Så ska UNICEF se till att vaccin mot covid-19 når fram

I västra Elfenbenskusten vaccineras två månader gamla Djibril. Han är ett av 25 miljoner barn, i 24 länder i Väst- och Centralafrika, som varje år får rutinvaccinationer mot sjukdomar som mässling, polio och difteri. Och det är bland annat hit som UNICEF genom COVAX ska se till att leverera vaccin mot covid-19. Foto: © UNICEF/Frank Dejongh

Att transportera vaccin hela vägen fram

Som världens största inköpare av vaccin har UNICEF årtionden av erfaren­het när det gäller att organi­sera vaccin­leveranser världen över. Det är därför vi nu leder arbetet inom COVAX*, för att se till att 92 låg- och medel­inkomst­länder får vaccin mot covid-19.

Men – att få vaccinen från producen­terna och hela vägen fram till en avlägsen vård­central är ett enormt uppdrag. Det kräver att det finns flyg­plan som kan trans­por­tera, men också att vaccinet kan hållas i en jämn, kall tempera­tur, hela vägen fram till sticket i armen.

Att se till att dessa system finns på plats – den så kallade kyl­kedjan – innan vaccin mot covid-19 når fram, är en avgörande del av UNICEFs arbete till­sammans med länder­nas rege­ringar.

Samtidigt som vi säkrar tillgången till vaccin måste vi också se till att länderna är redo att ta emot dem.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Soldrivna vaccinkylar en viktig lösning

Av de 92 låg- och medel­inkomst­länder som COVAX ska leverera till ligger en fjärdedel i Väst- och Centralafrika. 

– Miljön här är en av de mest komplexa i världen, säger Jean-Cedric Meeus, UNICEFs chef för leve­ranser i regionen. Vi måste kunna leve­rera till stora städer, men också till extremt avlägsna byar – så vi behöver förbe­reda för alla scenarier. 

Tillsammans med rege­ringar och GAVI, vaccin­alliansen, har UNICEF sedan 2018 köpt och instal­lerat sol­drivna kylar för att förvara vacciner i regionen. Något som under­lättat mycket för hälso­arbetare som kämpar med att se till att barn får sina rutin­vaccina­tioner på platser med osäker till­gång till elektri­citet. 

Solpaneler som ska ge ström till kylförvaring installeras på taket till en hälsocentral i Sierra Leone. Foto: © UNICEF/Asselin

– Vi undersökte var behoven fanns för den här sortens utrust­ning och sedan dess har vi instal­lerat omkring 20 000 sol­drivna kylar, hela vägen från kusten och in till djupa skogar, säger Jean-Cedric. Det är en enorm till­gång att länderna har den här utrust­ningen och vi kommer att fortsätta utbygg­naden av systemet.

Den här typen av kylar klarar att lagra vaccin som kräver tempera­turer på mellan 2-8 plus­grader. Och efter­som det finns flera lovande vaccin­kandi­dater mot covid-19 som klarar denna tempe­ratur, kommer kylarna att vara livs­viktiga för rege­ring­arnas möjlig­heter att leverera vaccin mot covid-19 under 2021.

En viktig läxa under pandemin

Att se till att kylkedjan kan hållas intakt är en stor del av pusslet för att leve­rera vaccin mot covid-19. Men en annan avgörande pussel­bit är att det måste finnas till­räckligt med plats på flyg­trans­porter för att leve­rera vaccinet världen över. 

UNICEF samarbetar med stora globala flyg- och frakt­bolag för att göra detta möjligt, men vi lärde oss också en viktig läxa tidigt under pandemin.

När pandemins effekter började bli tydliga under första delen av 2020, började UNICEF i Väst- och Central­afrika, till­sammans med rege­ringar och partners, att räkna på hur mycket vaccin som behövdes för att kunna fort­sätta med rutin­vaccina­tionerna i regionen.

Det fanns en oro att rese­restrik­tioner och inställda flyg skulle leda till brist på vaccin, och därmed att miljon­tals barn inte skulle få något skydd mot sjuk­domar som mässling och polio.

UNICEF-personal hjälper till att lasta av vaccin mot bland annat mässling och hepatit B, som transporterats till Mauretanien. Foto: © UNICEF/Pouget

Men vi lyckades avvärja hotet. Redan inom några veckor hade två frakt­flyg­plan leve­rerat över 11 miljoner doser vaccin mot bland annat difteri, stel­kramp, mäss­ling, polio och hepatit B, till 13 länder.

– Vi lärde oss att trots pågående pandemi kan vi hantera utmaningar för att leverera vaccin, säger Jean-Cedric. 

Många pusselbitar är nu på plats

Det är ingen tvekan om att det är en gigantisk utmaning för UNICEF att leve­rera vaccin mot covid-19 under 2021. Men kritiska pussel­bitar faller nu på plats för att se till att det blir verklighet:

  • Nyligen slöts ett avtal med Pfizer om 40 miljoner doser vaccin till COVAX. 
  • Dialoger förs med flera lovande vaccin­kandi­dater för att kunna uppnå målet att ha till­gång till över två miljarder doser vaccin under 2021. 
  • Vi har påbörjat arbetet med att köpa in sprutor och säker­hets­boxar som vi ska leve­rera till länderna innan vaccinet når fram. Hittills har vi lagrat omkring 560 miljoner sprutor, målet är en miljard under 2021.

Foto: © UNICEF/Ijazah

  • Vi kartlägger och identi­fierar brister i frakt­kapa­citet för att kunna åtgärda dessa, och se till att det finns till­räckligt med plats på frakt­flyg­plan för att leve­rera vaccin världen över.
  • UNICEF finns på plats i de 92 låg- och medel­inkomst­länder som COVAX ska leve­rera till, och arbetar dygnet runt för att se till att utrust­ningen för kyl­kedjan finns redo, så att vaccin kan nå fram även till de mest avlägsna byar. Vi utbildar också hälso­arbetare för att de ska kunna ge vaccin på ett säkert sätt.
  • Redan under första kvartalet 2021 uppskattar COVAX att vi ska kunna leve­rera till­räck­ligt med vaccin för att börja vaccinera hälso­arbetare och andra som jobbar i frontl­injen, samt vissa hög­risk­grupper.

– Under de kommande veckorna kommer UNICEF påbörja arbetet med att transpor­tera vaccin, sprutor och säker­hets­boxar till länder världen över. I loppet för att vaccinera världen mot covid-19 finns inga vinnare om inte vi ALLA vinner. Varje land – till­sammans, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konse­kvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

*Vad är COVAX?

COVAX (Vaccines Global Access Facility) fokuserar på att stödja utvecklingen av vaccin mot covid-19 och samordnas av bland annat Världs­hälso­organisationen (WHO). Här förbereds också upphand­lingen av vaccin och distribu­tionen till anslutna länder.

80 länder har anslutit sig och bidrar med finan­siering, däri­bland Sverige och övriga EU-länder. COVAX ska också göra det möjligt för 92 låg- och medel­inkomst­länder att få till­gång till vaccin. Målet är att för­del­ningen av de färdiga vaccinen ska bli mer rätt­vis och kunna nå priori­terade grupper först i alla länder.

UNICEF är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin och har utsetts att sköta arbetet med att upp­handla och nå ut med de nya vaccinen. 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Miljontals barn riskerar under­näring på grund av missade skol­måltider

Skolstängningar på grund av coronapandemin har lett till att miljontals barn gått miste om livsviktiga skolmåltider. Foto: © UNICEF/Wenga

Rapporten COVID-19: Missing More Than a Classroom visar att mer än 370 miljoner barn världen över har missat i genom­snitt 40 procent av sina skol­luncher – för många en livs­viktig källa till näring – sedan skolor stängt på grund av covid-19.

– Trots tydliga bevis på att skolor inte är någon huvud­saklig plats för smitt­spridning av covid-19, har miljon­tals barn tvingats se sina skolor stänga världen över. Barn som är helt beroende av skolan för att få mat förlorar inte enbart sin utbild­ning, utan även en viktig källa till näring, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Samtidigt som vi väntar på att vaccin mot covid-19 ska nå fram, måste vi priori­tera att öppna skolorna igen och se till att det kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.

Under pandemin har till­gången till olika typer av närings­program, så som skol­måltider och behandlings­program mot under­näring, minskat med 30 procent i låg- och medel­inkomst­länder. I vissa länder, under total ned­stäng­ning, har alla program för mat i skolorna ställts in.

Att gå miste om näringsrika skolmåltider hotar miljontals utsatta barns framtid. För många är skolmaten den enda mat de får på hela dagen.

David Beasley, verkställande direktör för WFP, FN:s livsmedelsprogram

Det uppskattas att 24 miljoner barn nu riskerar att hoppa av skolan på grund av pandemin, något som skulle innebära ett stort bakslag för de framsteg som gjorts de senaste årtiondena för att få fler barn att gå i skolan. Genom att mat erbjuds i skolan kan många av de mest utsatta barnen uppmuntras att komma tillbaka till skolbänken.

Särskilt för flickor, och barn från de mest utsatta och marginali­serade områdena, är skol­maten en stark driv­kraft för att åter­vända till skolan när restrik­tioner lyfts. Ju längre barn står utanför skolan desto större är risken att de aldrig åter­vänder, för flickor ökar risken för bland annat tidiga äktenskap.

UNICEF och WFP upp­manar nu rege­ringar världen över att priori­tera skolorna, öppna dem igen på ett säkert sätt (genom att bland annat se till att det finns rent vatten och tvål), och se till att barn får den närings­rika skolmat som de behöver.

Coronapandemins konse­kvenser har drabbat barn världen över skonings­löst. Du kan hjälpa till, ge en gåva idag:

Stoppa coronaviruset


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Engagerade insamlare skapar stordåd

Luva, Edith och Toras insamling har funnits sedan 2012. Insamlingen startades i barnens namn med ambitionen att de så tidigt som möjligt skulle känna sig delaktiga och se att de kan hjälpa till, berättar mamma Emily.

Systrarna Edith, Luva och Tora har en egen insamling på unicef.se. Foto: © Emily Rosenqvist

– Vi har insamlingen för att andra barn ska få ett bra liv. Vi har redan så mycket, och många andra barn har inte det. Insamlingen är nog också bra för de som inte känner oss jättebra, då det är lättare för dem att ge pengar till UNICEF än att välja en present till oss, säger flickorna.

Mamma Emily berättar varför insamlingen startades och hur de lyckats engagera folk år efter år:

– Vi föräldrar startade insamlingen när barnen var små. När man får friska barn i en privilegierad del av världen så blir det tydligt hur bra man har det: lång föräldraledighet, gratis vård, trygghet och frihet. Vi blev medvetna och tacksamma över det.

Så startar du en egen insamling

  1. Gå in på unicef.se/egna-insamlingar
  2. Välj en egen bild och skriv varför du samlar in pengar
  3. Sätt ett mål för din insamling
  4. Sprid insamlingen till nära och kära

Familjen har en stor släkt och bekantskapskrets, och när barnen fyller år tycker Emily att det känns orimligt att alla ska behöva köpa saker som barnen egentligen inte behöver.

– Vi skriver alltid att barnen inte önskar sig något utan att man gärna får sätta in en gåva till deras insamling istället, och väldigt många brukar göra det, säger Emily.

Systrarna fnissar till och tillägger:

– Fast det är ju roligt att få några presenter också, men det brukar vi få ändå.

Stort tack till Luva, Edith, Tora och alla ni andra som driver egna insamlingar på unicef.se – det ni gör är fantastiskt!


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Tjejer som förändrar världen: byggde respirator av bildelar

”Jag gissar att vi är den första gruppen av tonårstjejer i världen som designar en respirator,” säger Somaya (i mitten). Tillsammans med Floran, 15 år (till vänster), Asefa, 16 år (till höger), och de andra tjejerna i gruppen, ska Somaya snart presentera uppfinningen för hälsovårdsmyndigheten i Afghanistan. Foto: © UNICEF/Aryan

Somaya är ledare för Afghan Dreamers’ Girls Robotics Team, en grupp bestående av fem tjejer i åldrarna 14-17 år. Tillsammans har gruppen uppfunnit en ny respirator. Byggd av gamla bildelar är tjejernas variant billigare än traditionella respiratorer.

I Herat rapporterades Afghanistans första fall av covid-19. Bristen på utrustning som respiratorer, något som är kritiskt viktigt för att rädda liv under coronapandemin, motiverade Somaya och hennes vänner att arbeta hårt för att färdigställa sin prototyp.

Gruppen ska nu få presentera sin respirator för hälsovårdsmyndigheten i Afghanistan, och de hoppas att den ska kunna användas för att vårda patienter som drabbats av covid-19.

Jag hoppas att vår insats ska inspirera fler föräldrar att låta sina flickor stanna i skolan och ge dem möjligheten att fullfölja sina drömmar.

Somaya Faruqi, 17 år

Afghan Dreamers är ett program som stöds av UNICEF, med målet att öka ungas engagemang genom tävlingar i innovation. Att se till att unga flickor och pojkar får kunskap och lär sig färdigheter stärker dem inför framtiden. Många flickor i Afghanistan gifts bort innan de gått ut skolan, i vissa delar av landet är andelen som står utanför skolan hela 85 procent.

– Det finns tusentals flickor i Afghanistan som har samma mod och beslutsamhet som jag har, men få får samma möjlighet, säger Somaya. Jag hoppas att vår insats ska inspirera fler föräldrar att låta sina flickor stanna i skolan och ge dem möjligheten att fullfölja sina drömmar.

Det här tycker vi är riktigt goda nyheter! Och tack vare dig som ger till UNICEF kan vi tillsammans fortsätta skapa goda nyheter och en bättre värld för barn, idag och i framtiden. Varmt tack!


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Ökat intresse för att testa­mentera till orga­nisationer

Idag är det cirka 21 procent av alla svenskar mellan 30-65 år som har skrivit ett testa­mente (uppgift från Novus­under­sökning, 2017). Endast 4 procent av dem har valt att skänka delar av sin kvar­låten­skap till en orga­nisa­tion. Men det håller på att förändras. År 2019 var det över 40 procent fler testaments­gåvor som registrerades, än året innan.

Vi kontaktade juristen Arne Larsson på Familjens Jurist för att höra hur de ser på utvecklingen.

Varför väljer allt fler att testa­men­tera till orga­nisa­tioner, tror du?
-– Det finns sanno­likt flera orsaker till det. Orga­nisa­tionernas marknads­föring i ämnet syns allt mer, möjlig­heten att snabbt, enkelt och till en låg kostnad kunna skriva ett testa­mente med hjälp av digitala juridiska tjänster har ökat. Flera av nät­tjänsterna har till och med ett särskilt formulär, som till exempel Familjens Jurists ”Testaments­gåva”, i sin digitala tjänst, som helt är avsedd för ända­målet. Samtidigt blir världens problem och kata­strofer synligare och kommer allt närmare genom våra telefoner. 

Juristen Arne Larsson tror att synliggörandet av världens problem och katastrofer direkt i våra telefoner har bidragit till det ökade intresset att testamentera till organisationer.  Foto: Familjens jurist

Finns det något särskilt man ska tänka på när man vill testamen­tera till en orga­nisa­tion?
– Till att börja med är det viktigt att ange orga­nisa­tionen med korrekt namn och orga­nisa­tions­nummer, så att det inte finns några tvivel om vilken orga­nisa­tion som avses. Man bör inte skriva instruk­tioner om hur döds­boet ska skötas, hur fastig­heter, värde­papper och andra till­gångar ska säljas eller fördelas, utan låta döds­bo­del­ägarna bestämma detta. Då många orga­nisa­tioner är befriade från kapital­vinst­skatt kan sådana instruk­tioner inne­bära skatte­mässiga nack­delar för organisa­tionen. 

Att testamentera till UNICEF är att ge barn som Althea Jane i Filippinerna, möjlighet till utbildning och en bättre framtid. Foto: ©UNICEF/ Balasundaram

Om jag väljer att testamen­tera till en orga­nisa­tion, vad händer då med mina bröst­arvingar?
– Bröst­arvingar, det vill säga barn (om barnen är avlidna; barn­barn och så vidare), har alltid rätt att få sin laglott, om de begär att få den. Lag­lotten är alltid hälften av arvs­lotten och arvs­lotten är den andel som bröst­arvingen skulle ha ärvt om det inte hade funnits något testamente. Om bröst­arvingar begär sina lag­lotter kan det alltså hända att orga­nisa­tionen får ett mindre arv än vad som står i testa­mentet. Men bröst­arvingen kan också välja att godkänna testa­mentet och inte begära att få sin laglott och då fördelas arvet enligt testamentet.

Två olika sätt att testamentera till en organisation

En särskild summa eller sak
Här anger du att en organisation ska få en viss summa eller en viss ägodel, exempelvis en fastighet, en bil eller ett konstverk. Detta är då ett legat och organisationen är legatarie.

En andel ska skänkas
Du kan också välja att ge en andel av arvet till en organisation. Andelen kan vara en kvotdel eller en procentandel, alltifrån hela till kanske endast en procent av arvet. Organisationen är då universell testamentstagare och delägare i dödsboet.

Alla testamentsgåvor till UNICEF är välkomna, stora som små. Och du, som testator, kan vara helt säker på att det blir en gåva som gör skillnad för barn världen över då vi är en av organisationerna som är med i Goda Testamentet.

Läs mer om att testamentera till UNICEF:

Jag vill veta mer

Ordlista

Arvslott
Den del av en kvarlåtenskap som en arvinge ärver enligt lag. Hälften av arvslotten kan testamenteras bort. Den andra halvan är bröstarvingens laglott.

Boutredning:
I utredningen ingår bouppteckning över tillgångar och skulder, och efter avveckling av dödsboet görs ett arvskifte, där tillgångarna fördelas.

Bröstarvinge:
Arvlåtarens barn, barnbarn och så vidare, i rakt nedstigande led.

Dödsbo:
Kvarlåtenskapen efter en avliden person.

Kvarlåtenskap:
Egendom som tillhört en avliden person.

Legat:
En viss egendom eller ett visst belopp som i testamente tilldelats någon särskild person. Alltså inte allt som en person lämnar efter sig.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

UNICEF älskar SPORT ska stärka barn och ungdomars fysiska och psykiska hälsa inom idrotten

Foto: © UNICEF/ Sandberg

Vi vet idag att barn slutar idrotta allt tidigare, att förutsättningarna för att delta i föreningsidrott är ojämlika och att de flesta barn i Sverige inte rör på sig så mycket som rekommenderat. Det finns flera orsaker till detta och problembilden är komplex. Men värdet av att barn deltar i föreningsidrott och tränar fysiska, psykiska och sociala förmågor är stort. För att möjliggöra det behöver vi i större utsträckning utgå från hur verksamheten kan planeras och genomföras på ett sätt som blir så bra som möjligt för barn.

UNICEF älskar SPORT: läs mer

Barn är experter på sina liv och har unik kompetens kring vad de vill göra och utveckla. För att skapa idrottsverksamhet som är inkluderande och meningsfull måste barn få möjlighet att vara med och påverka aktiviteter de själva deltar i. Ledare inom idrotten har dessutom ansvar för att skapa en trygg verksamhet där alla kan delta.

Det är inte okej att kritisera och skälla på barn. Inte heller att selektera och utesluta barn. Hård jargong och press på resultat sänker motivationen till att fortsätta och höga kostnader försvårar deltagande för många barn.

Kvalitetssäkra idrottsverksamheten

Att höra om barn som diskrimineras, far illa eller tappar lusten att idrotta är så tråkigt. Vi borde göra allt vi kan för att barn ska känna glädje och trygghet kring sitt idrottande. UNICEF Sverige vill inspirera och stötta föreningar och ledare att kvalitetssäkra och utveckla sin verksamhet så att den utgår från barnkonventionens princip om vad som är bäst för barn.

Därför vill vi inspirera och stötta fler föreningar och ledare att stärka barnrättsperspektivet inom sin idrottsverksamhet. Detta gör vi genom konceptet UNICEF älskar SPORT där vi föreläser och håller interaktiva workshops samt handleder och stöttar i arbetet för en trygg och bra idrottsverksamhet för barn.

Genom att bli partner till till UNICEF älskar SPORT, investerar du i barns framtid. Foto: © UNICEF/ Dahlstrand

UNICEF älskar SPORT – en framtidsinvestering

För att få större kraft och öka takten för denna utbildningsinsats behöver vi samarbetspartners som kan se till att vi har fler personer som kan utbilda idrottsföreningarna och att vi fortsätt alltid kan ligga i framkant med de främsta metoderna för att få fler barn och ungdomar att leva med god fysisk och psykisk hälsa.

Nu erbjuder vi företag att göra verklig skillnad för barn genom att investera i barns framtid genom att bli partner till UNICEF älskar SPORT. Kontakta mig för mer information eller läs mer på sidan för UNICEF älskar SPORT.

Niklas Birgetz
Affärsansvarig Företag

UNICEF älskar SPORT: läs mer


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Vaccin mot ebola säkrat för framtida utbrott

Guinea, 2015. Tamba, 19 månader, förlorade sin mamma i ebola under det stora utbrottet i Västafrika. Det nu säkrade lagret av vaccin mot ebola är en fantastisk milstolpe i arbetet mot en fruktansvärd sjukdom. Tack vare möjligheten att nu begränsa utbrott kommer fler barn och familjer att skyddas i några av världens mest utsatta länder. Foto: © UNICEF/Naftalin

Vaccinet har godkänts av WHO som säkert och effektivt. Tack vare vaccin­lagret kommer vi att kunna begränsa framtida utbrott av ebola, genom att snabbt leverera vaccin till länder och befolk­ningar som löper risk att smittas. 

Vaccinet ges i en dos genom injektion och skyddar mot ebola­virus av arten Zaire, som är den typ som främst är känd för att orsaka utbrott. Lagret har satts upp med finan­siellt stöd av GAVI, den globala vaccin­alliansen.

Covid-19-pandemin har påmint oss om hur viktigt vaccin är för att kunna rädda liv från dödliga virus. Ebolavaccinet har gjort det möjligt att förebygga en av de mest fruktade sjukdomarna på jorden.

Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör för WHO

– Det här lagret är ett fantastiskt exempel på soli­dari­tet, veten­skap och sam­arbete mellan inter­nationella orga­nisa­tioner och den privata sektorn – för att rädda liv, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus, general­direktör för WHO.

Förberedelser är nyckeln för att stoppa utbrott

Lagret med vaccin mot ebola finns i Schweiz och sköts av UNICEF. När ett land efter­frågar vaccin mot ebola, och beslut fattas om leverans, kommer vaccinet att göras redo för att transpor­teras på ett säkert sätt enligt kyl­kedjan, ända fram till att det ska ges. Målsätt­ningen är att leverera vaccin från lagret till länderna inom sju dagar.

– Vi är stolta över att vara en del av detta unika arbete, för att snabbt få poten­tiella ebola­utbrott under kontroll, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Vi vet att för­beredel­ser är nyckeln när det gäller att kon­trol­lera sjukdoms­utbrott. Lagret är en enorm fram­gång som kommer göra det möjligt för oss att leverera vaccin till dem som behöver det allra mest så snabbt som möjligt.

Hälsoarbetare gör sig redo för att undersöka patienter som misstänks ha drabbats av ebola, vid sjukhuset i Bikoro. Foto: UNICEF

Hälsoarbetare gör sig redo för att undersöka patienter som misstänks ha drabbats av ebola i Kongo-Kinshasa, 2018. Foto: © UNICEF

Ska skydda de allra mest utsatta

Eftersom utbrott av ebola är förhållande­vis säll­synta och oförut­säg­bara finns ingen naturlig marknad för ebola­vaccin. Därför säkras vaccinet endast genom lagret och finns i begränsad mängd. Ebola­vaccinet kommer i första hand användas för att begränsa utbrott och skydda dem som löper allra störst risk att smittas – så som vård­personal och människor som arbetar i front­linjen för att stoppa utbrottet.

Det säkrade lagret av vaccin mot ebola är en fantastisk milstolpe i arbetet mot en fruktans­värd sjukdom. Tack vare möjlig­heten att nu begränsa utbrott kommer fler barn och familjer att skyddas i några av världens mest utsatta länder. 

Fakta om ebola

  • Ebola är en mycket ovanlig sjukdom. Viruset finns naturligt i regnskogs­områden i Afrika, söder om Sahara. Människor smittas i kontakt med infek­terade vilda djur. Sjuk­domen är all­varlig och ungefär hälften av de som drabbas får blöd­ningar som kan vara livs­hotande. Andra symtom är bland annat hög feber, muskel- och huvud­värk, halsont, diarréer och kräkningar. Källa: 1177.se.
  • Det stora ebola­utbrottet i Västafrika 2014-2016 ledde till att över 28 600 människor i Guinea, Liberia och Sierra Leone bekräf­tades vara smittade. Omkring 4 700 av dem var barn. Över 11 300 människor dog, varav omkring 3 500 barn. Nära 23 000 barn förlorade en eller båda sina föräldrar.
  • 2018 bröt ebola också ut i Kongo-Kinshasa.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Barnkonventionen ett år som lag – vad har hänt inom barnrätten?

 Foto: © UNICEF/Dahlstrand

Idag är det ett år sedan barnkonventionen blev svensk lag. En milstolpe i arbetet för barns rättigheter och en av de viktigaste reformerna för barn i Sverige. I samband med att barnkonventionen blev svensk lag uttalade regeringen bland annat att:

  • Barnkonventionen är ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses.
  • Barnets rättigheter ska beaktas vid alla avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser, mål och ärenden som rör barn.
  • Barnkonventionen är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.

Under året har regeringen visat att de har tagit barnrättsfrågor på allvar, genom att ge olika myndigheter i uppdrag att stärka barns och ungas rättigheter med utgångspunkt i barnkonventionen. Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) har exempelvis fått i uppdrag att stärka tillsynen av socialtjänstens handläggning av ärenden som rör stöd och skydd till barn och unga, och Barnombudsmannen har fått i uppdrag att ta fram och sammanställa kunskap om barns och ungas utsatthet för rasism.

Domar visar att även domstolar i högre utsträckning än tidigare resonerar kring barnkonventionen samt att barnets bästa har fått företräde i en del fall. Det finns också domar där barnets bästa inte har vägt tyngst men där ett resonemang och en intresseavvägning kring barnets bästa har gjorts.

Justitieombudsmannen har i uppgift att granska att myndigheter följer lagar och regler, framför allt i förhållande till lagar som handlar om enskilda individers rättigheter. En av ombudsmännen valde att i sin granskning rikta särskild uppmärksamhet åt ärenden där barnrätts­perspektivet stått i centrum och om hänsyn tagits till barnets bästa i en viss situation i tillräcklig utsträckning. 

Även myndigheter med verksamheter som inte direkt rör barn men som fattar beslut som kan påverka barn, som Upphandlingsmyndigheten och Trafikverket, har tagit fram mallar och informationsmaterial om vad barnkonventionen betyder för just deras verksamhet samt hur barnkonsekvensanalyser ska genomföras. 

För att stärka barns rättigheter på nätet har Datainspektionen tillsammans med Barnombudsmannen och Medierådet även tagit fram en vägledning om barns och ungas rättigheter på digitala plattformar. Därtill har Boverket redovisat en rapport om barnkonventionen i samhälls­planeringen, där ett av förslagen är att länsstyrelserna runt om i landet borde få ett utökat uppdrag att driva barnrättsfrågor. 

Arbetet för barns rättigheter har bara börjat

Det är positivt att se att barnkonventionen som svensk lag har bidragit till att barns rättigheter stärkts och att barn i större utsträckning blir sedda som individer med egna rättigheter – inte bara som en grupp barn eller som en del av en familj. Att barnkonventionen är lag innebär dock inte att arbetet med barnrättsfrågor är färdigt och att vi kan vila. Tvärtom, arbetet har bara börjat. Nu, mer än någonsin, behöver vi samarbeta för förverkligandet av alla barns rättigheter.

I den kartläggning som barnkonventionsutredningen lade fram i november 2020 presenterades en rad områden där svensk lagstiftning inte är helt förenlig med barnkonventionen och där det kan behövas lagändringar. Det gäller bland annat skydd mot sexuella övergrepp, forskning på barn, frihetsberövade barn och barn som misstänks för brott. Utredningen identifierade även utmaningar med att tillämpa barnkonventionen i verksamheters arbete, vilket leder till att den inte alltid omsätts i praktiken fullt ut. Bland annat saknas metodstöd och resurser. Det finns också en osäkerhet kring hur barnkonventionen ska tolkas.

Därför ser vi ett fortsatt behov av stöd för att tillämpa barnkonventionen i myndigheters, kommuners och regioners verksamheter, då det är avgörande för att stärka barns rättigheter i praktiken. Vi välkomnar regeringens uppdrag till Barnombudsmannen att fortsätta stödja kommuner, regioner och myndigheter i arbetet med den praktiska tillämpningen av barnkonventionen. Utöver det efterfrågar vi ökad utbildning i barnkonventionen, kompetensutveckling och mer resurser och tid till de beslutsfattare och verksamheter som ansvarar för frågor som rör barn och ungdomar både direkt och indirekt.

Samhällets ansvar att säkra barns rättigheter

Barn saknar ofta kunskap om sina rättigheter och kan därmed inte själva tillgodose sina intressen eller utkräva sina rättigheter. Det är därför samhällets gemensamma ansvar att garantera att barn respekteras som medborgare och att deras rättigheter realiseras. För att uppnå det återstår ytterligare arbete, och vi och andra barnrättsorganisationer står redo att vara behjälpliga i det fortsatta arbetet.

Författarinnan och pedagogen Ellen Key hade en förhoppning om att 1900-talet skulle bli barnets århundrade. Så blev det tyvärr inte, men barnkonventionen som svensk lag 2020 får ses som startskottet för en ny tid. Låt oss tillsammans kämpa för att 2000-talet blir barnens århundrade.


Gå till källa
Author: Mohima Mumin