Fler former av våld mot barn ska bli straffbart

Bevittnande av våld mellan närstående är en del av de psykiska våldet som barnkonventionen uppmärksammar, men som tidigare inte varit straffbart enligt svensk lag. Detta är en fråga som UNICEF Sverige har drivit länge. Förslagen i utredningen synliggör en mycket utsatt grupp barn i samhället som länge varit osynliga både i statistiken och för samhällets omsorg och rätt till upprättelse.

Enligt artikel 19 i barnkonventionen har barn rätt att skyddas från alla former av fysiskt och psykiskt våld. Att kriminalisera bevittnande av våld ger inte bara en tydlig signal att händelsen är skadlig och farlig för barnet, utan visar även på en rättighetskränkning. Att göra barn till målsägande och fullt ut erkännas som brottsoffer, ger en utökad rätt till upprättelse och en större möjlighet att ta del av sociala stödinsatser (som är avgörande för barnet).

Förslagen i utredningen synliggör en mycket utsatt grupp barn som länge varit osynliga både i statistiken och för samhällets omsorg. Foto: © UNICEF/Babajanyan

Utmaningar med lagförslaget

Det finns dock en del utmaningar med förslaget då barnrättsperspektivet och straffrättens principer inte alltid överensstämmer. Detta är förståeligt men problematiskt utifrån barnets rättigheter. Det gäller till exempel definition av ”bevittna”, då barnets upplevelser inte kan vara utgångspunkten utan begränsas av situationer där barnet sett eller hört gärningen för att straffansvar ska kunna klargöras.

Barn upplever våld med många sinnen och genom att utesluta situationer som ur barnets perspektiv är traumatiska är olyckligt. Det kan till exempel handla om situationer som att barn påträffar en utav sina föräldrar misshandlad eller påträffar sitt hem totalförstört utan att själv ha bevittnat brottet. Detta vara lika traumatiserande som att bevittna själva brottet, men barnet kan med den nya bestämmelsen inte få upprättelse för den upplevda situationen.

Det är även problematiskt att grundbrottet måste vara styrkt för att
barnfridsbrottet kan aktualiseras. Detta
innebär att om själva våldshandlingen som barnet bevittnat inte kan bevisas så
finns det heller inte möjlighet att fällas för barnfridsbrott. Detta är ett
exempel på när barns rättigheter fortfarande är beroende av vuxnas utsatthet som
får företräde för barnets upplevelser. 

Utredningen innehåller många bra kompletterande
förslag till själva straffbestämmelsen. De handlar bland annat om att den särskilda
företräden, (juridiska biträdet), som stödjer barnet under rättsprocessen ska
få ett utökat mandat för att bättre kunna ge det stöd som barnet behöver. Insatser
för att till exempel socialtjänst ska samverka mer strukturerat finns också med,
vilket är nödvändigt. Juridiken kan inte ensam skydda barn som
utsätts för våld, utan sociala skydd och stödinsatser måste förstärkas.

Barnanpassade rättsprocesser måste också prioriteras då fler barn kommer att bli delaktiga genom den nya straffbestämmelsen. Dagens rättssystem behöver möjliggöra för barn att delta i rättsprocessen utifrån sina förutsättningar, ålder och mognad. Konkreta åtgärder för hur detta ska göras saknas tyvärr i utredningen.

En majoritet i riksdagen säger sig vara positiva till förslaget och är beredda att ändra i brottsbalken. Vi gläds år detta då vi ser att lagen kommer göra stor skillnad för en del våldsutsatta barn. Vi fortsätter dock arbetet med att synliggöra att fler former av psykiskt våld ska vara straffbara så att barn får rätt att skyddas från alla former av våld i enlighet med barnkonventionens bestämmelser.

Läs hela remissvaret här.


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Var med och utrota mässling

Under 2018 rapporterades 350 000 fall av mässling globalt. Det är mer än dubbelt så många jämfört med 2017. Sjukdomen är en av de mest smitt­samma som finns. Den sprids via luften och riskerar att döda barn som är undernärda, sjuka, eller för små för att vaccineras. Eftersom det inte finns någon direkt behandling mot sjukdomen är det livsviktigt att barn blir vaccinerade.

På grund av kriser och konflikter på många håll i världen har antalet vaccinerade barn minskat de senaste åren, vilket har lett till flera mässlingsutbrott. Många föräldrar har inte möjlighet att vaccinera sina barn på grund av otillräcklig sjukvård, höga avgifter och brist på information. För de barnen är UNICEFs vaccinationsinsatser livsviktiga.

Mubashir, nio månader, blir vaccinerad mot mässling i Kabul, Afghanistan. Foto: © UNICEF/Dejongh

Antalet fall av mässling har även ökat i många hög- och medelinkomst­länder. I takt med att misstron mot vaccin ökar, ökar även antalet mässlings­fall. Det innebär att den positiva utvecklingen som vi har sett sedan år 2000 har avstannat. Under 2010-talet har flera stora mässlings­utbrott skett i Europa, till exempel i Frankrike och Rumänien, med tiotusentals smittade.

Nästan alla fall av mässling går att förebygga, men ändå drabbas barn även på platser där det inte finns någon ursäkt för det. Mässling må vara sjukdomen, men alltför ofta är det felaktig information och misstro som är det farligaste. Vi måste göra mer för att alla föräldrar ska få korrekt information, så att vi kan skydda varje barn,

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Att alla barn i världen får tillgång till vaccin är inte bara av intresse för låginkomstländerna, utan för hela världen. Även om flera av de farligaste barnsjukdomarna sedan många år har varit utrotade i vår del av världen, innebär det inte att vi är skyddade från smitta. Sjukdomar sprids lätt över landgränser och om de inte behandlas kan epidemier bryta ut. Så, genom att vaccinera andra skyddar vi även oss själva.

UNICEF är världens största inköpare av mässlingsvaccin. Vi har vaccinerat barn i över 45 år och har, i ett nära samarbete med forskare och vaccin­experter, samlat på oss enormt mycket kunskap och erfarenhet om hur vaccin fungerar.

Vaccination är ett av de kraftfullaste sätten att skydda barn från allvarliga sjukdomar. Få andra hälsoinsatser har haft så stor betydelse för att minska dödligheten bland barn. Men för att kunna skydda alla barn mot mässling behövs mer resurser.

VAR MED OCH UTROTA MÄSSLING

Vanliga frågor om mässlingsvaccin

Varför är det viktigt att vaccinera barn mot
mässling?

Var femte
minut dör ett barn i mässling, och antalet mässlingsfall har fördubblats mellan
år 2017 och 2018. Sjukdomen är en av de mest smitt­samma som finns och riskerar
att döda barn som är undernärda, sjuka eller för små för att vaccineras.

På grund av kriser och konflikter på många håll i världen har antalet vaccinerade barn minskat de senaste åren, vilket har lett till flera mässlings­utbrott. I många hög- och medelinkomstländer är motstånd mot vaccin ett växande problem. Det har resulterat i flera stora mässlings­utbrott även i Europa. Det är viktigt att föräldrar får korrekt information om vaccin så att alla barn får grundläggande skydd mot den farliga sjukdomen (1).

Kan mässlingsvaccin orsaka allvarliga sjukdomar
eller autism?

I början av 2000-talet
publicerades en omdiskuterad artikel i en veten­skaplig
tidskrift som indikerade en koppling mellan mässlingsvaccin och
autism. Men på grund av forskningsfusk drog den vetenskapliga tid­skriften tillbaka
artikeln.  

Omfattande forskning i flera olika länder har kommit fram till att det inte finns någon koppling mellan mässlingsvaccin och tarmsjukdom med efterföljande autism (2).

Många människor fick narkolepsi av vaccinet mot svininfluensan, hur vet ni att mässlingsvaccin är säkert?

Allt vaccin från UNICEF är rekommenderade av Världshälsoorganisationen (WHO) och har genomgått noggrann kvalitetskontroll. Mässlingsvaccinet är mycket välbeprövat och har använts sedan 1963 med goda resultat. Innan dess inträffade stora mässlingsutbrott regelbundet och förorsakade ungefär 2,6 miljoner dödsfall varje år.

1) Folkhälsomyndigheten
2) Läkemedelsverket


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

”Jag bär med mig barns ihärdiga vilja att leva ett värdigt liv”

Hur har UNICEF Sverige utvecklats under din tid som generalsekreterare?

– Under de här åren har UNICEF Sverige utvecklats från att vara en upp­stickare till att bli en etablerad och accepterad organisation inom både insamling och påverkansarbete. Vi har varit innovativa i många samman­hang och visat vägen för organisationer både i Sverige och internationellt. Med vår kreativitet och effektivitet har vi levererat livsviktig hjälp till barn världen över, och idag är vi en organisation som många ser upp till globalt. 

”Det har även varit en fantastisk utveckling för mig personligen. Jag har fått en större förståelse för världen och biståndsfrågor, vad som är bra, mindre bra och vad som går att förbättra. Vi har gjort en otrolig resa tillsammans”, säger Véronique. Foto: © UNICEF/ Dahlstrand

Vad är du mest stolt över?

– Att vi har lyckats leverera allt mer hjälp till UNICEFs insatser i fält, sam­tidigt som vi har utvecklat vårt arbete för barns rättigheter i Sverige. Vi blir aldrig bekväma, vi utvecklar och optimerar vårt arbete för att kunna göra mer för fler barn världen över. 

Kan du berätta om en fältresa som har betytt mycket för dig? 

– År 2005 gjordes ett reportage om en tolvårig pojke, Madalitso, i Malawi. Madalitso hade precis förlorat sina föräldrar i aids och stod då som ensam försörjare till sina två syskon i ett fallfärdigt hus. Han var som ett öppet sår. Det var ett tufft reportage som fastnade i mitt minne. När jag fyra år senare reste till Malawi ville jag gärna träffa Madalitso. Jag åkte ensam till hans hem och möttes av en positiv ung man utanför ett numera välskött hus. Med UNICEFs hjälp hade Madalitso fått möjlighet att gå i skolan. Emellanåt hjälpte han sina grannar med diverse sysslor för att tjäna lite pengar. Han drömde om att bli elektriker, och det är jag övertygad om att han är idag.

Vad tar du med dig från din tid hos UNICEF Sverige?

– Jag har fått möjlighet att åka på många fältresor och har imponerats av barns ihärdiga vilja att leva ett värdigt liv. Det är något jag alltid kommer att bära med mig. 

Under en av Véroniques många fältresor, här i Filippinerna. Véronique har en bakgrund inom skolvärlden och brinner för barns rätt till utbildning. Foto: © UNICEF


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

I Dorians spår: barn i behov av akut hjälp

Orkanen Dorian som slog mot Bahamas den första september är en av de mest intensiva stormarna någonsin. Hårdast drabbade blev öarna Abaco och Grand Bahama. Enligt myndigheterna har minst 68 000 människor drabbats, varav 18 000 barn och ungdomar. Hittills har minst 43 personer dött, tusentals är saknade och många av de överlevande är i akut behov av humanitär hjälp.

Guyana, ett år, får tillsammans med sin mamma skydd på en anläggning för familjer som tvingades fly från Dorian. Foto: © UNICEF/Moreno Gonzalez

De omfattande skadorna på vägar och transportanläggningar gör det extremt svårt att leverera humanitär hjälp och som så ofta i katastrofer har de mest utsatta familjerna drabbats hårdast. UNICEFs hjälp­arbetare finns på plats och arbetar dygnet runt för att leverera hjälp till alla som behöver det. De vittnar om den stora förödelsen i och runtom området Marsh Harbour på ön Abaco, där skolor och sjukhus har rasat, hus och vägar har kollapsat och bilar och båtar hänger i träden.

Benson Etienns, 15 år, cyklar runt Marsh Harbour för att se vad som finns kvar av hans hemort. ”Vi var tvungna att simma för livet i det smutsiga vattnet. Nu är allt förstört, varenda skola. Och det finns inget vatten att dricka”, säger han. Foto: © UNICEF/Moreno Gonzalez

Översvämningarna har äventyrat vatten- och sanitetssystemen och bristen på tillgång till rent dricksvatten och sanitet gör att människor riskerar att drabbas av vattenburna sjukdomar.

– Många av de barn och familjer som har överlevt orkanen har förlorat sina hem, sin försörjning och sina släktingar. Nu är det bråttom att se till att de får hjälp. Det mest brådskande är att leverera rent dricksvatten, särskilt till mödrar och barn, säger Youssouf Abdel-Jelil, UNICEFs biträdande regionaldirektör för Latinamerika och Karibien.

Den 7 september kom den första leveransen av livräddande produkter från UNICEF. De följande dagarna distribuerades de till familjer i de kritiskt drabbade områdena. Foto: © UNICEF/Noorani

Med stöd från regeringen och andra FN-organ arbetar UNICEF dygnet runt för att så snabbt som möjligt leverera livräddande hjälp till familjer i nöd. Den första leveransen bestod av vattenreningstabletter, vattentankar och dunkar som gav över 9 500 barn och familjer tillgång till rent vatten.

Men i Dorians spår finns det fortfarande många barn som behöver akut hjälp. Ge en gåva som ger barn i katastrofområden det skydd de har rätt till.

HJÄLP BARN I KATASTROFER


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Ny granskning av hur mänskliga rättigheter efterlevs i Sverige

Sverige granskas inte bara av FN:s barnrättskommitté gällande efterlevnaden av barnkonventionen. Det sker också en process – FN:s Universal Periodic Review (UPR) – i vilken FN:s medlemsländer granskar varandra gällande hur konventionen om mänskliga rättigheter efterlevs i respektive land. Syftet med UPR-granskningen är att staterna ska ges möjlighet att belysa problem och ge varandra rekommendationer till förbättringar. Rekommendationerna ska sedan följas upp under de kommande fem åren.

I januari 2020 är det dags för Sverige att genomgå den här processen för tredje gången och det förberedande arbetet pågår nu för fullt. Under hösten ska regeringen lämna in en rapport om hur de har arbetat med att implementera rekommendationerna från den förra granskningen samt redogöra för den aktuella situationen för mänskliga rättigheter, inklusive barns rättigheter. 

Sverige fick under den senaste granskningen 208 rekommendationer, varav 35 direkt berörde barns rättigheter. Många handlade om att göra barnkonventionen till svensk lag – en lag som träder i kraft 1 januari 2020. Men Sverige fick också ett antal rekommendationer gällande att ansluta sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll om individuell klagorätt, vilket innebär att barn ska få möjlighet till upprättelse. Det här arbetet har inte påbörjats än, trots att regeringen har åtagit sig att se över frågan.

Migration, diskriminering och utbildning var andra rekommendationer inom barnrättsområdet som togs upp vid förra granskningen. Foto: © UNICEF/Aschberg

Inför den kommande granskningen har UNICEF Sverige och andra organisationer
lämnat in så kallade alternativrapporter över hur vi ser att rättigheterna
efterlevs i praktiken, kopplat till de tidigare rekommenda­tionerna.

Vi har i vår alternativrapport särskilt lyft frågan om den bristande möjligheten för barn att utkräva sina rättigheter när de har utsatts för kränkning samt vikten av att ansluta sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll. Vi har även belyst situationen för barn i migrations­processer, då den kraftigt har försämrats under de senaste fem åren. Vi har också lyft behovet av att skärpa lagstiftningen för att göra fler former av våld mot barn straffbara och för att säkerställa att alla barn får den trygghet och det sociala skydd de har rätt till.

Utöver vår egen rapport deltar vi i de sakråd som regeringen anordnar inför granskningen. Under de här mötena får civilsamhället möjlighet att ge synpunkter på innehållet i statens rapport.

De här internationella processerna är centrala delar för att driva på viktiga frågor på högsta nivå, och framför allt för att utkräva ansvar från staten som är ytterst skyldig att säkerställa att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkonventionen. Därför prioriterar UNICEF Sverige det här arbetet.


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Barns rättigheter måste säkras i kommande migrationslagstiftning

I somras förlängdes den tillfälliga utlänningslagen gällande regler för personer som söker asyl i Sverige. Samtidigt lovade regeringen att utse en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ska gälla efter år 2021. Idag hade kommittén sitt första möte.

Det är positivt att humanitet, rättssäkerhet och hållbarhet lyfts fram som ledord i utredningens direktiv. Men mot bakgrund av de politiska ställningstaganden som florerar i medier ser vi att det finns starka skäl att ifrågasätta om den permanenta lagen kommer att beakta barnkonven­tionens bestämmelser i tillräckligt stor utsträckning.

Barns rättigheter måste säkerställas i den kommande migrationslagstiftningen. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Barnkonventionen, som blir svensk lag den 1 januari 2020, kommer att ställa högre krav på rättstillämpare och individuella bedömningar kring barnets rättigheter. Det är därmed viktigt att utredningen gör en ordentlig barnkonsekvensanalys av sina förslag.

Vi lyfter fram följande rekommendationer till utredningen:

  • Återinför permanenta uppehållstillstånd för barn
    Barnkonventionen innehåller ingen specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, men den förordar långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Barn har rätt till rehabilitering och återanpassning i en miljö som främjar deras hälsa och välbefinnande, något som är särskilt viktigt för barn som har upplevt krig, våld och svår utsatthet. 
  • Återinför särskilt ömmande omständigheter som en humanitär skyddsgrund för barn
    Om Sverige vill vara ett land som lever upp till att främja en human flyktingpolitik måste de mest utsatta barnen skyddas. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter för barn ska återinföras som en humanitär skyddsgrund. Bestämmelsen infördes initialt för att tydliggöra att olika bedömnings­grader ska gälla för barn och vuxna i syfte att säkerställa barnets bästa. Det här mot bakgrund av att det har förekommit fall där barn har hamnat utanför allmänna skydds­bestämmelser trots att de behövt skydd. Bestämmelsen är av undantagskaraktär och tillämpas restriktivt men är avgörande för de svårt utsatta barn den berör.
  • Möjliggör för familjer att leva tillsammans i praktiken
    Rätten till familjeåterförening har återinförts för att omfatta fler familjer men lagen har fortfarande hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans. Kraven måste revideras för att fler familjer ska kunna hålla ihop. Att neka barn rätten att återförenas med sin familj genom alltför restriktiva försörjningskrav strider inte bara mot barnkonventionen – det ökar även risken för att barn i stället söker illegala vägar för att återförenas med sina närstående. Till följd av det löper de också hög risk att hamna i händerna på smugglare eller på annat sätt utnyttjas.

Vi följer utredningens arbete på nära håll
och kommer vid tillfälle – när arbetet har kommit en
bit på väg och viktiga beslut ska fattas – att uppvakta kommittén för att säkerställa att barns rättigheter beaktas i
enlighet med barnkonventionen. 


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner