Ingen ökad risk för MS efter HPV-vaccin

HPV-vaccin ökar inte risken för MS. Det visar stor svensk-dansk registerstudie.

Vaccination är en viktig metod för att förebygga vissa cancerformer. Till exempel skulle breda vaccinationsprogram mot leversjukdomen hepatit kunna minska förekomsten av levercancer dramatisk i många länder. I Sverige är det främst livmoderhalscancer som kan förebyggas med vaccin mot humant papillomvirus, HPV. Socialstyrelsen rekommenderade nyligen att screeningprogrammet mot livmoderhalscancer nu ska innefatta även att kvinnor testas för HPV, läs mer här.

Sedan 2012 erbjuds alla flickor i åldrarna 11–12 år vaccination med Gardasil. Vaccinet har oftast milda biverkningar, som feber, utslag och trötthet, men även andra allvarligare neurologiska biverkningar har debatterats.

– Det har på senare tid kommit enstaka fallrapporter som har föreslagit att HPV-vaccination kan orsaka multipel skleros (MS) och liknande sjukdomar, vilket man tidigare inte sett några tecken till. Det är därför viktigt att undersöka detta med en mer avancerad studiedesign, och i en stor befolkning, för att studera om det ligger något i dessa rapporter eller inte, säger Lisen Arnheim Dahlström i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Lisen Arnheim Dahlström är verksam vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, och en av forskarna bakom en stor registerstudie som nu kunnat utesluta att HPV-vaccination ökar risken för MS och liknande sjukdomar. Med hjälp av olika nationella register har de följt  alla kvinnor och flickor i Sverige och Danmark som var 10 till 44 år gamla mellan 2006 och 2013. De som vaccinerats följdes i två år efter den senaste dosen. Sammanlagt ingår nästan fyra miljoner personer i studien.

Det visade sig att de som vaccinerats inte hade högre risk att drabbas av MS, synnervsinflammation och andra sjukdomar som beror på att myelinet, ett ämne som skyddar nervcellerna, förstörs.

Studien visar än en gång hur viktigt det är att forskare kan använda sig av data ur register, vilket vi på Cancerfonden senast framförde i en debattartikel i Svenska Dagbladet.


Gå till källa
Author: Lisa Jacobson, forskningsredaktör

Läkare varnar för sämre cancervård efter neddragningar på Karolinska

Foto: Medicinsk Bild samt Karolinska Universitetssjukhuset

Brännpunkt i dagens SvD larmar fem stycken blivande specialister i onkologi om hur neddragningar och kostnadsbesparingar äventyrar cancervården i Stockholm. Det gäller såväl patientsäkerhet som vårdkvalitet.

Det här är inte första gången som vårdpersonal i media varnar för konsekvenserna av de stora budgetåtstramningar som drabbat onkologklinikerna inom Karolinska Universitetssjukhuset. På Cancerfonden är vi djupt oroade över situationen.

Bakgrunden till dagens debattartikel är de nya sparkrav på 42 miljoner kronor som Karolinskas onkologkliniker drabbats av. Konsekvenserna blir stora. Läkarna varnar för hur sjukskrivna sjuksköterskor och läkare nu inte kommer att ersättas och frigjorda tjänster vid till exempel pensionsavgångar kommer att hållas vakanta.

Läkarna skriver: ”Vi vill informera om att vi framöver inte kommer kunna erbjuda den vård och service som våra cancerpatienter är vana vid och har rätt att förvänta sig. Nya prioriteringar är av nöden och dessa kommer oundvikligen att upplevas som en försämring av tillgänglighet och kontinuitet.”

Situationen såsom den beskrivs i artikeln är oacceptabel. Frågan om kompetensförsörjning är central för att säkerställa en god vård av cancerpatienter. Inte minst i ljuset av åldrande befolkning.

På Cancerfonden är vår ståndpunkt klar. Regeringen måste snarast upprätta en nationell strategi för utbildning och kompetensförsörjning inom cancervården. I förlängningen måste det skapas attraktiva incitament att utbilda sig inom sjukvårdens bristyrken. Vi måste också få till en organisation inom sjukvården som tar tillvara på personalens kompetens. Många vittnar om att så inte är fallet i dag.


Gå till källa
Author: Lars-Gunnar Ericson, opinionsansvarig

Slumpen orsak till cancer i de flesta fall

– Varför just jag?! Vad har jag gjort för att drabbas av cancer? Jag har levt ett sunt liv, inte rökt, motionerat och ändå blir jag sjuk!

Så inleds ett samtal till Cancerfondens informations- och stödlinje. En människa som nyligen fått sin diagnos och som söker en förklaring.

För många är det ofattbart att sjukdom kan slå till. Man har levt ett liv fri från smärta och krämpor och så plötsligt en dag vaknar man upp och livet är förändrat, för alltid. Då vill man veta orsaken till att man mår dåligt.

Ibland finns en förklaring, cancern man drabbades av var genetisk, det vill säga man har ärvt den från sin mamma eller pappa. Det handlar om cirka 10 procent inom vissa cancersjukdomar.

Levnadsvanor är en annan orsak till cancer. Rökning och för mycket solande är starkt kopplat till sjukdomen.

Men den största orsaken är trots allt slumpen. Så svår att acceptera, så mycket enklare om det var en tydlig orsak som gjorde allt begripligt.

– Jag mår så dåligt och kan inte acceptera att det inte finns en orsak till att jag är sjuk. Det måste vara något jag gjort? Har jag haft för många män i mitt liv, åt jag för mycket kött eller är det min övervikt? undrar Susanne som ringer till Cancerfondens informations- och stödlinje.

– Det har sannolikt inte något att göra med antal män eller din eventuella övervikt, när det gäller din diagnos, hjärntumör. Du måste våga tro att det är en slump och att oavsett orsak så kan du inte förändra någonting, utan bara finna en väg att kunna stå ut med att det blivit så här.

Vi pratar vidare om hur man kan göra det, just stå ut. För många är samtalet viktigt, för andra är kunskapen om sjukdomen viktigare. Men att inte grubbla för sig själv är nog det som kan underlätta mest för de flesta. Då kan man få dela sin oro och inte bära sorgen själv.

Vi avslutar samtalet och Susanne är fortfarande ängslig, men lugnare. Det blir mer greppbart när hon fått prata med oss.


Gå till källa
Author: Britta Hedefalk, leg. sjuksköterska/ Cancerfondens informations- och stödlinje

Socialstyrelsen föreslår HPV-test för tidig upptäckt av livmoderhalscancer

Socialstyrelsen rekommenderar en ny screeningmetod för att upptäcka fler fall av livmoderhalscancer i ett tidigare skede. Rekommendationen innebär att alla kvinnor mellan 30 och 64 år ska erbjudas HPV-test.

Illustration: Roland Klang

I dag erbjuds alla kvinnor mellan 23 och 60 år regelbundna undersökningar för att upptäcka cellförändringar i livmoderhalsen. Provtagningen sker i form av cellprov som analyseras med cytologisk analys. Förslaget från Socialstyrelsen innebär att alla kvinnor mellan 30 och 64 år i stället bör erbjudas cellprov med analys för humant papillomvirus (HPV). HPV är sexuellt överförbart och den främsta orsaken till livmoderhalscancer. De prov som är positiva för HPV följs sedan upp med analys för cellförändringar, enligt förslaget. Kvinnor mellan 23 och 29 år kommer även fortsättningsvis att erbjudas cellprov med cytologisk analys. HPV-virus självläker ofta hos kvinnor i denna åldersgrupp.

Socialstyrelsens förslag innebär att kvinnor under 50 år även fortsättningsvis ska kallas till undersökning vart tredje år, men att det därefter räcker med vart sjunde år. Det föreslås även en höjning av den övre åldersgränsen från 60 till 64 år.

Bakgrunden till förslaget är, enligt Socialstyrelsen, att fler fall av livmoderhalscancer kan upptäckas i ett tidigare skede. Varje år får cirka 450 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer. Socialstyrelsen beräknar att den nya screeningmetoden skulle leda till 60 färre cancerdiagnoser per år och att 30 liv årligen kan räddas.

Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

Frågan har drivits av flera under många år. Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer, välkomnar det nya förslaget:

– Efter övertygande bevisning i tidningen Lancet att denna metod räddar liv skrev vi, tillsammans med professor Matts Olovsson, till Socialstyrelsen och begärde en HPV-baserad screening. Vi är så glada att vi med denna nya metod kan rädda 30 kvinnoliv per år i Sverige. Nu hoppas vi på att implementeringen går snabbt.

Förändringen innebär en relativt låg kostnad, då det inte behövs någon omorganisation av dagens system, utan endast kräver utbildning av vårdpersonal.

Förslaget från Socialstyrelsen går nu ut på remiss till den 27 februari innan myndigheten återkommer med en slutlig rekommendation.


Gå till källa
Author: Sofia Lindow, webbredaktör

Sköna promenader kan förlänga livet

Vi är nog många som givit oss själva ett nyårslöfte om att röra oss mer, bli sundare och sportigare under det nya året. Själv brukar jag tyvärr ha svårt att hålla mina nyårslöften, men i år får jag extra motivation av en ny studie om fysisk aktivitet och cancer.

Katarina Bälter. Foto: Karolinska Institutet.

Det är Katarina Bälter, forskare vid Karolinska Institutet, och hennes medarbetare som har gjort en studie där de undersöker hur livsstilen påverkar risken att dö för män som drabbats av prostatacancer. Studien är finansierad av Cancerfonden och forskningsrådet FORTE. Resultaten publicerades i december i den vetenskapliga tidskriften Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention.

På Cancerfonden talar vi ofta om vikten av att förebygga cancer genom en hälsosam livsstil. Men det är aldrig för sent att börja – även för den som redan drabbats av cancer har fysisk aktivitet positiva effekter. KI-forskarna analyserade information om 4 623 män som fick prostatacancer åren 1997 till 2002. De följdes fram till 2012. För att ta reda på hur fysiskt aktiva männen var lät forskarna dem fylla i olika enkäter, och uppgifter om dödsorsak och tidpunkt för dödsfall samlades in via dödsorsaksregistret.

Det visade sig att de som fem till tio år efter att de fått diagnosen lokaliserad prostatacancer hade en aktiv livsstil och promenerade eller cyklade i minst 20 minuter per dag, hade lägre risk att dö under uppföljningsperioden, både av cancern och av andra orsaker. Risken var 30 procent lägre när det gällde mortalitet oavsett orsak och 39 procent lägre att avlida till följd av prostatacancer, jämfört med män som gick eller cyklade mindre.

Stephanie Bonn.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det vi talar om är resultat på gruppnivå, en individs överlevnad beror på så många olika faktorer. Men fysisk aktivitet är i alla fall något som man kan påverka själv, så förhoppningsvis kan detta uppmuntra män att vara fysiskt aktiva även efter en prostatacancerdiagnos, säger Stephanie Bonn, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och studiens försteförfattare i ett pressmeddelande.


Gå till källa
Author: Lisa Jacobson, forskningsredaktör

God jul och gott nytt år – och tack för 2014!

Det här är årets sista inlägg i Cancerfondens blogg. Tack för att ni läser, delar och kommenterar! Det är ni som ser till att våra budskap och nyheter sprids till ännu fler.

Nu väntar några veckors julledighet och vi är tillbaka i bloggen och på Facebook igen onsdagen den 7 januari.

Vi tar ledigt, men samtidigt vet vi att cancer aldrig tar semester. Har du frågor om din eller någon närståendes cancersjukdom kan du skicka ett mejl till infostodlinjen@cancerfonden.se eller ringa 020-59 59 59. Vi svarar i telefon helgfri måndag–fredag klockan 9–16.

Vi önskar er en riktigt god jul och ett gott nytt år!

2014 i bilder:  

Tack vare gåvor från privatpersoner, företag och testamenten kan Cancerfonden i år dela ut rekordsumman 415 miljoner kronor till svensk cancerforskning. De finansierade projekten omfattar fler än 30 olika former av cancer.

Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj genomfördes för tolfte året i rad och avslutades med tv-galan ”Tillsammans mot cancer”. Kampanjen och galan nådde rekordresultatet 88,3 miljoner kronor! Foto: Andrea Björsell

Under Rosa Bandet-kampanjen anordnade Cancerfonden en handfull lunchpromenader för att belysa vikten av fysisk aktivitet. Här ser vi glada ansikten i rosa luvor, under lunchpromenaden i Kungsträdgården. Foto: Klara Leo

Cancerfonden och Alzheimerfonden fick i somras en gåva av ett alldeles särskilt slag, en Mercedes-Benz 500K Spezial Roadster från 1934. Den såldes på en bilauktion i Tyskland och inbringade cirka 25 miljoner kronor. Foto: Bonhams

Cancerfondens frukostseminarium på temat ”Kan mer idrott i skolan förebygga cancer?”.

Cancerfonden anordnade, tillsammans med Regionala cancercentrum, Cancerdagen i Almedalen. De tre seminarierna med paneldebatter med ett stort antal politiker väckte stort intresse. Foto: Ulrika Finnberg

Över hela landet anordnas auktioner, motionslopp och konserter för att samla in pengar till Cancerfonden. Några exempel är Jörgens livslopp, Rock mot cancer, Vår kamp mot cancer och Spring för livet Skövde. Tack för ert arbete och fina engagemang!

Gå till källa
Author: Sofia Lindow, webbredaktör

Ungdomar bränner sig ofta i solen

Var försiktig i solen om du åker på semester över jullovet.

Strålsäkerhetsmyndigheten presenterade i går en ny rapport om ungas solvanor. Där visas att varannan ungdom mellan 18 och 24 år bränner sig på solsemestern. Att bränna huden i unga år är något som ökar risken för att utveckla hudcancer.

– Vårt skönhetsideal i Sverige säger att du är snygg och attraktiv om du är brunbränd. Många tillbringar därför mycket tid i solen när den är som starkast, eftersom de omedelbara fördelarna med att sola, att man uppfattar sig attraktiv och att det är skönt i solen, överväger eventuell framtida nackdel som hudcancer, säger Yvonne Brandberg som är professor vid Karolinska Institutet, medlem i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-strålning och vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden.

Kopplingen mellan solning och hudcancer är jämförbar med den mellan rökning och lungcancer. De allra flesta vet att att solens strålar kan orsaka cancer – trots detta är det många som bränner sig och få som skyddar sig tillräckligt. Faktum är att svenskar solar mer än vad man gör i många andra länder, visar en tidigare rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten. Svenskar bränner sig även mer.

Den som reser till varmare länder på vintern utsätter sig för extra stor risk. Dels är den vinterbleka huden ovan vid det starka solljuset, så att man lättare bränner sig, dels är UV-indexet i exempelvis Thailand dubbelt så högt som under solig sommardag i Sverige. I Thailand kan en solkänslig person bränna sig redan efter 10-15 minuter.

Malignt melanom, den mer allvarliga formen av hudcancer, ökar mest av alla cancersjukdomar. Sedan år 2000 har antal insjuknande i malignt melanom mer än fördubblats från 1 627 fall år 2000 till 3 358 insjuknade år 2013.

Så kan du skydda dig mot solen

Sök skugga mellan klockan 11 och 15. Undvik solen när den är som starkast. Stanna inomhus eller sitt i skuggan under dessa timmar. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt solljus.

Skydda huden med kläder. Var speciellt noga med att skydda barn mot solen med kläder. En långärmad tröja, ett par sköna byxor och en solhatt räcker bra som skydd.

Använd solskyddsmedel med hög faktor där kläder inte skyddar. Tänk på att solskyddsmedel bör användas som komplement. Detta minskar risken för hudskador, förutsatt att man inte förlänger tiden i solen. Ta på ett tjockt lager vattenfast solskyddsmedel med hög faktor (mer än 15) och som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning. Upprepa efter några timmar eller efter du har badat.

Du kan läsa mer om sol och cancer på vår webbplats.


Gå till källa
Author: Britta Hedefalk, leg. sjuksköterska/ Cancerfondens informations- och stödlinje

Dagny 102 år minns när läkarbesöket kostade två kronor

Dagny Carlsson. Foto: Karl Gabor

När Dagny Carlsson var över 90 år förlorade hon sin man i tarmcancer. Hon har sedan dess varit en trogen givare till Cancerfonden. Ni som följer vår blogg har tidigare mött Dagny, som nu är 102 år. Dagny har en egen blogg och är krönikör i vår tidning Rädda Livet. I Rädda Livet nr 4, 2014 berättar hon om hur det var på ”den gamla goda tiden” men att livet ibland också var ganska obekvämt.

”Den som har levt länge har en viss erfarenhet av att livet förändras medan åren går och kan göra jämförelser mellan förr och nu. Jag är mycket tacksam över att jag i dag lever i ett tekniskt väl utvecklat samhälle. Den gången jag föddes för mer än hundra år sedan var Sverige i det närmaste ett u-land, och större delen av befolkningen försörjde sig inom jordbruksnäringen. Över huvud taget fanns det ingen välfärd. Den som inte kunde klara sig själv eller hade släktingar som tog hand om sig, hänvisades till det som kallades fattigvård. Att bli omhändertagen av fattigvården var inte bara förenat med skam och nesa utan de stackars hjonen levde ett torftigt och eländigt liv.

Personer som i dag klagar på sjukvården kan knappast föreställa sig den vård som fanns för länge sedan. Bilen hade inte kommit i bruk utan ambulansen drogs av ardennerhästar. I en sjukhussal kunde det finnas ett tiotal sängar, och de hade inte mycket gemensamt med den höj- och sänkbara och praktiska möbel som dagens sjukrum är utrustat med. Apotekaren ”trillade” egenhändigt de piller man blivit ordinerad och han blandade till medicinerna medan man väntade. Huvudvärkspulver var receptfria och förpackade i små kuvert som innehöll ett gram acetylsalicylsyra. Hur mycket en patient fick betala själv i avgift för sin sjukhusvistelse vet jag inte, men att ett besök hos den praktiserande läkare min mor anlitade kostade två kronor, är jag säker på.

Livet var tämligen obekvämt när jag var ung. Bostäderna värmdes upp med ved eller kol och de flesta hushåll saknade vatten och avlopp. Vi städade våra rum med hjälp av sopborste och sopskyffel och knäskurade trägolven. Min mor ägde ingen dammsugare förrän in på 1920-talet. Matvarukedjor och storköp fanns inte förr, utan det mesta av det vi skulle äta inhandlades på salutorget och på bestämda torgdagar. Vi lagade till maten på vedspisen och förvarade den i skafferi och matkällare. De elektriska kylskåpen kom i bruk betydligt senare och det gjorde också telefon, radio och tv. Eftersom vi tvingades att roa oss själva blev det mer tid över för att umgås med släkt och vänner.

Skoltiden minns jag som den bästa i mitt liv. Visserligen fick vi ingen skollunch och hade inte fria skolböcker, men lärarna respekterade vi och vi var tacksamma att vi hade en skola att gå till.

I dag känns det riktigt angenämt att tänka tillbaka på den gamla goda tiden och jag kan med tillfredsställelse konstatera, att det har hänt mycket som varit bra under de hundra år jag levat. Framför allt är det tekniken som utvecklats. I dag lever jag ett bekvämt liv och njuter av varje dag som jag vaknar frisk och kry. Jag tror inte att kommande generationer får vara med om en liknande utveckling. Jag är rädd för att det kommer att bli en viss stagnation på det tekniska området och att de som växer upp i dag tvingas att tänka mer på hur de ska hantera den ökade klimatförstöringen.”


Gå till källa
Author: Sofia Lindow, webbredaktör