1,5 miljarder barns skolgång påverkas av coronaviruset

Skolstängningarna kopplat till coronaviruset har resulterat i att 89 procent av världens elever står utan den skolgång de har rätt till. Hela 1,5 miljarder barn. I de mest utsatta samhällena kommer effekterna att sträcka sig över generationer. Hårdast drabbas de redan utsatta barnen, som ofta förlitar sig på skolan för att få skolmat och vatten. Dessutom vet vi att risken att utsättas för våld ökar, då barn som lever i utsatthet går miste om den stabilitet och trygghet som skolan ger.

De så kallade sekundära effekterna av covid-19, som exempelvis tillgång till utbildning, är för barnen högst primära. Baserat på lärdomar från andra skolstängningar, exempelvis i spåren av ebola i Västafrika, är det tydligt att ju längre tid barnen är borta från skolan, desto mindre troligt är det att de återvänder – framför allt om de redan bor i en utsatt del av världen.

När förskolor och skolor stänger ner i veckor står föräldrar i de fattigaste delarna av världen inför valet att hjälpa sina barn med studier hemifrån, eller att arbeta för att kunna försörja sin familj. Barnen är de dolda förlorarna i den här krisen.  

UNICEF ökar arbetet för barns rätt till
utbildning

För att barn ska kunna återuppta sin utbildning och fullfölja den på ett säkert sätt har vi tillsatt ytterligare resurser för barns rätt till utbildning i över 145 länder världen över. Vårt arbete innefattar bland annat att:

  • Ge stöd till nationella regeringar och partners i att utveckla planer som möjliggör en snabb omställning av utbildningssektorn. 
  • Utrusta skolor med hygienpaket och sprida information om hur man förebygger sjukdomar, samt utbilda lärare och vårdgivare i psykosocialt stöd. Därtill arbetar vi för att stödja barns mentala hälsa och förebygga stigma och diskriminering genom att uppmuntra elever och lärare att undvika stereotyper när de pratar om viruset.
  • Säkerställa kontinuitet i utbildningen och tillgång till distanslärande, inklusive utformning och förberedande av utbildningsprogram online, via radio och tv.
  • Förbättra kunskapsdelning och kapacitetsuppbyggnad för den pågående krisen och för framtida pandemier.

Varje barn ska ha en plats i ett klassrum. Foto: ©UNICEF/Prieto

Världens ledare måste kraftsamla

Skolstängningarna påverkar såväl fattiga som rika barn på ett sätt som saknar motstycke. Även om stängning av skolor är ett beslut utifrån en svårhanterad hälsosituation, är riskerna i samband med det betydande.

Den ledande principen i Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför, och det globala utbildningsmålet handlar om att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Ska vi lyckas uppnå det, så måste vi se till att inget barn hamnar på efterkälken. Det är därför viktigt att strategier för att stödja fortsatt lärande för barn tar hänsyn till de mest utsatta barnens behov. Investeringar kan inte vänta, det globala samfundet måste stå enat och bistå med resurser, annars kommer det här att få oåterkalleliga konsekvenser för världens unga.

De stora framsteg som har gjorts inom utbildningsområdet de senaste decennierna får inte gå förlorade. Det är bara tio år kvar till att Agenda 2030 ska vara genomfört. Kraftsamlar vi inte nu för att komma tillrätta med barns rätt till utbildning, så riskerar vi att förlora en hel generation.

Vi måste agera både här och nu och möta de långsiktiga effekterna. Att sätta barnens behov i centrum och genomföra barns rättigheter är mer centralt än någonsin. 


Gå till källa
Author: Pernilla Baralt

Vår medmänsklighet prövas av Corona

”Hur vi tar oss igenom den här krisen är beroende av hur mycket medmänsklighet vi förmår visa varandra i en svår tid – också på global nivå. Det beror också på vår förmåga att ha ett långsiktigt perspektiv samtidigt som vi hanterar en akut kris. […]
Världen efter Corona-pandemin kommer till stor del att definieras av hur väl de mänskliga rättigheterna skyddas i krisen.”
Gå till källa
Author: SOS-Barnbyar

6 tips för hur du kan stötta ungdomar i coronatider

1. Normalt att känna oro

I takt med att vardagsrutinerna förändras och vi matas med mediernas ständiga rapporteringar om coronavirusets framfart är det många av oss som kan känna en oro, även de yngre i samhället. Och det är helt normalt. Faktum är att det är så man ska känna.

– Oro är en helt normal och hälsosam funktion som varnar oss för hot och hjälper oss att vidta åtgärder för att skydda oss själva, säger Lisa.

Ett sätt att minska oron kan vara att ge den unga redskap för att ta kontroll över situationen och förhindra att den själv, eller andra, smittas. Förklara att det är viktigt att tvätta händerna ofta och noggrant, undvika att röra med fingrarna i ansiktet och att hålla avstånd till människor omkring.

– Om ungdomen upplever symptom och är orolig över att själv vara smittad, förklara att sjukdom på grund av coronaviruset i allmänhet är mild för barn och unga vuxna.

Ett annat sätt att hantera oron kan vara att lära sig mer om coronaviruset.

– Se till att den unga använder pålitliga källor, som till exempel Folkhälsomyndigheten, UNICEF och Världshälsoorganisationen (WHO), för att hitta rätt information.

När ungdomar tappar den vanliga kontakten med sina kompisar kan de känna sig både isolerade och oroliga över situationen. Foto: ©UNICEF/ Gilbertson

2. Hitta på saker att göra

När vi går igenom svåra situationer är det bra att dela in problemet i två kategorier: saker som man kan göra något åt ​​och saker som man inte kan göra något åt.

– Det finns mycket som faller in under den andra kategorin just nu, och en sak som kan hjälpa är att hålla sig sysselsatt: göra läxor, titta på film eller läsa en bra bok – allt för att hitta rutiner och balans i vardagen.

3. Hitta nya sätt att träffa vänner

De flesta ungdomar tillbringar mycket tid på sociala medier, vilket kan vara ett bra alternativ för att hålla kontakt med vänner när man inte kan ses på riktigt. De unga kommer med största sannolikhet att utsättas för information om coronaviruset på internet, både sådant som är sant, men också ”fake news” – sådant som inte är sant. Ett tips är att tillsammans med din ungdom prata om att vara källkritisk och sätta upp riktlinjer för användande av sociala medier. 

– Obegränsat med skärmtid är till exempel inte hälsosamt och kan förstärka barn och ungdomars oro.

4. Ta tillvara på tiden

Nu är det kanske ett bra tillfälle att läsa den där boken, rensa garderoben eller lära sig spela det där instrumentet? Inspirera den unga att ta tillvara på den här tiden. Att fokusera på sig själv och hitta sätt att använda all tid hemma, är ett produktivt sätt att ta hand om sin mentala hälsa.

– Jag har själv gjort en lista över alla böckerna som jag vill läsa och de saker som jag länge har tänkt göra men inte haft tid.

5. Det är ok att känna sig ledsen

Att gå miste om roliga saker tillsammans med kompisar, fotbollsträningen eller andra aktiviteter kan vara trist och nedslående.

– Det kan verkligen vara upprörande för ungdomar, och det med rätta. Det bästa sättet att hantera denna besvikelse är faktiskt att tillåta sig själv att vara ledsen. Om man gör det kommer man snabbare att börja må bättre.

6. Var snäll mot sig själv och andra

Vissa barn och unga utsätts för mobbning och kränkningar i vardagen – i skolan eller på nätet. I dessa tider är det extra viktigt tänka på att det vi delar eller säger inte skadar andra. Uppmuntra din ungdom att agera eller vända sig till en vuxen för hjälp och stöd.

– Om du ser någon som blir utsatt, hjälp till. Att inte göra någonting kan få den utsatta personen att känna att hela världen är emot den eller att ingen bryr sig.

Vi måste alla vara rädda om oss själva, om varandra och visa medmänsklighet.

Mer information om coronaviruset och vad UNICEF gör hittar du här

Mer information

Fler frågor och svar om det nya coronaviruset hittar du hos BRIS eller Folkhälsomyndigheten.

Samlad information från svenska myndigheter finns på www.krisinformation.se



Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Tillsammans bekämpar vi coronaviruset

Stefan Swartling Peterson, UNICEFs globala hälsochef är hoppfull. Foto: ©UNICEF/ Chalasan

Hur smittsamt är det nya coronaviruset, covid-19?
– Visst är coronaviruset smittsamt, men inte extremt på något sätt. En sjukdom som mässling är mer smittsam.

Stämmer det att barn inte blir lika sjuka som äldre och att de inte sprider smitta i samma utsträckning?
– Delvis sant, då barn inte blir lika sjuka som äldre. Däremot verkar de kunna sprida smittan vidare.

Hur kan man som privatperson se till att man skyddar sig själv och sin omgivning?
– De åtgärder som vi kan ta till i nuläget är att vara noga med att tvätta händerna. Handtvätt ska ske med tvål och vatten, under minst 20 sekunder. Vi ska undvika att ta oss i ansiktet och i ögonen. Att försöka hosta och nysa i armvecket är också rekommenderat. Försöka se till att vi träffar färre människor och att undvika att ta i hand när vi hälsar. Viktigt är också att vi ser till att stanna hemma vid symptom.

Vad gör UNICEF för att stoppa spridningen?
– UNICEF jobbar med att säkerställa tillgången på tvål och vatten, samt tillhandahålla skyddsutrustning till hälsovårdsarbetare. Dessutom arbetar vi med informationsspridning till allmänheten.

Att tvätta händerna med tvål och vatten kan rädda liv. Foto: ©UNICEF/ Wallace

Vad händer om smittspridningen når världens flyktingläger?
– I flyktingläger bor många utsatta människor på en mycket liten yta. Sannolikt kommer coronaviruset att spridas snabbt under sådana förhållanden, något vi vill försöka undvika genom att förse lägren med utrustning och genom att sprida kunskap om hur människor ska skydda sig mot viruset.

Afrika söder om Sahara är den del av världen där flest barn under fem år dör av olika sjukdomar. Hur ser situationen ut i Afrika när det gäller corona?
– Befolkningarna i Afrika är yngre än i Europa och vi vet att yngre får en mildare variant av sjukdomen än de äldre. Detta kan möjligen leda till relativt sett färre allvarligt sjuka. Å andra sidan är hälsosystemen svaga och sjukvården saknar ofta både rinnande vatten för att tvätta händerna, skyddsutrustning för hälso- och sjukvårdsarbetare och sjukhusen har sällan tillgång till syrgas. Det finns dessutom oerhört få respiratorer. Sammantaget är sjukvården i Afrika illa rustad att ta sig an coronapatienter, speciellt de svårt sjuka.

Så hur fortlöper arbetet nu i de afrikanska länderna?
– UNICEF jobbar nu med att stödja ländernas hälsoministerier så att de kan planera och förbereda sig och sina befolkningar. Vi jobbar med informationskampanjer, med att få fram mediciner och för att stärka sjukvården, exempelvis med rinnande vatten och syrgasutrustning. Vi ser till att länderna får ekonomiskt stöd från exempelvis Världsbanken så att de kan förbereda sina sjukvårdssystem både för covid-19 och övriga sjukdomar de hanterar på daglig basis. Årligen så dör cirka 800 000 barn innan de fyllt fem till följd av en “vanlig” lunginflammation. Att stärka det allmänna sjukvårdssystemet i dessa länder kan även underlätta arbetet med de vanliga sjukdomarna framåt. Sen ser vi att de stängda skolorna, och arbetslöshet kommer att göra situationen svårare för många barn, och inte minst kvinnorna.

Och avslutningsvis, hur hoppfull är du?
– Vi klarar denna pandemi, men vi måste utnyttja tillfället för att även rusta vården för de ”vanliga” situationerna. Faktum är att 5 miljoner barn dör per år, varje år, runtom i världen. En fungerande allmänvård för att ta hand om barn som drabbats av exempelvis lunginflammation, är också något vi kan ha nytta av när vi ska bekämpa coronaviruset. 

Vill du vara med och stödja vårt arbete för att hindra fortsatt smittspridning av covid-19? Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag:

Jag vill ge en gåva


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Barns oro och brist på trygghet i samband med coronaviruset

Foto: ©/ UNICEF Aschberg

Det är lätt att som vuxen ryckas med och bli överväldigad av all information kring coronaviruset (covid-19). Detsamma gäller barnen. I tider av oro och osäkerhet påverkas barn på olika sätt, beroende på tidigare erfarenheter och hur vuxna runt omkring reagerar.  

Det är viktigt att vuxna ger barn trygghet

I krissituationer kan barn vara oroliga för olika saker – att de själva eller familjemedlemmar ska bli sjuka, att någon ska dö, att föräldrar ska bli av med sina jobb, att familjen ska få dålig ekonomi eller att de inte ska få gå till skolan. Erfarenheter från Kina visar också att våld i nära relationer ökat i den pressade situation karantän innebär. De barn som tidigare har flytt från krig kan också känna oro över att det blir otryggt även i Sverige.

Även om vi vuxna inte har alla svar, så måste vi ge barnen trygghet. Vi måste vara ärliga mot barnen men samtidigt ge dem hopp om att allt kommer att lösa sig. Det gäller att vuxna är uppmärksamma och lyhörda för hur mycket barn vill prata om det som just nu sker i vårt samhälle. Alla barn vill kanske inte prata, men vi måste öppna upp för samtal även när ämnet kan kännas obehagligt.

Vi uppmanar alla vuxna att lyssna på barnen, ge dem trygghet i vardagen och ta deras oro på allvar.

Alla barn har rätt till utbildning – även i krissituationer

Idag beslutades att gymnasie- och lärosäten ska bedriva sin verksamhet genom distansundervisning. Det är väl genomförbart, i de fall barnet har ett tryggt hem, stöd från vuxna att upprätthålla sin skolgång, tillgång till dator och internet samt möjlighet att äta lunch hemma. 

Men det finns ungdomar som inte har den tryggheten, till exempel de som bor och studerar på annan ort eller de som har fått tillfälligt uppehållstillstånd tack vare gymnasiestudier. När skolor stängs ner fysiskt anser vi att de ungdomarna, som ofta har skolan som sin trygga plats, ska erbjudas alternativa lösningar.

Det finns många som förespråkar att Sverige ska göra som våra grannländer och stänga även förskola och grundskola. Det låter vi experterna avgöra, då vi inte har den kompetensen. Men för barnens skull ser vi stora risker med att stänga ner skolor. Alla barn har rätt till utbildning, och för många barn är undervisning på distans inte ett alternativ.

UNICEF Sverige vill påminna om att alla beslut som fattas, även om de är tillfälliga, ska utgå ifrån barnets bästa.

Vi föreslår följande:

  • Säkerställ att det finns stödresurser tillgängliga för barn som behöver särskilt stöd i distansundervisning.
  • Säkerställ att barn har tillgång till elevhälsa, kuratorer för stödsamtal.
  • Alla beslut som fattas ska utgå från en prövning av barnets bästa/konsekvensanalys
  • Möjliggör för socialtjänst att ge stöd till barnfamiljer för extra mat och andra merkostnader i samband med att skolor stängs.

Här hittar du tips på hur du kan prata med barn i din närhet om sjukdomen.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Nio år av lidande för Syriens barn

Sedan december i fjol har över 900 000 människor tvingats på flykt, varav mer än hälften är barn. Många har flytt utan varken kläder, mat eller id-handlingar. Och för flera av dem, är det inte första gången som de lämnar allt de äger för att fly för sina liv.

Många syriska barn har aldrig upplevt någonting annat än krig. Foto: ©UNICEF/ Abdoullah

Människor på flykt sover i kalla tältläger eller under bar himmel eftersom många flyktingläger i området är fulla och inte kan ta emot fler. Det är minusgrader på flera håll och barn har frusit ihjäl i kylan.

Hjälp barnen på flykt

I al-Hol-lägret, nordöstra Syrien, bor 66 000 människor. 46 000 av dem är barn. Foto: ©UNICEF/Romenzi

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats i Syrien och på flera andra platser i regionen. Vi hjälper barnen att hantera konflikten och gör vad vi kan för att de ska ha möjlighet till fortsatt skolgång.

Bara under januari månad har vi exempelvis:

• Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
• Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
• Sett till att 10 000 bebisar som ännu inte fyllt ett år fått vaccin mot farliga sjukdomar.

Oavsett vilken riktning konflikten tar härnäst, kommer UNICEF att fortsätta kämpa vid barnens sida. Var med och se till att fler av dem går en trygg framtid till mötes:

Ge en gåva nu


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Hög tid att agera för placerade barn

Det finns mycket att reagera på gällande flickans situation. Hur kunde det hända? Hur ser samhällets syn på barn egentligen ut?

Att föräldrarätten idag är starkare än barnrätten råder det inga tvivel om. Det fattas beslut om barns situation utifrån föräldrars rättigheter, beslut som inte alltid är bäst för barnet.

En förälder är inte nödvändigtvis den som har fött en, utan den som tar hand om en och ger en kärlek och trygghet.

Ett barn som beskriver en förälder.

Jag har träffat många barn som upplever att de behandlas som ägodelar. Jag
har också träffat socialsekreterare som känner sig bakbundna när de ser att ett
barn mår dåligt i umgänge med föräldrarna. Bakbundna av ett domstolsbeslut om
att umgängen ska genomföras, trots att de inser att det inte är för barnets
bästa. 

Nu är det hög tid för politiker att börja agera. Lagändringar och en ändring av samhällets syn på barn krävs. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar, de är individer med egna röster och rättigheter.

Lagändringar krävs – använd de förslag som finns

Vi vill påminna politikerna om att det inte behövs ytterligare utredning eller en särskild samordnare för att komma fram till lagändringar. Vi bör använda oss av de förslag som redan finns.

År 2015 överlämnade Håkan Ceder en utredning med förslag på ändringar i LVU-lagstiftningen. Han kom inte bara med ändringar, utan ansåg att hela lagstiftningen behöver göras om. Några av de viktigaste förslagen var att:

  • Synliggöra barns och ungas grundläggande rättigheter i den nya LVU.
  • Vården ska vara av hög kvalitet, ges med omtanke och bygga på respekt för barnets människovärde och integritet samt med aktning för barnets person och egenart.
  • En ny bestämmelse ska föras in: barnets bästa ska vara avgörande vid prövning av huruvida vård enligt nuvarande 2 § LVU i familjehem kan upphöra. Vid bedömningen ska det bland annat fästas särskilt avseende vid barnets inställning och om barnet sedan låg ålder eller under lång tid har vårdats i familjehemmet.
  • Återföreningsprincipen inte ska gälla om det inte är det bästa för barnet.

Alla beslut som berör barn ska fattas utifrån barnets bästa.  Foto: © UNICEF/ Babajanyan

Just nu är utredaren Margareta Winberg i sluttampen av översynen av socialtjänstlagen. En översyn som vi har höga förväntningar på. Vi hoppas att ett tydligt barnrättsperspektiv ska genomsyra hela lagen. 

Vi uppmanar alla socialsekreterare att använda sig av barnkonventionen i sitt dagliga arbete. Var modiga och stå upp för det enskilda barnet. 

Vi uppmanar också politiker att agera för barn i utsatta situationer. Det är inte hållbart att lappa och laga, vi behöver reformera både LVU, SoL och föräldrabalken utifrån ett barnrättsligt perspektiv.  

UNICEF Sverige anser att följande ändringar behöver göras: 

  • Anta Håkan Ceders förslag gällande LVU i sin helhet.
  • Barn ska ges möjlighet att delta i alla beslut som berör dem. 
  • Införa specialistutbildning för socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar. 
  • Att LVU-vårdens upphörande ska utgå ifrån barnets nuvarande situation och hur barnet har knutit an till familjehemmet, inte enbart utifrån barnets anledning till placering.  
  • Att alla former av umgängen ska motiveras utifrån det unika barnets bästa, inte utifrån föräldrarätten eller generella utgångspunkter. 


Gå till källa
Author: Shanti Ingeström

”Jag är 7 år och går i första klass”

Eva Röse 7 år

”Jag har längtat, väntat, förberett mig. Jag kan redan läsa – min mamma har gett mig böckernas värld och mina systrar har ljudat orden före mig.”

Jag är född i den bästa av världar där utbildning anses självklart, även för flickor. Så är det inte överallt, som vi vet.

Men att utbilda flickor har enorma fördelar långt bortom bokstäverna. En flicka som får gå i skolan lär sig att ta hand om sig själv, bidrar till sam­hället och får möjlighet att påverka. Hon får bättre hälsa och föder färre och friskare barn. Hon får bättre inkomst, starkare ställning och en ljusare framtid.

Jag glömmer aldrig glöden och stoltheten jag mötte hos flickorna på skolan
i Chennai, Indien. De skulle bli lärare, läkare och forskare. De skulle göra
livet bättre för andra. Allt tycktes möjligt!

En del av flickorna var där tack vare att de hade fått hjälp med avgiften
till sina skoluniformer, en av orsakerna till att många barn exkluderas från
skolan.

Att ge flickor utbildning har enorma ekonomiska och sociala fördelar. Kvinnorna
för kunskapen vidare till sin familj, och startar en positiv spiral som gynnar
hela samhället och kommande generationer.

”To educate a woman is to educate an entire country”.
Tänk att du kan läsa och förstå det.

Begrunda det och sänd en tacksamhetens tanke till de som gjort det möjligt.

Tack för att ni är med oss!
Eva Röse


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Ojämna framsteg för flickors rättigheter

25 år efter FN:s historiska kvinnokonferens i Peking har stora framsteg gjorts när det gäller flickors möjlighet till utbildning. Antalet flickor som inte går i skolan har sjunkit med 79 miljoner de senaste decennierna, en utveckling som gynnar hela samhällen.

Däremot är våld mot flickor och kvinnor fortfarande vanligt, i många delar av världen till och med accepterat. De riskerar att utsättas för våld överallt i samhället – online, i klassrummet, i hemmet, på gatan – vilket får både fysiska, psykiska och sociala konsekvenser.

Allt fler flickor går idag i skolan, men våldet och diskrimineringen mot dem består. Foto: © UNICEF/Rudakubana

Varje år gifts 12 miljoner flickor bort, och 4 miljoner riskerar att utsättas för könsstympning. Var tjugonde flicka i åldrarna 15-19 år, hela 13 miljoner, har utsatts för våldtäkt under sin livstid.

Det är ofattbara siffror, som visar att handlingsplanen som världens regeringar antog vid kvinnokonferensen om att avskaffa diskriminering och våld mot flickor och kvinnor inte har följts.

Tillgång till utbildning räcker inte – människors beteenden och attityder gentemot flickor måste ändras. Sann jämlikhet uppnås först när alla flickor är säkra från våld, fria att utöva sina rättigheter och att ta del av samma möjligheter som pojkar.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Framför allt unga flickor diskrimineras i större utsträckning och fortsätter
att bli åsidosatta i samhället. De utesluts från beslut och blir till stor del
osynliga i regeringars politik.

Att stärka flickors rättigheter idag är avgörande för deras framtid och i förlängningen även för deras döttrars liv. Om världen inte lyckas inse det och stoppa det våld och den diskriminering som flickor möter kommer vi få svårt att uppnå jämställdhetsmålen i Agenda 2030.

Läs rapporten A New Era for Girls av UNICEF, Plan International och UN Women.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Vart är barnrätten på väg?

Nu när barnkonventionen har inkorporerats och blivit svensk lag befinner vi oss i en ny era inom barnrätten. Det är en förändring som kommer att påverka synen på barn och deras rättigheter, och därmed stärka deras rättsliga ställning – både i enskilda fall och i samhällsdebatten.

Ända sedan Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 har vi varit bundna av den. Men vi som följer rättspraxis, rättstillämpning och olika myndighetsbeslut har sett att konventionen inte har fått det genomslag som det var tänkt – just på grund av att den inte har varit lag. Det har Sverige fått kritik för, inte bara av barnrättsorganisationer, forskare och experter, utan även av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, som har till uppgift att granska efterlevnaden av konventionen och ge vägledning när det gäller tolkningen.

Det finns dock några orosmoln när det gäller genomslaget av in­korporeringen sett utifrån aspekten att den i så stor utsträckning som möjligt ska stärka enskilda barns rättigheter, skydd och delaktighet. Det handlar om lagkonflikter, kunskap och förhållningssätt.

UNICEF Sverige hade velat se att barnkonventionen skulle ha företräde framför annan lagstiftning vid en eventuell konflikt, det vill säga om två bestämmelser strider mot varandra. Så blev det inte, och det kommer sannolikt att leda till att barnkonventionen får stå tillbaka i vissa fall. 

Vi har kunnat se ett omfattande kunskapslyft hos myndigheter och kommuner, men osäkerheten verkar fortfarande vara stor när det gäller innebörden av bestämmelser och en önskan hos vissa om att kunna begränsa tillämpningsområdet. Det behövs kontinuerlig kompetens­utveckling, dialog och samarbete för att förtydliga och stärka barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Det tredje tilläggsprotokollet

Nästa steg för att utveckla barnrättsområdet är att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt för barn. Syftet med det är att möjliggöra för barn att få upprättelse när deras rättigheter har kränkts, och att inrätta barnanpassade system i varje land. När de inhemska processerna uttömts eller saknas, har ett barn möjlighet att få sin sak prövad av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, som en sista instans. 

Flera länder har anslutit sig till protokollet, men inte Sverige. Det innebär en begränsning av barns rätt att få sin sak prövad och håller tillbaka rättsutvecklingen när det gäller barnrätten. Här finns en potential för Sverige att fortsätta vara ett föregångsland när det gäller barns rättigheter och inspirera andra länder genom att starta en ratificeringsprocess. Men det förutsätter att viljan att förändra finns, och att vi ser värdet i att alla människor – oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar – har rättigheter som respekteras och kan utkrävas.


Gå till källa
Author: Christina Heilborn