Nio år av lidande för Syriens barn

Sedan december i fjol har över 900 000 människor tvingats på flykt, varav mer än hälften är barn. Många har flytt utan varken kläder, mat eller id-handlingar. Och för flera av dem, är det inte första gången som de lämnar allt de äger för att fly för sina liv.

Många syriska barn har aldrig upplevt någonting annat än krig. Foto: ©UNICEF/ Abdoullah

Människor på flykt sover i kalla tältläger eller under bar himmel eftersom många flyktingläger i området är fulla och inte kan ta emot fler. Det är minusgrader på flera håll och barn har frusit ihjäl i kylan.

Hjälp barnen på flykt

I al-Hol-lägret, nordöstra Syrien, bor 66 000 människor. 46 000 av dem är barn. Foto: ©UNICEF/Romenzi

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats i Syrien och på flera andra platser i regionen. Vi hjälper barnen att hantera konflikten och gör vad vi kan för att de ska ha möjlighet till fortsatt skolgång.

Bara under januari månad har vi exempelvis:

• Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
• Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
• Sett till att 10 000 bebisar som ännu inte fyllt ett år fått vaccin mot farliga sjukdomar.

Oavsett vilken riktning konflikten tar härnäst, kommer UNICEF att fortsätta kämpa vid barnens sida. Var med och se till att fler av dem går en trygg framtid till mötes:

Ge en gåva nu


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Hög tid att agera för placerade barn

Det finns mycket att reagera på gällande flickans situation. Hur kunde det hända? Hur ser samhällets syn på barn egentligen ut?

Att föräldrarätten idag är starkare än barnrätten råder det inga tvivel om. Det fattas beslut om barns situation utifrån föräldrars rättigheter, beslut som inte alltid är bäst för barnet.

En förälder är inte nödvändigtvis den som har fött en, utan den som tar hand om en och ger en kärlek och trygghet.

Ett barn som beskriver en förälder.

Jag har träffat många barn som upplever att de behandlas som ägodelar. Jag
har också träffat socialsekreterare som känner sig bakbundna när de ser att ett
barn mår dåligt i umgänge med föräldrarna. Bakbundna av ett domstolsbeslut om
att umgängen ska genomföras, trots att de inser att det inte är för barnets
bästa. 

Nu är det hög tid för politiker att börja agera. Lagändringar och en ändring av samhällets syn på barn krävs. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar, de är individer med egna röster och rättigheter.

Lagändringar krävs – använd de förslag som finns

Vi vill påminna politikerna om att det inte behövs ytterligare utredning eller en särskild samordnare för att komma fram till lagändringar. Vi bör använda oss av de förslag som redan finns.

År 2015 överlämnade Håkan Ceder en utredning med förslag på ändringar i LVU-lagstiftningen. Han kom inte bara med ändringar, utan ansåg att hela lagstiftningen behöver göras om. Några av de viktigaste förslagen var att:

  • Synliggöra barns och ungas grundläggande rättigheter i den nya LVU.
  • Vården ska vara av hög kvalitet, ges med omtanke och bygga på respekt för barnets människovärde och integritet samt med aktning för barnets person och egenart.
  • En ny bestämmelse ska föras in: barnets bästa ska vara avgörande vid prövning av huruvida vård enligt nuvarande 2 § LVU i familjehem kan upphöra. Vid bedömningen ska det bland annat fästas särskilt avseende vid barnets inställning och om barnet sedan låg ålder eller under lång tid har vårdats i familjehemmet.
  • Återföreningsprincipen inte ska gälla om det inte är det bästa för barnet.

Alla beslut som berör barn ska fattas utifrån barnets bästa.  Foto: © UNICEF/ Babajanyan

Just nu är utredaren Margareta Winberg i sluttampen av översynen av socialtjänstlagen. En översyn som vi har höga förväntningar på. Vi hoppas att ett tydligt barnrättsperspektiv ska genomsyra hela lagen. 

Vi uppmanar alla socialsekreterare att använda sig av barnkonventionen i sitt dagliga arbete. Var modiga och stå upp för det enskilda barnet. 

Vi uppmanar också politiker att agera för barn i utsatta situationer. Det är inte hållbart att lappa och laga, vi behöver reformera både LVU, SoL och föräldrabalken utifrån ett barnrättsligt perspektiv.  

UNICEF Sverige anser att följande ändringar behöver göras: 

  • Anta Håkan Ceders förslag gällande LVU i sin helhet.
  • Barn ska ges möjlighet att delta i alla beslut som berör dem. 
  • Införa specialistutbildning för socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar. 
  • Att LVU-vårdens upphörande ska utgå ifrån barnets nuvarande situation och hur barnet har knutit an till familjehemmet, inte enbart utifrån barnets anledning till placering.  
  • Att alla former av umgängen ska motiveras utifrån det unika barnets bästa, inte utifrån föräldrarätten eller generella utgångspunkter. 


Gå till källa
Author: Shanti Ingeström

”Jag är 7 år och går i första klass”

Eva Röse 7 år

”Jag har längtat, väntat, förberett mig. Jag kan redan läsa – min mamma har gett mig böckernas värld och mina systrar har ljudat orden före mig.”

Jag är född i den bästa av världar där utbildning anses självklart, även för flickor. Så är det inte överallt, som vi vet.

Men att utbilda flickor har enorma fördelar långt bortom bokstäverna. En flicka som får gå i skolan lär sig att ta hand om sig själv, bidrar till sam­hället och får möjlighet att påverka. Hon får bättre hälsa och föder färre och friskare barn. Hon får bättre inkomst, starkare ställning och en ljusare framtid.

Jag glömmer aldrig glöden och stoltheten jag mötte hos flickorna på skolan
i Chennai, Indien. De skulle bli lärare, läkare och forskare. De skulle göra
livet bättre för andra. Allt tycktes möjligt!

En del av flickorna var där tack vare att de hade fått hjälp med avgiften
till sina skoluniformer, en av orsakerna till att många barn exkluderas från
skolan.

Att ge flickor utbildning har enorma ekonomiska och sociala fördelar. Kvinnorna
för kunskapen vidare till sin familj, och startar en positiv spiral som gynnar
hela samhället och kommande generationer.

”To educate a woman is to educate an entire country”.
Tänk att du kan läsa och förstå det.

Begrunda det och sänd en tacksamhetens tanke till de som gjort det möjligt.

Tack för att ni är med oss!
Eva Röse


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Ojämna framsteg för flickors rättigheter

25 år efter FN:s historiska kvinnokonferens i Peking har stora framsteg gjorts när det gäller flickors möjlighet till utbildning. Antalet flickor som inte går i skolan har sjunkit med 79 miljoner de senaste decennierna, en utveckling som gynnar hela samhällen.

Däremot är våld mot flickor och kvinnor fortfarande vanligt, i många delar av världen till och med accepterat. De riskerar att utsättas för våld överallt i samhället – online, i klassrummet, i hemmet, på gatan – vilket får både fysiska, psykiska och sociala konsekvenser.

Allt fler flickor går idag i skolan, men våldet och diskrimineringen mot dem består. Foto: © UNICEF/Rudakubana

Varje år gifts 12 miljoner flickor bort, och 4 miljoner riskerar att utsättas för könsstympning. Var tjugonde flicka i åldrarna 15-19 år, hela 13 miljoner, har utsatts för våldtäkt under sin livstid.

Det är ofattbara siffror, som visar att handlingsplanen som världens regeringar antog vid kvinnokonferensen om att avskaffa diskriminering och våld mot flickor och kvinnor inte har följts.

Tillgång till utbildning räcker inte – människors beteenden och attityder gentemot flickor måste ändras. Sann jämlikhet uppnås först när alla flickor är säkra från våld, fria att utöva sina rättigheter och att ta del av samma möjligheter som pojkar.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Framför allt unga flickor diskrimineras i större utsträckning och fortsätter
att bli åsidosatta i samhället. De utesluts från beslut och blir till stor del
osynliga i regeringars politik.

Att stärka flickors rättigheter idag är avgörande för deras framtid och i förlängningen även för deras döttrars liv. Om världen inte lyckas inse det och stoppa det våld och den diskriminering som flickor möter kommer vi få svårt att uppnå jämställdhetsmålen i Agenda 2030.

Läs rapporten A New Era for Girls av UNICEF, Plan International och UN Women.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Vart är barnrätten på väg?

Nu när barnkonventionen har inkorporerats och blivit svensk lag befinner vi oss i en ny era inom barnrätten. Det är en förändring som kommer att påverka synen på barn och deras rättigheter, och därmed stärka deras rättsliga ställning – både i enskilda fall och i samhällsdebatten.

Ända sedan Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 har vi varit bundna av den. Men vi som följer rättspraxis, rättstillämpning och olika myndighetsbeslut har sett att konventionen inte har fått det genomslag som det var tänkt – just på grund av att den inte har varit lag. Det har Sverige fått kritik för, inte bara av barnrättsorganisationer, forskare och experter, utan även av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, som har till uppgift att granska efterlevnaden av konventionen och ge vägledning när det gäller tolkningen.

Det finns dock några orosmoln när det gäller genomslaget av in­korporeringen sett utifrån aspekten att den i så stor utsträckning som möjligt ska stärka enskilda barns rättigheter, skydd och delaktighet. Det handlar om lagkonflikter, kunskap och förhållningssätt.

UNICEF Sverige hade velat se att barnkonventionen skulle ha företräde framför annan lagstiftning vid en eventuell konflikt, det vill säga om två bestämmelser strider mot varandra. Så blev det inte, och det kommer sannolikt att leda till att barnkonventionen får stå tillbaka i vissa fall. 

Vi har kunnat se ett omfattande kunskapslyft hos myndigheter och kommuner, men osäkerheten verkar fortfarande vara stor när det gäller innebörden av bestämmelser och en önskan hos vissa om att kunna begränsa tillämpningsområdet. Det behövs kontinuerlig kompetens­utveckling, dialog och samarbete för att förtydliga och stärka barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Det tredje tilläggsprotokollet

Nästa steg för att utveckla barnrättsområdet är att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt för barn. Syftet med det är att möjliggöra för barn att få upprättelse när deras rättigheter har kränkts, och att inrätta barnanpassade system i varje land. När de inhemska processerna uttömts eller saknas, har ett barn möjlighet att få sin sak prövad av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, som en sista instans. 

Flera länder har anslutit sig till protokollet, men inte Sverige. Det innebär en begränsning av barns rätt att få sin sak prövad och håller tillbaka rättsutvecklingen när det gäller barnrätten. Här finns en potential för Sverige att fortsätta vara ett föregångsland när det gäller barns rättigheter och inspirera andra länder genom att starta en ratificeringsprocess. Men det förutsätter att viljan att förändra finns, och att vi ser värdet i att alla människor – oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar – har rättigheter som respekteras och kan utkrävas.


Gå till källa
Author: Christina Heilborn

Stärk barn- och ungdomsvården med barnrättsperspektiv

Förra veckan publicerade IVO en rapport om den sociala barn- och ungdomsvården 2017-2018. I rapporten står att de största bristerna i kommunernas handläggning framför allt gäller kvalitet, dokumentation, barns delaktighet och för långa handläggningstider vid orosanmälningar, förhandsbedömningar och utredningar.

Rapporten
innehåller även en granskning av 2018 års tillsynsbeslut gällande boende för barn som är placerade utanför hemmet. Här
nämns brister i genomförande och uppföljning av vård och behandling, brister
som är dubbelt så stora på kommunala boenden än i boenden med privata huvudmän.
Enligt IVO kan det bero på otillräcklig kompetens bland de som arbetar med
placerade barn, samt att många är nyexaminerade.

Socialtjänsten har ett stort ansvar och en viktig roll för barn och vårdnads­havare. Låt IVO:s rapport bli den sista som skyller den otillräckliga barn- och ungdomsvården på kunskapsbrist hos personalen. Kanske krävs en specialistutbildning för att arbeta med att utreda barn? Kanske måste staten ge mer pengar till socialt arbete? Kanske är det dags för “Operation framtidens socialtjänst”?

Hur ger vi barn inflytande och delaktighet? Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Foto: © UNICEF/ Dahlstrand

Barn som rättighetsbärare

Socialtjänsten arbetar oftast efter Barnets Behov i Centrum (BBiC) – ett arbetssätt med en struktur för handläggning, genomförande och upp­följning av myndighetsutövning. Modellen tar hänsyn till det enskilda barnets behov, men nu när barnkonventionen är svensk lag kanske vi är redo att byta ut ordet mot rättigheter?

Det är nämligen inte bara barnets behov som ska tillgodoses, utan även barnets rätt till sina behov. Samhället måste börja uppfatta barn som rättighetsbärare. Därför kanske socialtjänsten istället ska arbeta utifrån Barnets Rättigheter i Centrum (BRiC)?

Barnrättsperspektiv i alla beslut som berör barn

IVO:s rapport konstaterar att kommuner brister i att göra barn delaktiga i frågor som rör dem. Enligt Sveriges nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve, tillbringar en socialsekreterare endast 13 procent av sin arbetstid med att prata med barn.

I och med att
barnkonventionen nu är svensk lag blir det förhoppningsvis tydligare för
kommuner att barn ska ha rätt att komma till tals. Samtidigt måste arbetet med att transformera
barnkonventionen i andra lagar fortsätta, så att
relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. 

Framtidens socialtjänst
måste genomsyras av ett barnrättsperspektiv i alla beslut som berör barn, både
direkt och indirekt, för att barn- och ungdoms­vården ska stärkas.

Vi har tagit fram en rad handböcker, som underlättar arbetet med barnkonventionen i praktiken:


Gå till källa
Author: Shanti Ingeström

Bomberna i Syrien måste tystna

Nour, elva år, väntar gråtandes i bilen medan hennes familj förbereder sig för att fly. ”Striderna har kommit till vår by. Mina yngre bröder och min mamma är väldigt rädda, så vi måste lämna. Några hus på vår gata har rasat och några av våra grannar har dött.” Foto: © UNICEF/ Abdullah

Sedan december har den humanitära situationen försämrats drastiskt i Idlib och Aleppo i nordvästra Syrien. Minst 28 barn har dött, och 49 skadats. De urskillningslösa attackerna mot civila har tvingat 800 000 människor på flykt, varav 500 000 barn. De flesta flyr inte för första, och förmodligen inte för sista, gången.

Förtvivlan är stor när hundratusentals människor trängs in i allt mindre områden utan att veta vart de ska ta vägen härnäst. De söker skydd i tält, skolor, butiker eller offentliga byggnader. Många tvingas sova utomhus i minusgrader. Bomber och snö faller från himlen, och föräldrar vet inte längre hur de ska kunna skydda sina barn.

Vi gick i tre dagar och bor nu i tält. Alla våra ägodelar var genomblöta och täckta av lera. Ett av mina barn är mycket sjukt och behöver vård. Om han dör kan jag inte göra annat än att begrava honom.

En mamma som har flytt från Idlib till Aleppo tillsammans med sina barn.

Förra veckan fick UNICEF rapporter om att de två sista verksamma sjukhusen i den västra delen av Aleppo har drabbats av attacker, ett av dem var ett sjukhus för barn och mödrar.

Samtidigt är 1,2 miljoner barn i behov av akut hjälp. De lever i korselden, under usla förhållanden i den bitande kylan, utan tillräckligt med mat, vatten, värme och sjukvård.

Bomberna som faller över barnen i Syrien måste tystna. Parterna i konflikten måste skydda barnen och de instanser de är beroende av, och ge hjälparbetare möjlighet att nå alla som behöver hjälp.

Foto: © UNICEF/ Alshami

Vad gör UNICEF?

Under januari har vi bland annat:

  • Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
  • Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
  • Vaccinerat 10 000 bebisar som ännu inte hunnit fylla ett år.

Vi kommer att fortsätta leverera näringsrik nötkräm, rent dricksvatten, vaccin, varma vinterkläder och hygienartiklar till barn och familjer i nöd. Vi ser också till att barn kan fortsätta sin utbildning och får psykosocialt stöd för att bearbeta de fruktansvärda händelser de utsätts för.

Var med och se till att fler barn får rent vatten, näring, vaccin, skolgång och psykosocialt stöd:

Hjälp barn i syrien


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

25 miljoner hjälper barn i katastrofer

Sedan Postkod­lotteriet startade år 2005 har nu mer än elva miljarder kronor delats ut till ideella orga­nisa­tioner. UNICEF har varit förmåns­tagare sedan 2008 och totalt har vi mottagit över 313 miljoner kronor till vårt arbete för barnen. Helt fantastiskt!

Syriska barn på flykt får varma vinterkläder av UNICEF

Här får tre barn på flykt från Syrien en brådskande vinterleverans från UNICEF. Tack vare pengarna från Postkodlotteriet kommer vi nu kunna hjälpa ännu fler barn i katastrofer.  Foto: © UNICEF/ Haidar

Just nu pågår många kata­strofer runt om i världen. Som alltid är barnen mest utsatta. Med hjälp av Postkod­lotteriet och alla lottköpare kommer vi kunna se till att de barn som behöver det allra mest, i kata­strofer där behovet är som störst, får den hjälp de behöver.

Stort tack till Postkodlotteriet och alla lottköpare!


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Vår generations största prövning

Idag lanserar UNICEF och WHO (Världshälsoorganisationen) i samarbete med den medicinska tidskriften The Lancet den första oberoende rapporten om de snabba, globala förändringarna som just nu påverkar barns hälsa.

Rapporten visar att de framsteg som har gjorts under de senaste tjugo åren har avstannat, och att inget av världens länder för närvarande lyckas ge sina barn tillräckliga förutsättningar när det gäller hälsa, miljö och framtid.

Alla barn hotas exempelvis av klimatförändringar, miljöförstöring och marknadsföring som får barn att konsumera skadliga produkter – som snabbmat, läsk, alkohol och tobak. Samtidigt riskerar 250 miljoner barn under fem år i låg- och medelinkomstländer att hindras i sin utveckling på grund av fattigdom och brist på näring.

Ökade klimatförändringar hotar barns framtid

Medan fattiga länder kämpar för att ge sina barn ett friskt liv, hotar de enorma koldioxidutsläppen – som är oproportionerligt stora från höginkomstländer – alla barns framtid. Om den globala uppvärmningen stiger över fyra grader Celsius till år 2100 kommer havsnivån att stiga, värmeböljor att öka och sjukdomar att spridas snabbt. Det innebär förödande hälsoeffekter för barn över hela världen.

Mer än två miljarder människor bor i länder där barns utveckling hämmas på grund av humanitära kriser, konflikter och naturkatastrofer – problem som alltmer kopplas till klimatförändringar. Även om de fattigaste länderna står för de lägsta koldioxidutsläppen lider många av följderna. Foto: © UNICEF/ Chakma

Rapporten innehåller ett nytt globalt index som jämför barns förut­sättningar när det gäller exempelvis hälsa, utbildning, näring, klimat­påverkan och inkomstklyftor i 180 länder. Norge hamnar högst upp på listan gällande att ge barn möjligheter att överleva och utvecklas, men om man lägger till koldioxidutsläpp per capita faller Norge ner till plats 156. Samma jämförelse för Sveriges del är plats 13 respektive 116.

Den här rapporten visar att världens beslutsfattare misslyckas med att skydda barns hälsa, deras rättigheter och planet. Länder måste investera i barns hälsa och utveckling, skydda deras rättigheter och bygga en framtid som är lämplig för barn.

Möjligheterna är stora. Bevisen finns tillgängliga och verktygen är nära till hands. Det behövs en ny era för barns och ungdomars hälsa. Det kommer att krävas mod och engagemang. Det är den största prövningen i vår generation.

Dr. Richard Horton, chefredaktör för The Lancet

För att skydda barnen kräver rapporten bland annat följande:

1. Stoppa koldioxidutsläppen omedelbart, för att säkerställa att barn har en framtid på vår planet.

2. Sätt barnen i centrum av arbetet för att uppnå hållbar utveckling.

3. Nya policys för, och investeringar i, arbetet för barns hälsa och rättigheter.

4. Inkludera barns röster i politiska beslut.

5. Att med stöd av ett nytt tilläggsprotokoll i FN:s barnkonvention skärpa den nationella regleringen av marknadsföring som skadar barns hälsa.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Föräldrarätten ska inte väga tyngre än barns rätt till trygghet

Socialtjänsten hade bedömt att flickan inte skulle återvända hem till sina biologiska föräldrar. Ändå tar domstolen det beslutet. Det är fortfarande inte klargjort vad som orsakade dödsfallet, men vi vill kommentera beslutet att överlämna vården till föräldrarna utifrån gällande lagstiftning.

Yngre barns behov av familjehemsföräldrar – annorlunda än de äldres

I Sverige har vi en lagstiftning som syftar till att barn ska återförenas med sina biologiska föräldrar. Den grundar sig dels i en stark föräldrarätt, dels i uppfattningen om att barn har det bäst hos sina föräldrar. Lagstiftningen tar inte hänsyn till det enskilda barnets bästa, inte heller till vilken ålder barnet är i när placeringen sker.

Enligt en kunskapsöversikt av Risholm Mothander och Broberg, skapar sig barn som blir placerade i yngre ålder lättare en trygghet i familjehemmet. Vi bör därför vara öppna för att det inte alltid är bäst för barnet att åter­förenas med sina biologiska föräldrar. Vid placering av barn är det viktigt att planera långsiktigt för att frambringa trygghet och stabilitet.

Vi kan inte riskera barns liv genom att låta föräldrarätten väga tyngre än barnens rätt till trygghet och skydd. Foto: © UNICEF/ Wahidy

Samhällets syn på barn måste ändras

Kanske hade domstolsbeslutet i det här fallet blivit annorlunda om barnkonventionen hade varit lag när beslutet togs? Domstolen hade i alla fall varit tvungen att inta ett tydligare barnrättsperspektiv, framför allt utifrån bedömningen vad som är barnets bästa i varje enskilt fall.

Men barnkonventionen som lag kommer inte per automatik att lösa de här svåra frågorna. Samhällets syn på barn måste ändras, de kan inte längre ses som bihang till sina föräldrar. Vi måste låta lagstiftningen och vårt agerande spegla synen på barn som rättighetsbärare. Inte minst politiker har ett stort ansvar för att det ska ske.

Sedan 2015 finns ett förslag på en reform av LVU-lagstiftningen. Utredningen bedömde att nuvarande lagstiftning måste göras om för att vi ska få en lag som utgår från ett barnrättsperspektiv. Vad händer med förslagen i den utredningen?

För att synen på barn och deras rättigheter ska förändras krävs ökad kunskap i hur man arbetar med barnkonventionen rent praktiskt. Vi har tagit fram en handbok för socialsekreterare, i vilken de får hjälp att använda sig av konventionen i praktiken, men det är även dags för domstolen och politiker att öka sina kunskaper i barnkonventionen.

Föräldrarätten kan inte fortsätta gå ut över barns rätt till trygghet och stabilitet. Lagändringar måste ske, och det är nu. Foto: © UNICEF/ Dahlstrand

För att förbättra situationen för barn som befinner sig i samhällets vård föreslår vi bland annat följande åtgärder:

  • Barnen måste få ökat inflytande och delaktighet i vårdens utformning och sin livssituation i allmänhet.
  • Samverkan mellan myndigheter såsom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis måste stärkas, med barnets behov och rättigheter i fokus.
  • Ökade resurser på forskning som förstärker kunskaperna om effekterna av vården och livssituationen för barn i samhällsvård.

Läs vår rapport om barn och samhällsvård

Vårt remissvar om slutbetänkandet om förslag till ny LVU


Gå till källa
Author: Shanti Ingeström