Allt fler barn på flykt i Grekland behöver skydd

Foto: © UNICEF/Georgiev.

Foto: © UNICEF/Georgiev.

I september i år anlände mer än 5 700 människor till Grekland, jämfört med drygt 3 000 under samma period förra året. Flyktinglägren är överfulla och levnadsvillkoren för människorna där har försämrats.

Idag finns omkring 3 000 ensamkommande barn på flykt i Grekland. Men bara en tredjedel av dem har fått det skydd och stöd som de behöver. Vid vissa mottagningscenter på öarna lever idag mer än dubbelt så många barn som centren egentligen har plats för – vilket hotar barnens säkerhet och välmående.

Idag väntar cirka 1 800 ensamkommande barn på att få plats i ett säkert boende. De lever vid mottagningscenter, strandade på öarna eller har helt enkelt blivit frihetsberövade. Vissa lever till och med på gatan. Den kommande vintern gör situationen än mer farlig för barnen.

Ibland tar det uppemot fem månader innan barnen förflyttas till fastlandet, något som tär psykiskt och känslomässigt på barnen.

– Barnen har rätt till skydd och omvårdnad, och det finns lösningar för att ge dem det, säger Laurent Chapuis, samordnare för UNICEFs insatser för barn på flykt i Grekland. De ensamma barnen borde förflyttas till fastlandet så snabbt som möjligt, de existerande lägren borde få mer resurser och fler borde få komma till fosterfamiljer. Allt detta är möjligt.

UNICEF uppmanar nu till reformer för att stärka omhändertagandet av barnen. För de barn som har familjer i andra delar av Europa uppmanar vi andra europeiska länder att trappa upp familjeåterföreningen.

Mer måste göras för att hjälpa barnen. Sammanlagt finns omkring 19 000 barn på flykt i Grekland idag, varav cirka 15 procent är ensamkommande.

Var med och kämpa för barn på flykt. Ge en gåva idag:

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Kina – kvinnorättsaktivist fri

Den kinesiska kvinnorättsaktivisten Su Changlan frigavs från fängelset den 26 oktober efter tre års orättfärdigt straff.
Gå till källa
Author: Amnesty Sverige

Bahrain – människorättsförsvarare frigiven

Människorättsförsvararen Ebtisam al-Saegh i Bahrain frigavs den 22 oktober från fängelset där hon suttit fängslad sedan juli. Hon vet inte villkoren för frigivningen och hennes advokat har ännu inte fått kopior av dokumenten i fallet.
Gå till källa
Author: Amnesty Sverige

Plupp pryder årets julkula från UNICEF

UNICEF julkula 2017, med motivet Plupp av Inga Borg. Den handmålande glaskulan finns till försäljning från och med mitten på oktober på https://unicefbutiken.se/ och kostar 229 kronor.

Årets julkula 2017 från UNICEF Sverige, med Plupp av Inga Borg.

Den första boken om Plupp, ”Plupp och renarna”, gavs ut 1955 och därefter utökades serien till hela 24 böcker. Inga Borgs tanke var att göra en barnboksfigur som alla barn kunde identifiera sig med, och hon belönades 1970 med Elsa Beskow-plaketten för sina berättelser om Plupp och hens vänner.

Inga Borg gick bort tidigare i veckan och våra tankar går till hennes familj. Vi på UNICEF är tacksamma över att hennes älskade sagofigur lever vidare och får bidra till UNICEFs arbete för barn världen över.

Julkulan med Plupp finns hos unicefbutiken.se och kostar 229 kronor. Det går också att köpa den tillsammans med förra årets julkula (med motiv av Stig Lindberg) för 399 kronor.

Det är femte året i rad som UNICEF Sverige lanserar en unik och handmålad julkula. Kulorna som släpps i begränsad upplaga är ett populärt samlarobjekt för många, så skynda dig att beställa innan den tar slut.

I Unicefbutiken hittar du också andra julklappar för ett gott syfte, som våra julkort, tygväskor och huvtröjor. All försäljning sker till förmån för UNICEF och 20 procent av intäkterna går till vårt arbete för barns rättigheter.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Rättigheterna måste stärkas för barn i samhällsvård

Foto: Frank Aschberg.

Foto: Frank Aschberg.

UNICEF Sveriges rapport Barn och samhällsvård – Vad vet vi om institutions- och familjehemsvården? visar att det finns ett stort kunskapsglapp när det gäller livssituationen för barn under själva placeringstiden. Barn i behov av samhällets skydd och stöd tvingas med andra ord nyttja en välfärdstjänst vi inte vet hur den fungerar, samtidigt som vi ser att barns psykiska ohälsa försämras.

Samhället har det yttersta ansvaret för att säkerställa att den vård barn och unga ges håller hög kvalitet och att barns grundläggande rättigheter blir tillgodosedda. Enligt barnkonventionens grundprincip om barnets bästa ska just barnets bästa beaktas i alla beslut som rör barn. Och enligt både socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ska barnets bästa vara avgörande i de beslut som tas. Vet vi då om att kunskapen brister om barns villkor under placeringstiden, borde än högre krav ställas på uppföljning av insatser inom ramarna för socialtjänsten.

För drygt två år sedan färdigställdes slutbetänkandet för förslaget till ny LVU (SOU 2015:71). Slutbetänkandet genomsyrades av ett starkt barnrättsperspektiv och hade sin utgångspunkt i barnet och barnets rättigheter. Bland annat lyfte förslaget fram vikten av att vården enligt LVU ska präglas av trygghet, omtanke och respekt för den enskilda personen. Mjuka värden lyftes fram gällande vårdens uppföljning och kvalitet, och barns delaktighet och rätt till information belystes.

UNICEF Sverige var remissinstans för betänkandet och vi var positiva till många av de förslag som lyftes fram. Vad som hänt med slutbetänkandet efter remissrundan är en gåta och än idag väntar vi på att förslaget till ny LVU ska bli verklighet.

I väntan på ny lagstiftning som stärker rättigheterna för barn i samhällsvård måste högre krav ställas på bedömningar, insatser och uppföljningar inom den sociala barnavården. Det är inte acceptabelt att barn som är utelämnade till samhällets vård inte kan få kontakt med sin socialsekreterare, att orosanmälningar för barn som är placerade inte tas på allvar eller att de myndigheter som är ansvariga inte har full insyn i vårdens utförande.

Samhället kan göra mycket mer för placerade barn än vad som görs idag. För att förbättra situationen för barn som befinner sig i samhällets vård föreslår UNICEF Sverige bland annat följande åtgärder:

  • Barnen måste få ökat inflytande och delaktighet i vårdens utformning och sin livssituation i allmänhet.
  • Samverkan mellan myndigheter såsom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis måste stärkas, med barnets behov och rättigheter i fokus.
  • Ökade resurser på forskning som förstärker kunskaperna om effekterna av vården och livssituationen för barn i samhällsvård.

Läs vår rapport om barn och samhällsvård här.

Vårt remissvar om slutbetänkandet om förslag till ny LVU finns att läsa här.


Gå till källa
Author: Marie Hugander Juhlin

Världen blir bättre, trots många utmaningar

Akut humanitär kris i bland annat Jemen, Syrien och Bangladesh. 15 000 små barn som dör varje dag av enkla orsaker som hade gått att förebygga. 2,1 miljarder människor som saknar tillgång till rent vatten. Flera hundra miljoner barn som inte kan gå i skolan. Det saknas inte utmaningar för världssamfundet att arbeta med.

Men, mot den här dystra bilden måste den motsatta ges – utvecklingen i världen går stadigt framåt på många områden. Även om det sker i olika takt i olika delar av världen.

  • Barnadödligheten minskar stadigt.
  • Fler barn vaccineras mot enkla sjukdomar.
  • Fler människor får tillgång till rent vatten.
  • Fler mammor som lever med hiv får behandling under sin graviditet
  • Den extrema fattigdomen minskar.
Den här pojken, som är på flykt från Syrien, får psykosocialt stöd och en möjlighet att gå i skolan vid ett center som stöds av UNICEF i Istanbul, Turkiet. Foto: © UNICEF/Rich

Foto: © UNICEF/Rich

FN har en nyckelroll att spela i att uppmuntra, kräva, driva på och ge stöd till regeringar i deras åtagande att uppfylla alla människors grundläggande rättigheter. De globala målen för hållbar utveckling som världens alla ledare åtog sig att arbeta för började gälla för ett och ett halvt år sedan. De hjälper regeringar, företag och organisationer att kraftsamla och samarbeta bättre på många olika områden.

På Bokmässan i Göteborg genomförde vi en omröstning bland besökarna i vår monter om de globala målen. Tusentals människor fick lägga tre röster på vilka av de 17 målen de tycker är viktigast att arbeta med. På frågan om vad som bör prioriteras i världen fick följande tre mål flest röster:

  1. God utbildning för alla
  2. Bekämpa klimatförändringen
  3. Avskaffa all fattigdom överallt

På frågan om vad som bör prioriteras här i Sverige fick följande områden flest röster:

  1. Uppnå jämställdhet
  2. God utbildning för alla
  3. Bekämpa klimatförändringen

I verkligheten väljer förstås inte världens regeringar ut vilka mål de ska välja att arbeta med, då de utgör en helhet. Men vår undersökning visar att de tre dimensioner som målen i stort täcker – ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling – också ansågs högst prioriterade av besökarna på Bokmässan.

Vill du få mer information om hur vi på UNICEF arbetar för att förbättra barns situation, i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 


Gå till källa
Author: Eva Dalekant

12 000 barn från rohingyafolket flyr till Bangladesh varje vecka

12 000 barn från rohingyafolket flyr från Burma till Bangladesh varje vecka. Foto: © UNICEF/LeMoyne

12 000 barn från rohingyafolket flyr från Burma till Bangladesh varje vecka. Foto: © UNICEF/LeMoyne

På bara två månader har över 580 000 rohingyer flytt våldet i Burma under den senaste flyktingvågen. Omkring 60 procent är barn.

Sammanlagt är nu 1,2 miljoner rohingyer i behov av hjälp i Cox’z Bazar i Bangladesh, varav 720 000 är barn. En ny rapport från UNICEF visar att den stora majoriteten lever i överfulla flyktingläger under mycket osanitära förhållanden.

Vad gör UNICEF?

Under de senaste två månaderna har UNICEF tillsammans med partners gjort följande:

  • 50 000 barn under fem år har undersökts för undernäring. Mer än 1 500 barn med akut undernäring fångades upp och nästan alla har nu fått behandling.
  • 69 000 barn under fem år har fått A-vitamin.
  • 7 500 gravida och ammande kvinnor har fått information om näring för små barn för att minska risken för undernäring.
  • Över 700 000 människor, varav 180 000 barn under fem år, vaccinerades mot kolera under den senaste vaccinationskampanjen. En ny kampanj är planerad i november för att nå ännu fler barn med vaccin mot kolera och polio.
  • 128 000 människor har fått rent dricksvatten och 190 000 har fått tillgång till bättre sanitet.
  • Över 35 000 barn får psykosocialt stöd vid 106 barnvänliga trygga platser.
  • Över 22 000 barn har fått möjlighet att gå i skolan.
Vid UNICEFs barnvänliga trygga platser får barnen psykosocialt stöd och möjlighet att leka, vila och bara vara barn. Foto: © UNICEF/Brown

Vid UNICEFs barnvänliga trygga platser får barnen psykosocialt stöd och möjlighet att leka, vila och bara vara barn. Foto: © UNICEF/Brown

Men fortfarande behöver hundratusentals utsatta barn och kvinnor hjälp:

  • 450 000 barn i åldrarna 4-18 behöver stöd för att kunna gå i skolan.
  • Minst 900 barn lever i så kallade ”child-headed households” – det vill säga hushåll där barn lever själva utan någon vuxen.
  • 17 000 barn med svår akut undernäring behöver näringstillskott, liksom 120 000 kvinnor som är gravida eller ammar.
  • Det är akut brist på rent vatten, sanitet och möjligheter att tvätta sig i flyktinglägren – 100 människor tvingas dela på en toalett.

UNICEF trycker också på vikten av en långsiktig lösning i Rakhine i Burma. Våldet mot civila måste upphöra och humanitära organisationer måste tillåtas nå fram till alla barn som drabbas av våldet i Rakhine. I dagsläget har UNICEF ingen tillgång till området.

Idag hålls också en stor konferens i Genève, anordnat av bland annat EU och OCHA (FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd), för att sätta ljuset på katastrofen och de resurser som behövs.

Behoven är enorma och för att vi ska kunna nå alla som behöver hjälp behövs mer pengar. Du kan vara med och rädda barns liv – ge en gåva nu:

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Vi måste satsa mer på de minsta och mest utsatta barnen

Runt om i världen dör 7 000 barn varje dag, innan de hunnit bli en månad gammal. UNICEFs senaste rapport visar att många liv skulle kunna räddas om globala ojämlikheter suddas ut. Foto: © UNICEF/Zammit

I Sverige är det ovanligt att barn dör under sin första månad i livet. Vore det inte konstigt att tänka sig en förlossningsklinik utan varken läkare, kuvöser eller syrgas? För de flesta i Sverige är det här självklarheter, men det är just bristen på förlossningskliniker, utrustning och utbildad personal som är huvudorsaken till att 7 000 barn dör varje dag, innan de hunnit leva ens en månad.

Många av de här barnen dör under sin allra första dag i livet. I åldersgruppen barn upp till fem år är det 15 000 som dör varje dag. Bland dem är det främst enkla infektionssjukdomar som lunginflammation, malaria och diarré som tar deras liv – sjukdomar som kan förebyggas.

Trots de här oacceptabla siffrorna är det viktigt att visa att utvecklingen ändå går år rätt håll. Barnadödligheten har mer än halverats sedan 1990 och i många länder har den minskat med över 80 procent. Men för de allra minsta barnen går det inte lika snabbt.

Den nya rapporten visar att många liv skulle kunna räddas om globala ojämlikheter suddas ut. Genom att förbättra tillgången till utbildad förlossningspersonal, vaccin och mediciner, ökad amning och bättre tillgång till rent vatten och sanitet, skulle en majoritet av dödsfallen kunna undvikas.

Ett exempel är Nepal. Här har antalet barn som dör före fem års ålder minskat från 141 till 35 barn per 1 000 födda sedan 1990. Jag besökte för några år sedan byn Gopetar som ligger långt upp i bergen i östra delen av landet. Här har det byggts en enkel förlossningsklinik.

Kliniken ger vård till cirka 5 500 personer och tar hand om ungefär nio förlossningar i månaden, dygnet runt. Lokala hälsoarbetare besöker kvinnorna i hemmet under graviditeten för kontroller. Mammorna får ett ekonomiskt bidrag om de föder på kliniken istället för hemma som är tradition. Kliniken har också köpt in en ambulans. Vid komplicerade förlossningar körs kvinnan till det större sjukhuset i Phiddim som ligger tre timmar bort på smala bergvägar.

I Gopetar föder nästan inga kvinnor barn i hemmet längre och mycket färre barn och mammor dör. I många fall kan alltså enkla och ganska billiga insatser leda till stora framsteg i att rädda barns liv.

UNICEF kämpar varje dag för att förändra och förbättra barns liv. Inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förebygga. Här kan du läsa hela rapporten.


Gå till källa
Author: Eva Dalekant

17-åriga Gertrude kämpar för barns rättigheter

Gertrude Clement, 17 år från Tanzania, brinner för barns rättigheter och miljöfrågor. Hon är UNICEF-utbildad radiojournalist och miljöaktivist, och har redan talat inför FN:s generalförsamling. Foto: Julia Viklund.

Foto: Julia Viklund.

I september var Gertrude i Stockholm och talade på Operakällaren Foundations årliga event till förmån för UNICEF. För ett år sedan stod hon, då bara 16 år, inför hundratals världsledare i FN:s generalförsamling i New York. Hennes budskap var tydligt och klart – stoppa klimatförändringarna nu.

– Jag var så rädd och nervös när jag klev upp i talarstolen. Men sedan när jag började tala så flöt det på väldigt bra.

Varför är klimatförändringar en viktig fråga för dig?

– Den frågan är viktig för mig för att det påverkar barn, och jag ser de negativa effekterna som klimatförändringar har på mitt hemland Tanzania.

Vad finns det för utmaningar i Tanzania?

– Ett stort problem är sanitet. Många barn, speciellt flickor får gå flera kilometer för att hämta vatten och missar därför lektionstid. Det är även väldigt tufft för dem att gå i skolan samtidigt som de har mens eftersom det sällan finns toaletter i skolan.

Gertrude studerar på gymnasiet, men är även utbildad till radiojournalist genom UNICEFs program Ung reporter*. På den lokala radiostationen tar hon upp frågor om barns rättigheter och klimat.

– Det är ungdomar som leder radioprogrammet och vi träffar olika ledare och tar upp barnrättsfrågor. Vi får jättemycket feedback både från unga och vuxna som lyssnar på vårt program.

På vilket sätt har UNICEF hjälpt er?

– Vi har fått hjälp med radioutrustning och kameror. Sedan har vi även fått utbildning inom journalistik.

Vill du bli journalist?

– Först ville jag bli journalist, men nu har jag ändrat mig. Jag vill studera internationella relationer. Min dröm är att jobba för en internationell organisation som UNICEF.

Om du fick förändra en sak med världen, vad skulle det vara?

–  Jag vill hjälpa barn. Exempelvis i Tanzania och runt om i Afrika, för där finns det många utmaningar för barn. Många skolor saknar bibliotek, det finns inget vatten eller toaletter. Jag vill hjälpa barn att få en bättre skola.

Varför är det viktigt att barns röster får höras?

– För att barn är vår framtid.

Genom sitt fantastiska engagemang är Gertrude med och skapar en bättre framtid för barn och unga. Vill du också vara med och kämpa? Bli Världsförälder.

* Genom UNICEFs program Ung reporter får barn och unga utbildning i att rapportera och producera radioprogram för barn. Målet är att öka barns delaktighet, låta dem få komma till tals och låta barnens röster höras i hela Tanzania.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Uzbekistan – ännu en frigivning

​Ytterligare en samvetsfånge har frigivits i Uzbekistan. Den 3 oktober släpptes människorättsförsvararen Azam
Farmonov från Jaslik-fängelset i nordvästra Uzbekistan efter att ha suttit fängslad i nästan 12 år. Han är nu tillbaka hemma med sin familj – sin hustru , sin 13-åriga dotter och sin 11-åriga son.
Gå till källa
Author: Amnesty Sverige