Därför måste barn­miss­handel bli ett särskilt brott

/i /av

Sverige införde som första land i världen förbud mot barnaga för 40 år sedan. Förbudet innebär att föräldrar inte får utsätta sina barn för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.  Förbudet är dock inte någon straffrättslig bestämmelse, utan om våld mot barn ska vara straffbart så måste händelsen stämma överens med de allmänna bestämmelserna så som misshandel, ofredande och olaga hot.

Det medför en del svårig­heter utifrån ett barn­rätts­per­spektiv. Lagen inte tar till­räcklig hänsyn till att barnet befinner sig i en särskilt utsatt situa­tion och till barnets beroende­ställ­ning i för­hållande till för­äldern. Att barnet dess­utom utsätts för våld i det egna hemmet, den miljö som ska vara trygg, är ännu en för­svårande omständig­het som inte beaktas till­räck­ligt mycket i lag­stift­ningen.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Att utreda och lag­föra brott som begåtts mot barn medför ibland stora utmaningar. Barn bedöms ofta inte som tro­värdiga i sina berättelser då det är lättare att tro på en vuxen som berättar på ett sätt som är mer begrip­ligt. Barn har ibland svårt att för­klara vad de varit med om.

Barn uttrycker sig på olika sätt och inte alltid på det sättet som vi vuxna enklast förstår. Berättel­sen kan vara osamman­hängande vad gäller till exempel tid och rum och hur barn uttrycker smärta. Det krävs mycket av oss vuxna att förstå hur hand­lingen upp­fattas för ett barn.

Varför blir det inte en fällande dom?

  • För att brott ska vara styrkt så måste alla rekvi­siten (villkor) vara upp­fyllda.
  • Alla bevis måste vara styrkta och det måste finnas en avsikt (uppsåt) att begå hand­lingen.

Den vanligaste anledningen till att det inte blir en fällande dom är att det brister i bevisningen eller att gärningen inte är straffbar, det vill säga att rekvisiten (villkoren) inte är uppfyllda eller att uppsåt (avsikt) saknas. Det kan till exempel handla om att en förälder handlat i affekt utan avsikt att skada barnet eller att villkoret på smärta inte kan bevisas.

När det gäller bevis och barn finns det sär­skilda utmaningar. Ofta händer det att hän­delsen inte kan styrkas på grund av att för­höret med barnet brister i kvali­tet eller att rätten anser att barnets berät­telse är påverkad av till exempel en pågående vårdnads­tvist.

Det finns alltså både utmaningar i hur en gärning ska bedömas rent straffrättsligt samt processuella frågor kopplade till barns berättelser. Barnet har inte alltid fått möjlighet att komma till tals och att berätta vad hen upplevt utifrån sina förutsättningar och förmåga att uttrycka sig. Barn har ibland svårt att berätta så att det passar in på rekvisiten för en viss straffbestämmelse eller de hårda kraven på rättssystemets tillförlitlighet.

Det krävs en förändring i perspektiv och attityder

Utöver de mer lag­tekniska svårig­heterna finns det också utmaningar i tillämp­ningen av lagen i dom­stolarna. Inom straff­rätten lyfts barns sär­skilda utsatta situa­tion ofta fram som för­svårande omständig­heter. Trots det ges ibland en för­stående atti­tyd mot för­äldrar att utöva visst våld mot sina barn.

Straff­rätten ska ställa krav på legali­tet och rätts­säkerhet vilket innebär att dom­stolarna ska vara objek­tiva i sina bedöm­ningar och att moraliska och person­liga bedöm­ningar inte ska ges betydelse. Synen på barn och föräldrar kan ändå i hög grad påverka den straff­rätts­liga bedöm­ningen beroende på vems perspek­tiv rätten väljer att ta.

Foto: Frank Aschberg

Foto: Frank Aschberg

Om rätten anlägger ett barn­perspek­tiv bedömer de utifrån hur en hand­ling kan upp­fattas för ett barn och tar hänsyn till hur barn uttrycker smärta och barns sär­skilda utsatt­het. Ett föräldra­perspek­tiv innebär att för­äldrar på olika sätt ursäktas. Det kan till exempel handla om ursäkter om att barnet är sär­skilt krävande eller för­äldern själv är pressad och stressad.

Det krävs därför att rätts­väsendet för­bättrar sin kunskap om hur barn uttrycker sig och agerar för en mer rätts­säker bedöm­ning där barnets vittnes­mål inte per auto­matik väger lättare i bevis­vär­dering bara för att de är barn.

Barn har rätt att komma till tals i rätts­liga pro­cesser och var del­aktiga utifrån ålder och mognad och uti­från sina förut­sätt­ningar. Vi behöver skydda barnet i del­tagandet snarare än att skydda dem ifrån att delta.

En ny straffrättslig bestämmelse behövs

UNICEF Sverige anser att det behöver införas en ny straff­rättslig bestäm­melse, miss­handel mot barn, som utgår från barn­konven­tionens bestäm­melser. En bestäm­melse, som sär­reglerar för­äldrars och andra omsorgs­personers våld mot barn, stärker barnets rätt att inte utsättas för våld.

Ett av syftena med ett nytt brott är att vara mer för­enlig med aga­för­budet och barn­konven­tionens bestäm­melser om barns rätt att skyddas från alla former av våld. Brotts­bestäm­melsen måste också vägas in i barnets rätt till familj samt hur barnet påverkas av straff­ansvar för en förälder.

Barnets bästa bör således vara väg­ledande när det gäller påföljder. Stöd och reha­bili­tering till för­övaren och familjen kan i många fall vara ett alter­nativ. Viktigt är dock att lyfta fram det prin­cipi­ella värdet genom en fällande dom och påvisa vad som är rätt och fel och tydligt visa på barnet som rättig­hets­bärare.

Alla former av våld mot barn måste bli straff­bara. Skriv under vårt krav och hjälp oss att sätta press på politi­kerna:

Jag vill skriva under


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

Luckor i lagen när barn miss­handlas i hemmet

/i /av

Rapporten ”Olagligt men inte straffbart” har dels granskat ett antal domar där föräldrar har åtalats för att ha utövat våld mot sina barn, dels under­sökt hur det straff­rätts­liga skyddet ser ut för barn som utsätts för våld i hemmet. Borde inte det förbud mot aga som infördes för 40 år sedan, i kombi­nation med barn­konven­tionens bestäm­melser, ge barn i Sverige ett hel­täckande skydd?

Rapporten visar att så inte är fallet. Det finns ett glapp mellan aga­för­budet i föräldra­balken och bestäm­melserna i brotts­balken. Det inne­bär att vissa former av barn­aga inte räknas som ett brott enligt brotts­balken. Våldet är alltså olag­ligt men sam­tidigt inte straff­bart.

– Sam­hället sviker de här barnen efter­som det saknas ett hel­täckande rätts­ligt skydd när de utsätts för miss­handel av sina för­äldrar. Det här handlar om barn som befinner sig i en sär­skilt utsatt situation, som har en beroende­ställning till föräl­dern och som utsätts för våld i det egna hemmet, den miljö som ska vara barnets trygg­het, säger Christina Heilborn, chefs­jurist vid UNICEF Sverige.

Luckorna i lagen inne­bär till exempel att psykiskt våld, som att tvingas bevittna våld i hemmet och att utsättas för hot och trakas­serier, inte ses som ett brott mot barnet. När det gäller fysiskt våld måste det anses ha orsakat barnet till­räcklig smärta för att händel­sen ska ses som miss­handel och vara straff­bar.

Några exempel ur rapporten:

Två flickor tvingas bevittna hur deras pappa mördar deras mamma med en bajo­nett. Han åtalas för olaga hot mot barnen efter­som han närmat sig dem med bajo­netten i handen. Hov­rätten konsta­terar att visser­ligen har pappan skrämt barnen oer­hört när han dödade deras mamma, men anser inte att han haft upp­såt att skrämma dem och därför inte kan dömas för olaga hot mot barnen.

En styv­pappa åtalas för ofredande efter att ha tejpat sin tio­årige styv­sons ansikte med silver­tejp. Pojken blev tejpad bakifrån, och tejpen, som täckte hela ansiktet, gjorde att han inte kunde andas eller tala ordent­ligt. Han berättar att han varit tejpad två – tre minuter och försökt ropa på hjälp. Styv­pappan uppger att han tejpat pojken för att visa att han står vid sitt ord.

Tings­rätten anser att pojkens berät­telse ska bedömas med för­siktig­het på grund av hans låga ålder och att han av rädsla kan ha miss­tagit sig på hur långt för­loppet egent­ligen var. Rätten anser att det ingår i rollen som för­älder att sätta gränser, och styv­pappan frias.

Rapporten pekar på att bedöm­ningarna i dom­stolarna ofta görs uti­från ett föräldra­pers­pek­tiv, där för­äldern på olika sätt ursäktas med att det rörde sig om en stressad situation eller ett krävande barn. Gransk­ningen av domarna visar att även i de fall där för­äldern döms för miss­handel, lyfter dom­stolarna i många fall fram ursäkter för föräld­rarnas agerande, vilket leder till mildare straff:

En mamma åtalas för miss­handel sedan hon i upp­fostrings­syfte slagit sin nioårige son med en stek­spade av trä vilket orsakat smärta, rodnad och ett blå­märke. Högsta dom­stolen säger i sin väg­ledande dom att visser­ligen är det inte tillåtet att använda aga som upp­fost­rings­metod, men anser ändå att miss­handeln ska betecknas som ringa. HD för­klarar även mammans beteende med att hon ”tog till våld i en för henne pressad situation, när hon var sjuk och oroad för sin fort­satta anställ­ning”.

Föräldrar kan med andra ord i vissa fall frias från miss­handel, eller få ett mildare straff, trots att de har erkänt att de slagit sina barn. Rapporten lyfter fram att bris­terna i lag­stift­ningen öppnar upp för god­tyck­liga bedöm­ningar i dom­stolarna. Vissa dom­stolar försöker tillämpa den lag­stift­ning som finns för att barns rättig­heter ska tas till­vara, medan andra intar en för­låtande och över­slätande attityd gente­mot för­äldrar.

– Brister i lag­stift­ningen till­sammans med en god­tyck­lig­het i dom­stolarna leder till att för­äldrar i prak­tiken tillåts utöva visst våld mot barn, säger Christina Heilborn.

– Det här visar att det behövs en ändring i lagen som gör att alla former av våld mot barn blir straffbara.

Trots det rådande för­budet mot barn­aga är det fort­farande många barn som utsätts för våld i hemmet i Sverige. Enligt den senaste nation­ella kart­lägg­ningen uppger inte mindre än 36 procent av barnen att de har utsatts för någon form av miss­handel av sina föräldrar under sin upp­växt.

UNICEF Sverige anser att alla former av våld mot barn ska för­bjudas och vara straff­bara enligt lag. Så är det inte idag, trots att det är tydlig­gjort i barn­konven­tionen. Barns rätts­liga ställ­ning behöver stärkas och barn måste få upp­rättelse när deras rättig­heter kränks.

UNICEF Sverige kräver:

  1. Att det införs en särskild bestäm­melse i brotts­balken om miss­handel mot barn.
  2. Att våld mot barn i svensk lag överens­stämmer med barn­konven­tionens bestäm­melser och därmed även inne­fattar alla former av psykiskt våld.
  3. Att barn som utsätts för våld i hemmet får till­gång till socialt stöd och skydd samt till ett anpassat stöd i rätts­processen.

Alla former av våld mot barn måste bli straffbara. Skriv under vårt krav och hjälp oss att sätta press på politikerna.

Jag vill skriva under

Läs rapporten i sin helhet.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Vattenburna sjuk­domar hotar barns liv efter cyklonen Idai

/i /av
En pojke håller en yngre pojke i famnen.

Helcio Filipe Antonio och Anderson Tackdi är två av de barn som drabbats hårt av cyklonen. Tillsammans med många andra har de sökt skydd i en skola i Beira, Moçambique. Foto: © UNICEF/de Wet AFP-Services

Cyklonen Idai drog in över land för en vecka sedan vid staden Beira i Moçambique. En stad som nu rappor­teras vara för­störd till omkring 90 procent.

Familjer kämpar mot över­sväm­ningar för sin över­levnad, genom att söka sig till högre platser som träd och tak. Minst tusen männi­skor befaras ha omkommit.

Ge en katastrofgåva nu

Vad gör UNICEF?

Idag är det världs­vatten­dagen och vatten­frågor lyfts världen över. De stora behoven av rent vatten aktuali­seras särskilt i en kata­strof som den här. Risken är stor att vatten­burna sjuk­domar sprids, något som kan vara direkt dödligt för små barn.

Det finns därför ett stort behov av produkter för att rena vatten och se till att drabbade barn och vuxna får möjlig­het att hålla en god hygien. UNICEF anlitas som vatten­experter över hela världen, och i kata­strofer är det vår uppgift att se till att barnen och deras familjer får till­gång till rent vatten, sanitet och möjlig­heter att hålla en god hygien.

  • I Moçambique samarbetar UNICEF med WFP (FN:s livsmedels­program) för att se till att famil­jerna som samlats i improvi­serade läger får mat, och vi delar ut vatten­renings­tabletter till drabbade sam­hällen. Allt för att undvika vatten­burna sjuk­domar som diarréer och kolera.
  • I Malawi och Zimbabwe levererar vi liv­räddande produkter som vätske­ersätt­ning, mediciner, hygien­paket, hinkar, latriner, tvål och impreg­nerade myggnät för att skydda mot malaria.
  • Vi sätter också upp barn­vänliga trygga platser för att ge barnen en känsla av normali­tet och lugn. Här får de också psyko­socialt stöd för att bearbeta sina upp­levelser.

Men mer hjälp behövs och läget för tusen­tals barn är akut. Du kan vara med och rädda barns liv:

Ge en katastrofgåva nu

En mamma med en bebis i famnen.

Två veckor gamla Ndaziona sover i mamma Annies famn. Annie flydde med sina barn när hon vaknade mitt i natten och såg stora mängder vatten komma mot huset. Familjen hann precis springa ut innan huset rasade bakom dem. Nu bor de i ett läger där de fått mat och hjälp av UNICEF att rena sitt vatten. Foto: © UNICEF/Gumulira


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

En av de största väder­katastroferna någonsin

/i /av

Hundratusentals barn har drabbats hittills, och siffran beräknas stiga. Många har förlorat sina familjemedlemmar och sina hem. Foto: © PHILIMON BULAWAYO/Reuters/TT

Cyklonen drog in över land i torsdags kväll vid staden Beira i Moçambique, med hårt regn och starka vindar på upp­emot 170 kilo­meter i timmen. Redan före cyklonen var Moçambique och Malawi hårt drabbade av över­sväm­ningar – en situa­tion som nu för­värrats kraftigt.

FN befarar att det kan vara en av de största väder­rela­terade kata­stroferna någon­sin på södra halv­klotet.

Ge en katastrofgåva nu

UNICEF har sett till att liv­räddande produkter för att till exempel rena vatten och behandla under­näring fanns till­gäng­liga innan cyklonen kom, och vi har sedan dess leve­rerat bland annat vätske­ersätt­ning, medi­ciner, tvålar och mygg­nät för att skydda mot malaria.

Vårt fokus är nu att skydda och hjälpa barnen som drabbats. Vi kämpar dygnet runt för att nå alla som behöver hjälp och ser till att barnen och deras familjer får rent vatten, sjuk­vård, näring och skydd. Många barn har förlorat sina familje­med­lemmar och sina hem. Skolor och sjukhus har för­störts och situa­tionen är akut.

– Vi har över­svämning här nästan varje år, men vad som är speci­ellt med den här situa­tionen är den enorma för­störel­sen på infra­struk­turen och männi­skor. Det här kommer att ha en fruktans­värd effekt på befolk­ningen, säger Daniel Timme, som arbetar för UNICEF i Moçambique.

Läget är akut och mer hjälp behövs. Du kan vara med och rädda barns liv, ge en gåva till vårt katastrof­arbete:

Jag vill hjälpa till

Svåra översvämningar i Malawi.

Redan före cyklonen var Moçambique och Malawi hårt drabbade av översvämningar – en situation som nu förvärrats kraftigt. Foto: © UNICEF Malawi


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Regeringens förslag att för­länga till­fällig lag för asyl­sökande är omotiverat

/i /av

Barn är en av de grupper som drabbats allra hårdast av lagen och vi ser inte att det är moti­verat att förlänga den. Det finns starka anled­ningar att ifråga­sätta beslutet utifrån barn­konven­tionen och dess bestäm­melser.

Barn drabbas oproportionerligt hårt

Idag skickar vi in vårt remissvar till regeringens förslag på för­läng­ning av den till­fälliga utlännings­lagen. Vi tar avstånd från för­slaget att för­länga lagen. Det saknas en ordentlig utvär­dering och analys av lagens effekter, och den över­syn som skulle genom­föras vad gäller lagens inverkan på barns rättig­heter har inte genom­förts.

Barn har visat sig drabbats oproportioner­ligt hårt av den till­fälliga lagen. Vi anser att det inte finns skäl för att fort­sätta göra inskränk­ningar på barns rättig­heter, särskilt då situa­tionen ser annor­lunda ut i Sverige idag vad gäller antalet asyl­sökande som kommer hit.

Vad säger lagförslaget?

Lagen ska förlängas i ytter­ligare två år, och till­fälliga uppe­hålls­till­stånd är fort­satt huvud­regel. Vi beklagar att till­fälliga uppe­hålls­till­stånd fort­satt beviljas som utgångs­punkt. Det avrådde vi från redan i vårt tidigare remissvar till lagen om till­fälliga begräns­ningar av möjlig­heten att få uppe­hålls­till­stånd i Sverige.

FN:s barnrätts­kommitté har uttryck­ligen påtalat att stater ska sträva efter håll­bara och lång­siktiga lös­ningar för barn som är på flykt och söker en fristad. Att ha asyl­skäl men ändå inte ges en permanent fristad som barn är inte för­en­ligt med den rekommen­dationen.

Några få positiva ändringar, men det räcker inte

Vi välkomnar framför­allt för­slaget om att utöka rätten till familje­åter­förening. Det är något som vi sedan lagen infördes påtalat att det strider mot barn­konven­tionen och behöver åtgärdas.

Vi ser dock all­varligt på att rege­ringen inte före­slår att åter­införa bestäm­melsen om uppe­hålls­till­stånd för särskilt ömmande omständig­heter för barn. Det är visser­ligen en undan­tags­bestäm­melse, men den är av­görande för de svårt utsatta barn som den berör.

Vi ser positivt på för­slaget att stats­lösa barn i Sverige ges perma­nent uppe­hålls­till­stånd, men ser att det är fler grupper av barn som behöver en perma­nent fristad. Så kallade devitali­serade barn (barn med uppgiven­hets­syndrom) är en mycket utsatt grupp. Tidigare bevil­jades de skydd av humani­tära skäl men inte på samma sätt idag, trots att det visats sig vara det enda sättet att få barnen att till­friskna. Det är mycket all­varligt ur ett barn­rätts­pers­pektiv.

Vi efterfrågar en permanent human asylrättslagstiftning

Rent principi­ellt anser vi att rege­ringen bör driva fram en perma­nent human asyl­rätts­lag­stift­ning snarare än att stifta fler till­fälliga lagar.

Regeringen har till­satt en parla­men­tarisk kommitté som ska ge förslag på hur vår fram­tida migrations­politik ska utformas. Vi ser fram emot att följa det arbetet och hoppas att det blir ett genom­arbetat förslag, som föregås av en ordentlig utvär­dering och väl under­byggd analys utifrån ett barn­rätts­per­spektiv.

Regeringen behöver sär­skilt för­hålla sig till det faktum att barn­konven­tionen ska bli svensk lag nästa år med alla åtaganden som det innebär.

Läs hela vårt remissvar


Gå till källa
Author: Karin Ödquist Drackner

23,8 miljoner hjälper barn i katastrofer

/i /av
Glada barn sitter på kartonger och gör tummen upp.

Hamam, fem år, och Sham, fyra år, är glada över sina nya vinterkläder från UNICEF. Syskonen har flytt tillsammans med sin familj från Syrien till Jordanien. Tack vare pengarna från Postkodlotteriet kommer vi nu kunna hjälpa ännu fler barn i katastrofer världen över. Foto: © UNICEF/Herwig

Sedan Postkod­lotteriet startade år 2005 har nu mer än tio miljarder kronor delats ut till ideella orga­nisa­tioner. UNICEF har varit förmåns­tagare sedan 2008 och sammanlagt har vi sedan dess mottagit över 288 miljoner kronor till vårt arbete för barnen. Helt fantastiskt!

Tack vare att Postkod­lotteriet väljer att inte öron­märka sin gåva kommer vi kunna se till att de barn som behöver det allra mest, i kata­strofer där behovet är som störst, får den hjälp de behöver.

Pengar som inte öron­märks gör att vi kan arbeta lång­siktigt och skapa var­aktiga för­ändringar för utsatta barn. Det sänker också administra­tions­kost­naderna vilket inne­bär att ännu mer pengar kan användas till att för­ändra barns liv.

Stort tack till PostkodLotteriet och alla lottköpare!


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

“Missupp­fatt­ning att kriget i Syrien är över”

/i /av
En pojke och en flicka i ett flyktingläger i Jordanien.

Under åren har miljontals barn tvingats fly från Syrien. De har lämnat alla sina vänner och allt de äger för att överleva. Sedan sex år tillbaka lever Zainab, nio år, med sin familj i ett flyktingläger i Jordanien. Hennes lillebror Mohammad föddes här. Livet i lägret är tufft, varje dag är en kamp. Foto: © UNICEF/Herwig

FN har verifierat 1 106 fall där barn dödats i striderna i Syrien under 2018. Men den verkliga siffran är troligen mycket högre. Den största orsaken är just nu minor – något som ledde till 434 döds­fall och skador förra året.

Hjälp barnen i Syrien

Syriens barn fick också upp­leva ett rekord­högt antal attacker mot skolor och vård­inrätt­ningar under året, hela 262 stycken.

– Situationen i Idlib i nordvästra Syrien är särskilt oroande just nu, bara under de senaste veckorna har 59 barn dödats där, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Situationen i Syrien och grann­länderna

  • Åtta miljoner syriska barn är i behov av hjälp, i Syrien och i grann­länderna.
  • 2,6 miljoner syriska barn befinner sig på flykt i landet, och 2,5 miljoner har flytt till andra länder.
  • Över två miljoner barn i Syrien går inte i skolan.
  • Över 83 procent av den syriska befolk­ningen lever under fattig­doms­gränsen, vilket tvingar barn till barn­arbete, tidiga äkten­skap och att strida, för att hjälpa sina familjer att över­leva.
  • Hälften av Syriens sjuk­hus och vård­centraler är ur funktion.
En man i UNICEF-väst håller ett barn i famnen.

Yusuf, sex månader, är bara ett av alla barn som tvingades på flykt under 2018. Tillsammans med sin familj lämnade han östra Ghouta och hamnade i ett flyktingläger i landet. UNICEF såg till att det fanns rent vatten, installerade toaletter och vaccinerade barn mot livshotande sjukdomar. Foto: © UNICEF/Sanadiki

Exempel på UNICEFs insatser under 2018

  • Över 2,3 miljoner barn har fått till­gång till utbild­ning i Syrien, och 3,7 miljoner barn i grann­länderna.
  • 3,5 miljoner barn i Syrien, och omkring 26 miljoner barn i grann­länderna, vacci­nerades mot polio.
  • 1,3 miljoner gravida och ammande kvinnor under­söktes för under­näring. Över 6 800 barn i Syrien, och 531 000 barn i grann­länderna, fick behand­ling mot akut under­näring.
  • Över 4,6 miljoner människor i Syrien, och över tio miljoner i grann­länderna, har fått bättre till­gång till säkert vatten.

– Konflikten i Syrien går nu in på sitt nionde år. Barnen är de som har lidit allra mest. Varje dag som kriget fort­sätter är ännu en dag stulen från deras barn­dom. Att skydda barnen måste vara högsta priori­tet för alla inblandade parter, säger Henrietta Fore.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för att barnen i Syrien ska skyddas och få allt som de har rätt till. Du kan hjälpa till, ge en gåva så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barnen i Syrien


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Stoppa kvinnlig köns­stympning

/i /av
En kniv hålls upp i förgrunden, där bakom står en liten flicka som någon håller för ögonen på.

Den grymma sedvänjan kvinnlig könsstympning har praktiserats i mer än 2 000 år. Ofta utförs ingreppet med en enkel kniv utan bedövning. Foto: © UNICEF

Traditionen att köns­stympa flickor har troligen existerat i över två tusen år. Ingreppet görs oftast helt utan bedövning. En del flickor dör. De flesta traumati­seras svårt och får men för livet.

Jag vill stoppa kvinnlig könsstympning

Vad gör UNICEF?

Eftersom det rör sig om en kulturellt känslig fråga, arbetar UNICEF i nära sam­arbete med lokala ledare i de olika länderna för att stoppa köns­stymp­ningen. Det som främst behövs är utbildning för att få fler att förstå de skadliga effekterna av sedvänjan.

Vi informerar, utbildar och stöttar utbildnings­projekt för sjukvårds­personal, social­arbetare, föräldrar, barn­morskor och lärare om köns­stymp­ningens skadliga effekter. Vi ger även stöd till lokala utbildnings­program som syftar till att öka kun­skapen om de skadliga biverk­ningarna av köns­stympning.

Hjälp oss i vår kamp för att stoppa det här grova brottet mot flickors rättigheter!

Jag vill stoppa kvinnlig könsstympning

Det finns hopp

Allt arbete mot könsstympning ger resultat, om än olika snabbt i olika länder. Risken för att en flicka i tonåren ska könsstympas idag har minskat med en tredjedel jämfört med för 30 år sedan.

Attityder förändras också – majoriteten av människorna i de länder där flickor könsstympas tycker att sedvänjan borde upphöra. Men många fortsätter att utsätta sina döttrar för ingreppet på grund av sociala påtryckningar. Tillsammans kan vi ändra på det!


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Nytt projekt ska upp­muntra fler barn till lek på snö

/i /av
En grupp barn i skidspår.

I helgen var vi på plats under Vitbergets dag i Skellefteå för att tillsammans med Skellefteå Skidklubb erbjuda barnen på plats en möjlighet att prova att åka skidor. Foto: © UNICEF

Inom projektet utbildas och inspireras gymnasie­ungdomar på Barn- och fritids­programmet i Östersund och Skellefteå till att bli ledare för snö­aktivi­teter på skidor och bob. Målet är att ge över 2 000 barn i åldrarna 6-10 år – på fritids­hem på de här orterna – möjlig­heten att testa på lek på snö.

Alla barn har rätt kommer löpande att erbjuda barn olika sätt att leka och glida på snö. Förhopp­ningen är att väcka ett intresse för fysisk aktivi­tet och att barnen söker sig till förenings­livet – där de kan skapa en livs­lång relation till rörelse och natur.

För att alla barn som projektet når ska få sin rätt till fysisk aktivitet till­godo­sedd, oavsett för­utsätt­ningar, ordnar Alla barn har rätt med material som kommer att finnas på fritids­hemmen under hela vintern.

För att göra aktivi­teterna så trygga och lek­fulla som möjligt utbildas fritids­hems­personal, gymnasie­personal och elever på Barn- och fritids­programmet, i pedagogik, miljö­frågor, barnets rättig­heter och snö­kunskap.

I helgen var vi på plats under Vitbergets dag i Skellefteå för att till­sammans med Skellefteå Skid­klubb erbjuda barnen på plats en möjlig­het att prova att åka skidor. En härlig dag med mycket snölek och många skratt, som toppades med ”Barnens Vasalopp”, där alla del­tagare fick en medalj efter målgång.

Läs mer om projektet


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Var hamnade produkterna som köptes i gåvo­shopen 2018?

/i /av
En glad liten flicka sitter med bara fötter på en kartong och håller sina skor i händerna.

Mariam, fyra år, lever i Jordanien med sin familj på flykt från Syrien. Hon har fått varma vinterkläder och skor från UNICEF och slipper nu frysa om fötterna. Foto: © UNICEF/Herwig

Handlade du i UNICEFs gåvo­shop under 2018? Då kanske du vill se var i världen produk­terna har hamnat och hur de för­ändrat barns liv:

HIT LEVERERADES PRODUKTERNA

En liten flicka äter näringsrik nötkräm ur en påse.

Med hjälp av närings­rik nöt­kräm från gåvo­shopen kunde Oumou, två år, behandlas för akut under­näring. Foto: © UNICEF/Keïta

Nötkrämen räddade Oumous liv

I konflikt­drabbade Mali lider just nu många barn av akut under­näring, ett livs­hotande till­stånd. Oumou, två år, är ett av de barn som fått hjälp.

Tack vare att hon fick närings­rik nöt­kräm från UNICEF har hon nu blivit frisk och kan leka och skratta igen.

MÖT FLER BARN SOM FÅTT HJÄLP

Stort tack till alla er som är med och ser till att barn som Oumou och Mariam får en bättre framtid! 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige