skolor och barn världen över får tillgång till internet, information och möjligheter att påverka.

Lulu Li
Barnrättsrådgivare företag, UNICEF Sverige


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Fler former av våld mot barn blir straffbara

Foto: Frank Aschberg

Foto: Frank Aschberg

Att bevittna våld mellan närstående uppmärk­­sammas av barn­konven­tionen som en form av psykiskt våld. Men detta har tidigare inte varit straff­bart enligt svensk lag, en fråga som UNICEF Sverige drivit länge. Lag­förslaget som presenterades igår synlig­gör en mycket utsatt grupp barn som länge varit osynliga, både i stati­stiken och för sam­hällets omsorg. De har också saknat möjlig­het till upp­rättelse.

Att kriminalisera hand­lingen att utsätta ett barn för att bevittna våld mot när­stående ger inte bara en tydlig signal att händelsen är skadlig och farlig för barnet. Det visar också att handlingen är en rättig­hets­kränkning.

Att barn erkänns som brotts­offer i samman­hanget ger en utökad rätt till upp­rättelse och en större möjlig­het att få rätt stöd och skydd, något som kan vara avgörande för barnets hälsa och utveck­ling.


Det finns en del utmaningar med det nya lag­för­slaget då barn­rätts­perspek­tivet och straff­rättens prin­ciper inte alltid överens­stämmer. Något som är för­ståeligt, men proble­matiskt utifrån barnets rättig­heter. 

Förändringar jämfört med utredningens förslag

Vissa förändringar har gjorts sedan utred­ningens slut­betänkande var ute på remiss. Några är positiva och stärker barnets rätt, medan vissa andra inne­bär att det nya lag­för­slaget blir mer begrän­sande än utred­ningens förslag – till exempel att färre barn omfattas av bestämmelsen.

  • Närståendebegreppet utvidgas nu i jäm­förelse med utred­ningens förslag. Fokus flyttas från relationen mellan offer och förövare, till de bådas relation till barnet. Därmed kan fler situa­tioner där barn bevittnar våld inne­fattas av den nya straff­bestämmelsen. 
  • En annan förändring är att man nu väljer att räkna upp de brott som ska omfattas av för­slaget. Det finns en risk att en snävare definition kan inne­bära att vissa former av våld hamnar utanför straff­bestämmelsen. Men en upp­räkning kan också leda till ökad tydlig­het och högre rätts­säkerhet för barnet. Detta då uppräk­ningen kan medföra att det inte behöver göras ytter­ligare en prövning av om brottet varit ägnat att skada barnets trygghet eller tillit, då det redan anses konstaterat. 
  • Lagförslaget i propositionen begränsar nu den sär­skilda före­trädarens roll, i jäm­förelse med utred­ningens förslag. Nu har förslaget om informations­skyldig­het och ansvaret att hämta till förhör tagits bort. UNICEF Sverige hade snarare önskat att man gått åt andra hållet och utökat ställ­före­trädarens ansvar, till att även inne­fatta att barnet åter­förs på ett tryggt och säkert sätt efter förhör. Dessutom anser vi att det behöver till­sättas en utred­ning som särskilt tittar på frågan om en ny form av ombud för barn, för att ytter­ligare värna barnets rätt i rätts­processer.

Definitionen “bevittna” är problematisk

Något UNICEF tidigare lyft är defini­tionen av att ”bevittna” våld mot när­stående. Enligt för­slaget i proposi­tionen, och gällande straff­rätts­principer, måste barnet ha sett eller hört gärningen för att det ska kunna handla om att ett brott begåtts. 

Det innebär till exempel att barn som lever i en miljö med ständiga hot om våld, eller upp­lever våldets konse­kvenser i form av sönder­slagna saker, skador på när­stående med mera, inte omfattas av den nya bestäm­melsen. Vi, till­sammans med en rad andra remiss­instanser, har tidigare lyft problemet med denna begränsning. 

Barns upplevelser av våld sker med alla sinnen och kan därmed vara minst lika traumatiska och skadliga för barnet som att se eller höra våldet pågå.


Trots att regeringen inte tagit fasta på detta i proposi­tionen fort­sätter UNICEF arbetet med att synlig­göra att fler former av psykiskt våld ska vara straff­bara, så att barn får rätt att skyddas från alla former av våld i enlighet med barn­konven­tionens bestämmelser.

En av de mest problematiska utmaningarna med den nya lag­stift­ningen, sett ur ett barn­rätts­per­spektiv, är det faktum att grund­brottet måste vara styrkt innan barn­frids­brottet kan hävdas. Det betyder att om själva vålds­hand­lingen som barnet bevittnat inte kan bevisas på rättslig väg, så finns det heller inte möjlig­het att fälla förövaren för barn­frids­brottet. Detta är ett exempel på hur barns rättig­heter fort­farande är avhängiga vuxnas utsatt­het, som ges före­träde framför barnets upp­levelser.

Behov av barn­anpassade processer

Något UNICEF önskat se i lag­förslaget om barn­frids­brottet är behovet av barn­anpassade rätts­processer, då fler barn kommer att invol­veras i processer genom den nya straff­bestämmelsen. Dagens rätts­system behöver möjlig­göra för barn att delta i rätts­processen utifrån sina förut­sätt­ningar, ålder och mognad. 

När barns rättig­heter stärks i lag­stift­ning krävs också att de system där barnen ingår är anpassade för barns del­tagande. Barn har rätt att skyddas och få rätt stöd för att möjlig­heten till upp­rättelse ska bli verklig­het. Tyvärr saknas det konkreta åtgärder i proposi­tionen för hur detta ska göras.

Ett steg i rätt riktning

Propositionen är ett positivt steg i rätt riktning för att på juridisk väg ge barn möjlig­het till upp­rättelse vid upp­levelser av våld i hemmet. De föränd­ringar som före­slås har en viktig norm­givande funktion, genom att erkänna att det är ett brott att utsätta barn för att bevittna våld mot en närstående.

Förhoppningsvis är det nya barn­frids­brottet ett första steg mot att synlig­göra det “osynliga” våldet och skapa verkliga föränd­ringar för de barn som tvingats leva med våld i hemmet, utan att tidigare varken synas eller räknas.


Gå till källa
Author: Marie Hugander Juhlin

Livsviktig leverans av covid-19-vaccin når fram till Jemen

Situationen i Jemen är den värsta humanitära krisen i världen och coronapandemin förvärrar en redan mycket svår katastrof. Att vaccinera hälsoarbetare är oerhört viktigt, så de kan fortsätta sitt arbete med att hjälpa barn och familjer. Foto: © UNICEF Jemen

360 000 doser vaccin, 13 000 säker­hets­boxar och 1,3 miljoner sprutor levererades nyligen genom det globala vaccin­samarbetet Covax, där UNICEF ansvarar för att upphandla vaccinen och se till att de når ända fram till utsatta befolk­ningar. Det här var den första leveransen till Jemen, som under året ska få samman­lagt 1,9 miljoner doser.

Nu får Jemen möjlighet att skydda de mest utsatta, som hälso­arbetare, så de kan fort­sätta sitt viktiga arbete med liv­räddande insatser för barn och familjer.

Philippe Duamelle, chef för UNICEF i Jemen

Efter sex år av konflikt är Jemen världens största humanitära kris. UNICEF finns på plats och kämpar varje dag för att skydda och rädda barns liv.

Redan innan coronapandemin bröt ut var det svårt att få tillgång till sjukvård, stor brist på rent vatten, och många barn fick inte det livsviktiga vaccin de behöver mot sjukdomar som polio och mässling. Många barn lider av akut undernäring.

Leveransen är en milstolpe i kampen mot coronapandemin i Jemen. Det kommer att rädda liv och bidra till att skydda ett svårt utsatt vårdsystem.

Läs mer om hur UNICEF arbetar för att se till att låg- och medel­inkomst­länder världen över får tillgång till vaccin mot covid-19.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige