Våga planera och drömma

– Är det någon idé för mig att fortsätta planera mitt liv, frågar kvinnan som ringer till Cancerfondens informations- och stödlinje. – Jag fick besked om att jag fått en obotlig cancersjukdom och all luft gick ur mig.

Jag börjar med att svara att hon fått en kronisk sjukdom och man kan leva olika länge med kronisk cancer. Så, att redan nu sluta leva kan väl vara att ta ut döden i förskott?

– Är det så, säger hon förvånat, att jag är kroniskt sjuk och kan ha en tid på mig? Men hur ska jag tänka då? Hur ska jag orka hitta kraften att leva om jag inte vet hur morgonen kommer att bli?

– Men, frågar jag vidare, vet du hur morgondagen kommer bli om du är frisk? Ingen av oss vet vad som händer under dagen eller i morgon men vi fortsätter planera och önska oss saker hela tiden. Så varför ska du sluta göra det? Är inte planering en del av det som kan vara roligt? Berätta om dina önskningar, vad du hade för planer innan beskedet kom.

Kvinnan berättar om resan hon tänkt göra med sin väninna, en dröm sedan länge och som hon nu är rädd att missa. De planerar resvägar, färdsätt, möten och upptäckter. Ju mer vi samtalar desto mer inser hon att det går att planera och drömma, för resan kan bli av eller inte. Men det kan vara hennes väninna som råkar ut för en olycka eller blir hastigt sjuk just när de ska åka.

Vi avslutar samtalet och hennes oro är minskad men naturligtvis kvar. Det tar tid att bearbeta sorg och rädsla, att få landa i det nya liv som blev.

När cancerbeskedet kommer så stannar livet upp och vi behöver en tid att förstå vad som hänt, men sedan kan vi behöva våga fortsätta att leva. Med följeslagarna Rädslan, Oron, Osäkerheten. Det är med de i släptåg som det kan vara skönt att prata med närstående och vänner. Räcker inte det så våga be om professionell hjälp.

Till Cancerfonden är du som patient, närstående och vän alltid välkommen att ringa eller mejla. Trevlig helg och våga fortsätta planera och drömma.


Gå till källa
Author: Britta Hedefalk, leg. sjuksköterska/ Cancerfondens informations- och stödlinje

Ungas rökvanor ökar trycket på politikerna

Under den gångna veckan har vi i en brett upplagd artikelserie på Dagens Nyheters Insida kunnat läsa om rökning och unga. I dag påminner vi om Cancerfondens förslag till politikerna.

I den första artikeln i DN får vi möta 21-åriga Josefin Ripa som började röka när hon var 13 år. I den andra artikeln, från i onsdags, möter vi Tobaksfaktas Margaretha Haglund som kämpar för att få färre unga att röka och snusa. Hon har arbetat med detta sedan tidigt 80-tal.

I dagens tidning möter vi läkaren Peter Friberg. Han konstaterar att rökningen gått ned, men att det är alldeles för många unga som fortfarande röker. Varje år dör det 12 000 personer av rökrelaterade sjukdomar. Peter Friberg menar svenska politiker är alltför ”slappa” när det gäller åtgärder för att minska rökningen.

Även på Cancerfonden menar vi att politiker och beslutsfattare kan göra mer. Därför påminner jag om sex konkreta förslag som politikerna har att besluta om:

• Inför exponeringsförbud. Tobaksförpackningar ska inte synas i butik.
• Inför varningsbilder på cigarettpaket. Varningsbild- och text ska täcka minst 80 procent av paketet.
• Cigarettpaket utformas neutralt och utan logotyper.
• Höj årligen tobaksskatten.
• Förbud rökning på allmänna platser.
• Inför ett slutdatum för tobaksrökning.


Gå till källa
Author: Lars-Gunnar Ericson, opinionsansvarig

Leukemiläkemedel årets genombrott

Foto: Melker Dahlstrand

I tio år har det amerikanska onkologisällskapet ASCO årligen utsett de största forskningsframstegen i rapporten Clinical Cancer Advances. Årets rapport publicerades i förra veckan, och bjuder på spännande läsning för den som är intresserad av cancerforskning.

Rapportförfattarna blickar tillbaka på den senaste tioårsperioden och konstaterar att cancerforskningen har tagit stora kliv framåt, vilket lett till ökad överlevnad och bättre livskvalitet för cancerpatienter.

ASCO utser framstegen inom behandlingen av kronisk lymfatisk leukemi, KLL, till årets största genombrott. På bara ett år har behandlingen av denna vanliga blodcancerform förändrats genom att fyra nya läkemedel har godkänts. De har alla mildare biverkningar än tidigare behandlingar, vilket gör att fler kan använda dem, skriver ASCO i rapporten. Framför allt handlar det om äldre och sköra personer som utgör den största patientgruppen.

För de här patienterna som tidigare inte kunde ta läkemedel mot sin sjukdom på grund av biverkningar har två av läkemedlen, obinutuzumab och ofatumumab, tillsammans med cytostatika, visat sig kunna förlänga tiden tills sjukdomen förvärras med ungefär ett år. Båda medicinerna fungerar genom att påverka patienternas immunförsvar. Den strategin brukar kallas immunterapi, som du kan läsa mer om i Cancerfondsrapporten 2014.

För andra patienter, som har kunnat behandlas men blivit resistenta mot de äldre läkemedlen, har två nya alternativ godkänts under året, ibrutinib (som inte används i Sverige) och idelalisib. De är så kallade målstyrda läkemedel som blockerar olika molekyler som är inblandade i leukemicellernas tillväxt.

Förutom framstegen för patienter med KLL, lyfter ASCO fram ”precisionsmedicin” som ett begrepp som nu blivit verklighet. Baserat på årtionden av grundläggande biologisk forskning har det nu blivit möjligt att anpassa läkemedelsbehandlingar utefter både patientens och tumörens specifika genuppsättningar. Det öppnar helt nya möjligheter för det som kallas skräddarsydd behandling, bättre behandlingsresultat och färre biverkningar.


Gå till källa
Author: Lisa Jacobson, forskningsredaktör

Regeringen och SKL överens om satsning för kortare väntetider i cancervården

Foto: Melker Dahlstrand

Vid en presskonferens vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge presenterade i går folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström och ordföranden för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Anders Knape, en nationell överenskommelse för åren 2015 till 2018 om kortade väntetider och minskade regionala skillnaderna inom cancervården.

Regeringens och SKL:s överenskommelse för 2015 omfattar 444,5 miljoner kronor, varav 413 miljoner kronor är avsatt som stimulansmedel till landstingen för att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp.

Enligt Gabriel Wikström har danska ”pakkeforløb” (standardiserade vårdförlopp) fungerat som förebild för reformen. Pakkeforløb har visat sig ge såväl kortare väntetider som förbättrad samverkan med nöjdare patienter och medarbetare.

– Det är oerhört viktigt att ledtiderna kortas, inte minst för sjuka och anhöriga. Samtidigt är det centralt att inte tumma på kvaliteten och det är vad den här överenskommelsen handlar om, säger Gabriel Wikström, som fortsätter:

– Med överenskommelsen vill vi också komma till rätta med de regionala skillnaderna så att vården blir mer jämlik.

Anders Knape, fyller i:

– Det är oviss och omotiverad väntan vi ska ta bort för cancerpatienterna, säger Anders Knape. Men vi ska samtidigt slå vakt om våra goda medicinska resultat och behålla den tid som behövs för god kvalitet.

Införandet av standardiserade vårdförlopp kommer i första hand att inriktas på att förkorta förloppet mellan att misstanke om cancer föreligger till behandlingsstart. Under 2015 införs standardiserade vårdförlopp för fem diagnoser:

  • Akut myeloisk leukemi (blodcancer)
  • Huvud- och halscancer
  • Matstrupe- och magsäckscancer
  • Prostatacancer
  • Cancer i urinblåsa och urinvägar

Standardiserade vårdförlopp kommer under Regionala cancercentrum i samverkans ledning tas fram för ytterligare tio cancerdiagnoser under 2015.


Gå till källa
Author: Lars-Gunnar Ericson, opinionsansvarig

Meningen med livet – döden?

När jag för några år sedan gick en utbildning på S:t Lukasstiftelsen fick vi frågan om vad som är meningen med livet. ”Döden” var mitt svar, till mina kamraters stora förskräckelse. Hur kunde jag säga så?!

Vår lärare (som är filosofie doktor och präst) bad mig i stället förklara hur jag tänkte. Då berättade jag om mitt arbete med cancerpatienter, och deras närstående, på Cancerfondens informations- och stödlinje. Jag sa att det jag kan lära mig av alla dessa samtal är att i dödens närvaro blir jag så medveten om att livet är nu. Jag stannar upp på väg till jobbet och ser löven på träden, lyssnar till fågelsången eller till och med försöker gilla att det är slask ute.

Om jag inte var medveten om att döden är för oss alla så skulle mina ansträngningar att leva ett så bra liv som möjligt sannolikt minska. Då skulle jag inte vårda mina relationer, inte vara vaksam på att just i dag finns jag till.

En av dem som får mig att skärpa till mig lite extra är Jakob Nordström Fondelius, 26 år, som lever med en hjärntumör. Vi fick följa en del av hans sjukdomsresa i Cancerfondens gala ”Tillsammans mot cancer”. Han skriver på Facebook och Instagram om sin vardag. Han får svårt att gå, vurpar men ser ändå till att leva sitt liv med middagar, konserter, sin syster och sina vänner. Jakob förnekar inte sin ångest över livets ändlighet men han ingjuter ett mod i mig med sin lust till livet.

George Schottl är en annan av dem som gett cancer ett ansikte. Han var med i ”Himlen kan vänta” och blev kändis med hela svenska folket. Han var en av dem som banade väg för samtalet kring cancer och gav oss andra möjligheter att prata mer öppet om sjukdomen. Trots sin svåra sjukdom så fanns livsviljan, glädjen blandad med sorg och återigen en påminnelse till oss som fortfarande är friska, att vara öppna för att varje dag är en unik dag.

Jag känner ett ansvar att ta vara på livet som finns för mig just i dag. Men det är inte lätt eller en självklarhet och här tror jag att vi tillsammans måste hjälpas åt. Finnas som ett stöd för de som är sjuka, stanna upp och lyssna på närståendes oro och påminna oss om att om livet vore evigt skulle vi kanske inte uppskatta det så mycket som vi gör.


Gå till källa
Author: Britta Hedefalk, leg. sjuksköterska/ Cancerfondens informations- och stödlinje

E-cigaretter farligare än man trott

E-cigaretterna har lanserats som ett mindre hälsofarligt alternativ till vanliga cigaretter och som ett hjälpmedel för att sluta röka. Men allt mer forskning pekar på att e-cigaretterna är långtifrån harmlösa.

En ny studie, som tidningen Dagens Medicin skriver om, visar att personer som använder e-cigaretter kan få i sig betydligt mer av det cancerframkallande ämnet formaldehyd än personer som röker vanliga cigaretter.

Det är forskare vid Portland State University i USA som har upptäckt tidigare ”dolda” mängder av formaldehyd i den rökliknande vattenånga som e-cigaretterna avger. Ångan bildas när en smaksatt vätska hettas upp på elektronisk väg. Ofta har ångan smaker som kan locka unga och e-cigaretterna har blivit allt populärare framför allt bland ungdomar.

David Payton, en av forskarna, skriver i ett mejl till Dagens Medicin att det finns flera andra cancerframkallande ämnen i vanliga cigaretter, men påpekar samtidigt:

– Våra fynd visar att ingen kan betrakta e-cigaretter som helt ofarliga. Det tar flera år innan man ser de skadliga effekterna av rökning, så det kan ta tio år innan vi har motsvarande belägg för e-cigaretter.

Den sorts e-cigarett som forskarna testade kunde användas med olika hög effekt, och den ”dolda” formaldehyden bildades bara vid ett förhållandevis högt volttal, 5 volt.

Nyligen visade forskning att vissa e-cigaretter innehåller upp till tio gånger så mycket cancerframkallande ämnen som vanliga cigaretter, vilket vi skrev om här på bloggen.

Cancerfonden tycker att det behövs mer forskning för att utreda hur e-cigaretterna påverkar hälsan och risken för cancer.

Den nya studien presenteras i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine.

Gå till källa
Author: Hanna Odelfors, medicinjournalist och redaktör för Rädda Livet

Färre strålbehandlingar kan bli möjligt vid prostatacancer

Anders Widmark, professor vid Umeå universitet. Foto: Jan Lindmark.

I dag är det standard att män med prostatacancer som inte har spritt sig behandlas med strålning under en lång period, med 39 små stråldoser dagligen. Men det kan vara så att det är lika effektivt med sju starkare stråldoser.

Teorin är att den större dosen ger dubbel verkningsgrad, och den kortare behandlingen skulle vara en stor fördel för både patienter och sjukvård. Förutsättningen är dock att den högre stråldosen inte ger mer biverkningar. Hypotesen prövas nu i en studie ledd av Anders Widmark, professor vid Umeå universitet. Han har stöd från Cancerfonden, men för just denna studie har de ansvariga precis fått hela 13 miljoner kronor från Vetenskapsrådets utdelning till klinisk behandlingsforskning.

I studien deltar nio svenska och två danska centra, och hittills deltar 1 000 patienter, som lottas till att få den långa eller den korta behandlingen. Tillsammans med forskare i England ska de ansvariga nu utvidga studien till närmare 2 000 deltagare.

– Det krävs så många patienter för att kunna visa om de båda behandlingsmodellerna är lika bra och ger motsvarande biverkningar. Ett sådant resultat skulle räcka för att hela världen skulle kunna gå över till den korta behandlingen. Det kan dessutom vara så att den korta behandlingen är effektivare än den långa, säger Anders Widmark i ett pressmeddelande.


Gå till källa
Author: Lisa Jacobson, forskningsredaktör

Politisk splittring kring neddragningar

Förra tisdagen varnade 14 stycken ST-läkare på Karolinska Universitetssjukhuset för hur neddragningar i cancervården äventyrar såväl patientsäkerhet som vårdkvalitet. Artikeln var riktad till landstingets politiker, med uppmaningen att de bör upplysa invånarna i Stockholm om att vi inte längre har råd med en skattefinansierad cancervård i världsklass.

I en replik på ST-läkarnas debattartikel stämmer Vänsterns vårdpolitiska talesperson Karin Rågsjö in i kritiken. Hennes uppfattning delas dock inte av hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (FP), som i sin tur svarat i ett debattinlägg.

Såväl Karin Rågsjö som Anna Starbrink betonar den allvarliga situation som råder inom cancervården på Karolinska Universitetssjukhuset. Däremot skiljer sig såväl diagnos som förslag på behandling mellan de två.

Karin Rågsjö hävdar att kris råder och att det nu är nödvändigt med en nationell kommission för hela hälso- och sjukvården. Detta inte minst för att råda bot på ”en allt mer ojämlik vård”. Tvärt emot Karin Rågsjö hävdar Anna Starbrink att det inte råder någon kris i vården. Hon skriver i stället att vården aldrig haft större resurser. Hennes recept på att lösa den allvarliga situationen är att ändra organisation och arbetssätt.

Gå till källa
Author: Lars-Gunnar Ericson, opinionsansvarig

Fem i topp-lista för cancerforskning

 

De amerikanska cancerspecialisternas förening, ASCO, har låtit experter inom onkologi rösta fram de fem viktigaste framstegen inom cancerforskningen de senaste 50 åren.

De 2 000 personer som röstade kunde välja mellan 32 olika forskningsfynd som valts ut av ledande specialister inom onkologi.

I helgen presenterades listan och den ser ut så här:

1. Cytostatika kan bota avancerad Hodgkins lymfom
År 1965 upptäcktes att en kombination av tre sorters cytostatika kan bota många patienter med avancerad Hodgkins lymfom. Det tände det första hoppet om att avancerade cancersjukdomar kan botas med läkemedel.

2. HPV-vaccin godkänns 2006 för att förebygga livmoderhalscancer
Det första vaccinet mot humant papillomvirus (HPV) skyddar mot de virustyper som kan orsaka bland annat livmoderhalscancer och kan dramatiskt minska risken att insjukna. Numera erbjuds alla flickor i Sverige i 10–12-årsåldern vaccin mot HPV.

3. Ny behandling mot kronisk myeloisk leukemi
I början av 2000-talet kom läkemedlet Glivec (imatinib) och förändrade behandlingen för patienter med kronisk myeloisk leukemi, KML, totalt – från att inga överlevde på lång sikt till att nästan 90 procent levde efter fem år. Upptäckten banade även väg för en ny era av forskning om målinriktade läkemedel, som kan innebära bättre behandlingseffekt och mindre biverkningar jämfört med tidigare behandlingar.

4. Cytostatika kan bota testikelcancer
Fyndet år 1977 att en kombination av olika cytostatika kan bota merparten av alla män med aggressiv testikelcancer kallas en av onkologins största framgångssagor. Tidigare botades bara omkring 5 procent av männen.

5. Läkemedel mot illamående
Flera nya behandlingsinsatser, däribland läkemedlet Ondansetron som introducerades 1991, gjorde att illamåendet som drabbat många under cancerbehandling minskade dramatiskt. De nya insatserna gjorde inte bara att patienterna kunde leva bättre och längre, utan även att många kunde undvika långa sjukhusvistelser och fullfölja sin behandling tack vare minskat illamående.

Du kan läsa mer om listan här.


Gå till källa
Author: Hanna Odelfors, medicinjournalist och redaktör för Rädda Livet

Stillasittande dubbelt så farligt som fetma

Det är bra för hälsan att röra på sig. En rask promenad på 20 minuter om dagen minskar risken att dö i förtid.

En normalviktig person, men som lever ett stillasittande liv, löper minst samma risk att dö i förtid som en person med fetma, som är fysiskt aktiv. Så mycket som dubbelt så många dör på grund av brist på motion som av fetma. Det visar en ny studie, som presenteras i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Resultatet bekräftar tidigare undersökningar som visar vilken dramatisk effekt fysisk aktivitet kan ha på hälsan.

– Övervikt och fetma är ett stort hot mot vår hälsa. Vi vet att det är en stark bidragande orsak till ett flertal cancersjukdomar, som till exempel cancer i tjock- och ändtarmmatstrupe, och bröst. Vi behöver äta sundare och röra på oss mer för att minska risken för ohälsa, säger Elizabeth Johansson, sakkunnig på Cancerfonden.

Enligt Ulf Ekelund, professor vid Norges idrottshögskola i Oslo och forskare vid Cambridge University i Storbritannien och som lett studien, krävs ingen hårdträdning och det behövs inte mycket motion för att du ska gå från gruppen fysisk inaktiv till gruppen aktiv. Redan 20 minuters promenad om dagen minskar risken att dö i förtid.

– Ju mer desto bättre, såklart, men en rask promenad om dagen räcker långt, säger Ulf Ekelund till TT.

Ulf Ekelund och hans kolleger har studerat 334 000 personer i tio europeiska länder, däribland Sverige. Deltagarna delades in i grupper beroende på vikt och fysisk aktivitet och följdes sedan i snitt tolv år.

– Hittills har det varit ett väldigt fokus på eventuell övervikt och hur man ska gå ner i vikt, men den här studien visar att det är minst lika viktigt, om inte viktigare, att röra på sig, säger Ulf Ekelund.

Studien visar att om en person med ett stillasittande arbete, och som inte har en aktiv fritid, börjar röra på sig minskar risken att dö i förtid med mellan 16 och 30 procent.

– Det viktiga är att göra det till en vana. Till exempel att ta cykeln eller gå till jobbet i stället för att ta bilen. Om fysisk aktivitet vore ett läkemedel skulle det vara helt oöverträffat, säger Ulf Ekelund.


Gå till källa
Author: Sofia Lindow, webbredaktör