Barnen måste komma först på den globala agendan

Barnen måste vara i fokus när beslutet fattas om de nya globala utvecklingsmålen. Foto: © UNICEF/Khuzaie

Barnen måste vara i fokus när beslutet fattas om de nya globala utvecklingsmålen. Foto: © UNICEF/Khuzaie

UNICEF vill att det internationella samfundet prioriterar barnen i de nya globala utvecklingsmålen som just nu förhandlas fram. De nya målen (Sustainable Development Goals) ersätter millenniemålen som gäller till december 2015. Beslutet om hur de nya målen ska se ut fattas i FN:s generalförsamling i september.

– Världen har gjort stora framsteg under de senaste 15 åren, men fortfarande är miljoner barn extremt marginaliserade, säger Yoka Brandt, vice chef för UNICEF. Nu har vi en möjlighet att nå de barn som hamnat utanför. De beslut vi fattar och de investeringar vi gör idag bestämmer framtiden för den här och kommande generationer.

I UNICEFs ”Agenda för alla barn” framhålls sju prioriteringar som alla måste finnas med i de nya globala utvecklingsmålen:

  1. Stoppa våldet mot barn
    Nästan en miljard barn under 15 år utsätts regelbundet för våld. Våldet mot barn är ofta osynligt men dess effekt på barn och samhällen är djupgående. Eftersom detta är ett globalt problem måste det vara en global prioritet.
  2. Att utrota barnfattigdomen är kärnan i arbetet för att utrota den globala fattigdomen
    Hälften av världens extremt fattiga är barn. 570 miljoner barn under 18 lever under den internationella fattigdomsgränsen på 1,25 dollar om dagen. En fattig barndom är ofta orsaken till ett liv i fattigdom som vuxen.
  3. Stoppa att barn och mammor dör av orsaker som kan förhindras
    Barn som lever i de fattigaste 20 procenten av hushållen löper dubbelt så stor risk att dö före sin femte födelsedag som de som lever i de rikaste 20 procenten. Bättre hälsosystem och bättre fördelning av resurser för att nå de mest sårbara barnen och mammorna kommer att rädda liv och stötta hållbar tillväxt.
  4. Fokusera mer på tonåringarna
    Framsteg som görs under tidig barndom kan antingen förstärkas eller förloras under tonåren, men tonåringar lämnas ofta utanför i planering och tjänster. Att investera i insatser för tonåringar gör dem bättre förberedda för ett liv som vuxen.
  5. Utnyttja den snabba utvecklingen inom faktainsamling och statistik
    Aktuell och pålitlig data är avgörande för att identifiera de barn som har störst behov, och utveckla strategier för att förbättra deras liv. Informationen måste också delas upp för att man ska kunna se bortom globala och nationella genomsnitt och se de barn som hamnar utanför.
  6. Förbättra investeringar i alla barn, särskilt de mest utsatta
    Tillräckligt med resurser måste inte bara fördelas på utbildning, vatten och sanitet, hälsovård och socialt skydd. För att nå hållbara resultat måste insatserna också riktas särskilt mot de mest utsatta barnen och familjerna.
  7. Bryt den onda cirkeln av kriser som drabbar barn
    Under 2014 levde 230 miljoner barn i konfliktområden. Många fler påverkades av olika typer av katastrofer. Det globala agerandet i humanitära kriser kan inte bara fokusera på kortsiktiga lösningar, utan måste bygga långsiktig motståndskraft och bryta den onda cirkeln av kriser som barn återkommande tvingas utstå.

För att framstegen som gjorts de senaste 15 åren inte ska gå förlorade måste världen sätta barnen först på agendan.

– Vi har alla en roll att spela i detta, säger Yoka Brandt. Politiska ledare, företag och organisationer, vuxna individer och barnen själva, vi måste driva en förändring för alla barn och tillsammans bygga en bättre värld.

Vill du vara med och kämpa för en bättre värld för barnen? Bli Världsförälder. Då är du med oss dygnet runt, året om, och kämpar för utsatta barn över hela världen.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

​Burma: Samvetsfången Tun Aung fri – men många samvetsfångar sitter fortfarande fängslade

Frigivningen av den fredlige demonstranten Dr Tun Aung, som greps efter att ha försökt stoppa våldet mellan muslimer och buddhister, är ett steg i rätt riktning. Burmas myndigheter bör dock även frige de dussintals samvetsfångar som fortfarande sitter fängslade, säger Amnesty International.
Gå till källa
Author: Amnesty International, svenska sektionen

Färre strålbehandlingar kan bli möjligt vid prostatacancer

Anders Widmark, professor vid Umeå universitet. Foto: Jan Lindmark.

I dag är det standard att män med prostatacancer som inte har spritt sig behandlas med strålning under en lång period, med 39 små stråldoser dagligen. Men det kan vara så att det är lika effektivt med sju starkare stråldoser.

Teorin är att den större dosen ger dubbel verkningsgrad, och den kortare behandlingen skulle vara en stor fördel för både patienter och sjukvård. Förutsättningen är dock att den högre stråldosen inte ger mer biverkningar. Hypotesen prövas nu i en studie ledd av Anders Widmark, professor vid Umeå universitet. Han har stöd från Cancerfonden, men för just denna studie har de ansvariga precis fått hela 13 miljoner kronor från Vetenskapsrådets utdelning till klinisk behandlingsforskning.

I studien deltar nio svenska och två danska centra, och hittills deltar 1 000 patienter, som lottas till att få den långa eller den korta behandlingen. Tillsammans med forskare i England ska de ansvariga nu utvidga studien till närmare 2 000 deltagare.

– Det krävs så många patienter för att kunna visa om de båda behandlingsmodellerna är lika bra och ger motsvarande biverkningar. Ett sådant resultat skulle räcka för att hela världen skulle kunna gå över till den korta behandlingen. Det kan dessutom vara så att den korta behandlingen är effektivare än den långa, säger Anders Widmark i ett pressmeddelande.


Gå till källa
Author: Lisa Jacobson, forskningsredaktör

Egypten: Symboliska reformer sätter inte stopp för våldet mot kvinnor i Egypten

Kvinnor och flickor i Egypten riskerar att utsättas för våld både i och utanför hemmet. Det handlar om såväl sexuellt pöbelvåld som tortyr i statliga fängelser, uppger Amnesty International i en ny rapport.
Gå till källa
Author: Amnesty International, svenska sektionen

Politisk splittring kring neddragningar

Förra tisdagen varnade 14 stycken ST-läkare på Karolinska Universitetssjukhuset för hur neddragningar i cancervården äventyrar såväl patientsäkerhet som vårdkvalitet. Artikeln var riktad till landstingets politiker, med uppmaningen att de bör upplysa invånarna i Stockholm om att vi inte längre har råd med en skattefinansierad cancervård i världsklass.

I en replik på ST-läkarnas debattartikel stämmer Vänsterns vårdpolitiska talesperson Karin Rågsjö in i kritiken. Hennes uppfattning delas dock inte av hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (FP), som i sin tur svarat i ett debattinlägg.

Såväl Karin Rågsjö som Anna Starbrink betonar den allvarliga situation som råder inom cancervården på Karolinska Universitetssjukhuset. Däremot skiljer sig såväl diagnos som förslag på behandling mellan de två.

Karin Rågsjö hävdar att kris råder och att det nu är nödvändigt med en nationell kommission för hela hälso- och sjukvården. Detta inte minst för att råda bot på ”en allt mer ojämlik vård”. Tvärt emot Karin Rågsjö hävdar Anna Starbrink att det inte råder någon kris i vården. Hon skriver i stället att vården aldrig haft större resurser. Hennes recept på att lösa den allvarliga situationen är att ändra organisation och arbetssätt.

Gå till källa
Author: Lars-Gunnar Ericson, opinionsansvarig

Humanitär kris hotar barn i våldets Nigeria

Barn är offer för det ökande våldet i norra Nigeria. Foto: © UNICEF/Gangale

Barn är offer för det ökande våldet i norra Nigeria. Foto: © UNICEF/Gangale

– Situationen har eskalerat under de senaste veckorna, och blivit en mycket större humanitär kris, säger Manuel Fontaine, chef för UNICEF i Väst- och Centralafrika. Vi måste göra allt som står i vår makt för att förhindra spridningseffekten till andra länder.

Nära en miljon nigerianer har flytt från sina hem till följd av våldet i de norra delarna av landet, och mer än 135 000 av dem har sökt skydd i Kamerun, Tchad och Niger. Attackerna i Baga i Nigeria nyligen har nu lett till en ny flyktingvåg, till största delen bestående av kvinnor och barn som söker sig till grannländerna.

9 000 människor har tagit sig till Tchad sedan början av januari. Mer än 100 barn har kommit helt ensamma, utan föräldrar eller någon annan vårdnadshavare. I Kamerun utgör barn 60 procent av de 25 000 nigerianer som har sökt skydd i flyktinglägret Minawao. Där råder för närvarande undernäring bland barn.

I Niger har antalet människor som söker skydd i Diffa-regionen ökat markant. Av 100 000 nigerianer på flykt utgör kvinnor och barn 70 procent.

UNICEF arbetar tillsammans med sina samarbetspartners för att barnen och deras familjer ska få insatser i form av rent vatten, näring, hälsovård, utbildning och skydd.

  • I Nigeria har mer än 65 000 barn behandlats mot akut undernäring. 13 000 barn har fått psykosocialt stöd. Mer än tre miljoner barn har fått tillskott i form av vitamin A.
  • I Kamerun har rent vatten distribuerats, 1 300 hygienpaket har delats ut och 160 toaletter har byggts. Behandling mot undernäring ges och säkra, barnvänliga platser har upprättats där barn kan få psykosocialt stöd.
  • I Tchad trappar UNICEF upp insatserna i Lake Chad-regionen. Livräddande förnödenheter, som hygienpaket, näring, filtar, kläder, tält och vatten distribueras.
  • I Niger har över 96 000 barn vaccinerats mot mässling mellan 28 december och 3 januari. Skolornas kapacitet utökas också för att kunna ta emot flyktingbarnen.

Hjälp barn som drabbas av konflikt och katastrofer. Ge en gåva idag. Tack!


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Somalia har ratificerat barnkonventionen!

Foto: © UNICEF

Foto: © UNICEF

– Genom att ratificera barnkonventionen investerar Somalias regering i barnens välmående och därmed också i landets framtid, säger UNICEFs högste chef Anthony Lake. Det centrala budskapet i konventionen är att varje barn förtjänar en bra start i livet och vad kan vara viktigare?

UNICEF är mycket glada att Somalia nu tagit detta viktiga steg och ser fram emot att stötta landet i att se till att rättigheterna i barnkonventionen förverkligas för varje barn.

De stater som ännu inte ratificerat barnkonventionen är USA och Sydsudan.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

Goda nyheter – Iliya bor äntligen hos en familj

12-årige Iliya har fått en alldeles egen fosterfamilj. Foto: © UNICEF

12-årige Iliya har fått en alldeles egen fosterfamilj. Foto: © UNICEF

I vissa länder saknas det system och sociala skyddsnät för att hjälpa familjer med barn som har speciella behov. Där riskerar till exempel barn med funktionsnedsättning att i stället placeras på institution. Det vill UNICEF ändra på.

Många länder i Central- och Östeuropa samt Centralasien visar nu mycket stora framsteg tack vare reformer som UNICEF stöder inom barnomsorgen. Genom att satsningar görs på att stötta utsatta familjer undviker man att barn placeras på institution.

12-årige Iliya från Serbien har downs syndrom och har levt större delen av sitt liv på institution. Men nu har han fått en alldeles egen mamma och pappa i sin fosterfamilj och han gör stora framsteg.

Det här tycker vi är riktigt goda nyheter. Vill du vara med och kämpa för fler framsteg för barnen? Bli Världsförälder!

Efter ett år när rekordmånga katastrofer pågått samtidigt är det viktigt att påminnas om att det också sker stora framsteg för barn i världen. Fler går i skolan, vaccineras mot sjukdomar och har tillgång till rent vatten och sjukvård. Och på bara ett år hinner vi göra massor. Den här veckan delar vi med oss av några goda nyheter från 2014. Läs och bli glad!


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige

​Europa: Ansvariga regeringar måste agera efter amerikanska senatens tortyrrapport

Europeiska regeringar samarbetade med den amerikanska underrättelsetjänsten CIA under ”kriget mot terrorismen” och bidrog till hemliga fängslanden, förhör och tortyr. I en rapport från den amerikanska senaten avslöjas nya uppgifter om CIA:s hemliga operationer. De europeiska regeringar som samarbetade med CIA måste agera och ställa de ansvariga till svars, säger Amnesty International.
Gå till källa
Author: Amnesty International, svenska sektionen

Nya grepp krävs för utbildning till alla barn

Foto: © UNICEF/Noorani

Foto: © UNICEF/Noorani

Rapporten Fixing the Broken Promise of Education for All visar att globalt sett går inte vart femte barn mellan 12 och 15 år i skolan, jämfört med vart elfte barn i grundskoleålder. Det innebär alltså att äldre barn löper dubbelt så stor risk som yngre att inte gå i skolan.

Sammanlagt har 121 miljoner barn och unga antingen aldrig börjat skolan över huvud taget eller hoppat av, trots det internationella samfundets löfte att uppnå utbildning för alla 2015. Data visar att sedan 2007 har nästan inga framsteg alls gjorts för att minska den här siffran. Barn som lever i en konflikt, som arbetar, eller diskrimineras på grund av etnicitet, kön eller funktionsnedsättning är de hårdast drabbade.

Fattigdom är det största hotet

Enligt rapporten är fattigdom det största hotet mot utbildning. I Nigeria står två tredjedelar av barnen i de fattigaste hushållen utanför skolan, och närmare 90 procent av dem kommer troligen aldrig att börja skolan. Detta står i skarp kontrast mot de rikaste hushållen i landet, där endast fem procent av barnen står utanför skolan och majoriteten av dem beräknas börja skolan i framtiden.

I Eritrea och Liberia går inte 66 procent respektive 59 procent av barnen i skolan. I många länder är samma siffra ännu högre för äldre barn, särskilt bland flickor. I Pakistan står cirka 58 procent av flickorna i åldrarna 12-15 år utanför skolan, jämfört med 49 procent av pojkarna i samma ålder.

Fokus på marginaliserade barn

UNICEF och UNESCO anser att nya insatser måste fokusera särskilt på de mest marginaliserade barnen i arbetet för att förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning. För att kunna göra detta behöver regeringarna skaffa sig information om vilka de här barnen är, var de bor, om de någonsin har gått i skolan och om det är sannolikt att de kommer börja i framtiden.

Men många av de här barnen syns inte i de metoder som idag används för att samla in fakta. Barn med funktionsnedsättning är bland de mest osynliga – det existerar ingen pålitlig data – och de blir ofta förbisedda i nationella insatser för att nå barn som står utanför skolan.

Rapporten visar att regeringar måste investera i bättre metoder för att samla in data, och att nå de mest marginaliserade kan till en början kosta mer – men det krävs för att barnen ska få sina rättigheter tillgodosedda. Det kommer också att ge resultat och löna sig i längden.

Här kan du ladda ned rapporten i sin helhet.


Gå till källa
Author: UNICEF Sverige