En solcells­driven vatten­pump för­ändrade livet för Lucy, 13 år

Lucy, 13 år, har fått sitt liv förändrat tack vare en solcellsdriven vattenpump. Foto: © UNICEF Malawi/Eldson Chagara

Lucy, 13 år, blev tidigare ofta sjuk på grund av smutsigt vatten och kunde inte gå till skolan. Men tack vare en solcellsdriven vattenpump håller hon sig frisk och går nu i skolan varje dag. Foto: © UNICEF Malawi/Eldson Chagara

Lucy ler stort efter att precis ha genomfört ett slutprov i matematik. Nu går hon i skolan i byn Kunja varje dag, men så har det inte alltid varit.

– Jag brukade dricka vatten från grunda brunnar, säger Lucy. Jag fick diarré så många gånger att jag fick stanna hemma från skolan, ibland flera veckor i sträck. Jag missade så mycket då.

Även när Lucy var frisk var vattnet ett stort problem. Hon och hennes mamma brukade turas om att gå fem kilometer för att hämta vatten vid närmsta brunn.

– Det var så många som köade där. Ibland fick jag stå hela dagen och det var mörkt när jag kom hem. Jag var så rädd att bli attackerad på vägen, säger Lucy.

Återkommande torka i området förvärrade situationen ännu mer för familjerna i Kunja. Men 2015 installerade UNICEF en solcellsdriven vattenpump i byn, och livet förändrades för människorna där.

– Jag var så glad när pumpen kom, för då visste jag att jag skulle kunna dricka rent vatten. Och alla i samhället hjälpte till, berättar Lucy.

Lucys skola har nu rent rinnande vatten och Lucy håller sig frisk. Foto: © UNICEF Malawi/Eldson Chagara

Lucys skola har nu rent rinnande vatten och Lucy håller sig frisk. Foto: © UNICEF Malawi/Eldson Chagara

Vattenpumpen har förändrat liv i den avlägsna byn

Nu testas vattenkvaliteten varje dag och brunnen är grävd så djupt att samhället har vatten även vid perioder av torka. De engagerade människorna har fått goda kunskaper om vikten av rent vatten och är måna om att skydda det. Pumpen kräver lite underhåll och ska hålla i minst tio år. Solcellstekniken är billig, miljövänlig och mer hållbar än dyra dieselgeneratorer.

Antalet barn som går i skolan i Kunja har ökat från 300 till 449 barn, som ett direkt resultat av att skolan nu har rent vatten. Betygen har gått upp, och skolan attraherar fler och bättre lärare.

För Lucy och hennes familj har pumpen betytt oerhört mycket. Sedan den installerades har hon inte varit sjuk en enda gång.

– Det känns så bra att jag håller mig frisk, och jag behöver inte gå till nästa by för att hämta vatten. Det går mycket bättre för mig i skolan. Jag vill studera vidare och en dag hoppas jag kunna bli läkare, säger Lucy.

Att ge barn tillgång till rent vatten är en av UNICEFs viktigaste prioriteringar

Idag är det världsvattendagen och vattenfrågor lyfts världen över. UNICEF kämpar för att öka människors tillgång till rent vatten, god hygien och bra sanitet. Vi ger stöd till utbyggnad av vatten- och avloppssystem, borrar brunnar, installerar pumpar, bygger toaletter och utvecklar nya billiga metoder för att lösa vattenproblemen. Allt för att förbättra och förändra livet för barn som Lucy.

Alla barn har rätt till rent vatten. Här kan du läsa mer om hur UNICEF arbetar för att uppfylla den rättigheten.

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

”Tänk, någon bryr sig om vad som sker i min mage!”

Barnmorska Laxmi hjälper gravida kvinnor som Hajira vid hälsokliniken i den avlägsna byn Kalika Khetu. Foto: Håkan Elofsson

Barnmorskan Laxmi hjälper gravida kvinnor som Hajira vid hälsokliniken i den avlägsna byn Kalika Khetu. Foto: Håkan Elofsson

Högt uppe bland bergen i Nepal ligger byn Kalika Khetu. Här på hälsokliniken finns vård till undernärda barn och sjuka i området. I Nepal är det en utmaning att få fler kvinnor att komma till en hälsoklinik när det är dags att föda, något som är långtifrån självklart.

Hälsokliniken i Kalika Khetu är ett centrum för kunskap, hjälp och förebyggande arbete. Hit vill man få gravida kvinnor att komma för både undersökning och förlossning eftersom både barn- och mödradödligheten är alldeles för hög. Man arbetar också med familjeplanering.

För att få bukt med åratal av infektioner, barnadödlighet och svåra förlossningar i hemmen bestämde man på kliniken att göra något aktivt för att bryta traditionen med hemmafödslar. Genom att dela ut pengabidrag och babykläder får man kvinnorna att komma till kliniken under graviditeten. På så sätt får kliniken möjlighet att göra en hälsokontroll inför förlossningen och övertyga de blivande mammorna att föda på kliniken.

Barnmorskan Laxmi brinner för bättre villkor för flickor och kvinnor

Barnmorskan Laxmi Maya Acharya fick sitt intresse för att skapa bättre förhållanden för födande flickor och kvinnor från sin mamma. Mamman jobbade som volontär i byn och Laxmi fick följa med och ansikte mot ansikte möta den utsatta fattigdomen.

Volontärerna arbetar gratis men får träning och utbildning. De går till de mest avlägsna byarna och identifierar gravida som borde föda på kliniken. Och informerar om att det är viktigt att de kommer i tid eftersom de dåliga vägarna gör att det tar lång tid att ta sig dit.

I frivilligarbetarnas uppgifter ingår också att följa med den födande mamman – det är inte ovanligt att de föder på vägen – och vara med på kliniken.

– Vi har inte råd att ge smärtlindring, men vi ger dem massage och andas med dem. Vi erbjuder en ren säng och en barnmorska på plats. Blir det komplikationer så skickas kvinnan vidare, det har vi möjlighet till, säger Laxmi.

Hajira Nepali arbetar med att städa på kliniken. Hon är gravid med tredje barnet och för henne känns det som en lyx att få bli undersökt av Laxmi."Tänk, någon bryr sig om vad som sker i min mage," säger Hajira. Foto: Håkan Elofsson

Laxmi undersöker Hajira Nepali som är gravid med sitt tredje barn. Foto: Håkan Elofsson

Hajira Nepali arbetar med att städa på kliniken. Hon är gravid med tredje barnet och för henne känns det som en lyx att få bli undersökt av Laxmi.

– Tänk, någon bryr sig om vad som sker i min mage, säger Hajira.

Livsförändrande stöd till kvinnor och barn

Texten om Laxmi och Hajira är ett utdrag ur en artikel av Amelia Adamo, från M-magasin på resa med UNICEF. För varje såld tidning skänker M-magasin en krona till UNICEF, och i februari fick UNICEF en miljon kronor i utdelning från M-magasin. Samarbetet har hittills inbringat över tio miljoner kronor till UNICEFs arbete för barn och kvinnor. Bidraget från M-magasin har gått till att stödja kvinnor och barn i Etiopien och Nepal och bland annat bidragit till att kvinnor fått mikrolån och att flickor får en utbildning.

De pengar som kom in i år kommer att gå till att stödja de mest utsatta barnen i Vietnam och artiklar om det arbetet kommer att synas i tidningen framöver. Här kan du läsa alla tidigare reportage som M-magasin tagit fram om UNICEFs arbete.

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Barns rätt försummas i asyl­processen

Rapporten Protected on Paper? An analysis of Nordic country responses to asylum-seeking children undersöker hur asylsökande barns rättigheter efterlevs i Danmark, Finland, Island Norge och Sverige. Det handlar till exempel om barns rättigheter under asylprövningen, samt rätten till utbildning, hälsa och socialt skydd. Rapporten lyfter fram de brister som finns, men även goda exempel som kan tjäna som vägledning. Den innehåller även rekommendationer för hur mottagandet kan förbättras.

– Den stora utmaningen för Sverige är att se till att asylsökande barn inte behandlas sämre, utan får sina rättigheter tillgodosedda på samma sätt som andra barn i landet, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF.

– När det gäller barns grundläggande skydd får man aldrig kompromissa.

Ett tydligt exempel på när barns rättigheter får stå tillbaka kan ses i ärenden som rör barn som omhändertas när föräldrarna brister i omsorgen. Trots att ett barn kan vara omhändertaget enligt LVU, kan ett beslut om utvisning ändå tas. Det innebär att barnet utvisas tillsammans med samma föräldrar som bedömts som olämpliga.

Rapporten lyfter även fram de brister som finns i asylprocessen när det gäller att höra barn. Barn som kommer med sin familj till Sverige får mycket sällan möjlighet att själva komma till tals och berätta sin historia. Detta trots att barn kan ha egna asylskäl som till exempel risken för barnäktenskap, könsstympning eller rekrytering till väpnade konflikter.

I rapporten framkommer att Sverige i vissa fall använder sig av möjligheten att sätta barn i förvar, trots att FN:s barnrättskommitté fastslagit att detta aldrig får ske enbart på grund av att barnen och deras föräldrar är asylsökande. Metoden för åldersbedömningar i Sverige får också kritik. Enligt rapporten innebär den svenska metoden att för stor vikt läggs vid den medicinska bedömningen, istället för att utgå från ett helhetsperspektiv där både fysiska och psykiska faktorer vägs in.

Rapporten framhåller Sverige som ett föredöme när det gäller utbildning eftersom alla barn i asylprocessen har rätt till skolgång. Sverige får också beröm inom området hälso- och sjukvård, där alla barn har rätt till samma vård. Däremot får Sverige kritik för att asylsökande barn inte får psykiatrisk vård på lika villkor. Det är särskilt allvarligt med tanke på den höga nivån av psykisk ohälsa bland asylsökande ungdomar och antalet självmordsförsök och fullbordade självmord.

– Rapporten visar att trots att Sverige anses världsledande inom barnrättsområdet finns det stora brister när det gäller asylsökande barn och deras rättigheter. Det kan se bra ut på pappret, medan det i verkligheten finns stora svagheter, säger Christina Heilborn.

Ett exempel på ett bra asylmottagande som lyfts fram i rapporten är Islands så kallade barnahusmodell, där både registrering och själva asylintervjun sker på ett barnahus där alla aktörer är samlade runt barnet i en barnvänlig miljö. På så vis får barnet möjlighet att verkligen komma till tals, samtidigt som samordning och ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna säkerställs.

UNICEFs rekommendationer till Sverige i rapporten är:

  • Barnkonventionen ska vara överordnad migrationsrätten – barnets bästa ska alltid vara vägledande i beslut som rör barn.
  • Metoderna för åldersbedömning ska vara rättssäkra och holistiska.
  • Barns rätt att komma till tals i asylprocessen måste säkerställas.
  • De svenska bestämmelserna för frihetsberövande av barn måste ses över. Inga barn ska sättas i förvar enbart för att de är asylsökande.

Läs hela rapporten här.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Sju år av krig: en livstid för barn i Syrien

UNICEF har sedan krigets början gett omfattande humanitärt stöd till barn och familjer i Syrien och grannländerna. Vi är en av få organisationer som finns på plats och kan arbeta i Syrien och vi ger aldrig upp så länge barnen behöver oss.

Du kan vara med och förändra barns liv. Din gåva blir till rent vatten, psykosocialt stöd, näring, vaccin och utbildning:

Fakta om situationen i Syrien

Konflikten i Syrien räknas som en av de värsta humanitära katastroferna i modern tid. Hälften av alla syrier har tvingats fly från sina hem och 5,3 miljoner barn i Syrien är i behov av humanitär hjälp. Dessutom lever 2,6 miljoner syriska barn som flyktingar i Libanon, Turkiet, Jordanien och andra länder.

  • Sammanlagt är 13,1 miljoner människor i behov av hjälp inne i Syrien. 170 000 barn lever under belägring, bland annat i östra Ghouta som drabbats hårt av våld de senaste månaderna.
  • 1,75 miljoner barn i Syrien går inte i skolan, liksom 43 procent av barnen som flytt till Turkiet, Libanon, Irak, Jordanien och Egypten.
  • Före konflikten levde 34 procent av befolkningen i extrem fattigdom – en siffra som idag ökat till nära 70 procent.
  • Under 2017 kunde FN verifiera 175 attacker mot skolor och sjukhus, och den omfattande förstörelsen av Syriens vård- och utbildningssystem har drabbat barnen hårdast.
Sarah, 12 år, kommer från Qamishli i Syrien. Nu bor hon i ett flyktingläger i norra Irak. I februari delade UNICEF ut vinterkläder till 500 familjer i lägret. Sarah och de andra barnen fick bland annat varma jackor, skor, mössor och vantar. Foto: © UNICEF/Anmar

Sarah, 12 år, kommer från Qamishli i Syrien. Nu bor hon i ett flyktingläger i norra Irak. I februari delade UNICEF ut vinterkläder till 500 familjer i lägret. Sarah och de andra barnen fick bland annat varma jackor, skor, mössor och vantar. Foto: © UNICEF/Anmar

Vad gör UNICEF i Syrien och grannländerna?

Vatten och sanitet

Vi kör ut vatten med tankbilar, reparerar vattenlednings- och avloppssystem och delar ut vattenreningstabletter och hygienprodukter till barn och deras familjer.  Under 2017 fick 14,6 miljoner människor tillgång till rent vatten i Syrien.

Hälsa och vaccinering

UNICEF stöttar sjukhus och vårdcentraler genom att utbilda sjukvårdare och att leverera mediciner och medicinsk utrustning. Under 2017 vaccinerades nära nio miljoner barn mot polio i Syrien, Jordanien, Irak och Egypten.

Näring

UNICEF arbetar med mobila hälsoteam för att nå ut till utsatta familjer, och vi sätter upp näringscenter där vi undersöker barn för undernäring. De undernärda barnen får vitaminer, mineraler och näringstillskott  som högenergimjölk, nötkräm och högenergikex. 1,7 miljoner barn och gravida kvinnor i Syrien fick näringstillskott och näringsrådgivning under 2017.

Utbildning

UNICEF ger stöd till grannländernas utbildningsmyndigheter för att de vanliga skolorna ska kunna ta emot syriska flyktingbarn. Vi bidrar även med skolväskor, skrivböcker och undervisningsmaterial och sätter upp tillfälliga tältskolor. Under 2017 fick över 3,2 miljoner barn hjälp att återgå till skolan.

Skydd mot våld och övergrepp

UNICEF arbetar för att stärka de system som skyddar barn mot våld och övergrepp. Bland annat skapar vi trygga platser för barn där de kan leka och få psykosocialt stöd. Under 2017 nåddes över 773 000 barn med psykosocialt stöd.

För att kunna fortsätta det viktiga arbetet behöver vi din hjälp. Vi får aldrig sluta kämpa för barnen:

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Barn med funktions­nedsätt­ningar drabbas värst av kriget i Syrien

2017 dödades minst 910 barn i Syrien, en ökning med 50 procent jämfört med 2016. Och bara under de två första månaderna av 2018 har över tusen barn dödats. Konflikten är nu den främsta dödsorsaken bland ungdomar i landet.

Sami, 14, var tio år när han förlorade båda sina ben i en bombattack.

Sami, 14, var tio år när han förlorade båda sina ben i en bombattack. ”Jag minns att jag lekte i snön med mina kusiner. Sen såg jag min kusins händer flyga genom luften. Två av mina kusiner dog.” Nu lever Sami i flyktinglägret Za’tari i Jordanien. ”Ingen är starkare än jag. Jag vill rita och gå på fester.” Foto: © UNICEF

Var fjärde person som dödats i Syrienkonflikten är ett barn

Under 2017 skadades över 360 barn och många av dem drabbades av funktionsnedsättningar. Det här är de siffror som FN har kunnat verifiera, men det verkliga antalet tros vara mycket högre.

  • Omkring 3,3 miljoner barn i Syrien lever i områden där de riskerar att skadas av bland annat minor, ammunition som inte exploderat och andra improviserade sprängladdningar.
  • Över 1,5 miljoner människor lever nu med permanenta skador orsakade av kriget, varav 86 000 har förlorat kroppsdelar.
  • 80 procent av skadorna bland syriska flyktingar i Libanon och Jordanien är orsakade av kriget.
  • Brist på vård och psykologiskt stöd har i många fall förlängt eller förvärrat skador och funktionsnedsättningar bland barn.
  • Barn med funktionsnedsättningar riskerar i högre grad att utsättas för våld och har svårare att få tillgång till grundläggande tjänster som vård, utbildning och de hjälpmedel de behöver.

Under 2017 kunde FN verifiera 175 attacker mot skolor och sjukhus. Den omfattande förstörelsen av Syriens vård- och utbildningssystem har drabbat barn med funktionsnedsättningar allra hårdast. Många står nu helt utan den särskilda vård de behöver och utan möjlighet att gå i skolan.

Vad gör UNICEF?

Några exempel från 2017:

  • På 558 platser i Syrien såg UNICEF till att över 383 000 barn med funktionsnedsättningar fick bättre tillgång till rent vatten och sanitet.
  • 5 800 barn med svåra funktionsnedsättningar fick stöd av UNICEF inom ett program som ger regelbundna kontantbidrag.
  • I Jordanien stöttade UNICEF fyra center som ger yrkesutbildning till unga syriska flyktingar med funktionsnedsättningar.
  • I Libanon fick 755 barn med funktionsnedsättningar tillgång till anpassade tjänster.
Hanaa, 8 år, (till höger) blev förlamad i benen efter en bombattack. I flera månader efter skadan vågade hon inte lämna sitt hem för att leka med sin lillasyster Khadija, 5, eller sina vänner. Men så tog några volontärer med henne till UNICEFs barnvänliga trygga plats i Aleppo. Här fick hon möjlighet att leka, sjunga, rita och bearbeta det hon varit med om. Nu går hon också i skolan igen. Hanaa har två drömmar i livet: "Jag drömmer om att bli sjukgymnast och hjälpa barn som mig. Och min stora dröm är att det ska bli fred i mitt land." Foto: © UNICEF/Al-Issa

Hanaa, 8 år, (till höger) blev förlamad i benen efter en bombattack. I flera månader efter skadan vågade hon inte lämna sitt hem för att leka med sin lillasyster Khadija, 5, eller sina vänner. Men så tog några volontärer med henne till UNICEFs barnvänliga trygga plats i Aleppo. Här fick hon möjlighet att leka, sjunga, rita och bearbeta det hon varit med om. Nu går hon också i skolan igen. ”Jag drömmer om att bli sjukgymnast och hjälpa barn som mig.” Foto: © UNICEF/Al-Issa

I konflikter som den i Syrien är barn med funktionsnedsättningar bland de allra mest utsatta. Ofta behöver de särskild hjälp och behandlingar, men utan tillgång till hjälpmedel och anpassade skolor riskerar många av de här barnen att glömmas bort. De hamnar utanför, stigmatiseras och kommer efter sina jämnåriga i utvecklingen.

UNICEF har sedan krigets början gett omfattande humanitärt stöd till barn och familjer i Syrien och grannländerna. Vi finns på plats och vi stannar så länge barnen behöver oss. Vi arbetar för att minska krigets påverkan på barnen och ser till att barn får vård, vaccin, rent vatten, utbildning och skydd.

Men vi behöver din hjälp för att kunna fortsätta vårt arbete. Ge en gåva idag så är du med och räddar barns liv:

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Myter om mens hindrar framsteg för flickor

I många kulturer är mens inte något man pratar om. Det kan ses som något smutsigt eller orent, och tystnaden kring mens leder till brist på kunskap och skadliga missuppfattningar.

Några myter om mens:

  1. Du kan dö om du kommer i kontakt med en kvinna som har mens
  2. Mens är något smutsigt, och flickor som har det måste isoleras från andra
  3. Du kan förgifta mat och vatten om du rör vid det när du har mens
  4. Att duscha när du har mens kan leda till att du inte kan få barn
  5. Flickor är svagare när de har mens
  6. Att bränna mensskydd kan leda till cancer

Inget av det här är sant, men starka tabun och bristande utbildning kring mens gör att myterna är svåra att slå hål på och flickors utveckling hålls tillbaka.

Det är till exempel vanligt att flickor stannar hemma från och till slut hoppar av skolan när de får mens. Många blir retade och skäms, och brist på toaletter och sanitetsprodukter gör det svårt att sköta sin hygien i skolan.

Faozea, 14 år, har flytt från Centralafrikanska republiken och lever nu i flyktinglägret Danamadha i södra Tchad. Här har UNICEF delat ut bland annat hygienprodukter som bindor för att hjälpa flickor som Faozea att kunna stanna i skolan. "Tidigare var jag inte bekväm med att gå till skolan när jag hade mens, men nu kan jag hålla mina kläder rena. Det är viktigt för mig att gå i skolan så jag kan bli lärare," säger Faozea. Foto: © UNICEF/Faffin

Faozea, 14 år, har flytt från Centralafrikanska republiken och lever nu i flyktinglägret Danamadha i södra Tchad. Här har UNICEF delat ut bland annat hygienprodukter som tvättbara bindor för att hjälpa flickor som Faozea att kunna stanna i skolan. ”Tidigare var jag inte bekväm med att gå till skolan när jag hade mens, men nu kan jag hålla mina kläder rena. Det är viktigt för mig att gå i skolan så jag kan bli lärare,” säger Faozea. Foto: © UNICEF/Faffin

Vad gör UNICEF?

Att kämpa för flickors och kvinnors rättigheter hör till UNICEFs allra viktigaste uppgifter. Vi bidrar med forskning och utbildning för att hjälpa samhällen och regeringar att informera om mens och bryta tabun. För att flickor ska kunna stanna i skolan ser vi till att skolor i världens fattigaste områden får bra toaletter, tvål och rent vatten.

I katastrofer och kriser delar vi ut hygienprodukter som tvättbara bindor till kvinnor och flickor. Att kunna sköta sin hygien när man till exempel är på flykt är ovärderligt.

Stöd flickors rättigheter med en gåva. Swisha till 902 00 17.
Till exempel räcker 45 kronor till fem tvättbara bindor.

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Hjälpen nådde fram till östra Ghouta

Barn och deras familjer väntar medan lastbilarna fyllda av livräddande förnödenheter lastas av. Konvojen bestod av totalt 46 lastbilar. Foto: © UNICEF/Al-Mohibany

Barn och deras familjer väntar medan lastbilarna fyllda av livräddande förnödenheter lastas av. Konvojen bestod av totalt 46 lastbilar. Foto: © UNICEF/Al-Mohibany

UNICEFs personal på plats arbetade så snabbt de bara kunde för att hjälpa så många som möjligt. Våra kollegor som var på plats berättar:

– Situationen var överväldigande. Människornas ilska och deras oro för sina barn var påtaglig. Familjer har levt under jorden i princip konstant de senaste fyra veckorna. Att bo i en källare har blivit det normala, i vissa fall lever uppemot 200 människor tillsammans.

– Familjerna har liten tillgång till rent vatten och saniteten är ett stort problem. Många har fått bygga sina egna toaletter, eller helt enkelt använda hinkar. Samhällena kämpar för att barnen ska kunna fortsätta gå i skolan, med material från UNICEF organiseras klasser i källarna så ofta det går.

– En åttaårig pojke berättade att hans enda mål mat för dagen hade varit vete kokat med socker och vatten. Dagen innan åt han en skål ris, men han visste inte vad han skulle äta imorgon.

Hjälpinsatsen fick tyvärr avbrytas i förtid på grund av det mycket tuffa säkerhetsläget. Tillsammans med partners arbetade UNICEF under extremt svåra omständigheter för att ge barnen och deras familjer livräddande hjälp i Ghouta. Men det är bara en bråkdel av den hjälp som behövs.

Fler konvojer är planerade och vi arbetar hårt för att kunna nå fram till alla de barn som behöver hjälp. Din gåva gör det möjligt för oss att rädda fler barns liv:

UNICEFs livräddande produkter lastas av från en av lastbilarna. Nära två miljoner barn i Syrien lever under belägring, varav cirka 200 000 i Ghouta. Foto: © UNICEF/Khabieh

UNICEFs livräddande produkter lastas av från en av lastbilarna i den gemensamma hjälpkonvojen. Nära två miljoner barn i Syrien lever under belägring, varav cirka 200 000 i Ghouta. Foto: © UNICEF/Khabieh


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

UNICEF står redo för barnen i Ghouta

UNICEF finns på plats i Syrien och jobbar intensivt med att förse barn och deras familjer med bland annat medicin, mat, varma kläder och rent vatten. Foto: © UNICEF/Al Saleh

UNICEF finns på plats i Syrien och jobbar intensivt med att förse barn och deras familjer med bland annat medicin, mat, varma kläder och rent vatten. Foto: © UNICEF/Al Saleh

De senaste veckorna har våldet trappats upp i flera delar av Syrien. I till exempel östra Ghouta är hundratals barn i akut behov av vård, och många har dött i flygbombningar.

Östra Ghouta har varit under belägring sedan mitten av 2013. Här lever nära 400 000 människor, varav hälften är barn. Kraftigt ökande matpriser har gjort det omöjligt för nästan alla föräldrar att ge sina barn mat, och nära 12 procent av barnen under fem år är akut undernärda.

För några veckor sedan lyckades vi leverera livräddande produkter i den belägrade staden, och kräver nu att återigen få tillträde för att kunna hjälpa de utsatta barnen. Men för att göra det krävs ett eldupphör.

Situationen i Syrien och grannländerna

Kriget i Syrien har skapat en humanitär katastrof av enorma mått som har pågått i sju år. Hälften av alla syrier har tvingats fly från sina hem och sex miljoner barn i Syrien är i behov av humanitär hjälp. Dessutom lever 2,5 miljoner syriska barn som flyktingar i Libanon, Turkiet, Jordanien och andra länder.

UNICEF har sedan krigets början gett omfattande humanitärt stöd till barn och familjer i Syrien och grannländerna. UNICEF leder samordningsgrupperna för vatten och sanitet, utbildning, näring och hälsa och skydd mot våld och övergrepp.

För att kunna fortsätta vårt arbete behöver vi ditt stöd. Ge en gåva idag och hjälp oss rädda fler barns liv i Syrien:

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

TACK alla ni som skriver under för att stoppa våld mot barn

Under två veckors tid har vi på UNICEF Sverige kraftsamlat för att sätta ljuset på det faktum att vissa former av våld mot barn inte är straffbara i Sverige idag. Det handlar till exempel om att barn utsätts för psykiskt våld som hot och trakasserier eller tvingas bevittna våld i hemmet.

Vi är nu otroligt stolta och tacksamma över det engagemang som visats i den här frågan. I skrivande stund har 26 514 personer valt att ställa sig bakom vårt krav för att göra allt våld mot barn straffbart – STORT TACK!

Med hjälp av barns egna berättelser i vår rapport Vem skyddar mig från våld? och genom dataspelet Violence of Reality har vi visat hur barn i Sverige idag sviks av vuxenvärlden och de system som är uppsatta för att skydda dem. Det här måste förändras nu.

Ställ dig bakom vårt krav

UNICEF kommer aldrig att sluta kämpa för alla barns rättigheter. Vi kommer att vända oss till ansvariga politiker och visa att vi är många som vill se en förändring och att barn som utsätts för våld i hemmet måste få ett starkare rättsligt skydd. Nu arbetar vi vidare med frågan framemot Almedalsveckan och inte minst inför valet i höst.

Skriv under du också för att göra allt våld mot barn straffbart. Tillsammans kan vi skapa förändring för barn i Sverige:

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

”I sporthallen är det folk som inte hälsar längre för att jag anmälde honom”

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Vissa former av våld mot barn räknas idag inte som ett brott enligt svensk lag. Idag delar vi en pojkes berättelse:

”Det med träningen började från att jag var fyra, fem år. Min bror fick höra att han var tjock och måste ut och springa. Jag fick höra att jag var liten och klen, spinkis. Att jag aldrig skulle kunna skydda mig själv. Jag åt inte så mycket när jag var liten. Han kunde kalla mig jävla anorektiker, hur orkar du ens leva. Jag visste inte vad anorektiker var.”

”Om jag varit bråkig i skolan då fick jag inte röra mig utanför dörren på två veckor. Bara träna. Och han stod alltid och tittade på, alltid. Som värst var det sammanlagt 25 träningspass i veckan. Och ändå sa han att han skämdes över oss. Att vi var värdelösa. Det var mycket handflator i nacken, mycket skrik, han puttade mycket.

Jag trodde ju det var normalt beteende men sen började jag inse att andra inte blev behandlade så. Ingen av mina vänner. Det var små slag mot kinden, mot örat. Så tog han tag i tröjan och tryckte upp mot väggen för att visa vem som hade makten. Du kommer inte klara skolan för du är dum i huvudet, inte bli någonting.

Han var väldigt trevlig utåt, min pappa. Ingen visste, ingen misstänkte något. Till slut började jag säga ifrån. Sista gången blev han helt tokig. Han kom efter mig och slog två knytnävsslag som träffade mig i ansiktet. Det tredje duckade jag. Sen brottade jag ner honom och sprang därifrån.

Det var sista gången. Jag flyttade hem till mamma. Jag och hon gjorde en polisanmälan att han har misshandlat mig. Jag kom på förhör hos en ungdomspolis. Hon ställde frågor ända tillbaks så länge jag kan minnas. Jag berättade och gav henne namnen på 13 personer som kunde vittna om hur det har varit. Hon skulle återkomma.

Men ingen hörde av sig. Jag försökte ringa och mejla, men fick inga svar. Men jag fick en advokat och han var bra. Det var han som ringde och berättade att det var nedlagt. Jag förstod absolut ingenting. Fallet var plötsligt inte värt att ta upp.

I sporthallen är det folk som inte hälsar längre för att jag anmälde honom. Jag är den som ljuger, inte han. Han vann.”

Pojke, 16 år.

Vissa former av våld mot barn räknas inte som ett brott enligt svensk lag. Det handlar till exempel om att barn, som den här pojken, utsätts för psykiskt våld som hot och trakasserier.

Idag skiljer man inte heller på misshandel av barn och vuxna, vilket innebär att när ett barn blir utsatt tillämpas samma lagar som gäller för misshandel och ofredande av vuxna. I det här fallet lades ärendet ner och pojken fick ingen upprättelse.

Pojkens berättelse är ett exempel på hur barn i Sverige sviks av vuxenvärlden och av de system som egentligen ska hjälpa dem. De vill vi på UNICEF ändra på.

Om du inte redan skrivit under vårt krav, gör det nu och hjälp oss att sätta press på politikerna. Allt våld mot barn måste bli straffbart:

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige