Klimatförändringar hotar barnens framtid

Klimatförändringar är ett direkt hot mot barns hälsa. Cykloner, översvämningar och extremväder förstör sjukhus och skolor. Barn förlorar sina hem, och till och med vänner och familjemedlemmar. Torka leder till förstörda skördar och brist på mat. Skadade vattenanläggningar gör att vattenburna sjukdomar som kolera sprids, vilket snabbt blir livshotande för små barn. År 2040 beräknas omkring 600 miljoner barn att bo i områden med begränsad tillgång till rent vatten.

Luftföroreningar är ett annat allvarligt hot mot barns hälsa. Idag bor omkring två miljarder barn i områden där föroreningsnivåerna överskrider Världshälsoorganisationens (WHO:s) riktlinjer. Nästan 90 procent av alla sjukdomsfall orsakade av klimatförändringar drabbar barn under fem år. Att andas giftig luft är inte bara direkt farligt för hälsan, utan riskerar även att påverka hjärnans utveckling.

Extremväder, cykloner och översvämningar, till följd av klimatförändringar, blir allt vanligare. UNICEF är oroade eftersom redan utsatta barn råkar mest illa ut. Foto: © UNICEF/LeMoyne

Vad gör UNICEF?

UNICEF jobbar på flera sätt för att skydda barn från effekterna av klimatförändringar och miljöförstöring. Vi arbetar bland annat med att:

Utforma vattensystem som klarar cykloner och saltvattenförorening, för att begränsa effekterna av extrema väderhändelser.

Göra sjukhus bättre rustade för klimatförändringar och naturkatastrofer.

Stärka skolbyggnader för att skydda elever och deras skolgång.

Leverera livräddande produkter till lokala hälsocenter för att förbereda dem inför kommande väderkatastrofer.

Ge barn i riskområden utbildning i hur de ska agera när en katastrof inträffar, för att minska antalet skadade.

Samarbeta med regeringar och partners världen över för att inkludera barn som en väsentlig del av klimatförändringsstrategier och katastrofplaner.

Eftersom UNICEF arbetar i nästan alla länder i världen är vi oftast redan på plats när en katastrof inträffar. Här får familjer i Dominikanska republiken hygienkit och vattenreningstabletter. Foto: © UNICEF/ Moreno Gonzalez

Långsiktiga lösningar för en ljusare framtid
UNICEF arbetar ständigt med att utveckla långsiktiga och hållbara lösningar för att skydda barnen. Därför förser vi samhällen med de verktyg och kunskap de behöver för att själva minska effekterna av klimatförändringar. Att öka länders och skolors tillgång till grön teknik och främja användningen av hållbar energi kommer att hjälpa dem att bygga hållbara och välmående samhällen.

Barnen måste få vara med och påverka
Barnen är de som är minst ansvariga för klimatförändringarna, ändå är det de som kommer att påverkas mest. Därför samarbetar UNICEF med regeringar världen över för att barn ska få möjlighet att påverka sin framtid. Ett av många initiativ är ett program i Zambia där barn blir klimatambassadörer, ett annat exempel är en satsning i flyktinglägret Za’tari i Jordanien där barn och ungdomar utbildas och har möjlighet att uppfinna lösningar som gör dem bättre rustade inför klimatförändringar och som gör samhället mer hållbart.

UNICEF möjliggör även för barn att göra sina röster hörda i klimatfrågan. Deras deltagande och engagemang är en avgörande del av arbetet mot klimatförändringar. Vi ser hur fler och fler barn runt om i världen deltar i arbetet. Nu måste regeringarna också göra sin del. För den här frågan kan inte vänta.

Genom stödja UNICEFs arbete kan du vara med och skydda barn från effekterna av klimatförändringar, kämpa för att deras röster ska höras och bidra till en mer hållbar framtid.

BLI VÄRLDSFÖRÄLDER


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

En händelserik vecka inom hållbar utveckling och barns rättigheter

I samband med att generalförsamlingen möts i år anordnas fem stora konferenser inom hållbar utveckling. Syftet är att förbättra åtgärderna mot klimatförändringar och lyfta arbetet för en hållbar utveckling för både människa och planet.

Veckan tar därmed avstamp i Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling, som antogs av alla världens ledare år 2015. Det är den mest ambitiösa planen någonsin för att enas kring gemensamma lösningar på världens utmaningar. Stora framsteg har gjorts, men det går inte snabbt nog. Allt fler människor går hungriga, klyftorna ökar, vår konsumtion och våra utsläpp ökar, och den biologiska mångfalden minskar i en alarmerande takt.

Inför toppmötesveckan hölls ett klimatmöte
för unga ledare
, för att de skulle få visa upp sina lösningar och på ett meningsfullt sätt
få möjlighet att samarbeta med beslutsfattare i vår tids viktigaste fråga.

Klimattoppmötet

Veckan inleddes med ett klimattoppmöte den 23 september. FN:s generalsekreterare António Guterres talade om att världen har ett fönster på mindre än elva år för att undvika oåterkalleliga förändringar av vårt klimat. Vi måste minska utsläppen med 45 procent fram till 2030 och vi måste uppnå koldioxidneutralitet senast 2050.

Även Greta Thunberg fick möjlighet att göra sin röst hörd i ett engagerande och känslosamt tal riktat till världens ledare, med fokus på att världens länder måste agera nu för att hindra klimatförändringarnas effekter.  Foto: © UNICEF/Chalasani

Efter klimattoppmötet anordnades en presskonferens på UNICEFs huvudkontor där Greta och 15 andra barn medverkade. UNICEFs roll var att möjliggöra för dem att göra sina röster hörda i klimatfrågan. Barn har rätt att leva i ett hållbart klimat, det är en fråga om barns grundläggande mänskliga rättigheter. Budskapet från de unga var att ländernas bristande agerande i klimatfrågan är ett brott mot deras rättigheter.  

UNICEFs högsta chef Henrietta Fore tillsammans med unga klimataktivister efter presskonferensen i New York. Foto: © UNICEF/Berkwitz

Barnkonventionen 30 år

I onsdags anordnades ett
kortare evenemang i FN:s generalförsamling med anledning av att
barnkonventionen i år fyller 30 år. Syftet var att uppmana medlemsländerna att
förnya sina löften till barnkonventionen samt att uppmana länderna att
intensifiera sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Sverige var ett av sex tillfrågade länder som ombetts att hålla ett särskilt anförande. Vi representerades av statsminister Stefan Löfven, som bland annat lyfte Sveriges arbete med att stoppa våld mot barn.

Nu ser vi fram emot att FN:s generalförsamling ägnar barnkonventionens dag den 20 november, då barnkonventionen officiellt fyller 30 år, åt att lyfta frågan kring hur världens länder kan skärpa sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Alla människors rätt till hälsa

Det andra toppmötet var världens första högnivåmöte om universell tillgång till hälsa. I samband med mötet presenterades nya satsningar för att ge alla människor tillgång till överkomliga och inkluderande hälsosystem.

Utmaningarna som framkom i UNICEFs nylanserade rapporter om barnadödlighet och mödradödlighet togs upp. Trots att stora framsteg har gjorts är barna- och mödradödligheten i världen fortfarande oacceptabelt hög. Särskilt utsatta är barnen under den första månaden i livet och för dem sker inte utvecklingen snabbt nog. Dessutom är framstegen ojämnt fördelade och många halkar efter, särskilt i Afrika söder om Sahara. Det är oacceptabelt, framför allt då många av dödsfallen kan förhindras med rent vatten, sanitet, näring, vaccin och grundläggande sjukvård.

Under veckan arrangerade UNICEF även ett seminarium för att ytterligare belysa alla människors rätt till den hälso- och sjukvård som de behöver. Diana Amini från vår partner H&M Foundation fanns på plats och berättade om stiftelsens engagemang för att ge barn med funktions­nedsättningar den bästa möjliga starten i livet.

Agenda 2030 och hållbar
utveckling för önationer

Det tredje toppmötet fokuserade på de globala målen. Mötet visade på att länderna måste öka takten om vi ska nå målen i Agenda 2030. Och idag, den 26 september, genomförs en dialog om utvecklingsfinansiering. Ledare från regeringar, näringslivet och finanssektorn samlas för att gemensamt hitta nödvändiga resurser och partnerskap. En omställning i enlighet med de globala målen är kostsam och det saknas fortfarande enormt mycket pengar för att genomföra målen.  

Den 27 september sker slutligen SAMOA Pathway, ett toppmöte gällande en halvtidsöversyn av ett avtal som syftar till att stödja hållbar utveckling i små önationer som är under utveckling. Vid mötet kommer både framsteg och utmaningar gällande att bekämpa de förödande effekterna av klimat­förändringar att diskuteras.

Läs mer om de fem mötena:
Klimattoppmötet
Högnivåmötet om universell tillgång till hälsa
Toppmötet om de globala målen
Högnivådialogen om utvecklingsfinansiering
SAMOA Pathway


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Nyfödda bebisar och gravida kvinnor dör i onödan

Idag överlever fler kvinnor och barn än någonsin tidigare,
men fortfarande
förlorar 2,8 miljoner gravida kvinnor eller nyfödda barn sina liv varje år. Det
innebär att en gravid kvinna eller nyfödd bebis dör var elfte sekund.

Det är oacceptabelt, framför allt då lösningen är inom räckhåll. Många av dödsfallen kan förhindras med hjälp av rent vatten, sanitet, näring, vaccin och grundläggande sjukvård. Det krävs också förbättrad sjukvård i samband med förlossningar och att fler resurser når de mest utsatta.

Idag varierar nämligen kvinnors och barns chans att överleva beroende på var i världen de lever. Framstegen är ojämnt fördelade och många halkar efter i utvecklingen, särskilt i Afrika söder om Sahara. 2018 dog ett av 13 barn under fem år i regionen – det är 15 gånger fler än i Europa, där ett av 196 barn dog. Mödradödligheten är i sin tur 50 gånger högre i Afrika söder om Sahara jämfört med i höginkomstländer.

Chantal Ingabires dotter föddes för tidigt, men de är båda i trygga händer på sjukhuset Gahini i Rwanda. I ett samarbete med UNICEF har läkarna och sjuksköterskorna gått kurs i hur man på bästa sätt vårdar för tidigt födda bebisar och deras mödrar. Foto: © UNICEF/ Kanobana

Länder i konflikt eller humanitär kris har ofta svaga hälsosystem, vilket innebär att kvinnor och barn inte får den livräddande vård de har rätt till. För att alla barn och deras mödrar ska ha chans att överleva måste vi snabbt ta itu med skillnader i tillgången till sjukvård och satsa mer på kvinnors och barns rättigheter.

Frågan är en väsentlig del av Agenda 2030

Enligt mål 3: Hälsa och välbefinnande

  • Mödradödligheten ska minska till 70 dödsfall per 100 000 förlossningar till år 2030.
  • Barnadödligheten ska minska till tolv dödsfall per 1 000 levande födda, och bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande till år 2030.

Förra året hade 121 länder uppnått delmålen ovan, men bland de resterande behöver 53 länder påskynda framstegen avsevärt för att nå det globala målet om mödra- och barnadödlighet. Om vi inte agerar nu kommer 52 miljoner barn under fem år och över en miljon mödrar att förlora sina liv till år 2030.

Att minska ojämlikheterna är avgörande för att hindra alla de dödsfall bland barn och mödrar som faktiskt går att förebygga. Alla kvinnor och barn, oavsett var i världen de lever, har rätt till liv, överlevnad och utveckling.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Möt UNICEF Sveriges nya generalsekreterare

Pernilla Baralt är en engagerad och aktiv trebarnsmamma som älskar löpning, att vara ute i naturen och att leda sitt flickfotbollslag. Hennes engagemang speglas även i hennes yrkesliv där viktiga frågor har varit miljöfrågor, utvecklingsfrågor och bistånd i EU-kommissionen och under de senaste åren den viktigaste av dem alla: att barnkonventionen blir svensk lag 2020. 

Vilka
erfarenheter tar du med dig i din nya roll? 

Jag tar med mig vikten av personliga möten och samverkan för att uppnå förändring. I Sverige är det ett stort problem att barn faller mellan stolarna när olika instanser saknar gemensamma strategier. Det behövs en större samverkan mellan de aktörer som arbetar med barn och unga. Därtill tar jag med mig lärdomen att det tar tid att förändra viktiga frågor. Jag tror på långsiktiga systematiska förändringar som leder till en hållbar lösning för dem de berör. 

Sedan tar jag med mig värdet av barns delaktighet. Vi
behöver deras kunskap, energi och framtidstro för att klara av att förändra
frågor som rör deras rättigheter. Därför är jag glad att UNICEF Sverige
fokuserar på barn och ungas delaktighet vid firandet av barnkonventionen som
fyller 30 år den 20 november.  

Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare. Foto: © UNICEF/Dahlstrand

Vad kommer du
att sätta för prägel på organisationen? 

Jag hoppas kunna bidra till en större samverkan, att
alla medarbetare ska känna sig delaktiga och att våra gemensamma mål och
visioner är tydliga för alla. Att vi är en attraktiv arbetsplats och
samarbetspartner. Barns delaktighet ska vara en naturlig del i allt arbete vi
gör och vi ska alltid behålla jämställdhetsglasögonen på.

Jag kommer att sträva efter att vi i större utsträckning blir en katalysator för samarbete kring de globala målen och att vi utvecklar nya metoder för hur de ska uppnås i praktiken. Att vi fortsätter att vara innovativa. Jag ser fram emot resan att stärka barns rättigheter och genomföra målen i Agenda 2030 tillsammans med både nuvarande och nya samarbets­partners.

Vad kan våra givare förvänta sig med dig som generalsekreterare?

Jag vill att vi skapar möjlighet för våra givare att
bli ännu mer aktiva i vårt arbete genom att hitta nya former för dem att bidra.
Monetära bidrag är grundläggande, men det är även betydelsefullt för oss att ta
del av våra givares kompetens, idéer och engagemang. Extra viktigt är det att
kana­lisera de ungas engagemang i organisationen. Allt fler unga ansluter sig
till ungdomsrörelser för att stå upp för sina rättigheter och det är ett
engagemang vi måste ta tillvara på. 

Jag tycker också att det är viktigt att fortsätta
informera våra givare om de fantastiska resultat som deras gåvor bidrar till.
Vi är varsamma med varenda krona och vill visa att alla bidrag når fram till de
barn som verkligen behöver det. De bidragen räddar liv varje dag.

Vad ser du
mest fram emot i ditt nya uppdrag?

Jag ser först och främst fram emot att lära känna
UNICEF Sverige, alla medarbetare och våra viktiga samarbetspartners. Ser också
fram emot att få representera UNICEF Sverige i viktiga frågor, att träffa barn
och unga och alla enskilda som varje dag bidrar till att förbättra barns liv i
Sverige. 

Det blir också roligt att ge sig in i planeringen av firandet av barnkonventionen 30 år och att förbereda inför att den blir lag i januari 2020. Jag har själv arbetat med propositionen och känner mig tacksam över att få vara med vid sjösättningen av det arbetet. Nu är det vårt uppdrag att sprida kunskap om lagen och se till att vuxna inser fördelarna för hela samhället när barn får sina rättigheter tillgodosedda samt att barnen själva känner till rättigheterna. 

Var finner du
inspiration?
 

Jag blir
dels inspirerad av alla vuxna som på något vis hjälper barn i utsatthet, det
kan vara en lärare, fotbollsledare, socialsekreterare eller en mormor. Men jag
får framförallt energi i umgänget med barn och unga. Det är i mötet med dem som
jag blir påmind om att jag arbetar med den viktigaste av frågor.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Fler former av våld mot barn ska bli straffbart

Bevittnande av våld mellan närstående är en del av de psykiska våldet som barnkonventionen uppmärksammar, men som tidigare inte varit straffbart enligt svensk lag. Detta är en fråga som UNICEF Sverige har drivit länge. Förslagen i utredningen synliggör en mycket utsatt grupp barn i samhället som länge varit osynliga både i statistiken och för samhällets omsorg och rätt till upprättelse.

Enligt artikel 19 i barnkonventionen har barn rätt att skyddas från alla former av fysiskt och psykiskt våld. Att kriminalisera bevittnande av våld ger inte bara en tydlig signal att händelsen är skadlig och farlig för barnet, utan visar även på en rättighetskränkning. Att göra barn till målsägande och fullt ut erkännas som brottsoffer, ger en utökad rätt till upprättelse och en större möjlighet att ta del av sociala stödinsatser (som är avgörande för barnet).

Förslagen i utredningen synliggör en mycket utsatt grupp barn som länge varit osynliga både i statistiken och för samhällets omsorg. Foto: © UNICEF/Babajanyan

Utmaningar med lagförslaget

Det finns dock en del utmaningar med förslaget då barnrättsperspektivet och straffrättens principer inte alltid överensstämmer. Detta är förståeligt men problematiskt utifrån barnets rättigheter. Det gäller till exempel definition av ”bevittna”, då barnets upplevelser inte kan vara utgångspunkten utan begränsas av situationer där barnet sett eller hört gärningen för att straffansvar ska kunna klargöras.

Barn upplever våld med många sinnen och genom att utesluta situationer som ur barnets perspektiv är traumatiska är olyckligt. Det kan till exempel handla om situationer som att barn påträffar en utav sina föräldrar misshandlad eller påträffar sitt hem totalförstört utan att själv ha bevittnat brottet. Detta vara lika traumatiserande som att bevittna själva brottet, men barnet kan med den nya bestämmelsen inte få upprättelse för den upplevda situationen.

Det är även problematiskt att grundbrottet måste vara styrkt för att
barnfridsbrottet kan aktualiseras. Detta
innebär att om själva våldshandlingen som barnet bevittnat inte kan bevisas så
finns det heller inte möjlighet att fällas för barnfridsbrott. Detta är ett
exempel på när barns rättigheter fortfarande är beroende av vuxnas utsatthet som
får företräde för barnets upplevelser. 

Utredningen innehåller många bra kompletterande
förslag till själva straffbestämmelsen. De handlar bland annat om att den särskilda
företräden, (juridiska biträdet), som stödjer barnet under rättsprocessen ska
få ett utökat mandat för att bättre kunna ge det stöd som barnet behöver. Insatser
för att till exempel socialtjänst ska samverka mer strukturerat finns också med,
vilket är nödvändigt. Juridiken kan inte ensam skydda barn som
utsätts för våld, utan sociala skydd och stödinsatser måste förstärkas.

Barnanpassade rättsprocesser måste också prioriteras då fler barn kommer att bli delaktiga genom den nya straffbestämmelsen. Dagens rättssystem behöver möjliggöra för barn att delta i rättsprocessen utifrån sina förutsättningar, ålder och mognad. Konkreta åtgärder för hur detta ska göras saknas tyvärr i utredningen.

En majoritet i riksdagen säger sig vara positiva till förslaget och är beredda att ändra i brottsbalken. Vi gläds år detta då vi ser att lagen kommer göra stor skillnad för en del våldsutsatta barn. Vi fortsätter dock arbetet med att synliggöra att fler former av psykiskt våld ska vara straffbara så att barn får rätt att skyddas från alla former av våld i enlighet med barnkonventionens bestämmelser.

Läs hela remissvaret här.


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Var med och utrota mässling

Under 2018 rapporterades 350 000 fall av mässling globalt. Det är mer än dubbelt så många jämfört med 2017. Sjukdomen är en av de mest smitt­samma som finns. Den sprids via luften och riskerar att döda barn som är undernärda, sjuka, eller för små för att vaccineras. Eftersom det inte finns någon direkt behandling mot sjukdomen är det livsviktigt att barn blir vaccinerade.

På grund av kriser och konflikter på många håll i världen har antalet vaccinerade barn minskat de senaste åren, vilket har lett till flera mässlingsutbrott. Många föräldrar har inte möjlighet att vaccinera sina barn på grund av otillräcklig sjukvård, höga avgifter och brist på information. För de barnen är UNICEFs vaccinationsinsatser livsviktiga.

Mubashir, nio månader, blir vaccinerad mot mässling i Kabul, Afghanistan. Foto: © UNICEF/Dejongh

Antalet fall av mässling har även ökat i många hög- och medelinkomst­länder. I takt med att misstron mot vaccin ökar, ökar även antalet mässlings­fall. Det innebär att den positiva utvecklingen som vi har sett sedan år 2000 har avstannat. Under 2010-talet har flera stora mässlings­utbrott skett i Europa, till exempel i Frankrike och Rumänien, med tiotusentals smittade.

Nästan alla fall av mässling går att förebygga, men ändå drabbas barn även på platser där det inte finns någon ursäkt för det. Mässling må vara sjukdomen, men alltför ofta är det felaktig information och misstro som är det farligaste. Vi måste göra mer för att alla föräldrar ska få korrekt information, så att vi kan skydda varje barn,

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Att alla barn i världen får tillgång till vaccin är inte bara av intresse för låginkomstländerna, utan för hela världen. Även om flera av de farligaste barnsjukdomarna sedan många år har varit utrotade i vår del av världen, innebär det inte att vi är skyddade från smitta. Sjukdomar sprids lätt över landgränser och om de inte behandlas kan epidemier bryta ut. Så, genom att vaccinera andra skyddar vi även oss själva.

UNICEF är världens största inköpare av mässlingsvaccin. Vi har vaccinerat barn i över 45 år och har, i ett nära samarbete med forskare och vaccin­experter, samlat på oss enormt mycket kunskap och erfarenhet om hur vaccin fungerar.

Vaccination är ett av de kraftfullaste sätten att skydda barn från allvarliga sjukdomar. Få andra hälsoinsatser har haft så stor betydelse för att minska dödligheten bland barn. Men för att kunna skydda alla barn mot mässling behövs mer resurser.

VAR MED OCH UTROTA MÄSSLING

Vanliga frågor om mässlingsvaccin

Varför är det viktigt att vaccinera barn mot
mässling?

Var femte
minut dör ett barn i mässling, och antalet mässlingsfall har fördubblats mellan
år 2017 och 2018. Sjukdomen är en av de mest smitt­samma som finns och riskerar
att döda barn som är undernärda, sjuka eller för små för att vaccineras.

På grund av kriser och konflikter på många håll i världen har antalet vaccinerade barn minskat de senaste åren, vilket har lett till flera mässlings­utbrott. I många hög- och medelinkomstländer är motstånd mot vaccin ett växande problem. Det har resulterat i flera stora mässlings­utbrott även i Europa. Det är viktigt att föräldrar får korrekt information om vaccin så att alla barn får grundläggande skydd mot den farliga sjukdomen (1).

Kan mässlingsvaccin orsaka allvarliga sjukdomar
eller autism?

I början av 2000-talet
publicerades en omdiskuterad artikel i en veten­skaplig
tidskrift som indikerade en koppling mellan mässlingsvaccin och
autism. Men på grund av forskningsfusk drog den vetenskapliga tid­skriften tillbaka
artikeln.  

Omfattande forskning i flera olika länder har kommit fram till att det inte finns någon koppling mellan mässlingsvaccin och tarmsjukdom med efterföljande autism (2).

Många människor fick narkolepsi av vaccinet mot svininfluensan, hur vet ni att mässlingsvaccin är säkert?

Allt vaccin från UNICEF är rekommenderade av Världshälsoorganisationen (WHO) och har genomgått noggrann kvalitetskontroll. Mässlingsvaccinet är mycket välbeprövat och har använts sedan 1963 med goda resultat. Innan dess inträffade stora mässlingsutbrott regelbundet och förorsakade ungefär 2,6 miljoner dödsfall varje år.

1) Folkhälsomyndigheten
2) Läkemedelsverket


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

”Jag bär med mig barns ihärdiga vilja att leva ett värdigt liv”

Hur har UNICEF Sverige utvecklats under din tid som generalsekreterare?

– Under de här åren har UNICEF Sverige utvecklats från att vara en upp­stickare till att bli en etablerad och accepterad organisation inom både insamling och påverkansarbete. Vi har varit innovativa i många samman­hang och visat vägen för organisationer både i Sverige och internationellt. Med vår kreativitet och effektivitet har vi levererat livsviktig hjälp till barn världen över, och idag är vi en organisation som många ser upp till globalt. 

”Det har även varit en fantastisk utveckling för mig personligen. Jag har fått en större förståelse för världen och biståndsfrågor, vad som är bra, mindre bra och vad som går att förbättra. Vi har gjort en otrolig resa tillsammans”, säger Véronique. Foto: © UNICEF/ Dahlstrand

Vad är du mest stolt över?

– Att vi har lyckats leverera allt mer hjälp till UNICEFs insatser i fält, sam­tidigt som vi har utvecklat vårt arbete för barns rättigheter i Sverige. Vi blir aldrig bekväma, vi utvecklar och optimerar vårt arbete för att kunna göra mer för fler barn världen över. 

Kan du berätta om en fältresa som har betytt mycket för dig? 

– År 2005 gjordes ett reportage om en tolvårig pojke, Madalitso, i Malawi. Madalitso hade precis förlorat sina föräldrar i aids och stod då som ensam försörjare till sina två syskon i ett fallfärdigt hus. Han var som ett öppet sår. Det var ett tufft reportage som fastnade i mitt minne. När jag fyra år senare reste till Malawi ville jag gärna träffa Madalitso. Jag åkte ensam till hans hem och möttes av en positiv ung man utanför ett numera välskött hus. Med UNICEFs hjälp hade Madalitso fått möjlighet att gå i skolan. Emellanåt hjälpte han sina grannar med diverse sysslor för att tjäna lite pengar. Han drömde om att bli elektriker, och det är jag övertygad om att han är idag.

Vad tar du med dig från din tid hos UNICEF Sverige?

– Jag har fått möjlighet att åka på många fältresor och har imponerats av barns ihärdiga vilja att leva ett värdigt liv. Det är något jag alltid kommer att bära med mig. 

Under en av Véroniques många fältresor, här i Filippinerna. Véronique har en bakgrund inom skolvärlden och brinner för barns rätt till utbildning. Foto: © UNICEF


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

I Dorians spår: barn i behov av akut hjälp

Orkanen Dorian som slog mot Bahamas den första september är en av de mest intensiva stormarna någonsin. Hårdast drabbade blev öarna Abaco och Grand Bahama. Enligt myndigheterna har minst 68 000 människor drabbats, varav 18 000 barn och ungdomar. Hittills har minst 43 personer dött, tusentals är saknade och många av de överlevande är i akut behov av humanitär hjälp.

Guyana, ett år, får tillsammans med sin mamma skydd på en anläggning för familjer som tvingades fly från Dorian. Foto: © UNICEF/Moreno Gonzalez

De omfattande skadorna på vägar och transportanläggningar gör det extremt svårt att leverera humanitär hjälp och som så ofta i katastrofer har de mest utsatta familjerna drabbats hårdast. UNICEFs hjälp­arbetare finns på plats och arbetar dygnet runt för att leverera hjälp till alla som behöver det. De vittnar om den stora förödelsen i och runtom området Marsh Harbour på ön Abaco, där skolor och sjukhus har rasat, hus och vägar har kollapsat och bilar och båtar hänger i träden.

Benson Etienns, 15 år, cyklar runt Marsh Harbour för att se vad som finns kvar av hans hemort. ”Vi var tvungna att simma för livet i det smutsiga vattnet. Nu är allt förstört, varenda skola. Och det finns inget vatten att dricka”, säger han. Foto: © UNICEF/Moreno Gonzalez

Översvämningarna har äventyrat vatten- och sanitetssystemen och bristen på tillgång till rent dricksvatten och sanitet gör att människor riskerar att drabbas av vattenburna sjukdomar.

– Många av de barn och familjer som har överlevt orkanen har förlorat sina hem, sin försörjning och sina släktingar. Nu är det bråttom att se till att de får hjälp. Det mest brådskande är att leverera rent dricksvatten, särskilt till mödrar och barn, säger Youssouf Abdel-Jelil, UNICEFs biträdande regionaldirektör för Latinamerika och Karibien.

Den 7 september kom den första leveransen av livräddande produkter från UNICEF. De följande dagarna distribuerades de till familjer i de kritiskt drabbade områdena. Foto: © UNICEF/Noorani

Med stöd från regeringen och andra FN-organ arbetar UNICEF dygnet runt för att så snabbt som möjligt leverera livräddande hjälp till familjer i nöd. Den första leveransen bestod av vattenreningstabletter, vattentankar och dunkar som gav över 9 500 barn och familjer tillgång till rent vatten.

Men i Dorians spår finns det fortfarande många barn som behöver akut hjälp. Ge en gåva som ger barn i katastrofområden det skydd de har rätt till.

HJÄLP BARN I KATASTROFER


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Ny granskning av hur mänskliga rättigheter efterlevs i Sverige

Sverige granskas inte bara av FN:s barnrättskommitté gällande efterlevnaden av barnkonventionen. Det sker också en process – FN:s Universal Periodic Review (UPR) – i vilken FN:s medlemsländer granskar varandra gällande hur konventionen om mänskliga rättigheter efterlevs i respektive land. Syftet med UPR-granskningen är att staterna ska ges möjlighet att belysa problem och ge varandra rekommendationer till förbättringar. Rekommendationerna ska sedan följas upp under de kommande fem åren.

I januari 2020 är det dags för Sverige att genomgå den här processen för tredje gången och det förberedande arbetet pågår nu för fullt. Under hösten ska regeringen lämna in en rapport om hur de har arbetat med att implementera rekommendationerna från den förra granskningen samt redogöra för den aktuella situationen för mänskliga rättigheter, inklusive barns rättigheter. 

Sverige fick under den senaste granskningen 208 rekommendationer, varav 35 direkt berörde barns rättigheter. Många handlade om att göra barnkonventionen till svensk lag – en lag som träder i kraft 1 januari 2020. Men Sverige fick också ett antal rekommendationer gällande att ansluta sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll om individuell klagorätt, vilket innebär att barn ska få möjlighet till upprättelse. Det här arbetet har inte påbörjats än, trots att regeringen har åtagit sig att se över frågan.

Migration, diskriminering och utbildning var andra rekommendationer inom barnrättsområdet som togs upp vid förra granskningen. Foto: © UNICEF/Aschberg

Inför den kommande granskningen har UNICEF Sverige och andra organisationer
lämnat in så kallade alternativrapporter över hur vi ser att rättigheterna
efterlevs i praktiken, kopplat till de tidigare rekommenda­tionerna.

Vi har i vår alternativrapport särskilt lyft frågan om den bristande möjligheten för barn att utkräva sina rättigheter när de har utsatts för kränkning samt vikten av att ansluta sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll. Vi har även belyst situationen för barn i migrations­processer, då den kraftigt har försämrats under de senaste fem åren. Vi har också lyft behovet av att skärpa lagstiftningen för att göra fler former av våld mot barn straffbara och för att säkerställa att alla barn får den trygghet och det sociala skydd de har rätt till.

Utöver vår egen rapport deltar vi i de sakråd som regeringen anordnar inför granskningen. Under de här mötena får civilsamhället möjlighet att ge synpunkter på innehållet i statens rapport.

De här internationella processerna är centrala delar för att driva på viktiga frågor på högsta nivå, och framför allt för att utkräva ansvar från staten som är ytterst skyldig att säkerställa att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkonventionen. Därför prioriterar UNICEF Sverige det här arbetet.


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Barns rättigheter måste säkras i kommande migrationslagstiftning

I somras förlängdes den tillfälliga utlänningslagen gällande regler för personer som söker asyl i Sverige. Samtidigt lovade regeringen att utse en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ska gälla efter år 2021. Idag hade kommittén sitt första möte.

Det är positivt att humanitet, rättssäkerhet och hållbarhet lyfts fram som ledord i utredningens direktiv. Men mot bakgrund av de politiska ställningstaganden som florerar i medier ser vi att det finns starka skäl att ifrågasätta om den permanenta lagen kommer att beakta barnkonven­tionens bestämmelser i tillräckligt stor utsträckning.

Barns rättigheter måste säkerställas i den kommande migrationslagstiftningen. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Barnkonventionen, som blir svensk lag den 1 januari 2020, kommer att ställa högre krav på rättstillämpare och individuella bedömningar kring barnets rättigheter. Det är därmed viktigt att utredningen gör en ordentlig barnkonsekvensanalys av sina förslag.

Vi lyfter fram följande rekommendationer till utredningen:

  • Återinför permanenta uppehållstillstånd för barn
    Barnkonventionen innehåller ingen specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, men den förordar långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Barn har rätt till rehabilitering och återanpassning i en miljö som främjar deras hälsa och välbefinnande, något som är särskilt viktigt för barn som har upplevt krig, våld och svår utsatthet. 
  • Återinför särskilt ömmande omständigheter som en humanitär skyddsgrund för barn
    Om Sverige vill vara ett land som lever upp till att främja en human flyktingpolitik måste de mest utsatta barnen skyddas. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter för barn ska återinföras som en humanitär skyddsgrund. Bestämmelsen infördes initialt för att tydliggöra att olika bedömnings­grader ska gälla för barn och vuxna i syfte att säkerställa barnets bästa. Det här mot bakgrund av att det har förekommit fall där barn har hamnat utanför allmänna skydds­bestämmelser trots att de behövt skydd. Bestämmelsen är av undantagskaraktär och tillämpas restriktivt men är avgörande för de svårt utsatta barn den berör.
  • Möjliggör för familjer att leva tillsammans i praktiken
    Rätten till familjeåterförening har återinförts för att omfatta fler familjer men lagen har fortfarande hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans. Kraven måste revideras för att fler familjer ska kunna hålla ihop. Att neka barn rätten att återförenas med sin familj genom alltför restriktiva försörjningskrav strider inte bara mot barnkonventionen – det ökar även risken för att barn i stället söker illegala vägar för att återförenas med sina närstående. Till följd av det löper de också hög risk att hamna i händerna på smugglare eller på annat sätt utnyttjas.

Vi följer utredningens arbete på nära håll
och kommer vid tillfälle – när arbetet har kommit en
bit på väg och viktiga beslut ska fattas – att uppvakta kommittén för att säkerställa att barns rättigheter beaktas i
enlighet med barnkonventionen. 


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner