Barnens bästa ligger i riks­dagens händer

FN:s konvention om barnets rättigheter, barn­konven­tionen, inne­håller be­stäm­melser om mänsk­liga rättig­heter för barn. Kon­ven­tionen antogs av FN år 1989. Sverige ratificerade den 1990, det vill säga vi blev juridiskt bundna att följa den. Men barn­konven­tionen är ännu inte svensk lag vilket innebär att den ofta avfärdas av besluts­fattare och myndig­heter, när viktiga beslut ska fattas om barn.

Varför behövs barnkonventionen?

Redan innan barn­konven­tionen skrevs fanns flera doku­ment och konven­tioner kring mänsk­liga och med­borger­liga rättig­heter. Men på 70-talet fram­kom att barn var en av de grupper som behövde ett starkare skydd. Under tio års tid arbetade man fram det doku­ment som skulle bli barn­konven­tionen, och 1989 antogs den av FN:s general­för­sam­ling.

Barn­konven­tionen slår fast att barn är indi­vider med egna rätti­gheter, inte föräl­drars eller andra vuxnas ägo­delar. Den inne­håller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en hel­het, men det finns fyra grund­läggande och väg­ledande prin­ciper som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

  • Artikel 2: Alla barn har samma rättig­heter och lika värde.
  • Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
  • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveck­ling.
  • Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respek­terad. ​

Vad skulle ändras om barnkonventionen blev lag i Sverige?

Att Sverige år 1990 ratificerade barn­konven­tionen, och blev juridiskt bunden att följa den, inne­bär inte att den gäller som svensk lag. I stället har vi an­passat våra lagar så att de överens­stämmer med barn­konven­tionen genom en så kallad trans­formerings­metod. Det inne­bär att barn­konven­tionen har en lägre status än de nation­ella lagarna, och den kan till exempel inte ensamt användas av våra dom­stolar eller vid myndig­hets­beslut.

Regeringen vill nu att barn­konven­tionen ska bli svensk lag genom inkor­pore­ring, efter­som barn­konven­tionen inte tillämpats fullt ut och barns rättig­heter behöver för­stärkas.

En inkor­pore­ring innebär att barnets roll som rätts­subjekt med egna speci­fika rättig­heter tydlig­görs och kan där­med för­väntas med­verka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situa­tioner som gäller barnet.

 

Att barn­konven­tionen blir svensk lag skulle inne­bära att den får samma rätts­liga status som andra nation­ella lagar, och att den därmed ensamt kan ligga till grund för beslut av våra dom­stolar och myndig­heter. Barnets rättig­heter ska beaktas vid av­väg­ningar och be­döm­ningar som görs i besluts­processer som rör barn. Om riks­dagen röstar ja blir barn­konven­tionen lag från januari 2020.

Barns rättig­heter skulle då tas på större allvar, inte minst inom det svenska rätts­väsendet.

Den nya lagen innebär ett för­tyd­lig­ande av att dom­stolar och rätts­tillämpare ska beakta de rättig­heter som följer av barn­kon­ven­tionen.

Vad är UNICEFs roll?

I barn­konven­tionens artikel 45 finns det in­skrivet att UNICEF ska arbeta för att be­stämmel­serna i kon­ven­tionen följs över­allt. Det special­upp­draget inne­bär att vi har en unik möjlig­het att an­gripa orsak­erna till att barns rättig­heter kränks. Vi vill att barnets bästa alltid ska komma i första rummet när politiker, myndig­heter och makt­havare tar beslut som berör barn, nu och i fram­tiden.

UNICEF Sverige har i över tio års tid arbetat för att barn­konven­tionen ska bli svensk lag. Därför att:

Det är en vill­farelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättig­heter än de redan har. Särskilt barn i ut­satta situa­tioner – som barn i vårdnads­tvister, barn som är om­händer­tagna av social­tjänsten eller befinner sig i migrations­processen – kommer att få ett starkare rätts­ligt skydd när barn­konven­tionen blir lag.

– Det är dags att flytta fram position­erna för barns rättig­heter och att stärka barn­konven­tionens ställ­ning så att den används. Inte bara i den politiska de­batten utan även i dom­stolar, i social­tjänsten och hos myndig­heter. Det kommer inte att ske förrän den får status som lag, säger Christina Heilborn, chefs­jurist på UNICEF Sverige.

På onsdag ligger barnens bästa i riks­dagens händer. 

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Information är nyckeln till att stoppa ebola

UNICEF-personal berättar för barn om hur man skyddar sig mot ebola, i staden Mbandaka, Demokratiska republiken Kongo. Foto: © UNICEF/Naftalin

UNICEF-personal berättar för en grupp barn om hur man skyddar sig mot ebola, i staden Mbandaka, Demokratiska republiken Kongo. Foto: © UNICEF/Naftalin

Ebolautbrottet startade i början av maj, Sedan dess har UNICEF och partners nått över 300 000 människor med liv­räddande informa­tion om hur man und­viker att smittas av ebola. Kampanjen har som mål att nå 800 000 personer i de drabbade områdena.

– Information och social mobili­sering är nyckeln till att stoppa ebola, säger Dr. Gianfranco Rotigliano, chef för UNICEF i Kongo. Under utbrottet i Väst­afrika, 2014-2015, lärde vi oss att det är extremt viktigt att de lokala sam­hällena enga­geras och hjälper till att informera om hur man skyddar sig. Det är så vi kommer att stoppa sjuk­domens sprid­ning.

Barn tvättar sina händer noga innan de går in i sitt klassrum i Mbandaka. God hygien är viktigt för att minska spridningen av ebola. Foto: © UNICEF/Naftalin

Barn tvättar sina händer noga innan de går in i sitt klassrum i Mbandaka. God hygien är viktigt för att minska spridningen av ebola. Foto: © UNICEF/Naftalin

Till­sammans med partners har UNICEF arbetat med över 2 500 lärare och 53 000 elever för att sprida livs­viktig kun­skap. 30 ungdoms­reportrar har fått utbild­ning för att informera sina jämn­åriga om goda hygien­vanor, för att minska sprid­ningen av sjuk­domen. Vi har också utbildat 181 social­arbetare för att hjälpa drabbade familjer.

Över 1 100 hälso­arbetare och andra som kommer i kontakt med sjuka, har fått vaccin mot ebola. Lokala sam­hällen får informa­tion om att vaccinet är gratis för hälso­arbetare och andra utsatta som har kontakt med personer som smittats.

En pojke får sin temperatur mätt innan han går in i skolan i Mbandaka i Kongo. För att minska spridningen av ebola är det viktigt att snabbt upptäcka om någon har fått feber eller andra symptom. Foto: © UNICEF/Naftalin

En pojke får sin temperatur mätt innan han går in i skolan i Mbandaka. För att minska spridningen av ebola är det viktigt att snabbt upptäcka om någon har fått feber. Foto: © UNICEF/Naftalin

UNICEF arbetar också hårt för att främja bra hygien i bland annat skolor och vård­centraler. På 49 offent­liga platser, som kontor, marknader och hamnar, finns nu hand­tvätts­stationer och termo­metrar, för att man snabbt ska kunna upp­täcka om någon har feber.

Var med och kämpa för barn i katastrofer:

Ge en katastrofgåva

 


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Allt fler barn i Afghanistan går inte i skolan

Rapporten visar att konflikt och ett förvärrat säkerhets­läge, ökad fattig­dom och diskri­mi­nering mot flickor har lett till att allt fler barn nu inte går i skolan i Afghanistan.

Madena, nio år, går i tältskola utanför staden Jalalabad, i östra Afghanistan. När familjen tvingades på flykt missade hon två år av sin utbildning, men i Jalalabad lyckades hon övertyga sina föräldrar om att få börja igen. "Jag sa: jag vill studera, låt mig göra det. Jag kan bli läkare eller lärare och hjälpa människor, och tillslut gick min pappa med på det." Foto: © UNICEF/Fricker

Madena, nio år, går i tältskola utanför staden Jalalabad, i östra Afghanistan. När familjen tvingades på flykt missade hon två år av sin utbildning, men i Jalalabad kunde hon börja igen. ”Jag sa: jag vill studera, låt mig göra det. Jag kan bli läkare eller lärare och hjälpa människor.” Foto: © UNICEF/Fricker

60 procent av barnen som går miste om sin utbildning är flickor, något som ytterligare spär på köns­diskrimi­neringen i landet. I de värst drabbade områdena – som Kandahar, Wardak och Zabul – går uppemot 85 procent av flickorna inte i skolan.

Rapporten visar också att barn som befinner sig på flykt, eller tvingats till barn­äkten­skap, löper högre risk att inte gå i skolan. Brist på kvinnliga lärare, dåliga skol­bygg­nader och svårig­heter att nå fram med utbildnings­insatser i konflikt­drabbade områden, är också orsaker till att barn – framför allt flickor – hamnar utanför skolan.

Men rapporten innehåller också hoppfull statistik. Studien visar att det är få barn som hoppar av skolan när de väl börjat – 85 procent av de barn som börjar grund­skolan genom­för den till sista klass. 94 procent av pojkarna och 90 procent av flickorna som börjar gymnasiet tar också examen. Utmaningen är alltså att få in barnen i skolan från första början.

För att lösa problemet är det viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med skolan, gärna så nära hemmet som möjligt – och ibland till och med i hemmet. Det är särskilt viktigt för flickor eftersom det minskar riskerna med lång väg till skolan i konflikt­drabbade områden.

– Att få flickor och pojkar till skolan handlar om så mycket mer än att bara befinna sig i klass­rummet, säger Adele Khodr, chef för UNICEF i Afghanistan. Det är att skapa rutiner och stabilitet i barnens liv, något som är en mycket viktig inves­tering i ett land som på många platser är otryggt.

I rapporten lyfts fyra viktiga insatser för att säkra barnens, och särskilt flickornas, rätt till utbildning:

  • Påverkansarbete i provinser där särskilt många flickor står utanför skolan, bland annat mot religiösa ledare och andra grupper för att få fler flickor till skol­bänken.
  • Se till att skolmiljöer är trygga och har bra standard när det gäller toaletter, rent vatten och möjlighet att tvätta händerna.
  • Rekrytera och utbilda fler kvinnliga lärare.
  • Stoppa barnäktenskap.

Stöd alla barns rätt till utbildning, köp ett student­paket i vår gåvoshop:

Handla i gåvoshopen

 

Läs hela rapporten, Global Initiative on Out-of-School Children: Afghanistan Country Study, som tagits fram av UNICEF, USAID och tanke­smedjan Samuel Hall.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige