Arkiv för månad: februari, 2015

Bristerna i skyddsnätet för utsatta barn är så allvarliga och djupgående att vi efterlyser en politisk samling över partigränserna för att fånga upp de barn som halkar efter i Sverige. Foto: © UNICEF/Frank Aschberg

Det fanns tidigt misstankar om att kvinnan och mannen som haft vårdnaden om Yara utsatt henne för det våld som lett till hennes död, vilket också senare konstaterades. Kvinnan har nu dömts till livstids fängelse för mordet på Yara, medan mannen har dömts till sex års fängelse för synnerligen grov misshandel och vållande till Yaras död. Domen är en tydlig påminnelse om att sårbara barn är helt beroende av en vuxen omgivning som inte sviker i sitt ansvar, samt att brister i skyddsnätet kan få konsekvenser för enskilda barn som inte går att reparera.

Av vittnesmålen i domen framgår hur skola, grannar och övrig omgivning fattat misstankar om att Yara for illa. Det fanns många signaler som borde tagits på stort allvar; frånvaro i skolan, märken och sår på kroppen, en liten flicka som fått ta mycket ansvar för sina syskon, handling och tvätt, samt signaler om att hon varit hungrig. Brister i många olika led har lett till att Yara inte fått den hjälp hon haft rätt till.

Vi ser många liknande exempel i vår verksamhet och nås av oroväckande uppgifter gällande luckor i skyddsnätet för utsatta barn; anmälningsplikten fungerar inte som den ska, myndigheter samarbetar inte och tar större hänsyn till föräldrars åsikter än barns rättigheter, socialtjänstens insatser sker många gånger i ett sent och akut skede när problemen redan vuxit sig mycket stora, det saknas resurser och kunskaper om hur barn ska göras delaktiga när beslut ska fattas som berör dem.

Socialsekreterare själva flaggar för orimliga arbetsvillkor bland de som utreder barn och unga. Vidare beskrivs socialtjänstens handläggning som ett lappverk där få barn utreds, ärenden öppnas och stängs och få ärenden leder till insatser. I ett sådant lappverk kommer barn alltid att falla mellan maskorna.

Bristerna är så allvarliga och djupgående att vi efterlyser en politisk samling över partigränserna för att fånga upp de barn som halkar efter i Sverige. Det krävs en nationell handlingsplan för barn som lever med våld, omsorgsbrister och i socialt utanförskap. Handlingsplanen bör utgå från följande:

• Garanterad delaktighet. Barnets perspektiv och delaktighet ska garanteras vid allt beslutsfattande som berör utsatta barn.
• Helhetssyn på barnet. Politiska insatser, myndighetsutövning och beslutsfattande som berör utsatta barn måste präglas av en helhetssyn på barnets alla livsområden.
• Säkerställd samverkan. Rutiner för samverkan mellan myndigheter som socialtjänst, skola, barnhälsovård, polis och domstol etc. måste säkerställas.
• Ökade kunskaper. Det krävs ökade kunskaper hos socialtjänst, skola, barnhälsovård, polis och domstol om utsatta barns behov och rättigheter samt anmälningspliktens innebörd.
• Ökade resurser. Det krävs ökade resurser hos myndigheter som är i kontakt med utsatta barn för att de ska kunna tillgodose deras rättigheter enligt barnkonventionen.

Gå till källa
Author: Emma Schönberg

Granskningen av Sverige sker vart femte år, liksom för alla länder som ratificerat, det vill säga förbundit sig att följa, barnkonventionen. Barnrättskommittén, som finns i Genève, är ingen domstol utan består av 18 experter på barnrättsfrågor från olika länder. Kommitténs uppgift är att uppmärksamma kränkningar av barns rättigheter och komma med förslag till åtgärder.

En förutsättning för att detta granskningssystem ska fungera och få effekt i praktiken är att regeringen tar kritiken på allvar. Men detta är inte alltid fallet för svensk del. Vi är bekymrade över att regeringen ofta intar en defensiv hållning och försöker hitta svar för att undkomma de krav på förbättringar som lämnas. Flera rekommendationer från kommittén har dessutom återkommit flera gånger. Vi vill nu se att regeringen tar till sig förslagen och utgår från dem när reformer görs.

Kommittén uppmanar regeringen bland annat att:

• Skriva på det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt för barn. Tilläggsprotokollet ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter kränkts och de inte haft möjlighet att få upprättelse i hemlandet.
• Skydda barn mot diskriminering och se till så att de får lika tillgång till sina rättigheter oavsett bakgrund och boendekommun.
• Utreda barns egna asylskäl noggrant och tydliggöra detta i lagen.
• Skydda barn som är omhändertagna av de sociala myndigheterna mot utvisning.
• Ge barn verkligt inflytande och rätt att bli hörda i olika beslutsprocesser, såsom i socialtjänstens utredningar och i migrationsärenden.
• Stärka barnrättsperspektivet i biståndet genom barnkonsekvensanalyser.
• Låta barnkonventionen ha företräde framför annan lagstiftning vid en konflikt.
• Förebygga barnmisshandel.
• Garantera att barn som är frihetsberövade får sina rättigheter respekterade fullt ut.

Här finns kritiken att läsa i sin helhet.

Gå till källa
Author: Christina Heilborn