Svår vattenbrist förvärrar läget för barnen i Beirut

Hjälp barnen i Libanon

De förödande explosionerna i början av augusti har orsakat stora skador på vattensystemen i stora delar av Beirut. Uppskattningsvis står över 630 byggnader helt eller delvis utan vatten, på grund av skadade vattentankar och rörsystem.

UNICEF och partners reparerar rörledningar och installerar vattentankar på sjukhus, skolor och andra byggnader som drabbades av explosionerna. Foto: © UNICEF/Choufany

Situationen är särskilt svår för de 300 000 människor vars hem förstördes eller skadades i explosionerna. 100 000 av dem är barn.

– Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka. Det är mer bråttom än någonsin att se till att barn och familjer, vars liv ställts på ända, får tillgång till rent vatten och sanitet. Utan det riskerar spridningen av covid-19 och andra sjukdomar att skjuta i höjden, säger Yukie Mokuo, chef för UNICEF i Libanon.

Libanon är redan hårt drabbat av ekonomisk kris, politisk instabilitet och samhällsspridning av covid-19. Behovet av rent vatten är just nu särskilt akut eftersom möjligheten att tvätta händerna med tvål och vatten är avgörande för att minska smittspridning.

UNICEF har sedan katastrofen skedde kämpat för att hjälpa barnen och deras familjer. Tillsammans med partners har vi hittills bland annat:

  • Nått fler än 6 650 drabbade barn och deras familjer med rent vatten.
  • Återanslutit över 100 byggnader till det allmänna vattensystemet och installerat 570 vattentankar i drabbade hushåll.
  • Levererat över 4 340 hygienkit och 620 paket med bebisprodukter till drabbade familjer.
  • Kört vatten med lastbilar till stationer där drabbade får hjälp, och levererat vatten till de som arbetar vid frontlinjen.

Explosionerna har ödelagt stora delar av Beirut och läget är fortsatt akut på flera håll. Barn och deras familjer saknar inte bara ett tryggt hem utan också möjlighet att dricka rent vatten och tvätta sig. UNICEF fortsätter att jobba på barnens sida, och vi stannar så länge de behöver oss.

Barnen i Beirut behöver din hjälp. Ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Ericsson och UNICEF kart­lägger skolors tillgång till internet

När barn och unga får tillgång till all den information som finns på nätet, och därmed fler möjligheter att lära sig och utvecklas, har de också större chans att nå sin fulla potential. Foto: © UNICEF/Noorani

Covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är med global tillgång till internet. För några av oss har pandemin inneburit att vi får studera på distans och hitta nya arbetssätt. Men för många som lever utan tillgång till internet har möjligheten att studera eller arbeta upphört.

360 miljoner unga är idag inte online

Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF är ett viktigt stöd till Giga-initiativet, vars mål är att alla skolor ska få en bra internet­uppkoppling, samt att barn och unga ska få tillgång till information och möjlighet att delta och påverka sin egen utveckling. Initiativet lanserades 2019 och leds av UNICEF och International Telecommunication Union (ITU).

En allt djupare digital klyfta är bara en av många ojämlikheter som coronapandemin har gett oss insikter om. Vårt samarbete med Ericsson kommer hjälpa oss på vägen mot att ge varje barn och ungdom tillgång till digitala utbildningsmöjligheter.

Charlotte Petri Gornitzka, UNICEFs biträdande högsta chef

Att identifiera vilka skolor som saknar internetuppkoppling är det första steget inom Giga-initiativet. Kartläggningen av skolor och deras uppkoppling sker genom crowdsourcing, analyser av befintlig data och maskininlärning, och synliggörs visuellt genom en digital karta som är tillgänglig för alla att ta del av.

Ericsson bidrar med finansiellt stöd till UNICEFs globala kartläggningsarbete inom Giga, samt med uppkopplingsdata, viktig teknisk medarbetarexpertis och värdefull branscherfarenhet. De kommer också engagera sin kundbas för att ytterligare främja initiativets mål.

I det treåriga samarbetet ska Ericsson hjälpa UNICEF att identifiera och kartlägga det digitala gapet i 35 länder. Kartläggningen kommer att hjälpa regeringar och den privata sektorn att designa och introducera digitala insatser, för att se till att barn och unga har kontinuerlig tillgång till utbildning.

Alla unga ska ha tillgång till digital information

Världen kan inte uppnå de globala målen eller ambitionen om att alla barn ska kunna uppnå sin fulla potential, om inte alla unga har tillgång till digital information. Digitala plattformar kommer alltmer att vara grunden för framtida arbeten och möjligheter.

Det är kritiskt viktigt att agera nu för att öka den digitala inkluderingen och jämlikheten inom utbildning. Det nya samarbetet mellan UNICEF och Ericsson är ett stort steg på vägen för att minska den digitala klyftan, och öka barns och ungas delaktighet.

Vill ert företag också samarbeta med UNICEF? Det finns många olika möjligheter att till­sammans skapa verkliga föränd­ringar för barn och unga runt om i världen:

Läs mer om företagssamarbeten

Fakta

  • En majoritet av världens länder har tillfälligt stängt sina skolor, något som har drabbat över 91 procent av eleverna runt om i världen – omkring 1,6 miljarder barn och unga.
  • 360 miljoner unga saknar idag möjlighet att ansluta till internet.
  • År 2030 måste företag och samhällen världen över vara redo för att driva sina verksamheter på ett hållbart sätt. För att uppnå de globala målen måste vi möta nästa generations behov och säkerställa jämlik tillgång till information.
  • Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF ska fram till och med 2023 globalt kartlägga var skolor saknar internetuppkoppling, och bidra till att ansluta varje skola till internet. Samarbetet är ett viktigt stöd till Giga-initiativet.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Barnkonventionen ska inte vara slagträ i debatten om frihets­berövade barns rättigheter

Personalen på Statens institutionsstyrelse (SiS) beskriver en arbets­situation som har blivit alltmer komplex och svårhanterlig. Ett problem som särskilt lyfts är tillgången till mobiltelefoner, som man menar försvårar för de intagna att bryta kontakten med sitt tidigare kriminella liv. Det ska, enligt personalen, ha blivit ett växande problem sedan barnkonventionen blev lag 1 januari 2020. 

Att barnkonventionen har blivit lag innebär visserligen att den har fått en högre status och att det ställs högre krav på myndigheter och domstolar att tillämpa konventionen i praktiken. Men det innebär inte en villkorslös rätt för barn att använda sin mobiltelefon.

Barnkonventionen utgör inte heller ett absolut hinder för att göra inskränkningar i barns rätt till ett privatliv, så länge det bedöms vara ett måste för att förhindra att ett barn utsätter sig själv eller andra för fara. Barn har rätt till ett privatliv och rätt att kommunicera med anhöriga, men givetvis måste noga överväganden och riskbedömningar göras i varje enskilt fall i dessa situationer. Föreligger det en stor risk för kriminellt utnyttjande, ska åtgärderna till exempel kombineras med ökade säkerhetsrutiner.

Barnkonsekvensanalys

Barnkonventionen är tydlig med att en prövning av barnets bästa ska genomföras vid alla beslut som rör barn, där man väger in barns rättigheter i förhållande till andra övervägande – såsom riskbedömningar och säkerhetsbeslut. Vi utgår därför från att mål­sättningen är att individuella riskbedömningar och konsekvensanalyser av barn och ungas rättigheter på SiS särskilda ungdomshem görs av berörd personal. Och om personalen bedömer att ett barn måste fråntas sin mobiltelefon för att kunna bryta med sina tidigare kriminella kontakter, så hindrar inte barnkonventionen det. Däremot ska ett beslut som inskränker barns grundläggande rättigheter vara noga utrett, dokumenterat, proportionerligt och tydligt motiverat.

I övrigt anser vi att det är viktigt att vården för de barn som befinner sig på SiS-hem utgår från barnets individuella behov. Verksamheten på SiS har idag stora utmaningar när det gäller att anpassa vården. Men vården ska vara skyddande, så att barnen inte fortsätter sitt negativa beteende. 

Likaså är det angeläget att personalen får kunskap om barnkonventionen och hur den ska tolkas, så att det inte blir onödiga missförstånd kring hur barns rättigheter ska efterlevas i praktiken. Barnkonventionen ska ses som ett verktyg i beslut snarare än som ett hinder i arbetet.

FN:s barnrättskommitté har i en så kallad allmän kommentar gjort en omfattande beskrivning av hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas för barn som är frihetsberövade, vilken kan vara en bra vägledning. 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Tillsammans för barnen i Beirut

Över 1 000 barn blev skadade i explosionerna, många har förlorat sina hem och tragiskt nog har det rapporterats om fyra dödsfall. Fyra barn har därmed fråntagits möjligheten att utvecklas, växa upp och nå sin fulla potential. Allt det som varje barn har rätt till.

Hjälp barnen i Libanon

Mira Al Osman, 10 år, berättar att hon stod i duschen när explosionerna träffade hennes hem. ”Jag fick något hårt i huvudet och dörren blåstes av gångjärnen. Jag började skrika. Min mamma sprang in till mig, pressade hårt mot såret och gav mig vatten så att jag inte skulle svimma.” Miras pappa körde henne och andra skadade till sjukhuset, eftersom räddningstjänsten var överbelastad. Nu hoppas Mira att hon kommer kunna gå tillbaka till skolan igen. ”Jag vill ha möjlighet att studera för att en dag bli läkare”, säger hon.
Foto: © UNICEF/El Hage

För människorna i Beirut är tillvaron nu mycket svår, omöjlig att begripa. Byggnader och sjukhus är totalförstörda, och de som fortfarande är igång saknar medicinsk utrustning. På grund av skadade vattenledningar har många människor inte tillgång till rent vatten.

Explosionerna hände dessutom i ett sammanhang med en utbredd ekonomisk kris, politisk instabilitet och ökad spridning av covid-19.

UNICEF har varit på plats sedan första dagen och tack vare alla gåvor som har kommit in i samband med katastrofen har vi:

  • Sett till att 1,7 miljoner doser med vaccin och medicin räddats från förstörelse. Det möjliggör att barn kan skyddas mot farliga sjukdomar även framöver.
  • Delat ut 1 600 hygienkit till drabbade familjer, något som är särskilt avgörande i och med covid-19.
  • Stöttat uppbyggnaden av sjukhus och skolor som har förstörts i explosionerna. 
  • Sett till att 750 barn fått psykosocialt stöd, något som är väsentligt när en katastrof har inträffat.
  • Sett till att över 60 byggnader återigen fått tillgång till det allmänna vattensystemet.
  • Installerat 109 vattentankar i hushåll, vilka blev förstörda under explosionerna.
  • Skickat skyddsutrustning till sjukvårdspersonal i det drabbade området.
  • Mobiliserat över 300 volontärer som hjälper till att städa, laga mat och dela ut vatten, mat och hygienprodukter till de drabbade.

Situationen i landet är katastrofal och vi gör allt som står i vår makt för att hjälpa de utsatta barnen. Vi stannar så länge barnen behöver oss – allt för att de ska få möjligheten att utvecklas, växa upp och nå sin fulla potential.

Har du inte hunnit ge en gåva än? Gör det idag. Behoven är fortfarande enorma.

Jag vill hjälpa


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Barn i 4 av 10 skolor kan inte tvätta händerna

Dareen, sex år, går i skolan i Al Kader, Jordanien. ”Jag tvättar mina händer för att inte få bakterier och virus på dem. Det kan göra barn väldigt sjuka. Först skrubbar jag händerna noggrant med tvål och tvättar sedan av med vatten.” Men i många skolor världen över saknas tillgång till tvål och vatten, något som innebär en stor risk när skolor ska öppna igen under coronapandemin. Foto: © UNICEF/Matas

Enligt rapporten saknade omkring 818 miljoner barn möjlig­het att tvätta händerna i sina skolor 2019, något som ökar risken att de drabbas av covid-19 och andra smitt­samma sjuk­domar. Mer än vart tredje barn lever i Afrika, söder om Sahara. I världens minst utveck­lade länder saknar sju av tio skolor handtvätt­möjligheter. 

I rapporten understryker UNICEF och WHO vikten av att regeringar, i sina insatser för att minska sprid­ningen av viruset, måste balansera hälso­aspekterna mot de sociala och ekonomiska effekterna av ned­stäng­ningar. 

– Att skolor världen över hållit stängt sedan pandemins början har inneburit enorma utmaningar för barns utbild­ning och väl­mående, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Det är väldokumenterat att långa skol­stäng­ningar påverkar barn på ett negativt sätt. Att barn har till­gång till rent vatten, bra sanitet och hygien när skolorna öppnar igen måste vara högsta prioritet. 

Barns utbildning måste prioriteras och det innebär att skolor måste kunna öppna på ett säkert sätt – med möjlighet att tvätta händerna, och tillgång till rent dricksvatten och bra sanitet.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Rapporten visar att:

  • Av de 818 miljoner barn som saknade möjlighet att tvätta händerna i skolan, hade 355 miljoner till­gång till vatten men ingen tvål. Resten saknade både tvål och vatten.
  • Tre av fyra barn saknade möjlighet att tvätta händerna i skolan vid utbrottets början, i de länder med högst risk för att drabbas av humanitär kris på grund av covid-19. 
  • En av tre skolor världen över hade bristande till­gång till dricks­vatten, eller inget vatten alls.
  • 698 miljoner barn hade ingen till­gång till sanitet på sina skolor.

UNICEF och WFP med flera har tagit fram rikt­linjer för hur myndig­heter världen över bör agera för att kunna öppna skolorna igen på ett säkert sätt och se till att barnen är trygga. Rikt­linjerna fokuserar bland annat på vikten av skydds­utrustning, städning och desinfi­cering, och att ge till­gång till rent vatten, bra toaletter och möjlig­het att tvätta händerna med tvål. 

UNICEF arbetar världen över med att se till att barn kan gå i skolan, vara trygga och hålla sig friska. Köp ett hygien­paket i vår gåvoshop så är du med och ser till att barn får möjlighet att skydda sig mot covid-19:

Hjälp barn att skydda sig


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

FN:s barnrätts­kommitté ställer krav på Sverige

Det är ett stort antal frågor som ska besvaras inom många olika teman. UNICEF Sverige skickade till­sammans med 19 andra barn­rätts­orga­nisa­tioner tidigare i våras in förslag till kommittén på de mest brännande frågorna som vi anser att Sveriges regering ska ställas till svars för.

Vi ser nu med glädje att många av våra förslag på frågor har beaktats och finns med på den lista som nu offentlig­gjorts.

Bekämpa ojämlikhet och sätt barnets bästa i främsta rummet

Frågan kring hur Sverige ska bekämpa ojäm­lik­heten mellan barn, och regionala skill­nader, är ett tema som åter­kommer inom många olika områden. Också hur Sverige tillämpar prin­cipen om barnets bästa och möjlig­heter för barn att komma till tals i frågor som berör dem.

Kommittén vill bland annat få svar på hur Sverige ska stärka barns rätt och möjlig­het att komma till tals både i migrations­processen, klimat­frågan och vid vårdnad, boende och umgänge.

Man vill även att rege­ringen ska redo­göra för hur man säker­ställer att prin­cipen om barnets bästa får större genom­slag i beslut som rör barn, genom att den ska väga tungt och komma i främsta rummet, snarare än vara en princip av många.

UNICEF Sverige fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Foto: © Petra Kyllerman

Foto: © Petra Kyllerman

Vilken effekt får barnkonventionen som lag?

En viktig aktuell fråga som kommittén tar upp är vilken effekt barn­konven­tionen som lag har fått i den praktiska tillämp­ningen. De vill att Sverige speci­fikt ska redo­göra för hur det säker­ställs att barn­konven­tionen får företräde framför annan lag­stift­ning vid en eventuell norm­konflikt. Detta är en fråga som vi särskilt har påtalat som brist­fällig när beslutet kom om att göra barn­konven­tionen till lag.

En annan intressant fråga som UNICEF har påtalat under en lång tid är bristen på en nationell klago­mekanism för barn, som kan användas när barn­konven­tionen inte efter­levs. Kommittén har i sin lista specifikt frågat hur arbetet fort­skrider med att ge Barn­ombuds­mannen eller annan lämplig aktör mandat att ta emot, utreda och behandla klago­mål från barn.

De tar även upp brister för barn i olika utsatta situationer när det gäller att få upp­rättelse och göra sin röst hörd, och efter­frågar någon form av klagomåls­förfarande för dem.

Bekämpa psykisk ohälsa och diskriminering

Några exempel på tematiska områden som kommittén vill veta mer om, som vi orga­nisa­tioner också påtalat, är åtgärder för att bekämpa den psykiska ohälsan bland barn och unga, inklusive själv­mord. Sveriges arbete mot hat­brott, rasism och diskrimi­nering av barn från utsatta grupper – såsom placerade barn, barn i migrations­processen, barn med funktions­nedsättning, minoritets­grupper och HBTQ – tas också upp.

Vad gäller barn med funktions­ned­sättning så efter­frågar man särskilt svar kring deras rätt till lik­värdig utbild­ning, personlig assistans och andra nöd­vändiga stöd­insatser.

Aktiva åtgärder för att skydda barn från våld och sexuella över­grepp (inklusive online) tas också upp, samt efter­frågan på en hel­täckande hand­lings­plan på området. Kommittén efter­frågar också att vålds­begreppet bör utvidgas till att omfatta psykiskt våld, inklusive för­summelse och bevitt­nande av våld, något vi länge tryckt på i vår kampanj för att stoppa våld mot barn.

Mer statistik efterfrågas kring barns levnadsvillkor

Kommittén vill också att Sverige besvarar frågor kring situa­tionen för de barn som lever i socio­ekonomisk utsatt­het, och specifikt hur man arbetar mot vräk­ningar och otrygga till­fälliga boenden. Arbetet mot skol­segrega­tionen och ojäm­lik­heten i skolan är en annan aktuell fråga som kommittén vill få svar på.

Slutligen efter­frågar kommittén både hur barns rättig­heter integreras i offent­liga budgetar och efter­frågar mycket statistik kring barns levnads­villkor. Detta för att främja en effektiv upp­följ­ning för efter­levnaden av barns rättig­heter i Sverige.

Regeringen ska lämna in sina svar senast den 30 juni 2021. UNICEF och övriga orga­nisa­tioner som arbetat aktivt med gransknings­processen kommer att följa rege­ringens arbete. Vi kommer även att lämna in en så kallad alternativ­rapport där vi själva kommer att svara på frågorna utifrån vår verk­sam­het och våra erfaren­heter av barn­konven­tionens tillämpning i praktiken. 

Vi kommer också att invol­vera och arbeta till­sammans med olika grupper av barn i Sverige för att få med deras röster och deras aktiva med­verkan i processen, som ju i allra högsta grad berör dem.

Läs hela listan från FN:s barnrätts­kommitté.

Vår samlade lista med förslag på frågor från UNICEF och 29 andra barnrätts­orga­nisa­tioner.


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Barn bland de döda och skadade i Beirut

Hjälp barnen i Libanon

Över tusen barn har skadats i explosionerna i Beirut. Foto: © UNICEF

Några av de skadade barnen var ensamma när de hittades, men har sedan dess återförenats med sina familjer. Två som fortfarande är separerade från sina föräldrar tas nu om hand av andra (stryk kanske ”andra”) släktingar.

Många byggnader och sjukhus i landet har totalförstörts i explosionerna, men tidiga undersökningar visar än så länge ingen större skada på vatteninfrastrukturen. Dock saknar många hushåll tillgång till rent vatten på grund av skador på ledningar.

Under rådande omständigheter är risken att covid-19 sprids extremt hög, och i Libanon sker just nu en samhällsspridning.

De sjukhus som fortfarande fungerar saknar viktig medicinsk utrustning. Fem av sju UNICEF-stödda kylrum förstördes i samband med explosionen, vilket kommer att påverka de viktiga vaccinationsprogrammen en lång tid framöver.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar dygnet runt för att hjälpa de barn och familjer som drabbats, både akut och långsiktigt.

  • Vi har levererat 10 000 doser stelkrampsvaccin och vaccinerar just nu skadade i förebyggande syfte. Vi har också lycktats rädda omkring 90 procent av det vaccin som förvarades i ett lager som skadades i hamnen.
  • Skyddsutrustning för vårdpersonal är på väg, däribland 3,5 miljoner operationsmasker, över 17 000 skyddsmasker, 2,6 miljoner handskar, över 124 000 skyddsrockar och skyddsglasögon med mera. Det första planet förväntas landa idag onsdag.
  • Vi kör vatten med lastbilar till stationer där drabbade får hjälp, och levererar vatten till de som arbetar vid frontlinjen.
  • Våra samarbetspartners har delat ut rent vatten och hygienprodukter till familjer i tillfälliga boenden.
  • UNICEF har också satt upp ett tält i centrala Beirut där barn och deras vårdnadshavare kan få psykosocialt stöd och rådgivning kring var drabbade kan få skydd och mat med mera. Minst 675 barn och vuxna har fått hjälp hittills, och ytterligare tre tält kommer att sättas upp i veckan.
  • UNICEF har mobiliserat över 300 unga volontärer som hjälper till att laga mat, städa, dela ut mat, vatten och hygienprodukter till drabbade. Hittills har omkring 14 000 hushåll fått hjälp.
  • Vi stöttar uppbyggnaden av sjukhus och skolor som förstörts i explosionerna. 

UNICEFs personal och volontärer hjälper drabbade på plats i Beirut. Volontärerna hjälper bland annat till att laga mat, städa, dela ut mat, vatten och hygienprodukter till familjer. Hittills har omkring 14 000 hushåll fått hjälp. Foto: © UNICEF/Gorriz/UN

Explosionerna har skadat de redan hårt ansträngda systemen som barn och familjer var beroende av. Barnens behov kommer att öka de kommande veckorna och månaderna, men UNICEF kommer att stanna så länge barnen behöver oss.

Behoven är enorma. Du kan vara med och stötta barnen som drabbats i Libanon. Ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

80 000 barn i Beirut är hemlösa

GE EN KATASTROFGÅVA

De senaste 24 timmarna har UNICEF fortsatt möta de akuta behov som finns bland de drabbade barnen och deras familjer. Fokus ligger på sjukvård, rent vatten och att skydda barnen. Foto: © UNICEF/Choufany

Situationen är akut

De enorma explosionerna som skakade Beirut för några dagar sedan har gjort att situationen nu är akut. Barn har skilts från sina familjer, och många har fortfarande inte blivit återförenade. Ett barnsjukhus, som specialiserat sig på att ge akut vård till nyfödda barn, har totalförstörts i explosionerna. Sexton hälsocentraler, mödravårdscentraler, vaccinationscentraler och barnkliniker har förstörts, vilket har påverkat tillgången till sjukvård för närmare 160 000 människor.
De sjukhus som fortfarande fungerar saknar viktig medicinsk utrustning. Fem av sju UNICEF-stödda kylrum förstördes i samband med explosionen, vilket kommer att påverka de viktiga vaccinationsprogrammen en lång tid framöver.

UNICEF har också fått rapporter om att 120 skolor har skadats, vilket innebär att 55 000 barn riskerar att bli utan fungerande skollokaler när det nya läsåret börjar.

Antalet fall av covid-19 har också ökat de senaste två dagarna och igår nådde staden sin högsta siffra av antalet smittade hittills. Det är svårt för de som drabbats att hålla avstånd, och det finns ett stort behov av skyddsmasker. 

I de fruktansvärda explosionerna förstördes ett barnsjukhus som låg nära hamnen i Beirut. Sjukhuset var specialiserat på att ge akut vård till nyfödda barn. Foto: © UNICEF/Choufany

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar dygnet runt för att hjälpa de barn och familjer som drabbats, både när det gäller akuta behov och på lång sikt. Det gör vi bland annat genom att:

  • Leverera rent vatten och hygienartiklar. 
  • Se till att de barn som drabbats får psykosocial hjälp.
  • Ge stöd till familjeåterförening och etablera stödlinjer. 
  • Jobba tillsammans med volontärer för att röja upp i olika områden efter explosionerna, och för att ge de drabbade barnen och deras familjer mat och dricksvatten. 
  • Ge ekonomiskt stöd till de mest utsatta familjerna och se till att familjer som har förlorat eller tvingats lämna sina hem får tillfälliga boenden.
  • Stötta uppbyggnaden av sjukhus och skolor som förstörts i explosionerna. 
  • Tillsammans med WHO kämpa för att leverera ny skyddsutrustning till hälsoarbetare, eftersom tio containrar med skyddsmasker, handskar och annan utrustning förstördes i explosionerna.

UNICEF kommer att göra allt vi kan för att hjälpa barnen och deras familjer. Men situationen är akut och siffran över antalet drabbade barn förväntas stiga.

Mer hjälp behövs, och det är bråttom. Ge en gåva idag:

GE EN KATASTROFGÅVA


Gå till källa
Author: Alice Beckman

Katastrofal situation för barnen i Libanon

Ge en katastrofgåva

En liten flicka och andra skadade människor får vård vid ett av sjukhusen i Beirut efter de enorma explosionerna som skakade staden för några dagar sedan. Foto: © UNICEF/Amro/AFP

Explosionerna rapporteras ha orsakats av 2 750 ton ammonium­nitrat som för­varades i en lager­lokal i Beiruts hamn. 

Enligt de senaste rapporterna har minst 100 personer omkommit, över 4 000 skadats och fler än 300 000 har för­lorat sina hem. Siffrorna förväntas stiga. Antalet drabbade barn är ännu oklart.

Explosionerna har orsakat enorma skador på bygg­nader och infra­struktur i och omkring hamnen. Sjuk­husen är över­fulla och tre stora sjuk­hus har fått svåra skador, bland annat en avdelning för nyfödda, som stöds av UNICEF.

Bakgrund till situationen i Libanon

Sedan oktober 2019 har Libanons befolk­ning upp­levt en drama­tiskt för­sämrad eko­nomisk situa­tion – den värsta eko­nomiska krisen sedan inbördes­kriget 1975-1990. Landet har också drabbats eko­nomiskt av den ut­dragna kon­flikten i Syrien. Redan innan corona­pandemin kämpade familjer mot detta i kombi­nation med dagliga ström­avbrott, brist på rent dricks­vatten och begränsad till­gång till vård.

Sedan september förra året har priset på grundläggande saker som mat och boende stigit med 169 procent, något som slagit hårt mot barn och deras familjer. Och det var alltså före covid-19 och påföljande restriktioner. Nu har nästan var tredje libanes blivit arbetslös, och många familjer äter allt mindre på grund av den ökande fattigdomen.


Libanon är också det land i världen som tagit emot det största antalet flyk­tingar per capita, bland annat från Syrien och Palestina. Var fjärde person i Libanon är nu flykting, och bland flyk­ting­arna finns de allra mest utsatta barnen.

Explosionerna har alltså kraftigt för­värrat en redan mycket ansträngd situation, och som alltid är det barnen som drabbas värst.

Den fruktansvärda förödelsen efter explosionerna. Foto: © UNICEF/Amro/AFP

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar nu nära myndig­heterna och partners på plats för att snabbt kunna möta behoven hos de drabbade och stötta hälso­arbetare och andra som arbetar i front­linjen efter explo­sion­erna.

Vi levererar dricks­vatten, säkrar till­gången till medi­ciner och ser till att barnen får psyko­socialt stöd. Under de kommande dagarna trappar vi upp våra insatser för att möta de akuta behoven.

Bland annat måste vi snabbt se till att åter­ställa kyl­kedjan för vaccin för att se till att barnen kan skyddas från sjuk­domar i de till­fälliga boenden som också snabbt måste sättas upp. Vi kommer också att leverera hygien­produkter och kämpa för att barn och familjer kan hålla sig friska, något som är extra viktigt nu under corona­pandemin.

Det rapporteras bland annat att tio containrar med skydds­utrust­ning för hälso­arbetare har förstörts, och UNICEFs eget lager med livs­viktiga produkter har också skadats. Det är viktigt att vi snabbt kan ersätta det som förstörts och se till att leverera de liv­räddande produkter som behövs för att kunna fort­sätta med våra insatser för barnen i landet.

Läget förändras hela tiden, och under de kommande dagarna kommer behoven att bli allt tyd­ligare i denna akuta situation. 

UNICEF finns där för att se till att utsatta barn och familjer får det stöd de behöver. Men mer hjälp behövs. Behoven är enorma, och det är bråttom. Ge en gåva idag så är du med och räddar barns liv:

Ge en katastrofgåva


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

UNICEF: Stark oro för barnen efter explo­sion­erna i Beirut

Ge en katastrofgåva

Den fruktansvärda förödelsen efter gårdagens explosioner i Beirut, Libanon. Foto: © UNICEF/Amro/AFP

– Vi är otroligt skakade av denna fruktansvärda händelse och våra tankar är med de drabbade, särskilt de barn och familjer som skadats eller förlorat sina anhöriga, säger Yukie Mokuo, chef för UNICEF i Libanon. 

UNICEF samarbetar nu nära myndigheterna och partners på plats för att snabbt kunna möta behoven hos de drabbade och stötta hälsoarbetare och andra som arbetar i frontlinjen efter explosionerna.

Vi har bland annat levererat dricksvatten och stöttar myndigheterna med att rädda vad som finns kvar av mediciner och vaccin som fanns i ett lager vid hamnen. Vi har också partners som ser till att de barn som drabbats får psykosocialt stöd. Under de kommande dagarna trappar vi upp våra insatser för att möta drabbade familjers behov.

Gårdagens katastrof i Beirut förvärrar en redan svår situation för människorna i Libanon. Ekonomisk kollaps i kombination med covid-19 innebär att sjukhusen redan är under hårt tryck och att vårdpersonalen är utmattad.

Yukie Mokuo, chef för UNICEF i Libanon.

UNICEFs personal på plats har också drabbats av explosionerna. En av våra kollegor förlorade sin partner, sju har skadats och dussintals kollegor har fått skador på sina hem. Vi är alla chockade och våra varmaste tankar går till alla som drabbats.

UNICEF kommer att göra allt vi kan för att hjälpa barnen och deras familjer, både idag och på lång sikt.

Barnen drabbas alltid värst vid katastrofer. Din hjälp behövs nu:

Ge en katastrofgåva


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige