Vaccin mot covid-19 kräver globalt sam­arbete

UNICEF är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin och har utsetts att sköta arbetet med att upp­handla och nå ut med de nya vaccinen.  Foto: © UNICEF/Choufany

För att samordna arbetet har ACT-Accelerator (ACT-A) bildats – en global samordnings­mekanism för utveck­ling, produktion och rättvis för­delning av vacciner, test­metoder och medi­ciner mot covid-19. 

Inom ramen för ACT-A finns programmet COVAX (Vaccines Global Access Facility) som fokuserar på att stödja utveck­lingen av vaccinen och som sam­ordnas av bland annat Världs­hälso­orga­nisa­tionen (WHO). Här förbe­reds nu också upp­hand­lingen av vaccin och distri­butionen till anslutna länder. För när­varande stödjer COVAX utveck­lingen av nio olika vacciner. 

172 länder har anslutit sig till COVAX

80 länder har anslutit sig och bidrar med finan­siering, däri­bland Sverige och övriga EU-länder. COVAX ska också göra det möjligt för 92 låg- och medel­inkomst­länder att få till­gång till vaccin. Genom att så många länder är med kommer för­del­ningen av de färdiga vaccinen bli mer rätt­vis och kunna nå priori­terade grupper först i alla länder. 

De människor som kommer att priori­teras är personal inom hälso­vården och social­tjänsten, äldre personer och övriga som tillhör risk­grupper. Målet är att få ut två miljarder doser av de nya vaccinen innan slutet av 2021.

Vad gör UNICEF?

UNICEF är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin och har utsetts att sköta arbetet med att upp­handla och nå ut med de nya vaccinen. Det här kommer att bli den snabbaste och största upp­hand­lingen och insatsen för distri­bution som någonsin gjorts.

Även om barn inte är de som drabbas hårdast av covid-19 så drabbas de fruktans­värt hårt av konsekven­serna. Ingen annan orga­nisa­tion i världen har samma förut­sätt­ningar att nå ut med vaccin som UNICEF. 

Vi arbetar nu också hårt med att köpa in sprutor, kyl­boxar och annan utrust­ning som kommer att behövas ute på sjukhus och vård­centraler där vaccinet ska ges. Innan året är slut kommer vi att ha 520 miljoner sprutor redo, och målet är totalt en miljard under 2021.

Vi förbereder också utbild­ning för hälso­arbetare och informations­kampanjer för allmän­heten, med målet att stärka för­troendet för sjuk­vården och de nya vaccinerna.

UNICEF och COVAX kommer enbart att köpa in vacciner som har genom­gått rigorösa tester och kliniska försök, och som har godkänts av WHO.


Parallellt med detta enorma arbete kämpar UNICEF med att få igång de vaccinerings­program som har störts eller lagts på is på grund av corona­pandemin. Minst 80 miljoner barn har inte fått det viktiga vaccin de behöver för att skyddas mot mässling, difteri och polio. 

Dessa sjukdomar till­sammans med den minskade till­gången på mat och sjuk­vård i pandemins köl­vatten beräknas leda till 1,2 miljoner fler döds­fall bland barn under fem år, på bara ett halvår. Det måste vi göra allt vi kan för att förhindra.

Tillsammans kan vi få ett slut på pandemin och dess förödande konsekvenser för barnen. Ge en gåva idag så är du med i kampen för att stoppa sprid­ningen och skydda barn från pandemins effekter:

Jag vill hjälpa

Eva Dalekant
Programhandläggare internationell utveckling på UNICEF Sverige

Karin Strömstedt Johansson
Internationell programhandläggare på UNICEF Sverige


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Undernäringen ökar dramatiskt bland barn i Jemen

Hjälp barnen i Jemen

Hoda, två år, undersöks för undernäring i Hajjah, Jemen. Allt fler barn under fem år är nu akut undernärda i landet. Foto: © UNICEF

Siffrorna kommer från en ny analys om matsäkerhet gjord av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), tillsammans med UNICEF, FN:s livsmedelsprogram (WFP) och andra partners.

Bara under 2020 har antalet akut undernärda barn i södra Jemen ökat med nära tio procent. Antalet svårt akut undernärda barn har ökat ännu mer, med 15,5 procent under året. Det innebär att minst 98 000 barn under fem år riskerar att dö om de inte snabbt får hjälp.

Situationen för barnen i Jemen är obeskrivlig

En fruktansvärd kombination av utdragen konflikt, ekonomiska svårigheter, fattigdom, undernäring och nu också covid-19 gör Jemen till en av de absolut värsta platserna i världen för ett barn att leva på. Det är svårt att få tillgång till sjukvård, stor brist på rent vatten och många barn får inte det livsviktiga vaccin de behöver.

I de värst drabbade områdena är ungefär vart femte barn akut undernärt. I Hodeidah-området är det fler än vart fjärde.

Minst en kvarts miljon gravida eller ammande kvinnor är också i stort behov av behandling mot undernäring. Experter varnar att det antagligen är ännu fler eftersom faktorerna som orsakar undernäring har förvärrats under 2020.

Moheb, sju månader, har fått behandling och är nu frisk från undernäring. Men minst 98 000 barn under fem år i Jemen riskerar att dö om de inte snabbt får hjälp. Foto: © UNICEF/Alghabri

Det går åt fel håll

Jemen har länge haft bland de högsta nivåerna av undernäring i världen. Tidigare har humanitära insatser för att behandla och förebygga undernäringen lyckats förhindra att situationen blivit ännu värre.

Men under 2020 har det gått åt fel håll. Eskalerande konflikt, försämrad ekonomi och coronapandemin har inneburit katastrof på katastrof för en redan utmattad befolkning. Brist på pengar har också gjort att många hjälpinsatser inom mat och vatten har avbrutits.

Datan för de norra delarna av Jemen håller fortfarande på att analyseras, men situationen där beräknas vara lika oroande.

Vi har varnat sedan juli för att Jemen är på väg mot en fruktansvärd matkris. Om kriget inte tar slut nu riskerar vi att förlora en hel generation barn.

Lise Grande, humanitär koordinator i Jemen

– Under de senaste två åren har vi lyckats bromsa den värsta svältkatastrofen under en generation. Vi har genomfört en enorm mängd humanitära hjälpinsatser och samarbetat med myndigheter för att stabilisera situationen. Men nu, när befolkningen behöver oss som mest, kan vi inte göra det som krävs eftersom vi saknar resurser, säger Lisa Grande, humanitär koordinator i Jemen. 

Akut undernäring går att behandla

Världen har en möjlighet, och en skyldighet, att agera snabbt för att rädda livet på de mest utsatta barnen i Jemen. Akut undernäring går att behandla, men det behövs resurser nu – innan det är för sent.

UNICEF och andra FN-organisationer och partners på plats i Jemen gör allt vi kan för att rädda liv och förhindra att situationen blir ännu värre. Men för att kunna trappa upp näringsinsatserna, se till att barnen och deras familjer har tillgång till rent vatten och sanitet, vård och vaccinationer, behövs mer pengar – nu. 

Det är dags att agera. Ge en gåva idag så är du med och kämpar för barnen i Jemen. Inget barn ska behöva dö av orsaker som kan förhindras, du kan rädda liv:

Jag vill hjälpa barnen i Jemen


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

En skola ska inte vara en dödsfälla

I lördags dödades 16 personer och 45 skadades vid en attack utanför ett utbildningscenter i Kabul, många av dem var kvinnor och barn. Samma dag dödades 8 barn och 12 skadades i en attack mot en skola i Kumba, i sydvästra Kamerun.

– Jag är chockad och ursinnig över dessa fruktansvärda attacker, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Attacker mot skolor och barns utbildning är ett grovt brott mot barns rättigheter. Skolan ska vara en trygg plats, inte en dödsfälla.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

UNICEF fördömer attackerna och våra tankar går till de drabbades anhöriga. Alla inblandade parter i konflikterna i Afghanistan och Kamerun måste följa internationell humanitär rätt och skydda barn vid alla tillfällen. De skyldiga måste hållas till svars för sina handlingar.

Att gå i skolan är en mänsklig rättighet, och ingen ska behöva vara rädd för att utsättas för dödligt våld i sin skolbänk.

Var med och kämpa för barn som drabbas av våld, krig och katastrofer, ge en gåva idag:

Hjälp barn i katastrofer


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

FN fyller 75 år

Sedan FN bildades för 75 år sedan har många och stora fram­gångar uppnåtts. Några exempel:

  • Hundra­tusen­tals människor får sitt enda mål mat om dagen genom FN:s humani­tära hjälp­sändningar. Miljoner barn har överlevt tack vare FN:s och UNICEFs vaccinations­program.
  • FN står för den enda handlings­plan som finns i världen när det gäller jäm­ställd­het. FN sätter tryck på medlems­staterna att genom­föra de här åtagandena för att öka och stärka kvinnors rättig­heter i världen.
  • FN har skapat regler, platser och platt­formar för att barn och unga ska få mer plats att uttrycka sig, delta, och komma till tals i frågor som berör dem.

Som FN:s barnfond har UNICEF ett unikt inflytande världen över och kan skapa lång­siktiga föränd­ringar i barns liv. Till­sammans med alla er som är med och kämpar uppnår vi varje år fantastiska resultat för barn världen över.

Men fortsatt står världen inför stora utmaningar, och FN har kanske nu – mer än någonsin tidigare – en avgörande roll att spela för att vi ska kunna hantera och stoppa klimat­föränd­ringarna, ojäm­lik­het och corona­pandemin.

Globala problem behöver globala lösningar, och vi kan bara göra det till­sammans. Tack till alla er som är med och kämpar med oss, för en mer rätt­vis, håll­bar och hopp­full framtid för alla barn.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Årets julkula pryds av Lena Andersons Lilla Kotten

UNICEFs julkula 2020 motiv av © Lena Anderson 229 kr

Årets julkula från UNICEF, Sankta Lucia ur Lilla Kotten sjunger. © Lena Anderson

Lena Andersons teckningar har berört barn och vuxna i flera generationer världen över, sedan hennes första bok kom ut 1972. Julkulans motiv är hämtat ur Lilla Kotten sjunger från 2004, en bok med en samling utvalda visor som Lena illustrerat. Idag är hon en av Sveriges mest älskade barnboksillustratörer och finns utgiven på 28 olika språk i 30 länder.

Lilla Kotten är en av Lena Andersons älskade figurer, men hon är också känd för Maja (Majas alfabet), Linnea (Linnea i målarens trädgård), Storm-Stina och Mollan.

Den handmålade glaskulan finns nu att köpa hos Unicefbutiken och kostar 229 kronor. Den säljs också tillsammans med förra årets julkula (med motiv av Sven Nordqvist) för 399 kronor.

Kulan släpps som tidigare år i begränsad upplaga, och den är ett populärt samlarobjekt för många. Så passa på innan den tar slut:

Köp årets julkula

I Unicefbutiken hittar du också bland annat de traditionella julkorten. All försäljning sker till förmån för UNICEFs arbete för barns rättigheter och 20 procent av den totala försäljningsintäkten går till UNICEFs verksamhet.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

1 av 6 barn lever i extrem fattigdom

Hälften av de som lever i extrem fattigdom är barn. Foto: © UNICEF/Truong Viet Hung

Det internationella måttet för extrem fattigdom innebär att leva i ett hushåll där man har omkring 1,9 dollar eller mindre att leva på per person och dag. Enligt Global Estimate of Children in Monetary Poverty: An Update lever två tredjedelar av dessa barn i Afrika, söder om Sahara. Omkring en femtedel lever i Sydasien.

Långsamma och ojämlika framsteg

Enligt analysen minskade antalet barn som lever i extrem fattigdom med 29 miljoner mellan 2013 och 2017. Men, framstegen som gjorts under senare år har varit väldigt långsamma, ojämlikt fördelade och är nu under hög risk på grund av coronapandemins ekonomiska konsekvenser.

– Siffrorna är chockerande och pandemin kommer att göra det hela värre, säger Sanjay Wijesekera, programchef för UNICEF. Regeringar behöver en plan för att barnen ska kunna återhämta sig, och det är bråttom. Vi måste förebygga att oräkneliga mängder barn och familjer hamnar under fattigdomsgränsen, under många år framåt.

Barn utgör ungefär en tredjedel av världens befolkning. Men hälften av de som lever i extrem fattigdom är barn.


Barns risk för att leva i extrem fattigdom är mer än dubbelt så hög som för vuxna. Och för de allra yngsta är situationen värst – nära 20 procent av alla barn under fem år i utvecklingsländer lever i extremt fattiga hushåll. Och det beskriver alltså situationen före covid-19.

Viktigt att stärka sociala skyddsnät

Barnfattigdom är mer utbrett i sårbara och konfliktdrabbade länder, där mer än 40 procent av barnen lever i extremt fattiga hushåll (jämfört med nära 15 procent i andra länder). Pandemin drabbar också barn, kvinnor och flickor på ett oproportionerligt sätt. 

Sociala skyddsnät är extremt viktiga för att mildra effekterna för utsatta barn, både i det direkta arbetet mot covid-19 och i det långsiktiga arbetet för att återuppbygga efter pandemin.

Det viktigaste och övergripande globala målet är att få slut på fattigdom och hunger. Det är bråttom och viktigare än någonsin för regeringar världen över att skala upp och anpassa sina skyddsnät för framtiden och barnens bästa.

Läs hela analysen här.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Ytterligare 2,1 miljoner från Postkodlotteriet

SOS Barnbyar får 2,1 miljoner kronor från Postkodlotteriet. Det här sker i samband med att Postkodlotteriet delar ut sammanlagt 70,4 miljoner kronor till 56 ideella organisationer.
Anna Ernestam, generalsekreterare SOS Barnbyar gläds över beskedet.
– Det behövs mer resurser, en stor portion medmänsklighet och att vi arbetar tillsammans för att få det att hända. Stort tack Postkodlotteriet!
Gå till källa
Author: SOS-Barnbyar

Alla ska kunna tvätta händerna med tvål och vatten

Rena händer räddar liv. Foto: © UNICEF/Chak

Det här är ett utdrag ur en debattartikel skriven i samarbete med WaterAid. Texten finns att läsa i sin helhet hos OmVärlden.

Att tvätta händerna med tvål och rent vatten är det första skyddet mot att smittas av covid-19, och för att minska smitt­spridning och förhindra att barn dör av sjuk­domar som kunnat förhindras. 

I många länder kan man inte tvätta sina händer. Tre miljarder saknar till­gång till rent vatten och tvål i sina hem. Till och med på platser där behovet av god hand­hygien är som störst, saknas detta i stor utsträckning.

Globalt saknar nästan hälften av världens vård­inrätt­ningar, och nästan hälften av skolorna, till­gång till hand­hygien genom tvål och vatten. I många tät­befolkade sam­hällen delar många hushåll på ett fåtal vatten­källor och toa­letter, vilket gör råden om såväl hand­hygien som social distansering omöjliga att efterleva.

God hygien är en förut­sättning för att ett flertal andra insatser ska vara effektiva och håll­bara. Därför ska det inte vara ett val mellan antingen hygien eller andra åtgärder, utan hygien måste tvärtom finnas med som en röd tråd i alla insatser som främjar människors hälsa.

Trots de stora hälsomässiga och ekonomiska vinsterna med förbättrad hygien har regeringar, myndigheter och internationella bidragsgivare under lång tid försummat satsningar på rent vatten och tvål.


Tidigare i år under­tecknade den svenska regeringen ett upprop tillsammans med drygt 60 världs­­ledare med upp­maningen att vatten, sanitet och hygien måste priori­teras i insatser för att bekämpa sprid­ningen av covid-19. Uppropets viktigaste åtaganden är att mobili­sera finansiering samt att se till att alla akuta insatser måste ha lång­siktiga lösningar i åtanke.

Även Sida har pekat ut vatten, sanitet och hygien som prioriterat i sina åtgärder i kampen mot pandemin. Detta är mycket viktiga och strategiskt kloka steg åt rätt håll.

Att miljoner människor inte kan tvätta sina händer är ett resultat av bristande politiska prioriteringar. Men det positiva med detta är att det därför går att lösa – just genom politiska beslut.


Vi ser att satsningar på hygien riskerar att hamna mellan de politiska stolarna och därmed utebli. För att det inte ska ske, behöver regeringen och Sida säkerställa att hygien verkligen prioriteras långsiktigt. Konkret handlar det om Sveriges internationella strategier och insatser för hållbar utveckling som går direkt till enskilda länder eller via FN. 

Vi vet att rena händer räddar liv. Men det räcker inte att veta. Corona­­pandemin visar att globala hot påverkar oss alla och våra barns framtid. I slut­­­änden är vårt globala skyddsnät mot pandemier inte starkare än den svagaste länken.

Att se till att alla i hela världen kan tvätta sina händer är därför en fråga som vi i Sverige i allra högsta grad måste bry oss om. 

Cecilia Chatterjee-Martinsen
Generalsekreterare WaterAid Sverige

Pernilla Baralt
Generalsekreterare UNICEF Sverige

Läs debattartikeln i sin helhet hos OmVärlden.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Anmäl dig till Kids Hack the Crisis – digitalt hackathon för barn

Barns och ungas idéer och kompetens behövs för att skapa den värld vi vill leva i – både idag och i framtiden. Nu vill vi på allvar göra dem delaktiga i utmaningar som påverkar deras liv. I Kids Hack the Crisis kommer barn från olika delar av världen att arbeta i team för att skapa kreativa lösningar på utmaningar orsakade av pandemin.

Kids Hack the Crisis utgår från barnkonventionen och Agenda 2030, och alla lösningar kommer att ta oss närmare att förverkliga barns rättigheter och uppnå målen för hållbar utveckling. De vinnande lösningarna kommer att presenteras för UNICEFs ledarskap globalt och få stöd av hackathonets organisatörer och samarbetspartners med målet att så långt som möjligt realisera lösningarna för barn världen över.

Vi välkomnar nu barn och unga som vill delta som hackare och mentorer och partnerorganisationer som vill stödja inom olika kunskapsområden att anmäla sig till hackathonet.

Vad är ett hackathon?

Ett hackathon är en innovationstävling. Mellan 24-48 timmar arbetar deltagare som kallas för ”hackare” i team för att lösa specifika utmaningar. Det finns även mentorer inom olika kompetensområden som stöttar teamen. I slutet utser en jury ett vinnande lag inom varje utmaningskategori.

Utmaningskategorier

Under 48 timmar kommer barnen att arbeta i team för att skapa lösningar på den pågående krisen. De kommer att ta itu med de kort- och långsiktiga effekterna som viruset har på deras liv och framtid. Här är utmaningarna som barnen kan välja att arbeta med:

  1. Rätten till utbildning. Hur kan vi se till att alla barn kan fortsätta att lära sig och få den utbildning de har rätt till, trots skolnedstängningar och bristande tillgång till internet, TV och radio?
  2. Rätten till hälsa. Hur kan vi stödja barns fysiska och psykiska hälsa i den svåra situationen kopplat till covid-19? Hur kan vi bygga ett samhälle där alla barn inte bara överlever utan också mår bra och har möjlighet att utvecklas?
  3. Minska fattigdomen. Hur kan vi säkerställa alla barns rätt till en god levnadsstandard och tillgång till grundläggande tjänster i en tid när familjer lever i ekonomisk och social utsatthet?
  4. Stoppa våldet. Hur kan vi skydda barn från fysiskt och psykiskt våld – i hemmet, skolan, samhället i stort och över internet – när tjänster som skyddar barn sätts på paus och familjer upplever ökade påfrestningar hemma på grund av isolering?
  5. Rätten till deltagande. Hur kan vi garantera barns inflytande och delaktighet i beslut som påverkar deras liv?

Att delta som hacker

Alla barn och unga mellan 10-18 år är välkomna att delta, de enda kraven är att du kan engelska och har en dator, surfplatta eller smartphone. Det finns flera olika sätt att delta – du kan delta som erfaren hackare eller som nybörjare, och du deltar på egna villkor (inget krav att vara med 48 timmar). Det är valfritt att tävla. Läs mer om att delta som hacker.

Att delta som partnerorganisation

Organisationer och företag inom privat eller offentlig sektor samt ideella organisationer över hela världen är välkomna att stödja med exempelvis kommunikation i era nätverk, jurymedlemmar eller hjälp med att förverkliga lösningarna efter hackathonet. Men vi är naturligtvis öppna för att lyssna på era förslag! Läs mer om att delta som partner.

Att delta som mentor

Mentorer från olika kunskapsområden är välkomna att delta, exempelvis ämnesexperter, Git, databas, brainstorming. Allt du kan tänka dig att barnen kan behöva hjälp med under hackathonet – tekniskt eller inte. Vissa är erfarna hackare, andra deltar för första gången och behöver bara någon som guidar dem. Du måste inte vara tillgänglig alla 48 timmar, men minst två. Läs mer om att delta som mentor.

När är Kids Hack the Crisis?

Kids Hack the Crisis öppnar fredagen den 23 oktober med en livesänd öppningsceremoni kl. 17.00. Teamen ska lämna in sina lösningar senast söndagen den 25 oktober. Onsdagen den 28 oktober kl. 18.00 är det dags för en livesänd prisceremoni!

Välkommen till en 48 timmars resa av kreativt skapande med målet att skapa verklig skillnad för barn världen över!

Läs mer och anmäl dig till Kids Hack the Crisis.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

För alla flickors mensliga rättig­heter

 I många länder går inte flickor till skolan när de har mens. Ofta på grund av skam eller för att det saknas möjlighet att sköta sin hygien i skolan. I värsta fall hoppar de av sin utbildning helt. Foto: © UNICEF/Faffin

Uppskattningsvis menstruerar 1,8 miljarder flickor över hela världen. Ändå vet ungefär hälften av alla flickor i Sydasien inte vad mens är in­nan de själva bör­jar men­struera, enligt en rapport som UNICEF gjort till­sammans med WaterAid. Brist på kunskap och starka tabun kring mens finns i många delar av världen.

I många länder går flickor inte till skolan när de har sin mens, ofta på grund av skam, men också för att skolorna inte är till­räckligt utrustade med separata toa­letter för flickor och pojkar. I värsta fall hoppar flickorna av skolan helt och hållet, vilket resul­terar i att de inte får den utbild­ning de behöver för att själva kunna bestämma över sina liv och ta sig ur fattig­dom och förtryck. 

Att flickor inte får möjlighet att utbilda sig drabbar inte bara flickorna själva. Det skapar också stora konsekvenser för samhället.


Om fler flickor får utbild­ning skulle den ekonomiska till­växten öka, barn­äkten­skapen och fattig­domen skulle minska och det skulle bidra till jäm­­ställd­­het och demo­kratisk utveck­­ling.

Okunskap och myter exkluderar kvinnor och flickor från samhället

Den enorma okunskapen kring mens skapar utrymme för myter som styr flickornas liv. “Du kan dö om du kommer i kontakt med en kvinna som har mens”, “Mens är något smutsigt, flickor som har det måste isoleras från andra” och “Flickor är svagare när de har mens” är bara några av de myter som många lever efter.

Brist på kunskap gör att myterna är svåra att slå hål på. UNICEF arbetar för att bryta tystnaden och förinta myter och tabun genom att utbilda både flickor och pojkar om mens.

Flickor i Jharkhand, Indien, deltar i undervisning om mens och hygien. Att bryta tystnaden kring mens hjälper många flickor att dels förstå sig på sina egna kroppar, och ger dem även kunskapen och modet att våga fortsätta gå till skolan fast de har mens. Foto: © UNICEF/Vishwanathan

Mensen tar inte paus när samhället vänds upp och ner

I katastrofer och kriser, som exempel­vis rådande corona­pandemi, blir det ännu svårare för flickor och kvinnor i fattiga områden att hantera sin mens på ett värdigt och hälso­samt sätt. Pandemin ökar sår­bar­heten hos människor som redan lever i extrem fattig­dom och kris­drabbade områden. Lockdowns och stängda gränser gör det också ännu svårare att få till­gång till mens­skydd.

Vad gör UNICEF?

Att kämpa för flickors och kvinnors rättig­heter hör till UNICEFs allra viktigaste uppgifter.

  • Vi bidrar med forskning och utbild­ning för att hjälpa sam­hällen och rege­ringar att informera om mens och bryta tabun.
  • Förra året för­bätt­rade vi 20 495 skolor i 67 länder, för att under­lätta för flickor som har mens och öka möjlig­heterna att de stannar i skolan.
  • Vi delar ut hygien­produkter som tvätt­bara bindor till flickor i utsatta och kris­drabbade områden.

I vår gåvoshop hittar du nu två nya paket med fokus på flickors rättig­heter. Köp Skolpaket för en flicka, eller Tvättbara bindor, så är du med och ser till att fler flickor i utsatta situationer får en möjlig­het att fort­sätta sin skol­gång och leva sina liv som vanligt, även när de har mens:

Handla i gåvoshopen


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige